| Nr ↓ | Rubrik | Motionär | | 5 | (Transport 1) Höghastighetsbanan ska lånefinansieras | Lena Frändberg, Lena Wistrand, Elisabeth Edsjö, Roger Bydler |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: I dag finns det stora behov av upprustning av järnvägsbanor runt om i landet samtidigt som kapaciteten behöver förstärkas. En höghastighetsjärnväg mellan Sveriges tre största städer är en investering som ökar kapaciteten i järnvägssystemet och skapar ett alternativ till flyget. Den bör byggas ut så snabbt som möjligt. Kostnaden som är beräknad till 230 miljarder bör dock inte tas från medel som behövs i det övriga järnvägssystemet eftersom det riskerar att leda till en fortsatt underfinansierad och dåligt fungerande järnväg. I stället bör bygget finansieras genom lån i riksgälden. |
Åtgärder: Vi föreslår
att höghastighetsbanan lånefinansieras genom lån i riksgälden
att höghastighetsbanan byggs ut så snabbt som möjligt och står klar senast 2029
|
| 6 | (Transport 1) Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål (Vinnande motion) | Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö, Lena Wistrand, Karin Wahlgren |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Planeringssystemet inom transportsektorn utgår idag från prognoser baserade på historisk utveckling och förväntad utveckling inom ekonomi, arbetsmarknad, samhällsstruktur etc. Leder till en fortsatt satsning på bilsamhället som orsakar en helt dominerande del av utsläppen från transportsektorn inom landet.
Planeringssystemet behöver därför göras om i grunden. Utgångspunkt ska vara den klimatmål som anses leda till en omställning till ett hållbart transportsystem. Utifrån dessa mål bestäms åtgärder och styrmedel som anses leda till att målen uppfylls, s.k. Back Casting. |
Åtgärder: Vi föreslår
att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås
att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030
|
| 12 | (Transport 1) Skjut upp införandet av signalstystemet ERTMS | Hans Sternlycke |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: I långtidsplanen för infrastruktur 2018-2029 föreslås 15,4 miljarder i investering för ERTMS 2, det europeiska signalsystemet, för att ersätta vårt ATC, trots att det har buggar och inte ger högre kapacitet. ATC med mobilsystemet GSM-3 uppfyller EU:s krav på digitalisering och ERTMS kan simuleras i loket med en modul. Med tanke på den stora underhållsskulden för järnvägen bör man skjuta på införandet av ERTMS och i stället lägga pengarna på ökat underhåll. |
Åtgärder: Skjut upp införandet av ERTMS.
Lägg de frigjorda pengarna på upprustning av regionbanorna.
|
| 13 | (Transport 1) Använd korrekta trafikmodeller | Hans Sternlycke |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Den kalkylmodell Trafikverket använder för att prognostisera den trafikökning en investering ger heter Sampers. Den har förenklingar som gör att den för järnvägstrafiken ger lägre siffror än vad som sedan visar sig bli den verkliga utvecklingen. Utländsk trafik tas inte med och tillkommande trafik från mellanliggande stationer och matande banor får för lågt värde. Det gör att investeringar som hade varit lönsamma framstår som olönsamma. KTH har gjort en utveckling av trafikalstringsmodellen som heter Samvips som ger mer rättvisande resultat. Den borde användas i stället. |
Åtgärder: Använd Samvips som trafikalstringsmodell i stället för Sampers
Prognosticera trafikökningen för olika trafikslag på ett rimligt sätt
|
| 14 | (Transport 1) Bygg om Sverige för tåg | Hans Sternlycke |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Investeringarna i järnväg bör fyrdubblas till en procent av BNP, som i järnvägens barndom, för att bygga om Sverige för tåg. Pengarna kan lånas upp. En investeringsplan bör göras upp för för att nå uppgjorda önskemål om turutbud och restider från alla kommuncentra till regioncentra och vidare till storstäder. |
Åtgärder: Sätt upp mål för vilket restidsavstånd och vilken turtäthet kommuncentra skall ha till regioncentra, och när det skall förverkligas. Planera järnvägsinvesteringarna efter det.
Gör motsvarande för regioncentras förbindelser med närmaste stora stad.
Investera en procent av BNP varje år för att bygga om Sverige för tåg.
|
| 15 | (Transport 1) Planering av infrastruktur skall ske målstyrt i stället för prognosstyrt | Hans Sternlycke |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Dagens planering inför infrastrukturinvestering görs med prognosstyrning. Man gör en framskrivning av framtida behov efter den trafikutveckling som varit. Trafikslag och områden med dålig infrastruktur har haft liten trafik. Då pekar trenden på att den blir liten i framtiden också. I stället bör planeringen ske målstyrt. Man börjar med vad man vill nå i trafikutbud och fördelning av transportslag och gör sedan planeringen efter vad som behövs då, back casting. |
Åtgärder: Planeringen av infrastrukturen skall ske med målstyrning och inte som nu med prognosstyrning |
| 18 | (Transport 1) Rusta upp regionbanorna | Hans Sternlycke |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det regionala bannätet bör snarast rustas upp till modern standard. Räntorna på lån för det betalas av ökade banavgifter och minskat underhåll. Ökade hastighet och axeltryck ger fler godst?g och ökad möjlighet till pendling. Idag hotas dessa banor av krympande trafik, ökad underhållsskuld och nedläggning. Stora delar av landet mister möjlighet till hållbara transporter. |
Åtgärder: Infrastrukturinvesteringarna bör fördelas jämnare.
Regionbanor med försummat underhåll bör rustas upp med helsvetsade spår på makadam.
För att kunna göra en snabb upprutning bör medel för det lånas upp.
Ett projektbolag får ansvaret för upprustningen.
|
| 33 | (Transport 1) Tillåt inga nya flygplatser eller utbyggnad av befintliga flygplatser | Henrik Petrén |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Som "Åtgärder". |
Åtgärder: Regeringen skall inte ge tillstånd till nya flygplatser eller utbyggnader av befintliga. Regeringen skall också instruera myndigheter att inte ge sådana tillstånd. |
| 64 | (Transport 1) Bygg ut elvägar, så att fordon inte behöver ha så stora batterier | Andreas Eklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det går att lagra relativt lite energi i form av el i ett batteri. Batterier är tunga och adderar vikt till fordon. Batteriets enda uppgift i fordonet är att lagra energi så att fordonet kan köra. Om man ska köra långt på el som finns i ett batteri, så behöver man ett stort, tungt batteri. En lösning är att ladda bilen på elvägar medan man kör landsvägstrafik.
|
Åtgärder: Regeringen bör ge mer stöd till utvecklingen av elvägar och ta initiativ till att forskare, myndigheter och fordonsindustri samarbetar kring detta. I Sverige såväl som i fler EU-länder. |
| 70 | (Transport 1) Vad gäller för ett framtida svenskt transportsystem? | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Rälsbunden transport har låg energiförbrukning per tonkilometer, och lämpar sig dessutom väl för elektrisk drift. Därmed är det en viktig komponent i ett framtida lågenergisamhälle.
Däremot är det inte lösningen på alla transportbehov. Vidare är det inte självklart att transportbehoven följer samma mönster, ökar eller ens består på samma nivå. Vårt val av framtidens transportsystem kan inte bygga på en ren extrapolering av dagens system.
Andra transportsätt har egenskaper som kan komplettera tågets. Målet är att åstadkomma effektiv transport till minimal kostnad och klimatbelastning. |
Åtgärder: -Utsläppen måste styra alla beslut om transportsätt, tills vidare
-Därför (och av andra skäl) är biobränsle inte en framtida massprodukt
-Järnväg måste vara stommen i transportnätet (p.g.a. eldrift)
-Båt ska användas för tungt gods längs kusterna, helst eldrivet
-Bil (el-) behövs för att fylla luckorna och som fall-back
-Flyg har flexibilitetsfördelar som kan motivera utveckling av elflyg |
| 85 | (Transport 1) Motion om uppvärmda gator till, från och för kollektivtrafiken. | Gertrud Brorsson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Åtgärder som ökar kollektivtrafiken måste pövas. Vi har lång period vinter och ofta snöskottning av diselfordon som ej hinner med . Kan det bli mer energieffektivt om man i vissa stråk satsar på uppvärming av gator? Spillvärme? Plogbilarminskar i antal alt omfördelas. Ökar möjligheten för folk att komma till och från kollektivtrfiken, speciallt de med svårtigheter, som i sin tur kan öka antalet resenärer i kollektivtrafiken mot bilen. Bussen kommer lättare fram fram - och i tid. Behöver göras samhällsnyttoberäkning och då utifrån olika förhållanden, storstad, mindre städer. |
Åtgärder: att en utredning tillsätts för att ta fram möjligheter att på ett miljövänligt sätt uppvärma vissa gator som är viktigt för de som går, främst de till och från kollektivtrafiken och där bussar går.
att räkna på hur mycket energi det går att spara på om man värmer upp gator så att det minskar bilåkandet och gynnar kollektivtrafiken.
|
| 102 | (Transport 1) Nej till höghastighetståg | Björn Idar och Elisabeth Rosenborg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Majoriteten av våra medborgare önskar ökad punktlighet, garanterad trygghet och bekväma transporter. Detta borde kunna erbjudas till en betydligt lägre kostnad än vad en nyinvestering i höghastighetsbanor skulle innebära, med marginellt minskad restid för ett fåtal välbemedlade resenärer. |
Åtgärder: För att locka fler resande att välja tåget, bör man prioritera underhåll av Sveriges hela järnvägsinfrastruktur i stället för att satsa på supersnabba tåg. Samtidigt måste alla sträckor, gamla som nya, omgående utrustas med ett enhetligt signalsystem subventionerat av svenska staten. |
| 106 | (Transport 1) Upprustning av järnvägen. | Reidun Alfvén, Berenike Alfvén |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Substantiellt mer resurser till järnvägen.
Avstå från att bygga höghastighetståg.
Arbeta för en europeisk integrerad järnväg,
Inrätta en central webbplats för bokning av resor över hela Europa.
|
Åtgärder: Substantiellt mer resurser till upprustning och utbyggnad av järnvägen: Drift, banor och stationer.
