Åter Påverka politiken-sidan

Motion nr:182
Rubrik: Cirkulär samverkan en nödvändighet för att nå klimatmålen
Ämnesområde: Övergripande
Inskickad: 2018-03-01
Motionär:Elin Bergman, Pär Larshans, Ingela Wickman Bois (es.te1524366439nelda1524366439rc@of1524366439ni1524366439)*
Ort:Stockholm
Organisation:Cradlenet
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
I syfte att skapa ekonomiska fördelar, minska miljöbelastning, utsläpp av klimatgaser och gifter och öka långsiktig samhällelig resiliens bör cirkulär ekonomi lyftas till en strategisk nivå. Regeringens Delegation för cirkulär ekonomi föreslås därmed ges mer resurser och mandat till samverkan samt i övrigt följa ”EU Commission Circular Economy Action Plan" i dialog med olika intressenter.

Sammanfattning:
Cradlenet anser att delegationen för cirkulär ekonomi skall få rollen att initiera dialog med berörda myndigheter och departement i form av så kallade Green Deals på liknande sätt som i Nederländerna. I Green Deals faciliteras nationell förvaltning i förverkligandet av hållbara lösningar genom att samla aktörer och genom avtal ta bort regelmässiga eller andra hinder för hållbara lösningar. Detta samordnas under finansdepartementet med en samordnade roll där både näringsdepartementet och miljödepartementets deltagande möjliggör mandat att genomföra cirkulära lösningar med klimatfokus.

Motiv och bakgrund:
Sveriges miljöpåverkan och utsläpp globalt
I dag krävs det 60 ton råvaror (vatten oräknat) per person för att producera det vi konsumerar i Sverige, 115 ton om vi dessutom inkluderar det vi exporterar. Bara en bråkdel utgörs av återvunnet material, resten skaffas genom brytning av jungfruliga råvaror där importen av klimatskulder ökar hela tiden. Fortsätter vi på detta sätt är det omöjligt att klara Parisavtalets mål för temperaturökningar.

I takt med att de mest högvärdiga naturliga fyndigheterna tar slut tar människan allt mer avlägsna, utspädda och förorenade fyndigheter i anspråk. Den kopparmalm som bryts i världen i dag innehåller exempelvis mindre än en hundradel av den koppar som fanns i malmen i mitten av 1800 talet. Därför kräver brytningen oerhört mycket mer energi, blir allt mer klimatbelastande och leder till ständigt ökande mängder gruvavfall.

Sedan industrialiseringens början har vi använt linjära system, där det har varit billigt att bryta jungfrulig råvara och avfallet bara har betraktats som något vi ska göra oss av med. I en linjär tankefigur är därför avfallsminimering en naturlig utgångspunkt. Men i en cirkulär ekonomi är begreppen avfall och resurs tätt sammankopplade, och avfallsminimering är därför inte relevant som överordnad princip.

Sverige behöver sträva efter att de resurser vi redan har utvunnit ur jordskorpan förvaltas på ett ansvarsfullt sätt. Detta är avgörande för att möta klimatutmaningen och för att klara de uppsatta klimatmålen måste vi inom kort börja ta steg mot en cirkulär ekonomi som är en viktig del av lösningen.

Eftersom huvuddelen av det svenska ekologiska fotavtrycket skapas utanför Sveriges gränser och Sveriges klimatutsläpp ökar internationellt men minskar nationellt måste framtida arbete alltid utgå från hur Sverige ska bli mer cirkulärt och även innefattar hur Sveriges miljöpåverkan och utsläpp globalt kan minska så att Sverige blir cirkulär globalt och inte bara inom landets gränser. Det är centralt att snabbt kunna ta fram konkreta exempel enligt det goda föredömets princip. Detta är också anledningen att den cirkulära delegationen ges möjlighet att ge undantag från nuvarande begränsande styrmedel.

Om vi inte vill att kommande generationer ska klara sin materialförsörjning på ett sätt som skadar klimatet ytterligare behöver vi ställa om vår materialförsörjning i grunden – och vi måste börja i dag. Lösningen är att via lagstiftning och ekonomiska styrmedel skapa ett större användande av återvunna resurser genom att den cirkulära delegationen prioriterar nationell samverkan för utveckling och implementering av cirkulär ekonomi.

Vägledande information för cirkulär design, uppgradering och återanvändning
En nationell strategi inkluderat prioriterade områden för utvecklingen av en cirkulär ekonomi i Sverige, ska ha sin utgångspunkt i EU Commissions CE Package/ CE Action Plan 2018, och bygga på de cirkulära koncept, principer och byggstenar för en cirkulär ekonomi framtagna av Ellen MacArthur Foundation.

Prioriteringar av cirkulära interventioner som har störst effekt ur ett material och resursperspektiv är i följande områden/branscher;
- bygg/konstruktion
- livsmedelsproduktion
- transporter

Sätt resurserna i fokus
Vi vill därför att Sverige går före och inför en övergripande princip som sätter resurser i fokus, istället för att som nu arbeta för att minska avfallsmängderna. Målet är att skapa cirkulära flöden i alla led.

Cirkulära flöden vilar på nedanstående principer:
1. Att jungfrulig brytning ersätts av återvunnen råvara där det är möjligt
2. Att produkter produceras med cirkulär design
3. Att det finns infrastruktur som underlättar återtag, reparation och uppgradering av produkter
4. Att det finns smarta system som effektivt kan återvinna samtligt material i uttjänta produkter
5. Att fler går över till att erbjuda tjänster istället för produkter, som exempelvis leasing och delningstjänster

Samverkan är en nödvändighet för framgång
Det är viktigt att använda befintliga strukturer och inkludera ideella organisationer i delegationen för cirkulär ekonomi. Cradlenet önskar delta aktivt i (uppstarten av) nationell samverkan. Cradlenet är redan idag den nationella aktören i Sverige med tydligast syfte att samla olika aktörer som vill bidra till en mer cirkulär ekonomi i Sverige (privata och offentliga organisationer samt privatpersoner). Inom föreningen och bland dess medlemmar finns en ständig växande kunskap och erfarenhet av hur cirkulär ekonomi kan tillämpas i praktiken.

De cirkulära principer som vi vill att den cirkulära delegationen prioriterar är därför dessa:
- Prioritera regenerativa resurser
- Använd avfall som resurs
- Design för framtiden
- Bevara och uppgradera det som redan producerats
- Inkorporera digital teknik
- Priser eller andra feedbackmekanismer bör återspegla reella kostnader
- Samverkan för att skapa gemensamma resursflöden och delat värde



Åter Påverka politiken-sidan

182

1

0

P