Åter Påverka politiken-sidan

1
Motion nr:version nr: 2Välj version:
Rubrik: Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål   Vinnande motion 
Ämnesområde: Transport 1
Inskickad: 2018-02-19
Motionär:Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö, Lena Wistrand, Karin Wahlgren (es.oi1544535953taler1544535953@reld1544535953yb.re1544535953gor1544535953)*
Ort:Nacka
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Vi föreslår

att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås

att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030

Sammanfattning:
Planeringssystemet inom transportsektorn utgår idag från prognoser baserade på historisk utveckling och förväntad utveckling inom ekonomi, arbetsmarknad, samhällsstruktur etc. Leder till en fortsatt satsning på bilsamhället som orsakar en helt dominerande del av utsläppen från transportsektorn inom landet.
Planeringssystemet behöver därför göras om i grunden. Utgångspunkt ska vara den klimatmål som anses leda till en omställning till ett hållbart transportsystem. Utifrån dessa mål bestäms åtgärder och styrmedel som anses leda till att målen uppfylls, s.k. Back Casting.

Motiv och bakgrund:
Dagens planeringssystem för transportinfrastruktur utgår från prognoser baserade på tidigare utveckling inom flyg-, sjöfarts-, väg- och järnvägsområdet och modellbaserade beräkningar hur de kommande årens trafikökningar blir. Detta innebär en stark trafikökning inom alla transportslag. Hur fördelningen av investeringsmedel sedan ska ske görs bl.a. baserat på tillgängliga medel och uppskattad nytta, ofta beräknad med de samhällsekonomiska kalkyler som tillämpas idag. Det har dessutom blivit allt vanligare att infrastrukturinvesteringar beslutas genom förhandlingar mellan olika intressenter, det senaste exemplet är Sverigeförhandlingarna.

Det övergripande problemet med denna planeringsmetodik är att klimateffekterna inte har någon direkt inverkan på utfallet, vilket förstärks ytterligare av att de samhällsekonomiska kalkylerna baseras på prismodeller som får till effekt att de utsläpp som t.ex. ökad trafik genererar i praktiken inte påverkar utfallet över huvud taget. Förbifart Stockholm är ett bra exempel på detta.

Det klimatpolitiska ramverk som Riksdagen antagit innehåller klimatmål för trafiken som säger att utsläppen ha minskat med 70% (omfattar enbart drivmedel och inte produktion eller avveckling av transportmedel) 2030. Trafikverket (1) har i sin analys av hur den framtida transportinfrastrukturen kan se ut använt angreppssättet backcasting där de utgår från en antagen målbild och beskriver vad som krävs för att nå den. De skriver ?De traditionella prognosmodellerna som används är kalibrerade utifrån historiska data och har begränsningar i hur stora förändringar som kan beskrivas. Vid tydliga trendbrott såsom den som behöver åstadkommas för att nå en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 och nollutsläpp av klimatgaser till 2050 finns stor risk att man går utanför vad modellerna är kalibrerade för (2). I sådana fall rekommenderas ofta backcasing.?

Referenser:
(1) ?Styrmedel och åtgärder för att minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser ? med fokus på infrastrukturen?, Trafikverket, febr 2016
(2) Se t.ex. Hickman Robin och BanisterDavid (2014) Transport Climate and Change and the City, Routledge Oxon



Åter Påverka politiken-sidan

6

2

2

0

P