Motionslista    

Visa uppdelat efter ämnesområden

1

Ordna efter: Nr ↑   Rubrik   
Ämnesomr   Motionär   Ort

260   Certifierad Palmolja
Emili Nohrén, Skutskär | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Om staten ger ut mer information till medborgare gällande palmoljeproduktionen och skillnader mellan certifierad palmolja och icke certifierad skulle det kunna påverka deras syn på livsmedlen de köper. I och med detta startas en process som med tidens gång kan leda till minskat inköp av produkter med icke certifierad palmolja.

Informationen kan användas för att uppmuntra affärer och företag att tänka över deras inköp av produkter och rikta in sig mer på certifierad palmolja.



Åtgärder: Starta en process där staten ger ut mer information gällande utvinning av palmolja och dess konsekvenser.

Svenska affärer ökar inköpet av livsmedel och produkter med certifierad palmolja.


259   Utveckla kollektivtrafik i glesbygden
Sigrid Söderberg, Tierp | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: I glesbygder kör man mest bil i hela Sverige. Detta har en direkt påverkan på miljön då otroligt mycket avgaser per person släpps ut i onödan, som man skulle kunna minskat eller helt och hållet undvikit genom att göra det möjligt för folk i glesbygder att ta lokaltrafik som bussar eller helst av allt: tåg.
Kolmonoxid är tillexempel direkt giftigt och därmed skadligt, vilket är en av de gaser som avges från förbränningsdrivna bensinmotorer. Till dessa skadliga utsläpp hör även andra ämnen och då en personbil förbrukar bensin på en kilometer ca 80 g som förvandlas till ca 300 g avgaser.


Åtgärder: Förslag/Ideer till hållbarare lösning

*Glesbyggsinvånarna får hjälp av tillhörande kommun att arrangera olika samåkningar så att mindre sträckor behöver åkas av enstaka personer.
*Landstinget och staten ser över buss och/eller tågtrafiken och arbetar för att framförallt tåg ska gå att ta sig runt med mer frekvent.


258   Förbättra Gävles kollektivtraffik
Las Kafey, Gävle | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: ,,,

Åtgärder: ,,,

257   Inför vegetarisk mat minst en dag i veckan
Anna Formgren m fl, Gävle | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi äter för mycket kött, det förstör miljön och eftersom det förstör hälsan kostar det också pengar för staten. Det förstör miljön eftersom produktionen släpper ut mycket koldioxid dessutom förorenar det vatten. Vegetarisk mat har tillsammans med en i övrigt hälsosam livsstil visats minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Därför borde 20 procent av den mat kommunerna serverar alltid vara vegetarisk.

Åtgärder: Inför vegetarisk dag minst en dag i veckan på alla de kommunala instanserna som skola och äldrevård.

256   A People’s Climate Parliament in Australia
Anthony Gleeson m fl, Geelong, Enskede | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: While agreements such as the Paris Climate Accord are global, the implementation and mitigation is local. Another way of saying this is, that while talks are global, actions must be local.

We cannot expect any reasonable local actions to emerge without some sort of a local group decision making process about it. A democratic parliamentary process lends itself to this requirement.

The group-mobilizing and networking factor of the Climate Parliament method is extremely relevant in the fragmented Australian society.

Åtgärder: We want Klimatriksdagen to assist with setting up and liasing with a People’s Climate Parliament in Australia, including recommendations about how to run this event, using the Swedish Climate Parliament as a model.
We also want an ideas discussion and online forum with Klimatriksdagen 2018 workers about other forms of external support including online learning and economic support. Vi förslår att sveriges regering driver KR i international fora som ett exempel fom medborgare deltagare i Climate omställning. Och vill stödja Australia som ett test host.

255   Climate Denial, Climate Anxiety and Voter Political Action
Janine OKeeffe, Stockholm | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning:
Anglo-Saxon denial methods merit study, with reduced trust in their governments compared to Swedes. The first and second Swedish voters, whose school taught reliance on governments, are probably unaware of this cultural difference. This difference easily increases climate anxiety. As anxiety is coupled to self harm, we need to act quickly.
Health organisations education about climate anxiety being reduced with climate action, e.g. humour, standing up and civil disobidience. The anxiety is an internal alarm bell and half hearted efforst will be seen as 'fake'.

Åtgärder: Health organisations education about climate anxiety being reduced with climate action, e.g. humour, standing up and civil disobidience.