Avstå från att bygga höghastighetståg. Prioritera nya linjer,sträckor, bättre turtäthet, barnvänlighet, pollettering, bättre turtäthet.
En europeisk integrerad järnväg, Direkttåg mellan europeiska orter.
En central webbplats för enkel bokning av resor över hela Europa. Nattåg.
|
| 116 | (Transport 1) Stoppa höghastighetstågen! | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Självklart är minskad energianvändning bästa sättet att minska utsläppen och därmed växthuseffekten.
Järnväg är en flera tusen år gammal uppfinning, fortfarande oöverträffad för energisnål transport. Men energiförbrukningen är inte noll. Enligt Jevons paradox leder lägre förbrukning till att vi totalt sett använder mer energi.
Alltså: Å ena sidan sparar järnväg energi jämfört med alternativen, men å andra sidan förbrukar även järnväg energi. Och ju mer vi kör och ju fortare det går desto mer energi går det åt. Dessutom kostar det energi att bygga den. Höghastighetsbana kostar extra mycket. |
Åtgärder: Jag vill att
- planerna på höghastighetståg läggs i malpåse med omedelbar verkan,
- berörd personal placeras om till att planera ett bättre underhåll av och gradvis utbyggnad av befintlig järnväg. |
| 131 | (Transport 1) Vänta med stora infrastrukturprojekt | Björn Idar, Elisabeth Rosenborg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Så länge våra arbetsverktyg och fordon drivs av explosionsmotorer ger sådana projekt knappast någon miljövinst. Att använda fossila- eller biobaserade bränslen gör liten skillnad. Även om koldioxiden så småningom återupptas av växtligheten ger de senare ändå oönskade utsläpp i närtid. Någon väntetid kan vi inte unna oss. |
Åtgärder: För att ha en chans att bromsa den negativa klimatutvecklingen bör större infrastrukturprojekt läggas på is tills en ny, ren energibärare har valts ut. |
| 136 | (Transport 1) Samhällsmodell för minskad bilism. | Gunnar Rydnell |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En revolution pågår för utbyte av fossilbaserade fordon till elbilar för en framtida hållbar trafiklösning. Det är hoppingivande. Men det räcker inte. Dels kommer vissa problem att återstå även med elbilar dels går omställningen för långsamt. Övergången till elbilsbaserad trafik måste ske parallellt med arbete enligt en modell för samhällsbyggnad och trafikinfrastruktur som i grunden bygger på kollektiva lösningar och där delar av privatbilismen fasas ut. |
Åtgärder: Anslå medel och ge uppdrag att snabba på utvecklingen enligt en modell för samhällsbyggnad där behovet av privatbil minskar för att möjliggöra övergång till hållbara trafiklösningar och fossilfrihet. Samhället skall bygga på närhet mellan bostad, butik och arbete och på en transportinfrastruktur med större del kollektivt resande och samägande. |
| 145 | (Transport 1) Utsläppen från transportsektorn måste minska, inga fler motorvägar | Beatrice Sundberg, Stellan Hamrin, Karin Wahlgren, Jan Strömdahl, Per Schönning, Henrik Waldenström, Stefan Filipsson, Elisabeth Edsjö |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Transportsektorn står för ca en tredjedel av utsläppen av koldioxid inom Sverige. Huvuddelen av utsläppen från inrikes transporter, ca 94 %, kommer från transporter på vägar. Utan en drastisk och snabb minskning av denna trafik kommer vi inte att klara klimatmålen.
Det räcker inte med tekniska lösningar och övergång till fossilfria bränslen. Transportbehovet behöver minska totalt och vägtransporterna så långt möjligt föras över till spår och sjöfart. Persontransporter med bil behöver ersättas av kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik. Byggande och planering av nya motorvägar måste avslutas. |
Åtgärder: Att planeringen av nya motorvägar som Östlig förbindelse avslutas.
|
| 162 | (Transport 1) Cykelvägar i den nationella infrastrukturplanen | Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Cykling står för ungefär 10% av allt resande i Sverige. Av den nationella budgeten är bara cirka en procent avsatt till cykelåtgärder. Elcyklar kommer att kraftigt öka antalet cyklister. Investeringar i cykelvägar är bland de mest lönsamma infrastrukturinvesteringarna. För varje investerad krona ger enligt en mängd undersökningar en samhällsekonomisk vinst på uppåt 20 kronor.
|
Åtgärder: Att interkommunala och viktigare kommunala cykelvägar ska ingå i den nationella infrastrukturplanen
|
| 163 | (Transport 1) Slopad förmånsbeskattning för cykel och pendlarkort | Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att minska biltrafiken behöver olika typer av incitament införas. I stadsmiljöer gäller det att så många som möjligt åker kollektivt eller cyklar i stället för att ta bilen. Genom att ta bort förmånsbeskattning för företagscykel och pendlarkort, blir det attraktivare för både företag och enskilda att utnyttja denna typ av förmåner.
|
Åtgärder: Att förmånsbeskattningen slopas för företagscykel och pendlarkort. |
| 179 | (Transport 1) Bygg ett transportsystem med förnybar energi. | Birger Eneroth |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Transportsystemen för människor och gods kan samordnas bättre och effektiviseras mera med modern digital teknik. Avgiftsfri kollektivtrafik kl. 9:00 – 15.00 för främst pensionärer vore bra. Kapaciteten används bättre. |
Åtgärder: Satsa kraftigt på utbyggnad av kollektivtrafiken.
Effektivisera godstransporterna.
Minska bilberoendet. Vi bör eftersträva lägre bilskatt och mycket högre fossilbränsleskatt. Och skatt eller hyra för bilens stora markanvändning.
|
| 186 | (Transport 1) Järnvägsutbyggnad är en klimatfråga | Lena Nylund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Motionen handlar om en utbyggnad från enkelspår tilll dubbelspår mellan Gävle och Härnösand och konsekvenserna vad gäller minskade koldioxidutsläpp pga betydligt färre lastbilstransporter och minskat flygande. |
Åtgärder: att sträckan Gävle-Härnösand kraftigt prioriteras så att senast 2030 har sträckan dubbelspår
att att finasieringen lånebaseras
att sträckan Härnösnd-Umaå före 2050 utgör en del av den nya Ostkustbanan |
| 240 | (Transport 1) Lokal kollektivtrafik 100% skattefinansierad | Martin Hedberg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Kollektivtrafiken, tex Stockholms lokaltrafik och Västtrafik, finansieras idag till ca 50% med skattemedel. Resten finansieras genom biljettförsäljning av olika slag (månadskort, betalning för enstaka resor mm).
Jag föreslår att den lokala och regionala kollektivtrafiken till fullo (100%) finansieras genom skattemedel. |
Åtgärder: Jag föreslår att den lokala och regionala kollektivtrafiken till fullo (100%) finansieras genom skattemedel.
Detta skapar möjlighet att ta bort biljettspärrar och kontrollsystem vilket ökar tillgängligheten, ökar säkerhet (tex vid evakuering) och sänker driftskostnader. |
| 243 | (Transport 1) Planering för att minska onödiga transporter | Lars Igeland |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Trafikverket och olika utredningar har vid flera tillfällen visat att det krävs en kombination av åtgärder för att nå klimatmålen i transportsektorn. Nya bränslen och överflyttning av trafik från flyg och bil till tåg och buss kan göra en del, men det totala trafikarbetet måste också minskas.
Samhällsplaneringen skall verka för att minska transportbehoven. Det behövs en omprövning av idén med regionförstoring och investerngar till vägar, flygplatser, köpcentra och annat som bidrar till ökad trafik upphör. Ekonomiska styrmedel ska göra att det alltid är billigare att resa miljövänligt. |
Åtgärder: Ompröva regionförstoringen
Bygg kontorshotell för distansarbete
Samhällsservice inom gång och cykelavstånd
Inga nya vägprojekt och externa köpcentra
Sluta subventionera flygplatser Höjd flygskatt
Begränsa bilavdragen kraftigt
Inför lastbilsskatt |
| 258 | (Transport 1) Förbättra Gävles kollektivtraffik | Las Kafey |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: ,,, |
Åtgärder: ,,, |
| 20 | (Transport 2) Beslagta fordon som olagligt släpper ut för mycket CO2 | Bo G Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det krävs verksamma metoder för att minska Växthusgaser. Om onödiga utsläpp drabbar utsläpparens ekonomi kan det leda till att dessa utsläpp inte sker. Tomgång under lång tid och hög fart i trafiken ger mer utsläpp. För minska sådana utsläpp skulle vi kunna ge kraftiga ekonomiska påföljder. Om fordonet skulle beslagtagas och försäljas vid säg 30 km/h över hastighetsbegränsning, så skulle nog väldigt få bryta den gränsen. |
Åtgärder: Stifta lagar så att fordon, som genom brottslig verksamhet släpper ut för mycket avgaser, omedelbart beslagtas och förverkas. |
| 27 | (Transport 2) Bort med momsen på cyklar | Pierre Olsson, Matti Dahlbom, Jaana Isokoski, Kerstin Magnusson, Erik Hjertén, |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Cykeln är ett klimatsmart transportmedel som borde uppmuntras. Börjar man cykla kan man i bästa fall minska på bensin- och dieselbilars utsläpp. Cykeln borde kunna fungera på kortare distanser, typ i städer och där är ju också luftproblemen störts p.g.a biltrafiken. Utsläppen av bilar på kort distans är ju också stora klimatförstörare innan motorn blir varm. Ett skäl till att uppmuntra cykling |
Åtgärder: Regeringen lägger ett förslag om...
att man tar bort momsen på cykelinköp
och om inte det går pga regler och lagar
att man subventionerar cykelinköp med minst 25%
|
| 30 | (Transport 2) Ersätt skolbussarna med miljöbussar | David Thornander |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Min motion sammanfattas kortfattat med att vi bör byta ut fossilbränslen med biogas genom att börja med skolbussar för att värna miljön samt för att sätta ett bra exempel till skolungdomarna. |
Åtgärder: För att förhindra mera klimatfarliga utsläpp så behöver vi byta ut våra bussar till miljövänliga bussar, men bör främst börja med skolbussarna.
