Åter Påverka politiken-sidan

Motion nr:157 version nr: 2Välj version:
Rubrik: Sverige måste stå upp för rätten till mark
Ämnesområde: Skog, mark och vatten
Inskickad: 2018-03-01
Motionär:FIAN, Framtidsjorden, Frö och Folk, Jordens Vänner och Svalorna Indien Bangladesh (es.ne1534664331drojs1534664331ditma1534664331rf@eb1534664331ar.nn1534664331il1534664331)*
Ort:Göteborg, Kalmar, Lund, Stockholm
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:

Att Sverige implementerar CFS volontära riktlinjer för ansvarsfull förvaltning nationellt.
Att den svenska jordbruksförvärvslagen omformuleras så att den främjar brukande av produktiv mark.
Att Sveriges riksdag och regering återtar kontroll över den nationella jordbrukspolitiken från EU.
Att Sverige internationellt verkar för att ta bort livsmedelsvaror från WTO:s och EU:s handelsregler.

Sammanfattning:
I takt med ökade klimatförändringar riskerar större delar av världens befolkning att lida brist på odlingsbar mark. Redan idag är hungerns mest grundläggande orsak den ojämlika fördelningen av odlingsbar mark. Den rådande nyliberala marknadspolitiken har gjort mark till en global handelsvara med allvarliga konsekvenser för människa och klimat. När klimatrelaterade utmaningar i allt större utsträckning påverkar jordbruket är det hög tid att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretags intressen.

Motiv och bakgrund:
Sveriges regering har stöttat framtagandet av volontära riktlinjer för hållbar förvaltning av mark, vatten och skog i Committee on World Food Security (CFS) (se bilaga ?Voluntary guidelines on the responsible governance of tenure of land, fisheries and forests in the context of national food security?) men implementerar dem inte nationellt. Istället ser rådande svensk landsbygdspolitik, innefattande bland annat diskussionen om en ny jordförvärvslag, snarare ut att vilja påskynda en utveckling där naturresurser och brukningsbar mark hanteras ovarsamt. Nu måste vi ta internationella avtal och konventioner vi skrivit under på allvar, och se till att stora företag och naturresurser regleras hårdare till fördel för människors rättigheter, klimat och miljö.

Den ojämlika fördelningen av mark vi ser i dag drivs på av stora transnationella bolag och kapitalplacerare. Vid uppköpen av mark används argument om att marken som köps upp är underutnyttjad och att de stora markförvärven bidrar till utveckling och skapar arbetstillfällen, men otaliga exempel visar att det i verkligheten ofta rör sig om bebodd och bördig mark. Systemet drabbar världens småbrukare som saknar storföretagens juridiska muskler och har svårt att konkurrera med storföretagens låga priser. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Småbrukare står för närmare för 70 procent av världens livsmedelsproduktion, men siffran sjunker stadigt.

Att allt färre aktörer äger allt större andel av jordens bördiga mark talar sitt tydliga språk i termer om ineffektivitet: På 1980-talet var Sverige så gott som självförsörjande på livsmedel men i dag har vi jämfört med då endast 40 procent av de heltidsarbetande bönderna kvar och vår självförsörjningsgrad är nu långt under 50 procent. Liknande scenarion ser vi världen över och även tydliga tecken på att detta exportorienterade system bidrar till koldioxidutsläpp samt försämrade möjligheter till klimatanpassning lokalt. Då effektivt jordbruk är en av regeringens nyckelfraser i den svenska livsmedelsstrategin så borde Sveriges regering göra sitt yttersta för att vända denna trend.

Centralt för en förändring av det rådande livsmedelssystemet är matsuveränitet som innebär rätt till självbestämmande över livsmedelsproduktionen. Tillgången till mark och naturresurser är grundläggande för att uppfylla ett antal mänskliga rättigheter och möjliggöra lokal omställning och anpassning.  

Om Sverige menar allvar med de avtal och konventioner som vi skrivit under ? bland dessa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och de globala målen för hållbar utveckling ? måste regeringen agera för att återinföra regleringar kring markanvändning och förhindra spekulation i mark och naturresurser. Det gäller såväl här i Sverige som globalt.



Bilaga: CFS-guidelines.pdf

Åter Påverka politiken-sidan

157

2

2

0

P