254   Skogsbrukspolitiken behöver förnyas.
Ingegerd Kjellberg, Borlänge | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Naturkulturskogsbruk eller liknande metoder bör införas i stället för nuvarande kalhyggesbruk som har många negativa effekter. Tunga skogsmaskiner och kalhyggen ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år så marken ger stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under lång tid. Rörligt friluftsliv försvåras eller omöjliggörs. Djurliv och biologisk mångfald påverkas.

Åtgärder: Nuvarande skogsbrukspolitik behöver förändras. Kalhyggesbruk och tunga skogsmaskiner ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år och man får stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under många år. Rörligt friluftsliv försvåras. Djurliv påverkas och biologisk mångfald.
I stället bör hyggesfritt, naturkulturskogsbruk införas.

253   Jord- och skogsbrukspolitik behöver förändras för försörjning o klimatmål
Ingegerd Kjellberg, Borlänge | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Om inte klimatmålet +1,5 grader C klaras kommer stora delar av jorden att bli obebolig och skördar kommer att minska. Det resulterar i enorma flyktingströmmar. Enligt UNHCR kommer
år 2050 mellan 250 miljoner-1 miljard klimatflyktingar annars att finnas i världen. Enl. UNCCD
lever 2,6 miljarder människor på jordbruk. Över hälften av åkermarken är påverkad av markförstörelse och försämras stadigt för 1,5 miljarder människor i över 100 länder. Enl. FAO
riskerar Afrika att fram till år 2030 förlora två tredjedelar av sin bördiga åkermark till torra öknar. Det moderna jordbruket utarma jorden.


Åtgärder: Förändrad jord- och skogsbrukpolitik är viktig för att vi ska klara klimatmål och försörjning
och förhindra att massor av människor tvingas bli klimatflyktingar.

252   Nuvarande BNP-begrepp behöver revideras/kompletteras.
Ingegerd Kjellberg, Borlänge | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Då nuvarande BNP-begreppet mycket starkt påverkar politiska beslut och mycket av olika typer av planering är det förödande att värdet av miljö, hälsa , obetalt arbete ,fred, hållbarhet och miljöförstöring ej ingår. Förbrukning av naturtillgångar och konsumtionstakt kan även äventyra framtida levnadsstandard och möjlighet till fortsatt liv.
BNP-begreppet behöver därför revideras/kompletteras.
Det mesta av materialet kommer från en bok av Knut Kainz Rognerud:"Tio trasiga teorier om ekonomi". ISBN 978-91-7343-665-6

Åtgärder: I nuvarande Nationalräkenskaper och BNP ingår ej miljö, hälsa, obetalt arbete och fred.
Däremot ingår i BNP-begreppet olyckor och krig som bidrar till ökning till BNP.
Ökat BNP kan ha negativa effekter på medborgarnas livskvalitet. Då nationalräkenskaperna inte tar hänsyn till hållbarhet och miljöförstörning kan förbrukningen av naturresurser och konsumtion riskera framtida liv.
BNP måste revider

251   Särskilt stöd till ekologisk odling
Agneta Liljesköld, Stockhom | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Det behövs en reformerad jordbrukspolitik, dels för folkhälsans skull men också på grund av en allt större efterfrågan på ekologiska produkter. Böndernas svårigheter att få lönsamhet i sitt jordbruk när de vill odla ekologiskt är ett problem

Åtgärder: Regeringen ska ge öronmärkta subventioner för ekologisk odling
Stödet måste öka för att kunna tillgodose den ökande efterfrågan på ekologiska livsmedel
Omsorgen om människors hälsa gör det nödvändigt att förbättra villkoren för ekologisk odling

250   Lägg ner ETS, EU:s Emissions Trading System
Ellie Cijvat, Malmö | Ämne: Global rättvisa
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: ETS, EU:s system för handel med utsläppsrätter, är i grunden feltänkt, och leder till att det alltför generösa utsläppstaket som sätts ofta förbrukas. ETS blockerar implementering av nya lösningar. Som styrmedel är ETS misslyckat, eftersom priset på utsläppsrätter har gått ner så att det knappast har en reglerande verkan. Det är hög tid att ersätta ETS med effektiva åtgärder som ett förbud för fossilsubventioner, koldioxidskatt, och offentliga investeringar för klimatet som går bortom budgettaket.

Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda,
- att verka för att EU ska lägga ner ETS, Emissions Trading System,
- att inom FN:s klimatförhandlingar plädera för att handel med utsläppsrätter inte är en fungerande lösning.