Detta kan vara dyrt men det lönar sig i längden, så det är mer som en investering som resulterar i en billigare kollektivtrafik samt ett steg närmare en bättre miljö. Detta kommer även vara ett väldigt bra exempel till våra studerande ungdomar när de väx |
| 41 | (Transport 2) Samordnad tågtrafik inom EU (Vinnande motion) | Bo Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Sverige bör arbeta för att EU etablerar en myndighet för samordning av den europeiska järnvägstrafiken och långsiktigt arbetar för dess effektivisering och konkurrenskraft. |
Åtgärder: Att Sverige verkar för
- att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU.
- att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder.
- att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken |
| 43 | (Transport 2) Finansiellt stöd till utbyggnad av tankstationer för vätgas | Björn Idar, Elisabeth Rosenborg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Sverige har i dag 33 elbilar försörjda av ett vätgas-bränslecell-elsystem. Saknas en infrastruktur av tankställen för vätgas hämmas produktion och försäljning av dessa rena fordon vars enda utsläpp är värme och vattenånga.Tankningstiden 3-5 minuter kan ge en körsträcka på 60-80 mil med elmotorer. Sammanlänkningen av Skandinavien med Sydeuropa pågår i den långt framskridna EU-satsningen "European Union Hydrogen Highway", med drygt 60 redan färdigställda tankstationer. |
Åtgärder: Svenska staten uppmanas att snarast möjligt börja subventionera utbyggnaden av tankstationer för energibäraren vätgas (hydrogen), i första hand till bränslecellsutrustade elfordon. Detta är en nödvändig åtgärd i förverkligandet av en fossilfri fordonsflotta. Dessa elfordon bör erbjudas samma ekonomiska fördelar som fordon med batterikoncept.
|
| 63 | (Transport 2) Syntetiska biodrivmedel ur energi från skogsbruk och jordbruk | Andreas Eklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Syntetiska biodrivmedel har potential på flera sätt; De fungerar i existerande fordon ute i samhället. De är ofta renare och mindre giftiga än råoljebaserade drivmedel, och de ger därför renare avgaser. Om användningen av råolja (fossil energiråvara) ska minska snabbt, så behövs drivmedel framställas, som fungerar praktiskt i de fordon som redan finns ute i samhället, inklusive biodrivmedel till flyget. |
Åtgärder: För att underlätta framväxten av syntetiska drivmedel som framställs ur skog och ur skogsavfall och ur jordbruksavfall, så bör det finnas mer stöd till såväl forskning som till att bygga småskalig provproduktion som kan skalas upp; S.k. Pilotanläggningar. |
| 77 | (Transport 2) Minska utsläppen av växthusgaser från Sjöfarten | Andreas Eklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Sjöfarten använder i huvudsak råoljebaserade drivmedel, t.ex. marin gasolja (MGO) eller tung bunkerolja (heavy fuel oil, HFO). För lokal och regional sjöfart är eldrift ihop med batterier ombord en möjlighet. Detta bestämmer Sveriges Regering och Riksdag över. För internationell sjöfart bör eldrift i städers närområden kombineras med att oljor framställda ur avfall används. Sverige kan påverka internationell sjöfart via FN-organet IMO. Mer varor bör produceras lokalt / regionalt. Då minskar den globala sjöfarten. |
Åtgärder: Flera åtgärder behövs. För lokal och regional sjöfart är eldrift ihop med batterier ombord en möjlighet. I känsliga vatten kunde det vara ett lagkrav. För internationell sjöfart bör eldrift kombineras med att oljor framställda ur avfall används. En minskar världshandel ger mindre global sjöfart. |
| 86 | (Transport 2) Solceller på buss-tak | Gertrud Brorsson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det har gjorts något litet försök med solceller så bussen alstraar sin egen energi. Nu tid för en ordentlig satsning. Elbuss finns nu. |
Åtgärder: att pröva ett projekt om att utveckla el-bussar som drivs på solceller. |
| 105 | (Transport 2) Cykelerfarenhet krävs för körkort | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: I ett fossilfritt Sverige måste mycket av transporterna ske med utsläppsfria fordon. Cyklar blir ett mycket större inslag i trafiken, och därför krävs en större förståelse från övriga trafikanter för cykelns speciella behov. Det bästa sättet att åstadkomma det är att de som kör andra fordon själva har cykelerfarenhet. |
Åtgärder: Jag vill att
- Sverige inför en lag att alla som vill ta körkort för motorfordon måste ha dokumenterad cykelvana, t.ex. daglig användning i ett år. Undantag görs för dem som pga funktionsvariation inte kan cykla. |
| 108 | (Transport 2) Motverka satsningar på biobränsledrivet flyg | Dan Baeckström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det finns en utbredd tro bland våra politiker på att vi kan upprätthålla eller öka flygandet jämfört med dagens nivå genom att använda biobränslen. Detta är rent önsketänkande utan grund i fakta. Risken är uppenbar att denna vanföreställning leder till beslut som förvärrar läget vad gäller såväl utsläpp som biologiska kolsänkor och kollager.
Innan sådana beslut tas bör riksdagen åtminstone tillfråga Naturvårdsverket om realismen i tanken på biobränsleflyg.
|
Åtgärder: Undvik alla åtgärder som gynnar användning av biobaserade flygbränslen, möjligen med undantag av åtgärder kopplade till kraftiga reduktioner i det totala flygandet.
Om riksdagens politiker tror att biobränslen kan göra flygande på dagens nivå hållbart bör de begära in ett yttrande från Naturvårdsverket för att få en faktabaserad bild av läget.
|
| 109 | (Transport 2) Planera för miljövänligare godstransporter | Sigbritt Nordlund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Sverige ska minska transportsektorns klimatutsläpp med 70 procent till år 2030. Miljömålsberedningen (2016) trodde 80 procent är möjligt. Men utsläppen från vägtrafiken ökar! Den tunga fossildrivna godstrafiken kommer inte att kunna förändra sig själv. Det är nödvändigt med statlig samordning och politiskt ansvarstagande för en stor och komplicerad samhällsfunktion. Mycket har diskuterats, en del har prövats i liten skala. Nu finns ingen väntetid kvar. Beslut måste fattas om elektrifiering av vägar och fordon, nya järnvägssträckor, båttransporter och allt som kan vända utvecklingen rätt. |
Åtgärder: Att regeringen snarast tar fram underlag för hur de tunga fossildrivna transporterna kan göras mindre klimatpåverkande.
Att en tidsplan för sådana åtgärder tas fram och att finansiering och styrmedel för dess genomförande presenteras. |
| 121 | (Transport 2) Flyghöjd och flyghastighet | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Trafikflygets inverkan på klimatet beror på dels mängden bränsle som används, dels på de så kallade höghöjdseffekterna då kondensstrimmorna efter planet förstärker växthuseffekten.
Bränsleförbrukningen kan sänkas kraftigt genom att hastigheten sänks, men också genom att planet flyger på lägre höjd eftersom stigningen tar en stor del av totala förbrukningen, speciellt på korta flygningar.
Höghöjdseffekten nära nog fördubblar flygets klimatpåverkan idag. Denna effekt kan sänkas radikalt genom att flyget går på lägre höjd. |
Åtgärder: Jag föreslår att
- Regeringen inför ett tak eller högsta höjd för civilt flyg över Sverige,
- Regeringen inför hastighetsbegränsningar för civilt flyg över Sverige,
- Regeringen driver att dessa begränsningar införs i hela Europa och slutligen globalt. |
| 124 | (Transport 2) Subventioner på biljettpriset för inrikeståg | May Hylander, Evelina Jörhov, Jasmine Askne |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Idag är det många som väljer att flyga inom Sverige. Detta trots att det finns en ökad medvetenhet om klimatförändringarna samt välfungerande tågtrafik på samma sträckor. En förklarande faktor till detta tror vi är att det kan vara mycket billigare att flyga än att åka tåg. Vi föreslår därför att riksdagen tar beslut om att införa subventioner på biljettpriset för inrikeståg, detta för att uppmuntra färre flygresor inrikes. Förslagsvis kan detta i längden finansieras genom att parallellt höja flygskatten och därigenom både öka statens intäkter samt ytterligare bidra till omställningen. |
Åtgärder: Vi föreslår att riksdagen tar beslut om att införa subventioner på biljettpriset för inrikeståg, detta för att uppmuntra färre flygresor inrikes.
Förslagsvis kan detta i längden finansieras genom att parallellt höja flygskatten och därigenom både öka statens intäkter samt ytterligare bidra till omställningen. |
| 138 | (Transport 2) Inför tågpremie på statliga myndigheter | Jim Werngren |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Svenska myndigheter måste vara med och bidra med ordentliga utsläppsminskningar. Kraftfulla målsättningar för att minska utsläppen från flygresor vid statliga myndigheter är nödvändigt. Folkhälsomyndigheten, med 500 anställda, har verksamheter i Solna och Östersund och ligger på femte plats av 180 myndigheter vad gäller högst utsläpp från korta flygresor. För att göra resandet hållbart har Folkhälsomyndigheten som första myndighet infört en bonus för den som väljer tåg vid tjänsteresor (detta utan att fördyra resandet). Modellen bör införas i alla statliga myndigheters reseavtal. |
Åtgärder: Tjänsteresor med flyg vid statliga myndigheter genererar 100 000-tals ton CO2 årligen. När verksamheter inom myndigheterna dessutom utlokaliseras på olika orter, genom olika arbetsmarknadspolitiska beslut, blir konsekvensen oftast ökat resande med flyg mellan orternas kontor. Jag föreslår att en tågpremie, likt bonus-malusmodell, införs för att främja tjänsteresor med tåg istället för flyg. |
| 141 | (Transport 2) Ge Sveriges regering uppdrag att åter öppna upp för nattåg till Europa | Kerstin Sagström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det är dags att återigen införa natttågsförbindelser från Sverige till Europa för att enkelt och smidigt kunna ta sig i första hand till stora städer som ligger i Tyskland Belgien och Nederländerna. Detta ger tåget, föutom viktiga klimatsparande åtgärder, en stark konkurrenskraft då man oftast slipper långa anslutningstider ofta kommer direkt till målet, sparar tid vid sömn och pengar för att undslippa bokning av 1-2 hotellnätter På tåg finns dessutom möjlighet att använda wifi vilket ännu inte är möjligt på flygresa.
|
Åtgärder: "Att regeringen ger SJ i uppdrag att återinföra nattågsförbindelser till större städer i Europa och tillför SJ nödvändiga medel för detta."
