Åter Påverka politiken-sidan

2
Motion nr:159
Rubrik: Naturarrende, återföring av ekonomiska medel till resursregioner   Rekommenderad 
Ämnesområde: Övergripande 2
Inskickad: 2018-02-28
Motionär:Marcel Berkelder, Exergi Byrån, Heidi Andersson Armbryterskan från ensamheten (ten.i1539829832grexe1539829832@lecr1539829832am1539829832)*
Ort:Vännäs, resp Storuman
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Motionen yrkar på ett införande av naturarrende avgift som har till syfte att återföra ekonomiska medel till glesbygd som kompensation för ingrepp i naturen och för att stötta utvecklingen i glesbebyggda områden.

Sammanfattning:
Sverige har en stor tillgång av naturresurser i form av vattenkraft, vindkraft, malm och skog. Dessa naturresurser nyttjas till mångmiljardbelopp årligen. En obetydlig ekonomisk del av dessa naturvärden stannar i de områden där resurserna nyttjas. Tvärtom leder naturnyttjandet till skador som minskar dessa områdens attraktionskraft, såväl för de boende som för potentiella turistnäringar.
Med en naturarrendeavgift som motsvarar 2 - 5 % av resursens värde kan flera negativa konsekvenser av resursnyttjandet motverkas.

Motiv och bakgrund:
Ett flertal forskare (David Pimentel et al, Natural Resources and an Optimum Human Population,
H. Benking et al, Robust Paths to Global Stability.) har kommit fram till att åstadkomma en rättvisare social och ekonomisk fördelning i världen är att införa en internationell naturresursbeskattning. U-länder som töms på naturresurser av i-länder skulle därmed kunna få ta del av kakan på ett bättre sätt om det infördes en naturresursavgift som betalas direkt på plats där naturresursen nyttjas och som går tillbaka till lokalbefolkning i form av utvecklingspengar till infrastruktur m m.
I frågan om naturresursnyttjande är stora delar av Sverige jämförbara med u-länder. Naturresurser nyttjas utan att regionen eller lokalbefolkningen får större gagn eller kompensation för uppoffringar i form av landskapsförändringar, giftiga utsläpp från gruvor, stora återställningskostnader efter gruvbolag som har gått i konkurs m m.
Systemet med kompensation för naturresurssnyttjande finns i Sverige gällande vindkraft. En markägare får i runda tal 150 000 kr per år (Källa: LRF) för upplåtande av mark för ett större vindkraftverk=naturarrende. Samma princip kan tillämpas på vattenkraft.
Ett 2-2,5 MW vindkraftverk producerar normalt 6-7 GWh. Ersättningen innebär ca 2 öre/kWh. Ett vindkraftverk påverkar färre naturvärden än utbyggnad/etablerad vattenkraft. Därför bör vattenkraftens naturarrende vara större per kWh.
En rimlig kompensation för Vattenkraften vore ett naturarrende om minst 2-5 öre/kWh som går direkt tillbaka till regionen där vattenkraft utvinns och där den minskad turistiska/naturvärden värden och biodiversiteten. I pengar ca 2,5 miljarder kronor.
I Sverige bryts (2010) ca 30 miljoner ton järnmalm och ca 30 miljoner ton icke järnmalm. Här bör naturarrende ligga på 2-3 öre/kg malm (20-50 kr/ton). Järnmalmspriserna ligger på över 75 dollar per ton, dvs 600 kr/ton. Arrende innebär således 2-5%. I pengar ca 1,5 miljarder kronor.
Biobränsle omsätter närmare 130 TWh (2010) och är större än olja. Biobränsle är ett förnybart alternativ som har stora utvecklingspotentialer att ersätta fossila bränslen. Därför bör beskattningen på den vara ytterst försiktig. Biobränsle är ett billigt bränsle och därför bedöms det att det finns utrymme för naturarrende.
Andra skogsprodukter har ett mycket högre förädlingsvärde. Det produceras ca 17 miljoner m³ sågade trävaror per år (2010) i Sverige, förädlingsvärdet ligger på ca 1000 kr/m³.
Massaproduktionen ger ett förädlingsvärde om ca 2000 kr/ton.
I Sveriges skogar avverkas ca 90 miljoner m³ per år. Råvaruvärdet är 200-300 kr/m³. Ett naturarrende som går direkt tillbaka till regionen/kommunen där avverkning sker, om 10 kr/m³ skulle ge 900 miljoner kronor.
Ovan skissade naturarrenden skulle kunna ge i storleksordning 5 miljarder kronor.
Minst 20 % bör avsättas/fonderas årligen för beredskap för att motverka naturförändringar som uppstår på grund av naturresursnyttjande. Lämpligen förvaltas dessa medel av resp länsstyrelse. Härvid ska även beaktas att det finns ett negativt samspel mellan människans direkta naturpåverkan genom avverkningar, gruvdrift, vattenkraftverk m m och genom global antropogen klimatpåverkan.
Återstående 80%, ca 4 miljarder kronor ska användas för att förbättra livsvillkoren för kommuner med naturresurser, men med dålig ekonomi. Medlen ska användas till förbättrad infrastruktur framförallt för att befrämja kollektiv trafik, energieffektiviseringar, förbättrad service, vård, badhus, skolor, bibliotek m m som gör det attraktivt för människor att flytta till dessa kommuner och att motverka befolkningsminskningen.
Det skulle innebära en annan (svensk) syn på landsbygdsutveckling, en syn som redan finns i Norge och i väsentliga delar också i vårt andra grannland Finland
Vattenkraften beskattas idag med fastighetsskatt, samma princip kan gälla för naturarrende, med den skillnaden att fastighetsskatten betalas till staten och att naturarrende betalas i den kommun kraftverket finns.
Samma princip ska gälla för skog och malm.
Som räkneexempel kan visas att 5 miljarder skulle innebära att ca 3,5 miljarder går till 30 kommuner i Västerbotten och Norrbotten. Det skulle betyda 7000 kr per invånare. För en kommun som Boden ca 200 miljoner kronor. En kommun som Storuman ca 41 miljoner. Lycksele 86 miljoner. Vilhelmina 66 miljoner kr.
Pengar som skulle kunna ge dessa kommuner ett lyft och som kan vända trenden från nedåtgående befolkningsantal till ökande och därmed en levande landsbygd.
En rättvisare fördelning av resurserna kan accepteras av alla om den presenteras på rätt sätt. Regionalpolitik och skatteutjämningssystem är svårare att förklara än rättvisan i att där skadan sker ska invånarna ha kompensation som balanserar upp den negativa inverkan på kultur, natur, turism m m, resursnyttjandet har, genom att kunna erbjuda andra mervärden som finansierats av vinsterna från naturresurserna.



http://www.exergi.se/Naturarrende%20VK.pdf



Bilaga: Naturarrende-VK.pdf

Åter Påverka politiken-sidan

159

1

0

P