249   Jämställdhet i hållbara infrastruktursatsningar och samhällsplanering
Gerd Johnsson-Latham m fl, Stockholm | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Det krävs åtgärder för en jämställd och hållbar samhällsplanering som uppmärksammar könsspecifika skillnader som t ex visar att bilburna rikare män står för den största andelen utsläpp och föroreningar. Utformningen av skatter, subventioner och investeringar som rör i infrastruktursatsningar och samhällsplanering bör inte gynna denna grupp utan folkflertalet. Grundprincipen bör vara den som antogs vid FN:s världskonferens i Johannesburg 1992 om befolkning och utveckling som anger att det är förorenaren som ska betala.

Åtgärder: Riksdagen bör
- stoppa skattelättnader till personer med tjänstebil; oftast män och istället subventionera god kollektivtrafik, som i högre grad används av kvinnor, unga och äldre.
- i likhet med bl a UK bör Sverige i all planering av boende, arbetsplatser och andra samhällsfunktioner arbeta för att ”mobilitet” inte primärt ger ökad valfrihet och välfärd åt bilburna (automobila) utan åt alla.


248   Basera sopavgiften på mängden sopor, förbjud s.k. fasta avgifter
Anders Berndes, Stockholm | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: I många kommuner subventionerar i realiteten den som sopsorterar och slänger lite i soptunnan den som istället slänger allt i soptunnan, då de betalar samma avgift.
Vissa kommuner baserar dock sina sopavgifter helt på mängden sopor som slängs i respektive soptunna. Det ger incitament för att sopsortera, återvinna, laga och återbruka. Ett sådant hållbart prissatt sophanteringssystem premierar dessutom sparandet framför slösandet och en ohållbar konsumtion.

Åtgärder: Reglera kommunernas prissättning av sopavgifter så att man enbart betalar för mängden sopor som man slänger. System med fasta avgifter medför i realiteten att storkonsumenter som slänger mycket subventioneras av hållbara klimathjältar. Det ger inte incitament för ett ansvarsfullt agerande.

247   Rättvis omställning – gröna meningsfulla jobb, minskade klyftor
Ellie Cijvat, Malmö | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Redan för ett antal år sedan sattes ambitiösa projekt igång I Danmark, England, Sydafrika m fl för att få till stånd en rättvis omställning, d v s en omställning av nyckelsektorer I våra samhällen utifrån målet att drastiskt minska utsläpp av växthusgaser på hemmaplan, samtidigt som man skapar meningsfull sysselsättning (s k gröna jobb) och ökar den sociala hållbarheten genom minskade klyftor. Vi kan ställa om energiförsörjningen, skogsbruket, transportsektorn, jordbruket. Minst 150 000 nya jobb kan skapas, men åtgärder som basinkomst och arbetstidsförkortning bör undersökas.

Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda, att anta en hållbar grön och social arbetsmarknadspolitik med målet att till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb.

246   Lyckad omställning bort från olja kräver fokus, nytänk och god ekonomi.
Nemo Ivarson, Ensked | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: tunga transporter utan olja krävs för att hålla hela samhället i hela Sverige igång. Utan det så stannar inte bara Sverige. Med ekonomisk katastrof som följd.

Åtgärder: #1 vi måste förstå vad som vi själva kan påverka som ger tillräckligt stor effekt
#2 Ha en god omställningsekonomi genom att vi aktivt utnyttjar och stöttar våra egna affärsmöjligheter som omställningen ger.
#3 undanröjer omställningshinder såväl fysiska, ekonomiska, juridiska som politiska.
#4 lösa problemet med tunga transporter för att hålla samhället igång är en stor nyckelfråga


245   Ett hushållningstillägg med full återbäring kan lösa miljöproblemen.
Anders Höglund, MUNKA LJUNGBY | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Hushållningstillägget kan beskrivas som en tillämpning av innovationen Flexible Fees som gör det lönsamt att minska skadliga utsläpp. Intäkterna från hushållningstillägget återförs och betalas regelbundet ut, I lika stora andelar, till hushållen. Detta blir en garant för den ekonomiska balanseringsprincipen som gör att lösningen blir både budgetneutral och rättvis samtidigt som handlingsfriheten återfinns. Ny information blir tillgänglig i de ekonomiska gränssnitten som uppstår, detta ökar säkerheten och förenklar politikernas beslut samtidigt som demokratin fördjupas och tryggas.