Eftersom SJ är ett statligt företag med ett avkastningskrav, så måste den här typen av åtgärder dels ske via ett uppdrag från regeringen och även medel finnas för genomförande |
| 149 | (Transport 2) Eldrivna propellerplan | Björn Idar, Elisabeth Rosenborg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Gårdagens fula ankunge, vätgas, kan bli framtidens vita svan som seglar stolt bland molnen. Flera stora företag som Boeing och Easy Jet har börjat satsa på eldrivna mindre flygplan försörjda av detta lätta bränsle. Allting börjar småskaligt men möjligheterna är oändliga. |
Åtgärder: Satsa på forskning kring- och satsning på eldrivna propellerflygplan |
| 160 | (Transport 2) Flyget ska ha priser som motsvarar utsläppen av växthusgaser. | Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö, Björn Idar |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Vårt flygande kommer med nuvarande utveckling att orsaka lika stora utsläpp 2040 som alla andra utsläpp tillsammans, om åtgärder genomförs som innebär att vi klarar målen i det klimatpolitiska ramverket. Redan idag orsakar svenskars flygande – nationellt och internationellt - lika stora utsläpp som all personbilstrafik i landet. Då inga enkla lösningar finns på kort och medellång sikt – biobränsle bör användas till andra ändamål – behöver insatser sättas in som minskar flygandet, samtidigt som medel från prispåslag för flyget används för insatser som minskar utsläppen inom andra områden.
|
Åtgärder: Att stora påslag görs på flygpriserna baserat på flygets klimatpåverkan och att de medel som dessa påslag ger, används till åtgärder som ger störst minskning av växthusgasutsläpp.
Att Sverige verkar för att denna princip även tillämpas inom EU.
|
| 161 | (Transport 2) Differentierad avståndsbaserad skatt för lastbilar | Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö, Björn Idar |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Lastbilstrafiken står för i storleksordningen en tredjedel av vägsektorns utsläpp. De prognoser som Trafikverket gjort visar att lastbilars andel av godstrafiken kommer att öka, vilket leder till ytterligare ökade utsläpp. Godstransportoperatörerna betalar banavgifter, sjöfarten betalar farledsavgifter medan åkerierna fritt brukar vägarna. Dessutom orsakar lastbilstrafiken vägslitage i en helt annan utsträckning än personbilar och som kostar miljardbelopp.
|
Åtgärder: Att en differentierad avståndsbaserad skatt, s.k. vägslitageskatt, införs för lastbilstrafiken
|
| 164 | (Transport 2) Flygresors utsläpp ska anges | Roger Bydler, Elisabeth Edsjö |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Flyget är en stor och ökande utsläppskälla av växthusgaser. Svenskars flygresande stod år 2014 för en ungefär lika stor klimatpåverkan som allt bilresande i Sverige. Det är främst det internationella flygandet som orsakar de stora utsläppen och vi har en tendens att flyga till destinationer allt längre bort. Flygets höghöjdsutsläpp av vattenånga och kväveoxider står vid internationella flygningar för nära hälften av flygets totala klimatpåverkan. Ska vi kunna bidra till att Parisavtalets klimatmål klaras behöver flygandet minska. Påverkan på människors beteende är här sannolikt avgörande.
|
Åtgärder: Att de utsläpp en flygresa genererar – inklusive höghöjdseffekter – ska anges i all reklam som innehåller flygresor, på bokningssajter och flygbiljetter.
|
| 198 | (Transport 2) Klimatväxling och klimatkompensering på flygresor | Belén Camarero del Río |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Om Sverige skall uppnå målet att bli ett av världens första fossila välfärdsländer måste starkare och tydligare åtgärder vidtas för att minska flygresor och framförallt utrikesflygningar. Inför lagkrav för klimatväxlingsprogram för alla företag, kommuner, regioner och organisationer i Sverige. Förstärka forskningsarbetet kring biodrivmedel för inrikesflygningar [1].
1. http://fossilfritt-sverige.se/pa-gang/utmaning-klimatvaxlingsprogram/ |
Åtgärder: Om flyg inte kan undvikas av privatpersoner och företag ska tydliga krav för klimatkompensering och klimatväxlingsåtgärder införas. Det behövs ett politiskt beslut kring att konstruera ett system som ger en tydlig effekt. Ett alternativ är att klimatkompensera via certifierade projekt, som exempelvis Plan Vivo eller Gold standard. |
| 207 | (Transport 2) Staten måste sluta subventionera flyget! | Moa Lindholm |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Se nedan. |
Åtgärder: Jag vill:
- att regeringen plockar bort möjligheten för flygbranschen att göra skatteavdrag på bränsle-, koldioxid- och energiskatter. |
| 221 | (Transport 2) Höj dieselskatten till samma nivå som bensinskatten | Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Beskattningen av dieselbränsle är lägre än motsvarande skatt på bensin. Detta skatteundantag kostar staten mer än 8 miljarder årligen. En likformig beskattning av diesel och bensin i relation till energiinnehållet i respektive bränsle skulle göra att dieselbilar betalade en större andel av sina miljökostnader samtidigt som bränslebeskattningen blev teknikneutral och mindre snedvridande. |
Åtgärder: Att riksdagen fattar beslut om att höja energiskatten för diesel till samma nivå som energiskatten för bensin, vilket i dagsläget innebär en skattehöjning med minst 1,37 kr per liter jämfört med i dag. |
| 223 | (Transport 2) Agera för att införa 25% moms på flygresor och reklam för utrikes flygresor | Jan-Olof Strindlund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Flyg- och resebranschen är ansvariga för stora utsläpp som bidrar till jordens uppvärmning. Båda verksamheterna bör betala moms, avgifter och reklamskatt som motsvarar dess miljö- och klimatpåverkan.
|
Åtgärder: - Agera genom EU och FN för att det ska bli möjligt att lägga moms på utrikes flygresor.
- Höj flygskatten för utrikes resor så att den motsvarar skatter/avgifter som gäller för bilar.
- Inför 25 % reklamskatt på propaganda, lockelser och reklam för utrikes flygresande.
- Inför 25 % moms också på resebranschens övriga försäljning.
|
| 228 | (Transport 2) Laddning elbil på arbetsplats | Jonas Råsbäck |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att underlätta och minska kostnaden för arbetsgivaren som vill sätta upp laddstolpar till elbilar bör förmånsvärdet slopas. |
Åtgärder: Slopa förmånsvärdet vid laddning hos arbetsgivare |
| 233 | (Transport 2) Bostadsrättsföreningar får inte hindra elstolpar | Jonas Råsbäck |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Flera bekanta har i bostadsrättsföreningar hindrats från att köpa elbil eftersom de vägrats sätta upp laddstolpe på sin egen garageplats.
Detta tycker jag behöver ändras om inte teknisja hinder föreligger och elbilägaren själv står för kostnaden. |
Åtgärder: Bostadsrättsföreningar hindrar många potentiella elbilskunder genom att förbjuda laddplats på egen parkeringsplats vilket hindrar inköp av laddfordon. |
| 259 | (Transport 2) Utveckla kollektivtrafik i glesbygden | Sigrid Söderberg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: I glesbygder kör man mest bil i hela Sverige. Detta har en direkt påverkan på miljön då otroligt mycket avgaser per person släpps ut i onödan, som man skulle kunna minskat eller helt och hållet undvikit genom att göra det möjligt för folk i glesbygder att ta lokaltrafik som bussar eller helst av allt: tåg.
Kolmonoxid är tillexempel direkt giftigt och därmed skadligt, vilket är en av de gaser som avges från förbränningsdrivna bensinmotorer. Till dessa skadliga utsläpp hör även andra ämnen och då en personbil förbrukar bensin på en kilometer ca 80 g som förvandlas till ca 300 g avgaser.
|
Åtgärder: Förslag/Ideer till hållbarare lösning
*Glesbyggsinvånarna får hjälp av tillhörande kommun att arrangera olika samåkningar så att mindre sträckor behöver åkas av enstaka personer.
*Landstinget och staten ser över buss och/eller tågtrafiken och arbetar för att framförallt tåg ska gå att ta sig runt med mer frekvent.
|
|
| Nr ↓ | Rubrik | Motionär | | 8 | (Övergripande 1) Berättelsen om det hållbara samhället | Per-Inge Brodén |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: |
Åtgärder: Riksdagen ger regeringen uppdraget att hitta sätt som inspirerar människor att skriva berättelser som stärker föreställningen om att ett hållbart samhälle är möjligt. |
| 9 | (Övergripande 1) Miljöhänsyn genomsyra myndigheters och statliga organisationers arbete | Magnus Wallin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Syftet med förslaget är att normalisera strukturerat miljöarbete och inkorporera det i dagligt politiskt arbete som en lika viktig del som ekonomi.
|
Åtgärder: Klimatbudget i paritet med ekonomisk budget.
I linje med ovan, fullständig redovisning av myndigheters och organisationers klimatpåverkan.
Krav på nyttjande av klimatmässigt bra alternativ vid statligt tjänsteutövande.
Miljöredovisning i upphandlingar - miljömässig påverkan i tjänst lika viktigt som lågt pris i upphandling.
|
| 19 | (Övergripande 1) Statligt stödsystem för kooperativ | Bo Herlin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Vår ekonomi domineras av sinsemellan konkurrerande vinst- och tillväxtkrävande företag som gör det så gott som omöjligt att minska vår varuproduktion och konsumtion till en hållbar nivå. En omställning till en ekonomi med andra, icke tillväxtkrävande företag (t.ex. kooperativ) är brådskande. Men sådana företag är inte intressanta för finansiärer med ett intresse som är begränsat till ekonomisk utdelning. En annan grundläggande finansiering än den nu dominerande 'privata' finansieringen är nödvändig. Därför föreslås ett statligt stödsystem - och även statlig utgivning av (elektroniska) pengar. |
Åtgärder: 1. Inrättande av ett statligt finansieringssystem för kooperativ, där större ekonomiska överskott i de anslutna kooperativen återgår till staten.
