1
Motion nr:19 version nr: 6Välj version:
Rubrik: Statligt stödsystem för kooperativ
Ämnesområde: Övergripande 1
Inskickad: 2018-03-24
Motionär:Bo Herlin (moc.l1529534829iamg@1529534829nilre1529534829hvb1529534829)*
Ort:Hägersten
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
1. Inrättande av ett statligt finansieringssystem för kooperativ, där större ekonomiska överskott i de anslutna kooperativen återgår till staten.
2. För att fungera väl bör detta kombineras med statlig utgivning av elektroniska pengar.
3. Vissa lagändringar samt utbildning kan behövas för nödvändiga ombildningar av aktiebolag till demokratiska, icke vinstutdelande, samhällsnyttiga kooperativ.

Sammanfattning:
Vår ekonomi domineras av sinsemellan konkurrerande vinst- och tillväxtkrävande företag som gör det så gott som omöjligt att minska vår varuproduktion och konsumtion till en hållbar nivå. En omställning till en ekonomi med andra, icke tillväxtkrävande företag (t.ex. kooperativ) är brådskande. Men sådana företag är inte intressanta för finansiärer med ett intresse som är begränsat till ekonomisk utdelning. En annan grundläggande finansiering än den nu dominerande 'privata' finansieringen är nödvändig. Därför föreslås ett statligt stödsystem - och även statlig utgivning av (elektroniska) pengar.

Motiv och bakgrund:
Klimatkrisen och andra miljöproblem förvärras nu så snabbt och hotar att bli så omfattande att nästan alla enskilda, mindre reformer kan framstå som i stort sett meningslösa. Och kanske kan de vara det, eftersom begränsade åtgärder ofta motverkas genom någon form av kompensation eller rekyleffekt. Det skulle krävas hela system av åtgärder för att få någon större verkan, vilket i sin tur skulle få stora ekonomiska makthavare att motsätta sig dem, och därmed göra dem politiskt omöjliga eller otillräckliga.
Det är svårt att hitta något som med större rätt kan sägas vara grundorsaken till vår nuvarande miljökris än de stora krav på vinstmaximering och konkurrensförmåga som ställs på/av de privatfinansierade företag som vår marknadsekonomi domineras av (och som därför kan definieras som kapitalistisk). På högre samhällsnivåer ger detta upphov till ett allmänt krav på ständig ekonomisk tillväxt med ökande varuflöden som ett ständigt hot mot våra ekosystems resiliens (uthållighet/motståndskraft). Dessutom bidrar vinstskapandet i sig till ökande ekonomisk ojämlikhet med åtföljande sociala missförhållanden i strid mot principen om alla människors lika värde och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
Dessa förhållanden måste minska avsevärt om vi någonsin ska bli av med de allra värsta hoten mot våra samhällen och vår miljö.
Det som framför allt hindrar de kapitalistiska företagen (främst aktiebolag) att ta större samhällsansvar är, paradoxalt nog, de fria existensvillkoren för systemets enskilda företag - som egentligen inte är så fria eftersom de ekonomiska resurser som krävs för ett företags verksamhet ofta bara kan fås genom att de ursprungliga innehavarna av resurserna erbjuds vinst och medinflytande (på bekostnad av anställdas inflytande). Detta kräver i sin tur att verksamheten är så lönsam att företaget klarar sig väl i konkurrensen med andra företag. Vinstutdelning och ekonomisk tillväxt blir därför alltför lätt företagens dominerande mål, och deras konkreta verksamheter bara ett medel utan hänsyn till externa förhållanden som klimat och miljö.
Vad som behövs är i stället företag som, utan stora krav på ekonomisk avkastning, kan styras enligt demokratiska principer mot mål som är socialt och ekologiskt hållbara. Den bästa företagsform som redan nu är möjlig är antagligen demokratiska, icke vinstutdelande kooperativ enligt nuvarande Lag om ekonomiska föreningar. Dessa kan ganska väl verka i samma marknadsekonomi som aktiebolagen, så en övergång till en ekonomi med övervägande kooperativ skulle mycket väl kunna ske utan att det kapitalistiska systemet överges helt och hållet.
Men på grund av avsaknaden av vinstintresse kan det vara svårt för kooperativ att få privata garantier för sin verksamhet, även om samhällsintresset kan vara stort. Ett statligt stödsystem skulle kunna lösa problemet, särskilt med Riksbanken som utgivare av elektroniska pengar.



Bilaga: Ekonomisk-demokrati.pdf

19

6

6

0

L