Åtgärder: Inför ett hushållningstillägg som avgift på införsel, produktion eller försäljning av klimat- och miljöskadliga ämnen. Justera (höj) tillägget tills de skadliga utsläppen elimineras eller når hållbara nivåer.
Återför intäkterna från hushållningstillägget genom månadsvisa återbetalningar (i lika andelar) till medborgarna för att skapa efterfrågan som tryggar sysselsättningen och löser problemen.


244   Equipping higher education to meet Sweden's ambitious climate policy goals
Lakin Anderson m fl, Uppsala | Ämne: Utbildning
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Make it a legal requirement that every student completing a degree in Sweden is offered a comprehensive view of current climate change science and a required task to investigate how their discipline or chosen field of work is implicated in climate change.

Prioritise in higher education legislation immediately and significantly influencing the content of higher education as a key part of climate change policy. Providing resources to educational development to allow new programs and classes to be developed around this topic, and existing programs to be redesigned and added to.


Åtgärder: All students completing a university degree in sweden should learn about the latest climate science and how it relates to their lives and work in future

Direct support to educational development for a rapid change to education in all higher education institutions should be a priority of the Swedish climate policy


243   Planering för att minska onödiga transporter
Lars Igeland, Österfärnebo | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Trafikverket och olika utredningar har vid flera tillfällen visat att det krävs en kombination av åtgärder för att nå klimatmålen i transportsektorn. Nya bränslen och överflyttning av trafik från flyg och bil till tåg och buss kan göra en del, men det totala trafikarbetet måste också minskas.
Samhällsplaneringen skall verka för att minska transportbehoven. Det behövs en omprövning av idén med regionförstoring och investerngar till vägar, flygplatser, köpcentra och annat som bidrar till ökad trafik upphör. Ekonomiska styrmedel ska göra att det alltid är billigare att resa miljövänligt.

Åtgärder: Ompröva regionförstoringen
Bygg kontorshotell för distansarbete
Samhällsservice inom gång och cykelavstånd
Inga nya vägprojekt och externa köpcentra
Sluta subventionera flygplatser Höjd flygskatt
Begränsa bilavdragen kraftigt
Inför lastbilsskatt

242   Konsumtionsmål för varje politisk mandatperiod
Jonas Hansson, Göteborg | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Nya klimatlagen följer bara upp utsläpp innanför Sveriges gränser (territoriella utsläpp). Om vi flyttar svensk industri och svenska jobb utomlands och importerar tillbaka varor, eller flyger jorden runt istället för att semestra i vårt eget land, blir det lättare att nå vårt officiella klimatmål. Trots att vårt bidrag till globala klimatförändringar då tvärtom kan öka. För att undvika att vår klimatpolitik bara flyttar utsläpp mellan länder, behövs ett konsumtionsmål i klimatlagen. Med etappmål för varje politisk mandatperiod kan intresset för klimatpolitik öka.

Åtgärder: - att mål för växthusgasutsläpp i livscykelperspektiv från svensk konsumtion införs i klimatlagen som komplement till dagens territoriella mål

- att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 25% per invånare till år 2022 jämfört med 2015

- att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 50% per invånare till år 2026 jämfört med 2015

241   Förbjud fast elnätsavgift för att ge incitament till energibesparing.
Anders Berndes, Stockholm | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Genom att ta bort den fasta elnätsavgiften och höja nätöverföringsavgiften, samt reglera kvittning och betalning för egen förnybar elöverproduktion:
1. Ökas incitamenten att spara på el, då man betalar ett högre pris för den el man förbrukar, men ingen abonnemangsavgift.
2. Minskar incitamenten att kapa kopplingen till elnätet för hushåll som producerar egen el, vilket medför en större tillgång till förnybar energi som kan tränga undan s.k. "ful-el".
3. Ökar incitamenten att investera i egen förnybar elproduktion.

Åtgärder: Ta bort/förbjud fasta elnätsavgifter och höj samtidigt den rörliga nätöverföringsavgiften under strikt reglerade former.
Reglera kvittning av hushålls egen överproduktion av förnybar energi, så att de får betalt på lika villkor som elföretagen, utan att de behöver betala nätöverföringsavgifter som äter upp deras intäkter.

240   Lokal kollektivtrafik 100% skattefinansierad
Martin Hedberg, Nacka | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Kollektivtrafiken, tex Stockholms lokaltrafik och Västtrafik, finansieras idag till ca 50% med skattemedel. Resten finansieras genom biljettförsäljning av olika slag (månadskort, betalning för enstaka resor mm).
Jag föreslår att den lokala och regionala kollektivtrafiken till fullo (100%) finansieras genom skattemedel.

