Åter Påverka politiken-sidan

Motion nr:216
Rubrik: Ett klimatsmart ekologiskt och produktivt jordbruk   Rekommenderad 
Ämnesområde: Mat, jordbruk
Inskickad: 2018-03-01
Motionär:Stellan F. Hamrin (moc.l1537568361iamto1537568361h@nir1537568361mah.n1537568361allet1537568361s1537568361)*
Ort:Stockholm
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Riksdagen
- tillsätter en utredning för att optimera livsmedelsproduktionen utifrån klimatnytta, betningstryck och val av djur
- ger SLU i uppgift att initiera pilotprojekt i olika delar av landet för att biträda utredningen
- utarbetar inom 10 år förslag till åtgärder för att skapa ett svenskt giftfritt jordbruk med minsta möjliga klimatpåverkan och
oförändrat betningstryck

Sammanfattning:
Ekologiskt jordbruk förutsätter stora mängder naturgödsel, vilket i praktiken i vårt klimat måste produceras av nötboskap (och hästar). Nötboskap avger dock stora mängder koldioxid, vilket förvärrar klimatsituationen. Samtidigt utgör nötboskap och får förutsättningen för öppna landskap och biologisk mångfald och för produktionen av mejeriprodukter. Detta skapar en allvarlig målkonflikt mellan ekologiskt jordbruk och klimat, som måste hanteras.

Motiv och bakgrund:
Utsläppen av klimatgaser fortgår i oförändrad takt och möjligheten att uppnå 2-gradersmålet blir snabbt allt mindre. Nödvändigheten av att skapa ett jordbruk som minimerar utsläppen av klimatgaser (metan, koldioxid) blir allt viktigare om ett jordbruk med nötboskap överhuvudtaget ska vara möjligt. För att möjliggöra ett sådant jordbruk krävs omfattande åtgärder i närtid.

Jordbruket i Sverige står för 13 % av landets totala utsläpp av CO2-ekv., varav runt 40 % (5 % av totalen) kommer från nötboskap. Eftersom de totala utsläppen måste minska med runt 10 % per år är det nödvändigt att också minska utsläppen från djurhållningen så mycket som möjligt. ”Enklast” vore att, som också föreslagits, upphöra med all produktion av främst nötboskap och får. Det vore teoretiskt möjligt att bibehålla dagens betestryck enbart med hästar, som bara avger 20 % så mycket CO2-ekv. som nötboskap. Men det vore sannolikt oekonomiskt och skulle inte producera mejeriprodukter.

Det öppna landskapet med dess stora biologiska mångfald förutsätter betning av i första hand nötkreatur. Ekologiskt jordbruk förutsätter tillgång på naturgödsel i mycket stor omfattning. I landet finns 1,6 miljoner kor och 0,3 miljoner hästar medan den odlade arealen är 2,6 miljoner ha, som skulle kräva 3,9 miljoner djur för ekologisk odling med naturgödsel. Ekologisk odling av all mark skulle därför dubblera utsläppen av klimatgaser från betande djur. Det är inte rimligt.

Man måste hitta en balans mellan antalet betande djur och produktionen av grödor och lämpliga metoder för gödsling av de marker till vilka naturgödsel inte räcker. Det är rimligt att grödor odlas på bättre marker och att djur betar på mindre produktiva marker. Det kan dessutom finnas anledning att ta viss hänsyn till behovet av självförsörjning (inkl. egen energiproduktion), liksom till behovet av cirkulär ekologisk produktion på egen eller närliggande gård och gårdar för att optimera gödselanvändningen. Exempel på cirkulär produktion av helt olika slag är Norrbete (skogsbetande nötboskap, grönsaker, lokal försäljning) och Ängavallen (nötboskap, svin, grödor, restaurang, hotell, lokal försäljning).

Produktion av svin och fågel bör inkluderas i beräkningen eftersom dessas klimatpåverkan bara är 1/5 av nötboskap och får. Också vilt, ren och fisk bör utnyttjas maximalt då deras klimatpåverkan är nära 0.

Nordiska Ministerrådet har tillsammans med SLU och NGO-organisationer tagit fram ett förslag utifrån ovanstående linje. Förslaget bygger på att Norden som helhet genom själv-försörjning föder sin befolkning inklusive energiproduktion för jordbrukets eget behov. Det visar sig fullt möjligt, men innebär en väsentligt sänkt avkastning och inkluderar bara 2 kött-måltider per vecka och person.

På liknande sätt skulle man kunna ta fram ett scenario för enbart Sverige där klimatnytta och behovet av betade landskap är det primära och där men tillåter varierande grad av import för att öka avkastningen eller minska behovet av nötkreatur och får.

Internationell handel med livsmedel är i praktiken en nödvändighet för att tillgodose behovet av föda för världens 5 miljarder människor som lever i städer och för behovet av livsmedel till områden som saknar egen produktion tillräcklig grad. Hit hör hela den subarktiska delen av världen liksom norra delen av den tempererade zonen samt betydande delar av andra områden också inkl. öknar, halvöknar, stäpper och bergsområden.



Åter Påverka politiken-sidan

216

1

0

P