2. För att fungera väl bör detta kombineras med statlig utgivning av elektroniska pengar.
3. Vissa lagändringar samt utbildning kan behövas för nödvändiga ombildningar av aktiebolag till demokratiska, icke vinstutdelande, samhällsnyttiga kooperativ.
|
| 26 | (Övergripande 1) Ödesfrågan och svaret | Kalle Petré, Elisabeth Rosenborg, Björn Idar |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Miljöpåverkan från livsstil och produktion hotar mänsklighetens framtid. Tillräckligt radikala program behöver utarbetas för omställning av Livsstil, Produktion, Ekonomi och Politik.
|
Åtgärder: Regering, partier och organisationer i Sverige och globalt måste utarbeta tillräckliga program för 'Klimat och 1 klot' [1]
- för omställning av livsstilen, produktionen och ekonomin.
- för att samla den politiska styrka som behövs för omställning.
Innehållet bör vara i linje med nedanstående. Ta fasta på de motioner som skrivits av Klimatriksdagen 2018 och även 2014. Och Medborgarutredningen. |
| 60 | (Övergripande 1) Möjlighet nå utsläppsnivån växthusgaser 2 ton per person 2045 | BirGitta Tornérhielm |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Senast år 2045 ska utsläppen vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. (Klimatlag (2017:720)
Minskning av personligt CO2-utsläpp kan ske genom växtbaserad kost, minskat flygande, bilfrihet, färre eller senare födda barn.
Offentlig sektor – liksom näringslivet - måste sänka sina utsläpp Långsiktiga investeringar skall göras göras så att klimatmålen nås. Exempel: klimatsmarta upphandlingar, internetbaserade möten, att medarbetare endast i undantagsfall använder flyg, att fordon är fossilbränslefria, att el- och energiförsörjningen i offentliga byggnader blir fossilfria.. |
Åtgärder:
Åtgärder
Vi föreslår att
- staten genom styrmedel som lagar och avgifter möjliggör för den enskilde att minska sina utsläpp tll en nivå under 2 ton per person och år 2045.
. Statlig styrning sker genom avgifter, lagstiftning, budget, momsregler etc. på alla samhällssektorer för att nå Klimatmålet
|
| 66 | (Övergripande 1) Lokal ekonomi för ökad hållbarhet och resiliens | Alf Hornborg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Basinkomst i KV utbetalas månadsvis elektroniskt för att uppmuntra lokalt utbyte av varor och tjänster. Företag och enskilda erbjuds att växla en andel av sina inkomster i KV till reguljära pengar. Växlingskursen bör kontinuerligt kalibreras med rådande inväxlingsvolymer så att Riksbanken har ett instrument för att i inflationsdämpande syfte kunna reglera mängden KV som cirkulerar i samhället respektive återförs till staten. Långväga importvaror (t.ex. kaffe, mediciner, datorer) inköps med reguljär valuta som erhållits genom lönearbete, växling eller som andel av socialförsäkring. |
Åtgärder: Staten bör ge alla invånare en basinkomst i form av en komplementär valuta (KV) som bara kan användas för lokala inköp. Dessa varor och tjänster har producerats inom t.ex. 5 mil från köpstället och transportcertifierats med hjälp av GPS. Basinkomsten skall räcka för människors grundläggande försörjning: mat, hyra, enklare vård, lokalproducerad energi, m.m.
|
| 69 | (Övergripande 1) Skala upp 'One Tonne Life'! | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Vi bör fortsätta att iscensätta och studera faktiska försök att komma under en hållbar utsläppsgräns. Baserat på tidigare projekt bör nästa steg vara att studera en större grupp än bara ett hushåll, och inkludera även hur samhället kan spara utsläpp. |
Åtgärder: Vi föreslår att
- projektet 'On Tonne Life' repeteras i större skala, inklusive samhällets möjligheter att spara utsläpp.
|
| 81 | (Övergripande 1) Svenska satsningar på koldioxid-infångning och -lagring (CCS) | Ola Gabrielson, Dan Baeckström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Ett långsiktigt stabilt klimat kräver inte bara snabb utfasning av CO2-utsläpp utan även att aktivt minska CO2-halten i luften, med t.ex. återbeskogning och tekniska åtgärder som CCS.
CCS är en kritisk komponent i flertalet IPCC-scenarier, trots att CCS fortfarande är på ett tidigt utvecklingsstadium.
Sverige bör delta i forskning på effektiva, ekonomiska metoder för CCS, speciellt tillämpningar som är intressanta i Sverige eller kan ge ny export.
Patentfrågor kan försena CCS och bör behandlas nu.
Samtidigt måste det göras mycket tydligt att CCS inte är en anledning att inte minska utsläppen. |
Åtgärder: Sverige bör
-delta i internationell CCS-forskning,
-bilda ett vetenskapligt råd för att följa forskning på området och styra satsningar till projekt tillämpliga för Sverige,
-proaktivt lösa frågan om internationella patenträttigheter för CCS,
-skapa incitament och infrastruktur för CCS nu,
-kraftfullt bekämpa idén att koldioxidinfångning och -lagring (CCS) kan ersätta utsläppsminskningar. |
| 93 | (Övergripande 1) Undvik att ansluta Sverige till odemokratiska globala handelsavtal | Björn Idar och Elisabeth Rosenborg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Stora globala handelsavtal hotar vår demokrati och försvårar omställning till en rimligt hållbar framtid. Deltagande i sådana begränsar våra möjligheter att självständigt styra våra val. Dessutom skapar de en ökning av långa transporter vilket går stick i stäv mot våra ambitioner att minska dessa. |
Åtgärder: Vägra att skriva på nya globala handelsavtal även om EU signerat dem. Förnya inte gamla utgående sådana. |
| 97 | (Övergripande 1) Reflekterande tak, vägar, och åkrar | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Den globala uppvärmningen beror på att den instrålade solenergin till stor del absorberas och värmer upp jordens yta, och att värmeutstrålningen sedan alltmer blockeras av en ökande halt av koldioxid (och andra växthusgaser) i atmosfären. Vi måste därför framför allt reducera utsläppen av koldioxid, men i tillägg kan vi minska uppvärmningen genom att öka reflektionen från jordytan, den så kallade albedon ('vitheten'), genom att öka reflektion från tak, vägar, åkrar, och andra horisontella ytor.
Detta har också andra klimatfördelar såsom minskad energiåtgång och minskad värmestress i städerna. |
Åtgärder: Jag föreslår att
- Regeringen ökar Sveriges albedo något genom att uppmuntra användning av reflekterande material och metoder på horisontella ytor,
- Regeringen följer upp detta med att undersöka effekten av insatsen. |
| 110 | (Övergripande 1) Konkret mätmetod för uppföljning av klimatåtgärder | Ola Gabrielson, Janine O'Keeffe |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Fler och fler kommuner och andra organisationer vill bidra till klimatomställning, men undrar vad som är bäst att göra. För att följa upp sitt eget arbete och att jämföra med andras resultat behövs ett mätinstrument. Här föreslås ett sådant, baserat på FNs Hållbara Utvecklingsmål SDG 2015. |
Åtgärder: Vi föreslår att
- Regeringen utarbetar en standard för uppföljning av kommunernas klimatarbete, exempelvis baserat på FNs Technical Report UNSC 6754. |
| 147 | (Övergripande 1) Ett försök att göra klimatfrågan överordnad övriga valfrågor. | Jan-Olof Strindlund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Ett försök att få samtliga partier att erkänna de akuta riskerna med fortsatt klimatförändring.
|
Åtgärder: 1. Klimatriksdagen skapar ett dokument med senaste vetenskapliga fakta om klimatförändringar och dess följder.
2. Samtliga partier ombeds acceptera eller kommentera dokumentets innehåll.
3. Partiernas svar offentliggörs. |
| 154 | (Övergripande 1) Nationellt mål för konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp | Lotta Comé, Ludwig Bengtsson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp är nära dubbelt så höga som de officiellt redovisade utsläppen av växthusgaser. Det beror på att utsläpp från produktion av varor och tjänster samt internationella flygresor som sker utanför Sveriges gränser inte räknas in i de officiella utsläppen, som baseras på ett territoriellt beräkningssätt. Medan Sveriges regering arbetar aktivt med att få ner de territoriella utsläppen fortsätter de konsumtionsrelaterade utsläppen att öka. För att ta ansvar för hela sin klimatpåverkan behöver Sverige införa ett kompletterande mål för konsumtionsbaserade utsläpp. |
Åtgärder: att Regeringen inför ett nytt etappmål för att minska konsumtionsbaserade utsläpp, som komplement till målet om netto noll territoriella utsläpp till 2045
att Regeringen inför styrmedel och vidtar andra åtgärder för att minska konsumtionsbaserade utsläpp
att Regeringen avsätter tillräckliga resurser årligen för att de konsumtionsbaserade utsläppen ska kunna mätas och följas upp
|
| 156 | (Övergripande 1) Allt hänger ihop | Sven Larsson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Jorden och mänskligheten står inför skrämmande hot att det ekologiska systemet och våra sociala system ska bryta samman. Detta är effekter av mänskliga aktiviteter och inte av naturlagar. Det innebär att människan också kan vända på utvecklingen med kloka beslut.
Det krävs en annan ekonomisk och finansiell ordning där välstånd oh utveckling mäts i t ex HDI, human development index, och förändrade värderingar från egoism och konsumtion till solidaritet och långsiktighet. Därigenom kan en nödvändig omvänd värld också bli möjlig. |
Åtgärder: Regering och riksdag bör anta ett synsätt att resursförbrukning, miljöbelastning och samhällsutveckling hänger ihop.
Det ekologiska fotavtryck ska användas som mått på vår påverkan på planeten.
Sverige ska lämna BNP som ett mått på utveckling och välfärd.
Regeringen ska införa ett mått på utveckling och välfärd som även speglar demokrati, rättvisa, jämställdhet, hälsa, utbildning, t ex HDI.
|
| 168 | (Övergripande 1) Klimatmobilisering | Daniel Ringström, Mats Sjöblom |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Regeringen har möjlighet att deklarera att vi befinner oss i en akut nödlägessituation. Syftet är att initiera internationellt samarbete och mobilisera alla samhällssektorer för att vidta åtgärder i tillräcklig skala och hastighet för att skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat. |
Åtgärder: Sveriges regering ska:
-deklarera att vi befinner oss i ett akut nödläge i avseende på klimatförändringarna.
