1
Motion nr:224 version nr: 3Välj version:
Rubrik: Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för 2-gradersåtagandet   Vinnande motion 
Ämnesområde: Övergripande 1
Inskickad: 2018-04-09
Motionär:Kevin Anderson, Jonas Bane, Inger Björk, Tomas Lohammar, Isak Stoddard (es.uu1529534032.sume1529534032c@dra1529534032ddots1529534032.kasi1529534032)*
Ort:Uppsala
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet.
Sverige minskar sina koldioxidutsläpp med 10-15 % per år & är fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande.
Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.

Sammanfattning:
Sverige måste basera sin klimatpolitik på vetenskapliga beräkningar av det återstående globala utsläppsutrymmet (s.k. koldioxidbudgetar) för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet. Sverige måste också ta ansvar för en globalt rättvis fördelning av nödvändiga utsläppsminskningar utifrån historiska utsläpp och nuvarande höga utsläppsnivåer. Sverige behöver omedelbart minska sina utsläpp med 10-15 % per år och inte förlita sig på negativa utsläppsteknologier eller klimatkompensering. Internationell sjöfart och flyg måste ingå i dessa åtgärder och utsläpp från konsumtionsvaror redovisas.

Motiv och bakgrund:
Motionen bygger i huvudsak på forskning som Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (CEMUS) vid Uppsala universitet och SLU har utfört under 2017.
För att ha en rimlig chans att i enlighet med Parisavtalet hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader måste koldioxidutsläppen, från alla mänskliga energikrävande aktiviteter, begränsas till totalt 500-650 miljarder ton koldioxid. Detta bygger på beräkningar av den internationella klimatpanelens (IPPC) beräkningar för en trolig chans att uppnå 2-gradersåtagandet samt antaganden att den globala cement- och stålindustrin gör omfattande ansträngningar för att minska sina process-relaterade utsläpp samt att utsläpp från avskogning kompenseras av förändrad markanvändning och skogsbruk. Med nuvarande utsläppsnivåer kommer den globala koldioxidbudgeten för 2 grader att ha överskridits på 14-18 år. Den globala koldioxidbudgeten för 1,5 grader kommer att ha använts på mycket kortare tid.
De rika och industrialiserade länderna har större ansvar att minska sina utsläpp snabbare och bidra med teknologiskt och finansiellt stöd för omställning och klimatanpassning i mindre industrialiserade och fattigare länder. Rikare länder har ett historiskt ansvar genom att de har bidragit till klimatförändringarna under lång tid. Mindre industrialiserade och fattigare länder (utanför OECD) behöver längre tid att fasa ut fossila bränslen och ställa om till ett förnybart energisystem. Ländernas totala utsläpp beror på när deras gemensamma utsläppstopp infaller. För att beräkna Sveriges koldioxidbudget har vi antagit att fattigare icke-OECD länder har sin gemensamma utsläppstopp mellan 2022-23 och att de sedan gradvis ökar takten på sina utsläppsminskningar (upp till 10 % per år vid 2045) och har genomfört en 95 % minskning under tidigt 2060-tal. Detta är ett mycket mer ambitiöst mål för dessa länder än något som diskuterades i Paris. Om icke-OECD länders gemensamma utsläppstopp infaller senare krävs att Sverige och andra rika länder minskar sina utsläpp i ännu snabbare takt.
Sveriges koldioxidbudget för en trolig chans att 2-gradersåtagandet uppfylls omfattar totalt 300-600 miljoner ton koldioxid. Med nuvarande svenska utsläppsnivå kommer koldioxidbudgeten vara spenderad på endast 6 till 12 år. Sverige måste omedelbart besluta om och genomföra en årlig utsläppsminskning på 10 % per år och snabbt öka utsläppsminskningen till minst 15 % per år. En fördröjning eller mindre utsläppsminskning än 10 % per år innebär att målet om 2 grader inte längre kan uppnås eller att ännu tuffare åtgärder måste vidtas senare. Utsläpp av andra växthusgaser (från t.ex. jordbruk) samt utsläpp från konsumtionsvaror producerade utomlands behöver också minska drastiskt.
Ett klimatpolitiskt ramverk med klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd trädde i kraft 1 januari 2018. Det viktigaste klimatmålet slår fast att Sverige skall uppnå netto-noll utsläpp 2045 (med endast 85% reella minskningar och upp till 15% s.k. kompletterande åtgärder). Även om en bindande nationell klimatlag är välkommen och ett steg i rätt riktning saknar den f.n. vetenskaplig grund genom att den inte utgår från en koldioxidbudget och inte omfattar exempelvis internationell luft- och sjöfart. Den innebär även att ett rikt land med stora historiska utsläpp så som Sverige inte tar det ansvar det har förbundit sig till genom Parisavtalet.
Om Sverige inte ska svika Parisavtalet bör klimatlagen snarast definiera målsättningar för årliga utsläppsminskningar baserade på en tydlig och rättfärdig total koldioxidutsläppsbudget för Sverige för 2018 och framåt. Även tillhörande utsläppscenarier och koldioxidbudgetsperioder (på t.ex. 5 år) måste definieras. Klimatlagen måste också bli heltäckande och inkludera all flyg och sjöfart och redovisa utsläpp i andra länder från importerade konsumtionsvaror. Med utsläpp från importerade konsumtionsvaror ökar utsläppen per genomsnittlig svensk kraftigt.
De nuvarande långsiktiga politiska målen i klimatlagen är inte i linje med det globala 2-gradersåtagandet. En preliminär bedömning av de resulterande koldioxidutsläppen fram till 2045 pekar mot totala utsläpp som är mer än dubbelt så höga än vad som krävs.
Det finns idag en knappast mer än en teoretisk möjlighet att ökningen av den globala medeltemperaturen kan hållas under 1,5 grader. Detta skulle kräva både mycket drastiska utsläppsminskningar vägledda av koldioxidbudgetar och att mycket spekulativa negativa utsläppsteknologier skulle visa sig framgångsrika inom en snar framtid i en mycket omfattande och planetär skala.
Sverige står inför ett avgörande val. Antingen sviker Sverige Parisavtalet och 2-gradersåtagandet genom att prioritera kortsiktiga ekonomiska vinster och därmed överlämna mycket farliga klimatförändringar till kommande generationer. Eller så påbörjar Sverige omedelbart en ambitiös klimatpolitik genom en förnyad bedömning av sina utsläppsåtaganden och förändrar sin politik för att nå 2-gradersåtagandet.



Bilaga: 224_bilaga.pdf

224

3

3

0

L