Svaret på frågan ”Bryr du dig om dina barns och barnbarns framtid?” besvaras självklart med ja av de flesta, både privatpersoner, politiker, och övriga beslutsfattare. Men om man tittar på handlingar snarare än prat, är svaret ett klart nej! De flesta (med några enstaka undantag) agerar så att barnens och barnbarnens framtid förstörs. Frågan gäller naturligtvis framtidens klimat.
När detta skrivs den 8 oktober 2018 publicerades IPCCs rapport med varningar samt vilka kraftfulla åtgärder som behövs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, och de ytterligare skadeverkningar som uppstår vid 2 grader jämfört med 1,5 grader.
Under den heta sommaren 2018 har klimatfrågan lyfts mer än vanligt. Trots detta verkar varken politiker eller allmänhet (med några undantag) vilja vidta annat än mycket små åtgärder för att stoppa uppvärmningen. Hotet kanske verkar avlägset och uppvärmningskurvor abstrakta. Med de åtgärder som världen just nu vill genomföra går vi snarare mot en uppvärmning på 3 till 4 grader.
Det sägs att en bild säger mer än 1000 ord. Ovanstående bild, från tidskriften New Scientist, februari 2009, med texter översatta till svenska, är just en sådan bild. Den visar resultatet av beräkningar hur en 4-gradersvärld om ca 80-100 år skulle kunna se ut. En stor del av världen skulle bli obeboelig, öken (gult), obeboeligt pga extremväder (brunt), översvämmat (rött). Det gäller södra Europa, USA, Asien, Sydamerika, Afrika. En massiv folkomflyttning kommer att ske till norra Europa, Ryssland, och Kanada. Vem som helst kan förstå vilka enorma påfrestningar på världens samhällen detta kommer att skapa.
Samtidigt är botemedlen för att undvika detta väl kända. De viktigaste för oss i Sverige är att sluta flyga eller flyga mycket sällan, byta körning av fossilbil mot elbil, biogasbil, cykel eller tåg, massiv investering i ren förnybar energi som sol och vind, mer ekologisk mat, mindre kött, mer vegetariskt, inte bränna biomassa utan använda det som byggmaterial så att kolet lagras istället för att släppas ut i atmosfären, alternativt bränna med pyrolys så att kolet lagras, samt bevara skogar och jordbruksmark. Angående flyget blir det utsläpp CO2e (inklusive höghöjdseffekter) om ca 1 ton för en resa till medelhavet, drygt 2 ton till Kanarieöarna, och 4 ton till Thailand ToR. Just nu ökar svenskarna sitt flygande med 6% per år, medan det istället borde minska med minst 7% per år. För 12 år sedan flög vi hälften så mycket och hade ändå ett bra samhälle. Jorden tål högst 2 ton utsläpp per person och år, alla aktiviteter inräknade. Det går att ta tåget till en solsemester vid medelhavet. Det tar ca 1,5 dygn, där själva resan också blir en bra upplevelse.
I min forskning vid Linköpings universitet utvecklar vi modellerings- och simuleringsverktyget OpenModelica och tillämpar detta på komplexa system, t. ex. världens utveckling. Om man simulerar en världsmodell ser man att det är stor risk för kollaps inom 50-60 år, men att det även finns hållbara scenarier som undviker kollaps med åtgärder enligt ovan (länk till mer information).
Kristendomen andra religioner har gett oss den kanske främsta etiska regeln, den Gyllene Regeln: Den version som står i bibeln lyder: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”, Matteus 7:12. Detta gäller även våra handlingar som påverkar våra barns och barnbarns framtid. Det är svårt att ändra vanor, men det finns ändå hopp.
För tips om konkreta åtgärder, läs gärna boken ”Hoppet” om av Johan Ehrenberg, 2018, Leopard förlag, samt agera efter detta.
Peter Fritzson
Professor i datavetenskap vid Linköpings universitet
Medlem i föreningen Klimatriksdagen, tidigare vice ordförande och ordförande