Åtgärder: Jag föreslår att den lokala och regionala kollektivtrafiken till fullo (100%) finansieras genom skattemedel.
Detta skapar möjlighet att ta bort biljettspärrar och kontrollsystem vilket ökar tillgängligheten, ökar säkerhet (tex vid evakuering) och sänker driftskostnader.

239   CO2 emissions reduction without borders.
Janine OKeeffe, Stockholm | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: http://www.drawdown.org/solutions/electricity-generation/wind-turbines-offshore

Åtgärder: -build economic paths for Swedish companies to impact other countries CO2 emissions and Carbon storage.
-host the first EU people Climate parliament in Poland IPCC meeting, creating pathways for Swedish companies to win CO2 reduction contracts
-establish CO2 transparency measurement to assess CO2 reduction in the EU.
-establish international water based wind farms to 'keep it in the ground!'.

238   Köttkonsumtionen måste minska
Ida Woxlin, Sandviken | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Dagens köttproduktion/konsumtion påverkar miljön enormt negativt, men även vår hälsa, djuren och världens befolkning i övrigt.

Åtgärder: Att Sveriges riksdag och regering tar matens (i detta fall köttets) klimat samt övriga påverkan på allvar
Att Sveriges riksdag och regering gör upp en tydlig plan för hur köttkonsumtionen i Sverige ska minskas, t.ex. servera mer vego i skolor, på sjukhus, med mera
Att Sveriges riksdag och regering jobbar och prioriterar denna fråga på ett aktivt sätt

237   Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet! (Vinnande motion)
Gunilla Berglund m fl, Enskededalen | Ämne: Stad och land
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Kommunerna äger planmonopolet i Sverige, vilket påverkar förutsättningarna för klimatarbetet. Landstingen är anvariga för kollektivtrafiken. För att lyckas med omställningen behöver kommuner och landsting fatta klimatsmarta beslut.
För Sveriges del betyder Parisavtalets 2°C-åtagande en återstående koldioxidbudget på 300-600 miljoner ton. Med nuvarande utsläpp har denna koldioxidbudget använts upp inom 6-12 år. Landets kommuner och landsting behöver minska sina koldioxidutsläpp med minst 10 % per år, visar en svensk forskningsgrupp i en rapport till Järfälla kommun.

Åtgärder: A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska 1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %, 2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och 3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare.

B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region).

236   Förbjud import av och ny infrastruktur för fossilgas i Sverige
Olivia Linander m fl, Göteborg, Stockholm | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Just nu planeras stora infrastruktursatsningar som kommer leda till ökad användning och import av flytande fossilgas (LNG) i Sverige och Europa, exempelvis fossilgasterminalen GO4LNG i Göteborgs hamn. Vill vi leva upp till Parisavtalet och de svenska klimatmålen finns inget utrymme för nya satsningar på fossilgas - det är hög tid för fossilfrihet på riktigt. Vi vill därför att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda politiker att de bör besluta om omedelbar utfasning av fossilgas, stoppa importen av fossilgas till Sverige och se till att ingen ny infrastruktur för LNG byggs i landet.

Åtgärder: Inför ett förbud mot ny infrastruktur för fossilgas i Sverige
Avveckla befintlig infrastruktur för fossilgas till förmån för socialt och ekologiskt hållbara energislag
Stoppa importen av fossilgas till Sverige


235   Power and Transparency need to be proportional #ExxonKnew
Janine OKeeffe, Stockholm | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: What is the reason we can not do a Climate Ellemtel?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ellemtel_Utvecklings_AB
We are doing a cooperation with the H2 and the steel industry. Why can't we do this with wind and build enough to minimize Poland's coal extraction? Is it that we donot have a large industry in wind to be able to 'slip' the money to. Large countries break these rules, the WTO seems to take only small countries to task. Give us transparency and let the people require a reconning.
Examine D Graeber Debt: The First 5,000 Years.


Åtgärder: -laws which reduce our ability to react to Climate Destruction need to be temporarily revoked.
-power inequality within our society needs to be researched and discussed because #ExxonKnew
-if #ExxonKnew then our justice system is failing us
-time for the politicians to use transparency to help the people lead our democracy.


