Åter Påverka politiken-sidan

Motion nr:150 version nr: 2Välj version:
Rubrik: Vi behöver professorer i reparation!
Ämnesområde: Utbildning
Inskickad: 2018-03-28
Motionär:Ola Gabrielson (es.oo1537449844hay@n1537449844oslei1537449844rbaga1537449844lo1537449844)*
Ort:Enskede
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Jag vill att

- Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik,
- universiteten utlyser professurer i reparation.

Sammanfattning:
För att komma ifrån vårt enkelriktade uttag av naturresurser och åstadkomma en cirkulär ekonomi måste vi bli bättre på dels att återanvända materialet och framför allt på att använda befintliga produkter så länge det går. De måste alltså kunna repareras.

En viktig aspekt av den cirkulära ekonomin är att nya produkter också ska tillverkas så att de lättare kan underhållas, repareras, och uppgraderas.

Motiv och bakgrund:
Vi har hittills levt i en enkelriktad paradigm, där det mesta av det vi konsumerar följer ett slags jordbruksprincip: Skörda - bereda - konsumera - slänga. Vi 'skördar' naturresurser som olja, mineraler, växter och djur, därefter bereder vi en produkt, konsumerar den, och till slut kastar den. Hela denna process har förfinats till den grad att vi har universitetsutbildningar till stöd. Speciellt början av kedjan, resursutvinning och produktionsteknik, är mycket väl utforskad; på senare år har också tillkommit forskning och utveckling om hur vi behandlar avfallet.

Hela denna kedja har det gemensamt att den tittar bara åt ett håll, åt nästa steg i processen. Det är som om det vore en stor pil tryckt över hela systemet. Det gör att det kommer att ta tid att 'sluta cirkeln', att övertyga hela kedjan att vi behöver sluta tänka enkelriktat.

Det finns redan exempel på forskning och utbildning om hur råmaterial kan utvinnas ur vårt avfall, så kallad 'urban mining'. Delvis beror detta på att det blir allt dyrare och politiskt svårt att utvinna dessa råmaterial ur naturen, i takt med att tillgängliga resurser töms ut, och den etablerade industrin vill helst fortsätta producera som förut. Men för att göra den cirkulära ekonomin effektiv behöver vi sluta cirkeln tidigare, dvs använda det vi har mycket längre och reparera det då det behövs.

Detta, att sluta cirkeln tidigt, är framför allt fortfarande en politisk ide. Den producerande industrin har naturligtvis inget intresse av att främja den, och därför finns det inget ekonomiskt tryck på forskning inom området. För att det ska bli av måste politiken driva det.

Behövs då en högre utbildning i reparation? Finns det inte redan massor av företag som framgångsrikt jobbar just med reparation? Jo, och mycket praktisk kunskap finns där ute, men på samma sätt som den tillverkande industrin förfinat och effektiviserat sina processer så finns det en stor potential för effektivisering inom den reparerande industrin.

Dessutom, och kanske viktigare, finns det ett stort behov av återkoppling från reparation till tillverkning. Framtidens produkter måste tillverkas så att de kan effektivt repareras. Kostnaden för reparation, i material och arbetstid, måste vara rimlig.

En till reparation nära relaterad verksamhet är uppgradering. I takt med att ny teknik utvecklas är det viktigt att kunna uppgradera befintliga produkter, till den grad en uppgradering kan återanvända större delen av den gamla. Detta är ett viktigt område för forskning: Hur konstruera en produkt för enkel uppgradering?

De tekniska högskolorna är självklara lärosäten för sådan forskning och utbildning. Jag ser möjligheter för nya professurer i reparation på flera områden, till exempel:

Massprodukter, vilka idag i huvudsak inte görs reparerbara:
- Kläder och textilier
- Möbler
- Digital hemelektronik
- Analog hemelektronik
- Hushållsmaskiner
- Motorfordon (delvis reparerbar; borde kunna uppgraderas bättre)
Och möjligen
- Cykel (redan tämligen standardiserad; kanske alltför enkel produkt?)

Industrimaskiner, redan idag reparerbara, men kan standardiseras för effektivare reservdelshållning. Uppgradering är nytt viktigt område.
- Energiutvinning; vindkraft, solenergi
- Transportmaskiner; lastbil, tåg, flyg, båt
- Tillverkningsmaskiner
- Bygg- och anläggningsmaskiner
- Jord- och skogsbruksmaskiner



Åter Påverka politiken-sidan

150

2

2

0

P