-åta sig att i högsta möjliga utsträckning skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat.
-mobilisera de resurser som krävs för effektiva åtgärder som är tillräckliga i skala och hastighet.
-verka för att alla regeringar vidtar dessa åtgärd. |
| 175 | (Övergripande 1) Lagstadga om naturens rättigheter | Anna Nylander, Mariam Carlsson Kanyama, Susanna Fjällström, Henrik Hallgren, Pella Thiel, Peder Karlsson, Arci Pasanen, Jenni Laiti, Åsa Simma, Mona Persson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Nuvarande miljölagstiftning räcker inte till för att skydda klimatet och naturen. Istället för att förhindra miljöförstörelse möjliggör och legitimerar lagstiftningen miljöskada. Klimatförändringarna är ett exempel på detta. Det är dags att vända på logiken där naturen ses som en resurs för människan att bruka nästan oinskränkt. Det är dags att erkänna naturens rättigheter. Det är ingen omöjlig utopi. Runt om i världen har det redan hänt; i Ecuador, Bolivia, USA, Indien och Nya Zeeland har naturen, på olika sätt, redan tillerkänts juridiska rättigheter. Nu är det Sveriges tur. Världen väntar. |
Åtgärder: - Lagstadga om naturens rättigheter i Sverige
Som första steg: tillsätt en statlig utredning med syfte att ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan erkännas och integreras i svensk lagstiftning.
- Verka internationellt för naturens rättigheter
Att Sverige inom FN och genom andra relevanta internationella forum ska arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter.
|
| 182 | (Övergripande 1) Cirkulär samverkan en nödvändighet för att nå klimatmålen | Elin Bergman, Pär Larshans, Ingela Wickman Bois |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Cradlenet anser att delegationen för cirkulär ekonomi skall få rollen att initiera dialog med berörda myndigheter och departement i form av så kallade Green Deals på liknande sätt som i Nederländerna. I Green Deals faciliteras nationell förvaltning i förverkligandet av hållbara lösningar genom att samla aktörer och genom avtal ta bort regelmässiga eller andra hinder för hållbara lösningar. Detta samordnas under finansdepartementet med en samordnade roll där både näringsdepartementet och miljödepartementets deltagande möjliggör mandat att genomföra cirkulära lösningar med klimatfokus. |
Åtgärder: I syfte att skapa ekonomiska fördelar, minska miljöbelastning, utsläpp av klimatgaser och gifter och öka långsiktig samhällelig resiliens bör cirkulär ekonomi lyftas till en strategisk nivå. Regeringens Delegation för cirkulär ekonomi föreslås därmed ges mer resurser och mandat till samverkan samt i övrigt följa "EU Commission Circular Economy Action Plan" i dialog med olika intressenter. |
| 190 | (Övergripande 1) CO2 Emissions: No more loose talk! | Janine OKeeffe |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: This is the CEMUS standard for the planning:.
http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2017/08/Koldioxidbudget-och-va%CC%88gar-till-en-fossilfri-framtid-fo%CC%88r-Ja%CC%88rfa%CC%88lla-kommun-20171017.pdf |
Åtgärder: -every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month for the entire 4 year elected term.
-shall have universities estimate and measure CO2 levels per action, eg. Drawdown.
-shall check and report on every media channel and be examined publicly in weekly town hall meetings.
-shall negotiate a temporary halt to agreements which inhibit these plans until CO2 < 350ppm.
|
| 219 | (Övergripande 1) Personliga utsläppskonton för särskilt klimatskadliga varor och tjänster | Sigbritt Nordlund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: De redan pågående klimatförändringarna kräver åtgärder utöver det vanliga. Det är inte realistiskt att lägga ansvaret på individen och vänta på livsstilsförändring hos majoritetssamhället. Att vi i Sverige lever som om vi hade tillgång till 4,2 jordklot har basunerats ut i åratal utan effekt på livsföringen. Den klimatskadliga konsumtions- och utsläppskurvan behöver brytas för att nya sätt att leva ska växa fram. Ransoneringsförslaget med utsläppskonton ska därför inte ses som ett slag mot flygresenärerna, utan som ett styrmedel, en katalysator för omställning av både livsstil och näringsliv. |
Åtgärder: Att varje mantalsskriven person förses med ett utsläppskonto, vars tak är lika för alla
Att taket sätts avsevärt under nuvarande utsläppnivå från klimatskadliga varor och tjänster
Att utsläppskontot belastas vid varje köp av de varor och tjänster som riksdagen bestämt, såsom fossila bränslen, flygresor till och från slutdestination, nötkött m m
Att kontots pott ska gälla 3 år i taget |
| 224 | (Övergripande 1) Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för 2-gradersåtagandet (Vinnande motion) | Kevin Anderson, Jonas Bane, Inger Björk, Tomas Lohammar, Isak Stoddard |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Sverige måste basera sin klimatpolitik på vetenskapliga beräkningar av det återstående globala utsläppsutrymmet (s.k. koldioxidbudgetar) för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet. Sverige måste också ta ansvar för en globalt rättvis fördelning av nödvändiga utsläppsminskningar utifrån historiska utsläpp och nuvarande höga utsläppsnivåer. Sverige behöver omedelbart minska sina utsläpp med 10-15 % per år och inte förlita sig på negativa utsläppsteknologier eller klimatkompensering. Internationell sjöfart och flyg måste ingå i dessa åtgärder och utsläpp från konsumtionsvaror redovisas. |
Åtgärder: Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet.
Sverige minskar sina koldioxidutsläpp med 10-15 % per år & är fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande.
Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.
|
| 226 | (Övergripande 1) Hållbar samhällsutveckling helhetssyn och nya arbetsformer | Björn Lindbergson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning:
Motionen från fyra riksdagspartier för 13 år sedan redovisar krav på insatser för hållbar utveckling - behov av helhetssyn och nya arbetsformer. Aktuell då och fortfarande idag!
Arbetsformer med åtgärder mot klimathotet klimatet och minskad konsumtion/resursnedbrytning vara baserade på fakta, konkreta och möjliga att genomföra. Måste belysas och bidra till att hantera svåra målkonflikterna! Faktablad med koncentrerad, handlingsinriktad kunskap med helhetsgrepp bidrar till att stimulera, utbilda, underlätta/vägleda och framtvinga resultat- och samarbetsinriktade omställningsprocesser.
s |
Åtgärder:
Riksdagen uppmanas att ta ny ställning till motionen 'Hållbar samhällsutveckling, behov av helhetssyn och nya arbetsformer' Motion 2004/05 MJ510. I viss mån behöver den aktualiseras. I anslutning till motionen bjuds representanter för civilsamhället för samtal. |
| 235 | (Övergripande 1) Power and Transparency need to be proportional #ExxonKnew | Janine OKeeffe |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: What is the reason we can not do a Climate Ellemtel?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ellemtel_Utvecklings_AB
We are doing a cooperation with the H2 and the steel industry. Why can't we do this with wind and build enough to minimize Poland's coal extraction? Is it that we donot have a large industry in wind to be able to 'slip' the money to. Large countries break these rules, the WTO seems to take only small countries to task. Give us transparency and let the people require a reconning.
Examine D Graeber Debt: The First 5,000 Years.
|
Åtgärder: -laws which reduce our ability to react to Climate Destruction need to be temporarily revoked.
-power inequality within our society needs to be researched and discussed because #ExxonKnew
-if #ExxonKnew then our justice system is failing us
-time for the politicians to use transparency to help the people lead our democracy.
|
| 239 | (Övergripande 1) CO2 emissions reduction without borders. | Janine OKeeffe |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: http://www.drawdown.org/solutions/electricity-generation/wind-turbines-offshore |
Åtgärder: -build economic paths for Swedish companies to impact other countries CO2 emissions and Carbon storage.
-host the first EU people Climate parliament in Poland IPCC meeting, creating pathways for Swedish companies to win CO2 reduction contracts
-establish CO2 transparency measurement to assess CO2 reduction in the EU.
-establish international water based wind farms to 'keep it in the ground!'. |
| 242 | (Övergripande 1) Konsumtionsmål för varje politisk mandatperiod | Jonas Hansson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Nya klimatlagen följer bara upp utsläpp innanför Sveriges gränser (territoriella utsläpp). Om vi flyttar svensk industri och svenska jobb utomlands och importerar tillbaka varor, eller flyger jorden runt istället för att semestra i vårt eget land, blir det lättare att nå vårt officiella klimatmål. Trots att vårt bidrag till globala klimatförändringar då tvärtom kan öka. För att undvika att vår klimatpolitik bara flyttar utsläpp mellan länder, behövs ett konsumtionsmål i klimatlagen. Med etappmål för varje politisk mandatperiod kan intresset för klimatpolitik öka. |
Åtgärder: - att mål för växthusgasutsläpp i livscykelperspektiv från svensk konsumtion införs i klimatlagen som komplement till dagens territoriella mål
- att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 25% per invånare till år 2022 jämfört med 2015
- att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 50% per invånare till år 2026 jämfört med 2015 |
| 245 | (Övergripande 1) Ett hushållningstillägg med full återbäring kan lösa miljöproblemen. | Anders Höglund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Hushållningstillägget kan beskrivas som en tillämpning av innovationen Flexible Fees som gör det lönsamt att minska skadliga utsläpp. Intäkterna från hushållningstillägget återförs och betalas regelbundet ut, I lika stora andelar, till hushållen. Detta blir en garant för den ekonomiska balanseringsprincipen som gör att lösningen blir både budgetneutral och rättvis samtidigt som handlingsfriheten återfinns. Ny information blir tillgänglig i de ekonomiska gränssnitten som uppstår, detta ökar säkerheten och förenklar politikernas beslut samtidigt som demokratin fördjupas och tryggas. |
Åtgärder: Inför ett hushållningstillägg som avgift på införsel, produktion eller försäljning av klimat- och miljöskadliga ämnen. Justera (höj) tillägget tills de skadliga utsläppen elimineras eller når hållbara nivåer.
