Åter Påverka politiken-sidan

Motion nr:171
Rubrik: Inför policy om helvegetarisk mat för offentlig förvaltning
Ämnesområde: Mat, jordbruk
Inskickad: 2018-02-28
Motionär:Amanda Tas, Daniel Halldorf, Rebecka le Moine (moc.l1544533575iamg@1544533575adnam1544533575a.sat1544533575)*
Ort:Strömstad/Linköping
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
För att öka takten för klimatomställningen behöver den offentliga förvaltningen i Sverige (kommuner, landsting och statliga myndigheter) införa en policy om att enbart servera helvegetarisk mat till alla anställda och förtroendevalda vid möten, sammanträden, konferenser och seminarier.

Sammanfattning:
Maten står för ca 25 % av medelsvenskens klimatpåverkan (Naturvårdsverket, 2008). Kött är det livsmedel som har störst miljöpåverkan. Den globala köttproduktionen står för nästan 15 procent av alla växthusgaser vilket är ungefär en lika stor andel som hela transportsektorn står för. Därför är det nödvändigt att köttkonsumtionen minskar till förmån av helvegetarisk mat (dvs. mat utan kött, fisk, mjölk och ägg).

Motiv och bakgrund:
Kött och andra animaliska produkter har en mycket stor miljöpåverkan. Boskapssektorn bidrar till ett flertal miljöproblem – klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, vattenförorening och övergödning (Steinfeld et al., 2006). Den globala köttproduktionen står för nästan 15 procent av alla växthusgaser Gerber et al., 2013). Det är ungefär lika stor andel som alla bilar, båtar, flyg och resten av hela transportnäringen står för (IPCC, 2014; SVT Nyheter, 2014-08-25). I beräkningen ingår allt från metangas från idisslarnas matsmältning, till gödsel, avverkning av skog för att bereda odlingsmark, odling av djurfoder och transporter av djur och kött (Gerber et al., 2013).

Det går åt upp till 10 gånger mer energi för att producera kött än att producera spannmål. Mer än 1/3 av den globala odlingsbara marken i världen används till att odla djurfoder på. Ca 97 % av all världens sojamjöl används som djurfoder. Odlingen av sojabönor i Brasilien tränger bort både regnskog i Amazonas och den tropiska savannen Cerrado.

Boskap finns numera på 30 % av jordens landyta. Detta bidrar till avskogning, överbete och erosion. Hela 70 % av de skogar som huggits ner i Amazonas har omvandlats till betesmarker (Steinfeld et al., 2006). I en värld där matbrist råder i fattiga delar av världen, är köttproduktion ett ineffektivt sätt att mätta världen.

Klimat- och miljöpåverkan från fisk sker främst vid själva fångsten och det är också där den största energiåtgången sker (Naturvårdsverket 2008). Bottentrålning den vanligaste fiskemetoden i Sverige och är ett av de största hoten mot havens fiskebestånd med stora bifångster som följd (Naturskyddsföreningen 2016). Hela 87 % av världens marina fiskebestånd är helt exploaterade (57 %) eller överexploaterade (30 %). De flesta av världens topp 10 fiskarter som exempelvis olika arter av tonfisk och japansk anjovis är helt exploaterade (FAO, 2012). Klimatbelastningen per kg rå fiskfilé kan motsvara utsläppen från kyckling- och griskött. Klimatpåverkan från den odlade fisken beror främst på hur stor andel animaliskt foder (t.ex. fiskfoder) eller soja som den utfodras med (Naturvårdsverket 2008).

Den offentliga förvaltningen bör agera föredömligt i klimatomställningen och genom att införa en policy om en helvegetarisk mat på möten, sammanträden, konferenser och seminarier vore det ett stort steg i rätt riktning.

Referenser:

FAO (2012). The State of World Fisheries and Aquaculture 2012; http://www.fao.org/3/a-i2727e.pdf

Gerber, P.J., Steinfeld, H., Henderson, B., Mottet, A., Opio, C., Dijkman, J., Falcucci, A. & Tempio, G. (2013). Tackling climate change through livestock – A global assessment of emissions and mitigation opportunities. FAO, Rome; http://www.fao.org/3/a-i3437e.pdf

IPCC (2014). Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change. Contribution of Working Group III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change;
https://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg3/ipcc_wg3_ar5_summary-for-policymakers.pdf

Naturskyddsföreningen (2016). Fiska för framtiden – om bottentrålning i svenska vatten och vad som kan göras för att minska den; https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapport-bottentralning-fiska-for-framtiden-2016.pdf

Naturvårdsverket (2008). Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903; https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5903-3.pdf

Steinfeld, H., Gerber, P., Wassenaar, T., Castel, V., Rosales, M. & de Haan, C. (2006). Livestock's long shadow. FAO, Rome; http://www.fao.org/docrep/010/a0701e/a0701e00.HTM

Schwarzer, S. (2012). Growing Greenhouse Gas Emissions Due to Meat Production. UNEP Global Environmental Alert Service; https://na.unep.net/geas/getUNEPPageWithArticleIDScript.php?article_id=92

SVT Nyheter (2014-08-25). Kött lika miljöfarligt som transporter,
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/kott-lika-miljofarligt-som-transporter



Åter Påverka politiken-sidan

171

1

0

P