Motion nr:114
Rubrik: Hur skapas effektiva kolsänkor, dvs hur fås CO2 bort från atmosfären?
Ämnesområde: Skog, mark och vatten
Inskickad: 2018-02-25
Motionär:Andreas Eklund (andreas@ecopar.se)*
Ort:Södertälje
Organisation:T.ex. Svenska Biokolsföreningen, forskare på SLU, m.fl. står bakom detta
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Sveriges regering och riksdag borde utreda vilka typer av "kolsänkor" som finns, hur effektivt de tar bort koldioxid från atmosfären, och vad de kostar. Då kunde vi röra oss från tyckande och fördomar mot fakta. Det vore väldigt önskvärt.

Sammanfattning:
Det hävdas ofta nuförtiden att "skog" är en kolsänka. Ja, men är skog på en bit mark den effektivaste kolsänkan på lång sikt? Träd blir gamla, slutar att växa och ta upp koldioxid (CO2) från atmosfären. Ett sätt att ha maximalt upptag av CO2 på en bit mark är att låta träd växa, omvandla träden till biokol och gräva ner biokol i jordbruksmark. Andra effektiva metoder finns också, utomlands.

Motiv och bakgrund:
Det är ett problem att företrädare för olika miljöåtgärder har börjar motarbeta varandra. Det finns t.ex. mycket olika åsikter om vad som är en effektiv "kolsänka". Detta borde utredas och klarläggas mha olika forskare, utredare, entreprenörer inom miljöteknik, m.fl.

Det hävdas ofta nuförtiden att "skog" är en kolsänka. Ja, men är skog på en bit mark den effektivaste kolsänkan på lång sikt? Träd blir gamla, slutar att växa, och slutar därmed att ta upp koldioxid (CO2) från atmosfären. Ett sätt att ha maximalt upptag av CO2 på en bit mark är att låta unga träd växa där, och efter t.ex. 20-30 år omvandla träden till biokol och gräva ner biokol i jordbruksmark. Sedan får nya träd växa upp på marken, osv.

Utomlands finns det gott om torra områden. Många av dessa torra områden är nära hav. Modern teknik för avsaltning av havsvatten som t.ex. "omvänd osmos", där havsvatten avsaltas mha membran och tryck kräver el. El från solceller blir allt billigare. I torra områden vid hav kunde det få finnas både solcellsparker och avsaltningsanläggningar. Vattnet kunde användas för att dels öka mängden mark där det odlas grödor (mat), dels för att bevattna träd. Träd växer fort i varma, soliga subtropiska områden och tar upp koldioxid (CO2). Efter en tid, 10 till 20 år, kunde träden processas till biokol (med samproduktion av energirik gas för prod. av el och ånga). Biokol kunde användas för att göra mark i det torra området mer bördigt. Biokol kunde även transporteras till jordbruksmark längre bort. Om det här görs i många torra områden, så kommer mycket CO2 från atmosfären att tas upp av nya växter där det inte växte något tidigare. En del av växterna hamnar i jord i form av biokol. Biokol blir kvar i jord i flera tusen år eller ännu längre. => En effektiv kolsänka.

I torra områden el. områden med säsongstorka kunde man sätta i system att vattna planterad skog med renat avloppsvatten. I samband med detta, så ska industriavlopp, m.m. kopplas bort från städernas allmänna avlopp. De måste ha en egen rening av avloppsvatten. I övrigt körs samma process som ovan:

http://www.fao.org/news/story/en/item/44899/icode/

Om det finns en allt bättre tillgång på biokol, så kan jordbruksmark som har blivit förstörd restaureras bl.a. genom att biokol blandas med jorden. Det rör sig om hundratals miljoner hektar jordbruksmark i världen:

http://drylandsystems.cgiar.org/content/reversing-agricultural-land-degradation-worldwide

http://www.nytimes.com/1992/03/31/news/soil-degradation-study-there-goes-the-farm.html

Om förstörd mark restaureras och torr mark bevattnas, så finns det mycket mer mark jämfört med idag till att framställa mat, djurfoder, bioenergi och biodrivmedel. Det är en myt som kommer från fossilindustrin från början, att marken inte räcker till.

Ytterligare möjligheter är att tillföra näring till öppet hav längre ut. Där är det så näringsfattigt, att nästan inga alger växer. Då blir det ingen fisk heller. Där fartyg ändå kör regelbundet, kunde näring spridas från fartygen. Om algerna växter och tillgången på fisk därmed ökas, behövs mindre mark på land till köttproduktion. Då kan mer bioenergi och biodrivmedel produceras på den marken. Vi kunde äta mer fisk i så fall. En hel del alger dör och faller ner i det iskalla djuphavet och ökar mängden botten-dy. Det bidrar till att CO2 i atmosfären => CO2 i hav => CO2 binds i alger i form av bl.a. fett, agar, cellolusa, m.m. => dy på havets botten. Dvs en kolsänka.

Det finns säkert fler praktiskt fungerande och kostnads-effektiva sätt att binda CO2 i atmosfären och öka produktionen av såväl mat och djurfoder som av bioenergi och biodrivmedel som ersätter fossil energi. Det borde seriöst utredas. Risken finns att lagar skapas pga fördomar och tyckande. Starka krafter inom EU önskar förbjuda bioenergi och biodrivmedel, och göra om all skog till nationalpark som ingen får röra, därför att skogen är en "kolsänka"...



114

0

L