Motion nr: 174 Rubrik: Klimatneutral energi Ämnesområde: Energi Inskickad: 2018-02-28 Motionär: Michael Klein (mklein@live.se)* Ort: Lindome Organisation: Sveriges Kärntekniska Sällskap   (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål.

Sammanfattning:
Förslag till beslut i Klimatriksdagen 2018
Klimatriksdagen ställer sig bakom det som anförts i motionen om att målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål.

Motiv och bakgrund:
Motivering
Kärnkraft är tillsammans med vattenkraft basen i svensk elproduktion. Sveriges energisystem består redan i dag (och redan sedan slutet av 1980-talet) av en mix med klimatneutrala energikällor såsom vattenkraft, kraftvärme (främst biobränsle), kärnkraft samt vindkraft, vågkraft och solkraft. Omvärlden har under årtionden sneglat på Sveriges, ur klimat- och miljösynvinkel, föredömliga energimix för produktion av el. Under den stora omställningen av Sveriges elkraftsproduktion, vilken ägde rum under 70- och 80-talen, ersattes oljeberoendet med kärnkraft. Dagens fossilfria elproduktion är baserad på cirka 90 procent bas- och reglerkraft och cirka 10 procent intermittent kraft (främst vindkraft) och är ett resultat av denna omställning.
Stabiliteten i det svenska elnätet i dag beror på att vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft utgör 90 procent av baskraften i det svenska elnätet. Det beror på att dessa produktionsslag hanterar störningar på elnätet, såsom blixtnedslag eller tillslag/frånslag av industri-anläggningar genom sina stora svängmassor. Svängmassa är en inneboende fysikalisk egenskap hos stora roterande generatorer och kan beskrivas som en tröghet i generatorernas rotationsrörelser vilket bidrar till att frekvensen på stamnätet i Sverige förblir stabil.
Ersätts delar av baskraften med intermittent dvs. väderberoende kraft så som vindkraft, medför detta att elsystemets förmåga att hantera störningar kraftigt reduceras. Orsaken till att elsystemets förmåga att hantera störningar kraftigt reduceras är att de intermittenta produktionsslagen till stor del saknar den fysikaliska egenskapen svängmassa som bidrar till elnätets stabilitet. Konsekvensen av detta kan bli fler strömavbrott och därmed en minskad leveranssäkerhet med stora konsekvenser för Sveriges industrier. Ett exempel på ett försvagat elnät återfinns i Södra Australien som idag har ett elsystem som till stor del består av intermittenta produktionsslag och som ofta har problem med rullande blackouts.
För att även i framtiden garantera en trygg och säker elförsörjning vid fortsatt utbyggnad av elproduktion, behöver man fastställa hur mycket planerbar produktion som krävs för att möta upp industrins behov idag och i framtiden. Ett elsystem med en stor andel icke-planerbar

elproduktion ställer både nya och förändrade krav. Den teknik som krävs för att uppfylla dessa nya krav är dock inte färdigutvecklad och är belagd med stor osäkerhet.
Redan 2020 kommer hälften av Sveriges alla ursprungliga reaktorer vara stängda dvs. 6 av 12. Det finns en tanke att vattenkraften ska täcka upp behovet av baskraft, det vill säga att man ökar vattenkrafts-produktionen men utan att bygga ut den. De större variationerna av vattennivån riskerar att medföra erosionsskador längs älvstränderna samt en negativ påverkan av växt- och djurliv längs älvarna.
Om Sverige ska nå upp till det långsiktiga klimatmålet om netto nollutsläpp av växthusgaser till 2045, ska vi följa de råd som FNs klimatpanel har tagit fram. En av de viktigaste slutsatser som FNs klimatpanel förordar för att kunna nå de utsatta klimatmålen är att man producerar sin elektricitet genom en optimal mix av förnyelsebar elproduktion och kärnkraft. I dag är Sverige i stort sett oberoende av energiimport. En kraftig utbyggnad av intermittent elproduktion, kombinerat med en reducerad tillgång till baskraften vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft, kommer få motsatt effekt på det politiska målet hundra procent förnybart. Sverige blir då vid perioder under året beroende av fossilt producerad elkraft från andra länder för att kunna säkerställa sitt elbehov. Detta då man som Tyskland måste ha fossildrivna källors standby för de tillfällen då effektbrist uppstår.
En annan faktor som i framtiden kommer att kräva en ökad tillgång på elektrisk energi är det faktum att flertalet biltillverkare har som mål att övergå till eldrivna bilar. Var ska denna ökade efterfråga på elektrisk energi komma ifrån?
Denna övergång kommer att medföra ett ökat behov av leveranssäker elproduktion. Det som sker är att den energi som tidigare förbrukades genom förbränning av fossila bränslen i en motor kommer att förflyttas till de ställen där elektrisk energi produceras. Den elektriska energin lagras sedan i bilens batterier. Detta kommer att innebära att belastningen på elnätet kommer att öka, dvs behovet av el kommer att vara signifikant större i framtiden.
För att Sverige ska kunna uppnå de uppsatta klimatmålen krävs helt enkelt kärnkraften som en stabil komponent i Sveriges energiförsörjning.
Med hänvisning till ovanstående anser vi att Sverige behöver uppvärdera kärnkraftens stora betydelse för såväl klimat som elproduktion.