Motion nr:237 version nr: 2Välj version:
Rubrik: Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet!   Vinnande motion 
Ämnesområde: Stad och land
Inskickad: 2018-03-25
Motionär:Gunilla Berglund, Inger Björk, Pontus Björkman, Pia Björstrand, Jan Hagerlid, Stellan Hamrin, Seija Hiltunen, Anna Olsson, Marie Persson, Anne Svare, Boel Vallgårda, Torbjörn Vennström (pontus.bjorkman@sal.se)*
Ort:Enskededalen
Organisation:Klimatvalet Skarpnäck, Klimatvalet Nyköping, Klimatval Uppsala, Klimatvalet KLÖS
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska 1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %, 2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och 3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare.

B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region).

Sammanfattning:
Kommunerna äger planmonopolet i Sverige, vilket påverkar förutsättningarna för klimatarbetet. Landstingen är anvariga för kollektivtrafiken. För att lyckas med omställningen behöver kommuner och landsting fatta klimatsmarta beslut.
För Sveriges del betyder Parisavtalets 2°C-åtagande en återstående koldioxidbudget på 300-600 miljoner ton. Med nuvarande utsläpp har denna koldioxidbudget använts upp inom 6-12 år. Landets kommuner och landsting behöver minska sina koldioxidutsläpp med minst 10 % per år, visar en svensk forskningsgrupp i en rapport till Järfälla kommun.

Motiv och bakgrund:
»Halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.« FN:s klimatkonvention
Ökningen av jordens medeltemperatur ska hållas ?väl under 2 grader C? och vi ska ?vidta åtgärder? för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Det globala klimatavtalet i Paris 2015

I slutet av 2017 sände fler än 15 000 forskare från 184 länder en kraftig varning till mänskligheten. De menar att mänskligheten nu riskerar sin framtid, och att vi med nuvarande trender rör oss mot omfattande mänskligt lidande och en katastrofal biologisk utarmning. Miljöprofessor Johan Rockström skrev i januari 2018 i DI: "Det är valår, och riksdagsbeslut i Sverige innebär att vi i princip ska sluta använda bensin och diesel om 12 år. /.../ Jag hoppas också att vi börjar samtal om de enorma omställningar vi står inför de kommande tio åren om vi ska ha en chans till stabil välfärd för våra barn. Det är upp till oss alla att se till att så blir fallet."

Fortsätter vi som idag kollapsar världens korallrev och Amazonas regnskogar. Polarisar och Grönlandsisen smälter av med en kraftigt höjd havsnivå. FN-organet UNHCR menar att det till år 2050 kommer att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar, om vi inte lyckas hejda uppvärmningen. Redan förra året (2017) drabbades miljoner människor av torka, översvämningar och livsmiljöer som blir allt svårare att leva i.

De åtaganden som världens länder rapporterat in till FN:s klimatorgan UNFCCC motsvarar en uppvärmning på 2,7 - 3,5 grader, alltså en nivå som skulle få förödande konsekvenser för vår jord. Alla aktörer ? internationella organ, stater, myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner - måste nu anstränga sig ännu mer om vi ska lyckas vända utvecklingen. Och så även landets 290 kommuner och 21 landsting/regioner.

Situationen är så pass allvarlig att riksdag och regering nu (trots det kommunala/regionala självstyret) behöver se till att förtydliga kommuners och landstings/regioners ansvar i klimatlagen så det görs ett systematiskt och ambitiöst omställningsarbete på alla nivåer.

Kommunerna äger planmonopolet i Sverige. De bestämmer över samhällsplaneringen och bebyggelseutvecklingen i sina kommuner, vilket påverkar förutsättningarna för klimatarbetet. Landstingen/regionerna är anvariga för kollektivtrafiken. Så för att lyckas med omställningen behövs även ett stort antal och snabba beslut i landets kommuner och landsting/regioner.

För Sveriges del betyder Parisavtalets 2°C-åtagande en återstående koldioxidbudget på 300-600 miljoner ton koldioxid. Med nuvarande årliga utsläpp kommer denna koldioxidbudget ha använts upp på 6-12 år. Sveriges kommuner och landsting/regioner behöver påbörja en omedelbar minskning av koldioxidutsläppen med ett minimum av årliga utsläppsminskningar på 10 % ? men snabbt öka denna takt upp till 15 % per år. Beräkningarna finns med i en rapport av Uppsala Universitet, CEMUS, CSD Uppsala och SLU till Järfälla kommun; www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2017/08/Koldioxidbudget-och-va%CC%88gar-till-en-fossilfri-framtid-fo%CC%88r-Ja%CC%88rfa%CC%88lla-kommun-20171017.pdf.

FÖRKLARANDE EFTERORD
Med denna fantastiska Klimatriksdag skickar vi en kraftig signal till landets folkvalda rikspolitiker. Men det kommunala och regionala självstyret har djupa historiska rötter i Sverige vilket innebär att regering/riksdag värnar detta. Så för att lyckas med omställningen behövs ett stort antal och snabba beslut i landets kommuner och landsting/regioner. Tillsammans är vi ? alla deltagarna under Klimatriksdagen ? en kraft för omställning även efter denna mobilisering. Arbetet behöver fortsätta i landets 290 kommuner och 21 landsting/regioner.

För att gör det lätt för deltagarna på Klimatriksdagen har Klimatvalet tagit fram ett medborgarförslag och pressmaterial. Medborgarförslaget liknar texten ovan men är riktat direkt till kommunen. I Klimatvalets påverkansmanual finns texterna: www.klimatsverige.se/klimatvalet. Det går att se medborgarförslaget som inspiration för att skriva ett eget eller använda det rakt av genom att byta ut kommunnamn och skriva under.

De flesta kommuner och landsting/regioner har ett formellt system med medborgarförslag, men inte alla. Det gör inget. Ställ i så fall förslaget till kommundirektören och ordförande i kommunfullmäktige. Skicka det gärna till alla partierna i kommunen. På kommunens hemsida hittar du e-postadresserna.



237

2

2

0

L