Återför intäkterna från hushållningstillägget genom månadsvisa återbetalningar (i lika andelar) till medborgarna för att skapa efterfrågan som tryggar sysselsättningen och löser problemen.
|
| 246 | (Övergripande 1) Lyckad omställning bort från olja kräver fokus, nytänk och god ekonomi. | Nemo Ivarson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: tunga transporter utan olja krävs för att hålla hela samhället i hela Sverige igång. Utan det så stannar inte bara Sverige. Med ekonomisk katastrof som följd. |
Åtgärder: #1 vi måste förstå vad som vi själva kan påverka som ger tillräckligt stor effekt
#2 Ha en god omställningsekonomi genom att vi aktivt utnyttjar och stöttar våra egna affärsmöjligheter som omställningen ger.
#3 undanröjer omställningshinder såväl fysiska, ekonomiska, juridiska som politiska.
#4 lösa problemet med tunga transporter för att hålla samhället igång är en stor nyckelfråga
|
| 248 | (Övergripande 1) Basera sopavgiften på mängden sopor, förbjud s.k. fasta avgifter | Anders Berndes |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: I många kommuner subventionerar i realiteten den som sopsorterar och slänger lite i soptunnan den som istället slänger allt i soptunnan, då de betalar samma avgift.
Vissa kommuner baserar dock sina sopavgifter helt på mängden sopor som slängs i respektive soptunna. Det ger incitament för att sopsortera, återvinna, laga och återbruka. Ett sådant hållbart prissatt sophanteringssystem premierar dessutom sparandet framför slösandet och en ohållbar konsumtion. |
Åtgärder: Reglera kommunernas prissättning av sopavgifter så att man enbart betalar för mängden sopor som man slänger. System med fasta avgifter medför i realiteten att storkonsumenter som slänger mycket subventioneras av hållbara klimathjältar. Det ger inte incitament för ett ansvarsfullt agerande. |
| 34 | (Övergripande 2) Stoppa befolkningsexplosionen! | Bo Cederlöf |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Varje nyfödd svensk beräknas släppa ut ca 1000 ton koldioxid under sin livstid. Även här behöver vi bli färre. Om alla oönskade, oplanerade och ovälkomna barn slapp födas skulle mycket vara vunnet. Uppmuntra kvinnor att föda max två barn. Inför proggresiv barnavgift och ta bort barnbidrag. |
Åtgärder: Total miljöpåverkan beror på: Materiell välfärd x teknik x antal människor. I debatten talas mycket om de två första delarna i denna ekvation. Tyvärr glöms ofta den tredje delen av ekvationen av konservativa och tabubelagda skäl. Om vi skall få ordning på planeten måste vi bli färre människor! Jag är övertygad att detta kan uppnås med upplysning och starka ekonomiska incitament! |
| 44 | (Övergripande 2) Ordet hållbarhet i politiska beslut | Mats Helander |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Ordet hållbar används så flitigt och oprecist att det håller på att förlora betydelse. Att prata om hållbarhet ger positiva signaler och används ofta utan att det har någon egentlig betydelse. Det är svårt att argumentera för verklig hållbarhet när verksamheter och beslut benämns hållbara utan att de är det. En ofta använd formulering i beslut från regering och riksdag är "hållbar tillväxt och utveckling". För att veta om något är hållbart så måste det definieras och mätas. Om det inte finns något annat mått på hållbarhet avseende miljön så kan måttet ekologiska fotavtryck användas. |
Åtgärder: • Att i alla beslut där ordet hållbar används i betydelsen hållbar miljö, definiera vad ordet hållbar betyder baserat på vetenskapligt vedertagna beskrivning, samt ange hur hållbarheten kommer att följas upp.
• Att årligen redovisa uppföljningen av hållbarhet i fattade beslut, samt att vidta åtgärder för att uppnå hållbarhet i de fall genomförande av beslut inte är hållbart.
|
| 45 | (Övergripande 2) Inför utsläppsransonering | Henrik Petrén |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Individuell utsläppsransonering införs. Ransonen skall minska med tiden, och det ska vara möjligt att handla med ransonerna. |
Åtgärder: Inför individuella utsläppsransoner.
Inrätta ett system för att hålla ordning på transaktioner för de varor och tjänster som ingår i ransoneringssystemet och möjliggöra handel med ransoner. Systemet måste också kunna presentera hur stora utsläpp en viss transaktion innebär så att individen kan hålla sin utsläppsbudget. |
| 53 | (Övergripande 2) Ta fram nytt ramverk - resurshushållningsplan | Lena Wallin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Idag kretsar arbetet med att förebygga avfall runt privatpersoner och deras konsumtion samtidigt som avfallsbranschen står som mottagare för de flesta åtgärder som beslutas. Avfallsbranschen förmodas även kunna minska avfallet och påverka människor till ändrat konsumtionsbeteende.
Detta trots att möjligheten till att återvinna och bygga en cirkulär ekonomi återfinns i designstadiet av produkterna. Genom en resurshushållningsplan kan mål sättas för resursuttag och därmed får producenterna ett större incitament att skapa produktdesign som håller materialets värde högt och går att cirkulera. |
Åtgärder: Att regeringen ger uppdraget till Naturvårdsverket att skapa förutsättningar för en nationell resurshushållningsplan
Att denna tar upp livscykelanalyser på material, degraderingsprinciper samt sätter mål för resursuttag.
Att planen omfattar både nationella resursuttag som import av material och produkter.
|
| 54 | (Övergripande 2) Riksomfattande folkbildningskampanj (Vinnande motion) | Gunilla Winberg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning:
Riksdag och regering måste leda utvecklingen när det gäller hela samhällets nödvändiga
omställning för att kunna lösa klimatutmaningen . Vi föreslår därför att en skattefinan-
sierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs med syfte att få alla landets
innevånare att bli förberedda på att en starkare politisk styrning behövs på alla nivåer i
samhället för att klimatmålen ska kunna uppfyllas
|
Åtgärder: En skattefinansierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs |
| 72 | (Övergripande 2) Hämta inspiration från Kuba | Jan Strömdahl |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Kuba är det enda socialt mycket högutvecklade land i världen som har ett ekologiskt fotavtryck i närheten av vad ett jordklot kan klara av. Sverige är också socialt mycket högutvecklat men svenskarna har i genomsnitt en konsumtionsnivå som motsvarar 4,2 jordklot enligt de senaste mätningarna. Bara koldioxidutsläppen motsvarar över 2 jordklot. Jag föreslår att den svenska Riksdagen och svenska myndigheter fördjupar sina kontakter med Kuba för att se vad man kan lära när det gäller jordbruk och mat, energi, transporter, bostadsförsörjning, decentralisering , demokrati och folkbildning. |
Åtgärder: Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck från 4,2 till 1,0 jordklot och sina koldioxidutsläpp till högst 1 ton per person.
För att klara av detta i praktiken föreslår jag att Riksdagen och svenska myndigheter studerar Kuba som det enda utvecklade land som är i närheten av hållbarhet. Om Kuba ställer om från olja till sol kan konsumtionen på andra områden öka med 0,4 jordklot. |
| 96 | (Övergripande 2) Skapa ett fredsdepartement | Inger Holmlund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Fredsinriktning ska arbetas fram genom
1/ Utbildning om konfliktlösning i skolan, från lågstadium till universitet
2/ Utbildning på arbetsplatser, föreningsliv och näringsliv
3/ Överföring av resurser från militär och vapenindustri till civilförsvar
4/ Internationellt arbete för en fredskultur enligt FN:s stadgar
|
Åtgärder: Departementet ska granska alla politiska beslut i samklang med miljö och klimat |
| 98 | (Övergripande 2) Omfördelning av försvarsutgifterna till internationellt miljösamarbete | Bo Herlin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: De internationella spänningarna minskar inte, utan blir snarare större genom ökade militära satsningar. Dessutom skadas miljön av allt flera militärövningar. För att minska spänningarna bör man snarare satsa mycket på diplomati, freds- och konfliktforskning samt internationella samarbeten av olika slag, inte minst för att rädda den miljö som vi alla är beroende av. |
Åtgärder: Omfördela försvarsutgifterna så att betydligt mer går till fredsforskning och andra fredsfrämjande verksamheter, särskilt internationellt samarbete som minskar hoten mot vår gemensamma miljö. |
| 104 | (Övergripande 2) Grönt index | Gunnar Petersson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Grönt Index beskrivs av kunniga experter för varje värde. Exempelvis Indexnivå 17 fysiska personer. Gör inget särskilt för att minska mina klimatpåverkande utsläpp. Indexnivå 5 - fysiska personer Inga flygresor. Kör biogasbil, Köper grönsaker via närbeläget odling eller odlar själv. Köper kläder via second hand.
Detta skulle sporra även de anställda att förbättra sina värden.
För organisationer exempelvis Indexnivå 16 juridiska personer Våra byggnader värms upp med biobränsle.
|
Åtgärder: Inför ett Grönt index 1-17, som beskriver hur klimatsmart en organisation är (där 1 är bäst). Varje organisation skall redovisa sitt Grönt indexvärde i årsredovisning eller på annat sätt. Man kan även låta sina anställda redovisa sitt personliga index och ange sina anställdas medelindexvärde.
