Åter Påverka politiken-sidan

1
Motion nr:70 version nr: 2Välj version:
Rubrik: Vad gäller för ett framtida svenskt transportsystem?
Ämnesområde: Transport 1
Inskickad: 2018-04-03
Motionär:Ola Gabrielson (es.oo1539974087hay@n1539974087oslei1539974087rbaga1539974087lo1539974087)*
Ort:Enskede
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
-Utsläppen måste styra alla beslut om transportsätt, tills vidare
-Därför (och av andra skäl) är biobränsle inte en framtida massprodukt
-Järnväg måste vara stommen i transportnätet (p.g.a. eldrift)
-Båt ska användas för tungt gods längs kusterna, helst eldrivet
-Bil (el-) behövs för att fylla luckorna och som fall-back
-Flyg har flexibilitetsfördelar som kan motivera utveckling av elflyg

Sammanfattning:
Rälsbunden transport har låg energiförbrukning per tonkilometer, och lämpar sig dessutom väl för elektrisk drift. Därmed är det en viktig komponent i ett framtida lågenergisamhälle.

Däremot är det inte lösningen på alla transportbehov. Vidare är det inte självklart att transportbehoven följer samma mönster, ökar eller ens består på samma nivå. Vårt val av framtidens transportsystem kan inte bygga på en ren extrapolering av dagens system.

Andra transportsätt har egenskaper som kan komplettera tågets. Målet är att åstadkomma effektiv transport till minimal kostnad och klimatbelastning.

Motiv och bakgrund:
Rälsbunden transport (för enkelhetens skull kollektivt benämnt 'tåg') har många klimatfördelar framför vägbunden ('bil'), vattenburen ('båt') och luftburen ('flyg') transport. Starka krafter driver därför att ersätta bil och flyg med tåg. Delvis har detta blivit en kamp mellan olika delar av industrin, där t.ex. bygg- och stålindustrin har stort intresse i ett utbyggt tågnät. På samma sätt lägger både bil- och flygindustrin mycket resurser på att påverka opinion och beslut. Pengar satsas i stora reklam- och lobbykampanjer som snedvrider samhällsdiskussionen om hur vi ska bygga framtidens transportnät. Det är därför viktigt med en bred transparent debatt kring transporter.

Nedan följer ett försök att jämföra de fyra transportgrenarna ur ett begränsat antal perspektiv.


FLEXIBILITET
Transport till fots är det absolut mest flexibla transportsättet, men har många andra nackdelar. Tågtransport har många fördelar, men är just 'bunden till räls' och därmed tämligen inflexibel. Kombinationer av tåg och bil har använts för att öka flexibiliteten, till priset av omlastning och väntetid.

Bil ligger ur flexibilitetssynpunkt mitt mellan fot och tåg. Det asfalterade vägnätet är mycket större än järnvägsnätet, och vägval är klart flexiblare. Ny asfaltsväg är billigare än ny järnväg, och bil kan köras även på icke asfalterad väg. Redundans gör vägnätet väsentligt mindre känsligt för störningar.

Flyg ligger sedan mitt mellan bil och tåg. Flygplatser är dyra att bygga och driva, men vägval och omläggningar är mycket enklare än för tåg. Flygavgångar kan lätt dras in vid låg efterfrågan, och sedan snabbt ökas igen.

Båttransport är begränsad till kuster och insjö/vattendrag. Hamnar är nödvändiga för effektiv hantering av tyngre last, vilket begränsar båttransport till mellan noder, på liknande sätt som för flyg. Kräver ofta samordning med annan transport.


VOLYM
Båt är det transportmedel som tar klart störst last. Tåg tar också mycket last (med undantag för höghastighetståg som endast är avsedda för persontransport). Flygtransport har strikt begränsad startvikt och därmed lastförmåga, som dessutom beror på distans (p.g.a. bränslebehovet).


MILJÖEFFEKTER
Fossilbränslets utsläpp av växthusgaser gör det till det akut största problemet just nu. Biobränsle kan långsiktigt bli klimatneutralt, men släpper ut lika mycket växthusgaser och måste därför på kort sikt begränsas till absolut minimum för att kunna dra ner utsläppen snarast.

Båt är det transportmedel som orsakar lägst utsläpp, ca 25g CO2, per tonkilometer. Tåg orsakar ca 50g, lastbil ca 100g, medan flygtransport kostar 500g CO2 per tonkilometer(*1). Det måste dock beaktas att båt, tåg och flyg kräver omlastning för distribution, och därmed längre total fraktsträcka. Mycket av lastbilstransporterna lastas också om, av logistiska skäl.

Elektrifiering av transport minskar klimatbelastningen, men endast i den grad det inte ökar utsläpp någon annanstans. Den elenergi som används till transport kan inte också användas till att ersätta kolkraft eller atomkraft, och konsekvensen blir att elektriskt driven transport indirekt orsakar utsläpp. Tills världens elnät har ett överskott på förnybar energi är en reduktion av transporter det enda sättet att garantera minskade utsläpp. Detta gäller alla typer av transport.

För alla fyra transportslagen gäller också att högre hastighet kräver mer energi per tonkilometer. En sänkt hastighet ger därför en enkel och billig reduktion av utsläpp. I en fossilfri värld kan inte brådska få styra transporterna; långväga transport av mat och andra färskvaror måste därför minska. (Blåljus är ett undantag.)

Hastigheten orsakar också buller och andra skador på natur och samhälle, mer vid högre hastighet. Markbunden transport (tåg och bil) längs hela transportvägen; flyg och båt främst nära noderna.

Unikt för flyget är s.k. contrails, kondensstrimmor efter motorerna som avsevärt ökar flygets klimatpåverkan. Dessa uppstår på höga höjder och skulle kunna nära elimineras med lägre flyghöjder. Den högre luftdensiteten vid lägre höjd ger högre luftmotstånd vilket kan öka bränsleförbrukningen, men även högre lyftkraft vilket möjliggör lägre hastighet som väsentligt sänker förbrukning och därmed utsläpp. Nackdelen blir marginellt längre restid och därmed högre kapitalkostnad per flygtimme.

Stål- och betongåtgången för att bygga banor för höghastighetståg ger stora CO2-utsläpp under byggtiden.


KOSTNAD INFRASTRUKTUR
Båt och flyg kräver avancerade noder eller knutpunkter (hamnar och flygplatser) för att vara effektiva.

Tåg ställer mindre krav på dessa noder, men har i gengäld krav på dyr infrastruktur mellan noderna. Speciellt gäller det höghastighetståg, där sidoacceleration och precision på räls kräver betongfundament.

Bil kräver höga underhållskostnader p.g.a. storleken på vägnätet och slitage från den tunga trafiken.


Not 1: Se (https://www.fluglaerm.de/hamburg/klima.htm); uppskattningar för utsläpp varierar kraftigt.



Åter Påverka politiken-sidan

70

2

2

0

P