Åter Påverka politiken-sidan

Motion nr:155 version nr: 3Välj version:
Rubrik: Kortare arbetstid för klimatet
Ämnesområde: Livsstil
Inskickad: 2018-03-27
Motionär:Göran Hådén (moc.l1532048933iamg@1532048933nedah1532048933.naro1532048933g1532048933)*
Ort:Härnösand
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
att ändra arbetstidslagen så att normalarbetstiden räknat per vecka minskar med en timme redan 2019, och sedan ytterligare en timme varje år nästa mandatperiod, så att vi valåret 2022 når 36-timmarsvecka

Sammanfattning:
Kortare arbetstid behöver lyftas som en viktig klimatfråga. Pga rekyleffekten är kopplingen mycket stark mellan högre löner och högre klimatpåverkan. Vi måste därför välja mer fri tid istället för mer pengar, samt komplettera med reformer som gör att låginkomsttagares ekonomi inte försämras. Det kan göras på flera sätt, har gjorts förr och har stort stöd i opinionsundersökningar.

Att ändra arbetstidslagen är inte hela lösningen, men det är en konkret reform riksdagen kan rösta igenom som kan påverka normer för alla.

Motiv och bakgrund:
Under 1900-talet förverkligades mångas drömmar om mer fri tid och mindre lönearbete. Vi fick lagstadgad semester, arbetstidsförkortningar och sänkt pensionsålder, samtidigt som medellivslängden ökade med cirka tre månader per år.

Nu när vi är mycket rikare än då, anser riksdagen att vi inte har råd att korta arbetstiden längre.

Utifrån att vi kan producera mer på kortare tid, så valdes fram till 1970-talet både mer konsumtion och kortare arbetstid. Sedan dess har politiken ensidigt valt överkonsumtion. I dag lever vi svenskar i snitt som om vi hade fyra jordklot att hämta resurser ifrån. Hemmen blir överfulla av prylar, men vi hinner inte använda så mycket.

Högre löner ger högre miljöpåverkan. Enligt forskningsrapporten Extreme carbon inequality (Oxfam 2015) orsakar världens rikaste tio procent hälften av alla utsläpp av växthusgaser som kommer från individuell konsumtion, medan den fattigaste hälften av världens befolkning endast orsakar 10 procent av dessa utsläpp.

Rekyleffekten visar att när vi sparar pengar på miljöåtgärder, så får vi mer pengar att lägga på överkonsumtion som fler flygresor. Att välja kortare arbetstid istället för högre lön är därför av stor vikt för att klara klimatmålen ? se till exempel Naturvårdsverkets rapport Klimatomställningen och det goda livet, där resultat indikerar att ?förkortning av arbetstiden med 1 procent minskar hushållets energianvändning och växthusgasutsläpp med drygt 0,8 procent?.

Kortare arbetstid för fler kan bland annat främjas genom fler kommunala initiativ, sänkt norm för heltid i arbetstidslagen, arbetstidsbanker för anställda eller att ge alla anställda samma rätt att arbeta deltid som småbarnsföräldrar har idag. Kvinnodominerade yrken i offentlig sektor måste få rätt till kortare arbetstid, likt många genom avtal redan fått i mansdominerade yrken i privat sektor.

Miljöeffekten bygger på att timlönen blir densamma, eller i alla fall inte äter upp hela miljövinsten. Därför bör kortare arbetstid kombineras med reformer som gör att låginkomsttagares ekonomi inte försämras.

Vi har stöd. Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet 2014 visar att det är lika många positiva som negativa till att införa sex timmars arbetsdag för alla förvärvsarbetande. FSI/Kairos future 2014 visar att det konstant sedan 1990-talet är en klar majoritet av de heltidsarbetande som hellre vill ha kortare arbetstid än högre lön. Tyvärr vågar många inte avvika från heltidsnormen om inte fler på deras arbetsplats och omgivning gör det, vilket ytterligare talar för kortare arbetstid genom en generell successiv arbetstidssänkning.

Slit inte ut människor och miljö. Genom att dela på delbara jobb kan stressen minska både för de som får jobb och för de som går ner i arbetstid.

Framtidsvisionen för klimatomställningen måste vara mer än frånvaro av elände. Vi behöver även lockande framtidsbilder om högre livskvalitet och mer tid att leva.



Åter Påverka politiken-sidan

155

3

3

0

P