|
| 111 | (Övergripande 2) Green Nudging | Gunnar Petersson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: De 17 globala målen (Agenda 2030 ), som världen har enats om är en stor framgång. Genom att införa ett system, för att värdera ett företag/organisations läge med avseende på de 17 målen, så knuffas hela samhället i rätt riktning. För var och ett av de 17 målen finns delmål definierade. Ett system för värdering av privata företag och offentliga organ införs. Detta öppnar då också upp för nya tankar. Ett sådant exempel är återbruk och cirkulär ekonomi, som öppnar företags intresse för samverkan med social ekonomi. Gränserna mellan privat, offentlig och civilsamhället öppnas upp. |
Åtgärder: Inför ett system för nudging baserat på de 17 globala målen. (Agenda 2030). Genom att knuffa på företag och organisationer i rätt riktning och belöna de som närmar sig målen, så kommer hela kommuner och regioner att kunna mätas och belönas. Alla som önskar skall kunna ta del av hur väl organisationer uppfyller målen. |
| 115 | (Övergripande 2) Klimatet och Public service | Ingalill Ek |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Public service har unika möjligheter att öka medborgarnas kunskap om
1/ sambandet mellan livsstil och klimatförändringar
2/ behovet av att ersätta kortsiktiga val med långsiktiga överväganden
3/ klimatrelaterad forskning på ett allvarligt och sakligt sätt |
Åtgärder: Public service bör öka sin folkbildande verksamhet vad gäller livsstil och hållbarhetsfrågor att gå i linje med beslutade politiska mål om utsläppsminskningar |
| 117 | (Övergripande 2) Utveckling av styrmedel för begränsning av utsläpp av klimatgaser | Mats Dunkars, Ulla Brunö, Desirée Johansson, David Magnusson, Solveig Dahl |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: De flesta av dagens klimatåtgärder fokuserar på att utveckla alternativa teknologier för de verksamheter som orsakar klimatutsläpp. Detta kommer inte att leda till någon minskning av de totala klimatutsläppen eftersom människans konsumtion hela tiden ökar. För att åstadkomma en minskning av de totala utsläppen av klimatgaser är det nödvändigt att regeringen fokuserar på hur det är möjligt att begränsa och på sikt eventuellt även förbjuda själva utsläppen. Därför föreslår vi att regeringen ges i uppdrag att ta fram och utvärdera olika förslag på styrmedel för att begränsa utsläpp. |
Åtgärder: Ge i uppdrag till regeringen att utveckla och förfina olika styrmedel för att fasa ut och på sikt eventuellt även förbjuda utsläpp av klimatgaser. I uppdraget ingår att ta fram flera scenarier där olika styrmedel kombineras för att se hur utsläpp av klimatgaser kan minskas. Varje scenario utvärderas och sätts i relation till de åtaganden Sverige har gjort i Paris-avtalet. |
| 129 | (Övergripande 2) Faktablad - koncentrerad kunskap för insikt och vägledning att handla nu! | Björn Lindbergson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Kommunikationen om klimatet måste vara faktabaserad, rak och ärlig. Tydliga faktablad kan bidra till detta. Koncentrerad, handlingsinriktad kunskap med helhetsgrepp kan bidra till att stimulera till, utbilda, underlätta/vägleda och framtvinga resultat- och samarbetsinriktade omställningsprocesser. |
Åtgärder: Naturvårdverket får i uppdrag av regering/riksdag att sammanställa faktablad som ett prioriterat verktyg för omställning av samhället - nationellt, lokalt/kommunalt och individuellt. |
| 144 | (Övergripande 2) Mer fred för skattepengarna! | Anders Axner, Inger Holmlund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Genom att satsa på direkt fredsskapande åtgärder minskar vi risken för krig och konflikter och skapar fred till en bråkdel av utgifterna för militär och krigsmateriel. |
Åtgärder: Vi vill att resursanvändningen i försvarsbudgeten radikalt omfördelas så att 20 % av kommande försvarsbudget används till direkt fredsskapande åtgärder. Avsikten är att år från år minska försvarsbudgetens utgifter för militär och krigsmateriel så att försvarsbudgeten övergår till att vara en fredsbudget. |
| 159 | (Övergripande 2) Naturarrende, återföring av ekonomiska medel till resursregioner | Marcel Berkelder, Exergi Byrån, Heidi Andersson Armbryterskan från ensamheten |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Sverige har en stor tillgång av naturresurser i form av vattenkraft, vindkraft, malm och skog. Dessa naturresurser nyttjas till mångmiljardbelopp årligen. En obetydlig ekonomisk del av dessa naturvärden stannar i de områden där resurserna nyttjas. Tvärtom leder naturnyttjandet till skador som minskar dessa områdens attraktionskraft, såväl för de boende som för potentiella turistnäringar.
Med en naturarrendeavgift som motsvarar 2 - 5 % av resursens värde kan flera negativa konsekvenser av resursnyttjandet motverkas.
|
Åtgärder: Motionen yrkar på ett införande av naturarrende avgift som har till syfte att återföra ekonomiska medel till glesbygd som kompensation för ingrepp i naturen och för att stötta utvecklingen i glesbebyggda områden. |
| 180 | (Övergripande 2) Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande. | Birger Eneroth |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Vi kan bygga ett långsiktigt hållbart samhälle – ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det är mycket lättare och mer ekonomiskt lönsamt än många tror. |
Åtgärder: Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare.
Stoppa kärnkraften mycket snabbare.
Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen.
|
| 188 | (Övergripande 2) Examine the 'Action' Sector relation to Climate Desctruction | Janine OKeeffe |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: 'Deltidsarbete är också ett stort problem i akademin i Europa, vilket hänger ihop med osäkra anställningar. Enligt den här rapporten är andelen deltidsanställningar inom akademin i Sverige hela 28 procent.'
https://universitetslararen.se/2017/10/27/allt-samre-arbetsvillkor-inom-akademin-i-europa/
Anglo-saxons usually do not trust their governments, whereas Swedes do. The first and second Swedish voters, are unlikely to be aware of this cultural conflict. This cultural conflict will naturally put Swedes at a higher risk of Climate anxiety. A good way to reduce Climate anxiety is via Action! |
Åtgärder: for parliament
-to examine, support and actively expand Climate 'Action'!
-to enable a living wage and reasonable working conditions for people working with the 'action' sector.
-to actively encourage Climate Action to reduct Climate Anxiety!
|
| 193 | (Övergripande 2) Satsa lika mycket på fredsåtgärder som på försvar | Björn Idar, Elisabeth Rosenborg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Försvarsövningar och krig utgör ett par av vår tids största miljöbovar och vi bör därför satsa kraftfullt på förebyggande åtgärder. |
Åtgärder: Avsätt hälften av vår försvarsbudget till fredsforskning och ökade diplomatiska åtgärder. |
| 202 | (Övergripande 2) Reasonable Equality more important than population in IPAT! | Janine OKeeffe |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: IPAT is an equation that expresses the idea that environmental impact (I) is the product of three factors: population (P), affluence (A) and technology (T). P = population and refers to the total number of people. While Population is not unimportant, consumption for the richest 10% is having a far greater impact.
https://www.oxfam.org/sites/www.oxfam.org/files/file_attachments/mb-extreme-carbon-inequality-021215-en.pdf
http://www.drawdown.org/solutions/women-and-girls/educating-girls
http://www.drawdown.org/solutions/women-and-girls/family-planning |
Åtgärder: -research and educate about Swedish consumption and CO2 emissions.
-bring into the general knowledge that the poor would be far better off without the wealthy, when it comes to CO2.
- I = P x A x T,
Impact on the environment is due to the product of 3 factors: Population, Affluence, and Technology. |
| 210 | (Övergripande 2) Bygg klimatrörelsen: Weekly local Klimatriksdag meetings until 350ppm | Janine OKeeffe, Helen Rosell, Mike Brunt, Göran Nordström, Elisabete Andrade |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Elinor Ostrom work in community and creating thorough democracy is a great source for insight and examples.
https://www.youtube.com/watch?v=UD-eTsOVfsw
Richard Haller's work about 'Psychological person'. His discussion about social preferences, limited rationality and lack of self control are all useful.
https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economic-sciences/laureates/2017/press.html |
Åtgärder: - Upplys: Vetenskapen är klar. Politiken förhindrar omställningen.
- Undersök, diskutera vad inom politiken som förhindrar.
- Möjliggör gräsrotspolitik.
- Skapa demokratiska klimat-fora nära och veckovis.
|
| 211 | (Övergripande 2) Create a Climate Corps | Janine OKeeffe |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: https://sv.wikipedia.org/wiki/Fredsk%C3%A5ren |
Åtgärder: -enable Climate Corps across the world, based on the JFK Peacecorps. |
| 212 | (Övergripande 2) Jämställdhet en nyckel till effektiva klimatåtgärder | Anna Axelsson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att hitta de verkligt transformativa lösningarna på klimatutmaningarna krävs att allas perspektiv och erfarenheter får lika stort inflytande över beslutsfattande och planering. Därför behövs ett starkare jämställdhetsperspektiv i utformande och genomförande av klimatåtgärder. Genom den "Gender Action Plan" som antogs vid COP23 2017 bör alla länder kartlägga hur väl detta görs idag och identifiera hur arbetet kan stärkas. Sverige bör gå före och visa vägen i detta arbete. |
Åtgärder: Att regeringen genomför aktiviteterna i Gender Action Plan (under Klimatkonventionen) och följer upp resultaten genom att ge berörda aktörer mandat och resurser för att förstärka jämställdhetsperspektivet i planering och genomförande av klimatåtgärder på nationell, regional och lokal nivå i Sverige |
| 255 | (Övergripande 2) Climate Denial, Climate Anxiety and Voter Political Action | Janine OKeeffe |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning:
Anglo-Saxon denial methods merit study, with reduced trust in their governments compared to Swedes. The first and second Swedish voters, whose school taught reliance on governments, are probably unaware of this cultural difference. This difference easily increases climate anxiety. As anxiety is coupled to self harm, we need to act quickly.
Health organisations education about climate anxiety being reduced with climate action, e.g. humour, standing up and civil disobidience. The anxiety is an internal alarm bell and half hearted efforst will be seen as 'fake'. |
Åtgärder: Health organisations education about climate anxiety being reduced with climate action, e.g. humour, standing up and civil disobidience. |
| 256 | (Övergripande 2) A Peoples Climate Parliament in Australia | Anthony Gleeson, Mik Aidt, Janine O'Keeffe, Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: While agreements such as the Paris Climate Accord are global, the implementation and mitigation is local. Another way of saying this is, that while talks are global, actions must be local.
We cannot expect any reasonable local actions to emerge without some sort of a local group decision making process about it. A democratic parliamentary process lends itself to this requirement.
The group-mobilizing and networking factor of the Climate Parliament method is extremely relevant in the fragmented Australian society. |
Åtgärder: We want Klimatriksdagen to assist with setting up and liasing with a People's Climate Parliament in Australia, including recommendations about how to run this event, using the Swedish Climate Parliament as a model.
We also want an ideas discussion and online forum with Klimatriksdagen 2018 workers about other forms of external support including online learning and economic support.
Vi förslår att sveriges regering driver KR i international fora som ett exempel fom medborgare deltagare i Climate omställning. Och vill stödja Australia som ett test host. |
|
