Motion nr:158 version nr: 4Välj version:
Rubrik: En glokal livsmedelsstrategi - för en politik med agroekologiska principer   Vinnande motion 
Ämnesområde: Mat, jordbruk
Inskickad: 2018-03-01
Motionär:Afrikagrupperna, FIAN Sverige, Framtidsjorden, Folk och Frö, Jordens vänner, Latinamerikagrupperna, Svalorna Indien Bangladesh (es.la1542481940s@nos1542481940scire1542481940.nira1542481940k1542481940)*
Ort:Göteborg, Kalmar, Lund, Stockholm
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Att Sveriges regering utformar en livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer.

Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.

Sammanfattning:
Sverige behöver en "glokal" livsmedelsstrategi som grundar sig i klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter och utifrån den föra en politik som stärker produktion och distribution med agroekologiska principer. Sverige bör även i EU verka för att mark- och naturresursförvaltning har dessa aspekter samt integrerar sociala, kulturella, ekologiska och ekonomiska värden. Vidare bör Sverige, i alla internationella sammanhang som rör livsmedelssystemet, driva en politik som prioriterar klimat-, hållbarhetsperspektiv och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.

Motiv och bakgrund:
Dagens globala livsmedelssystem (produktion, förädling, distribution och konsumtion) har en enorm klimatpåverkan och står för 44-57% av de totala CO2-utsläppen.1 För att åtgärda klimatpåverkan hos vårt nuvarande livsmedelssystem så måste vi se till systemet i sin helhet.

Dagens ohållbara livsmedelssystem är en konsekvens av internationell och nationell politik på flera områden som skapat ett starkt globaliserat livsmedelssystem som gynnar ett storskaligt industriellt jordbruk och leder till att makt koncentreras hos ett fåtal transnationella företag som får kontroll över hela kedjan i livsmedelssystemet. Vi är idag inlåsta i detta system som leder till negativ klimatpåverkan, ett undergrävande av mänskliga rättigheter, minskad biodiversitet och förstärker orättvisor på grund av strukturer som är inbäddade i produktions- och handelsmodeller. Vi måste angripa dessa strukturella problem och systematiska ojämlikheter i termer av rättigheter och demokratisk kontroll över mark och territorium, fröer och andra naturresurser för att komma till bukt med livsmedelssystemets klimatpåverkan.

Ständigt växande vetenskapliga resultat påvisar att agroekologiskt2 jordbruk är det mest effektiva sättet att både motverka klimatförändringen samtidigt som det skapar bättre förutsättningar för klimatanpassning och resiliens.3 Ett livsmedelssystem som grundas i agroekologiska principer och metoder innebär samtidigt nödvändiga förändringar som gör att exempelvis rätten till mark garanteras och att naturresurser förvaltas på ett hållbart och rättvist sätt. Den agroekologiska modellen organiserar jordbruk, förvaltning och distribution på ett sätt som omfördelar makten och stärker rättighetsperspektivet.4 Ett ständigt ökande antal rapporter visar att det är fundamentalt att säkra småbrukare och urfolks tillgång till mark och skog för att bekämpa klimatförändring, marginalisering och fattigdom, bevarande av kulturer och biodiversitet.5 Ett hållbart livsmedelssystem bör således fokusera på småskaliga producenters centrala roll.

Sverige måste verka för ett livsmedelssystem som är utformat i koherens med de internationella avtal vi står bakom inom klimatet och mänskliga rättigheter.6 Beslutsfattande som rör livsmedelssystemet på något sätt måste alltid utgå från klimatmål och demokratiska principer. Detta kan göras genom nationell politik och genom att driva en politik i EU och multilaterala instanser som WTO.

Den livsmedelsstrategi som antogs i Sverige 2017 speglar tendenser som är orsaken till dagens ohållbara globala livsmedelssystem. Den saknar en global hållbarhets- och rättighetsanalys samtidigt som den inte stakar ut riktningen för nödvändiga och akuta förändringar för en hållbar nationell produktion och en levande landsbygd. Medan strategin slår fast att ?svensk livsmedelsproduktion är en förutsättning för att flera av de svenska miljökvalitetsmålen ska kunna nås?7 så försämras villkoren för densamma av en politik som inte gynnar småskaliga producenter och ett verkligt långsiktigt jordbruk. För att säkerställa att den svenska livsmedelsproduktionen ska kunna växa och fortsätta hålla den höga standard som näringsdepartementet anser att den har, så bör förändringar i politiken genomföras för att garantera ett hållbart, klimateffektivt och rättighetsbaserat livsmedelssystem.

I strategin konstateras också att den svenska livsmedelsproduktionen under de senaste åren ?fått allt svårare att hävda sig på marknaden?.8 Detta konstaterande speglar det i grunden felaktigt perspektiv som också orsakat situationen. Livsmedel bör inte ses som en handelsvara eftersom mat är en mänsklig rättighet och livsmedelsproduktionen är direkt kopplad till en rad olika rättigheter. Det är snarare ett centralt element i byggandet av ett hållbart och demokratiskt samhälle och måste planeras därefter. Strategins påstående bidrar till att undergräva demokratiska värden och saknar en hållbarhetsanalys. För att livsmedelskedjan ska kunna maximera det bidra till samhället som strategin förespår genom sysselsättning, hållbar tillväxt och kollektiva nyttigheter så måste all politik kopplad till livsmedelssystemet också prioritera samhällsnyttiga värden före kortsiktig ekonomisk vinning.

Sverige behöver därför revidera sin livsmedelsstrategi. En ny strategi bör grundas i en global analys ? som utgår från klimat-, rättvise- och rättighetsaspekter och leda till en politik som gynnar hållbar lokal produktion och distribution samt stärker demokratiska värden. Sverige bör i alla internationella förhandlingar som rör livsmedelssystem driva en politik som prioriterar hållbarhetsperspektiv, klimataspekter, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning. Naturresurser och matproduktion bör ses som förutsättningar för mänskliga rättigheter istället för handelsvaror. Till exempel genom att i EU verka för ett rättighetsbaserat ramverk för mark- och naturresursförvaltning som integrerar sociala, kulturella, ekologiska och ekonomiska värden.9



Bilaga: Bilagor_motion_GlokalLivsmedelsstrategi.pdf

158

4

4

0

L