234   Byteshandeln gynnar klimatet
Jane Olsson, Malmö | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Mänskligheten överförbrukar jordens resurser. Cirkulär ekonomi är ett av sätten att komma till rätt med detta. Där kan byteshandel spela en roll.

Åtgärder: Regeringen bör besluta om en utredning om villkor för byteshandel och sociala företag gällande
- lagar för byteshandel på kommersiell grund.
- patenträtt på tjänster.
- mer individanpassat starta-eget-bidrag.
- ett friare "fack" för nytänk hos Skatteverket.
- bidrag för sociala företag.

233   Bostadsrättsföreningar får inte hindra elstolpar
Jonas Råsbäck, Linköping | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Flera bekanta har i bostadsrättsföreningar hindrats från att köpa elbil eftersom de vägrats sätta upp laddstolpe på sin egen garageplats.

Detta tycker jag behöver ändras om inte teknisja hinder föreligger och elbilägaren själv står för kostnaden.

Åtgärder: Bostadsrättsföreningar hindrar många potentiella elbilskunder genom att förbjuda laddplats på egen parkeringsplats vilket hindrar inköp av laddfordon.

232   Arbeta för klimatsmarta livsstilar och visa att det ger bättre liv
Gerd Johnsson-Latham m fl, Stockholm | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi 10% rikaste i världen förleds genom livsstilsmagasin, reklam och politiska partiers ”plånbokstänkande” att se välfärd som en fråga om konsumtion, trots att vi materiellt sett har det vi behöver. Vad vi INTE har som en följd av ensidigt materiellt fokus är en planet som klarar klimatförändringar och goda liv för framtida generationer, med ren luft, rent vatten, mindre gifter och god hälsa. Sverige bör genom seminarier, studier, forskning mm bli världsledande i att visa hur den rikare delen av jordens befolkning måste ta ansvar för framtiden, för ett paradigmskifte och hållbar välfärd.

Åtgärder: Vi föreslår att
- regeringen tar olika initiativ för att bli världsledande i att möta klimathoten och visa att omställning inte behöver innebära mindre välfärd. De kan tvärtom genom att inriktas på klimatsmarta prioriteringar säkra centrala och bestående aspekter av välfärd som mindre växthusgasutsläpp, ren luft, rena hav, rent vatten, giftfri mark, minskad stress, mindre ohälsa mm.


231   Skydda kollagret i de svenska skogarna (Vinnande motion)
Sebastian Kirppu m fl, Malung/Strömstad/Skokloster/Nacka | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Det är framför allt äldre och opåverkade naturskogar som har störst andel kol lagrat i marken. Alla kvarvarande naturskogar och andra skogar med höga naturvärden måste skyddas permanent för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt och för att främja kolsänkor och kollager i skogarna. Därtill behöver ett flertal skogar restaureras för att komma upp i 20 % skydd av biologiskt värdefulla skogar. Utöver den skog som skyddas måste dagens skogsbruk ställas om till ett naturnära och kalhyggesfritt skogsbruk där hänsyn tas till klimat, biologisk mångfald, mark, vatten och ekosystemtjänster.

Åtgärder: 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.


230   Inför förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet
Eva Lundqvist m fl, Nyköping | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: En tredjedel av vår globala livsmedelsproduktion slängs. Många goda initiativ driver på för att skapa en förändring och minska vårt matsvinn, men det räcker inte. Mer kraftfulla åtgärder måste till; ett förbud mot att slänga livsmedel i butik skulle leda till en snabb förändring och ge ringar på vattnet till övriga delar av livsmedelskedjan.

Åtgärder: Införande av förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet.


229   Sveriges självförsörjning av livsmedel måste öka
Agneta Liljesköld, Stockholm | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Produktionen av animaliska och vegetabiliska livsmedel måste öka så att Sverige i högre grad kan bli självförsörjande Om
människor ges möjlighet att starta egen verksamhet, finns goda möjligheter till detta. Samverkan kunde ske med kommunerna som kan fördela sttatliga medel till lantbrukaren och köper in jordbruksmaskiner som lantbrukaren får hyra för att de ska få ned sina kostnader och kunna driva ett livskraftigt jordbruk med en hållbar ekonomi














Åtgärder: Sveriges regering måste genom politiska styrmedel öka Sveriges självförsörjning vad gäller livsmedel föe att minsak sårbarheten och risk för matbrist i händelse av kris. En sådan förändring kan komma att kräva förändringar i det regelverk som ligger till grund för EU:s nuvarande jordbrukspolitik. Sådana förändringar skall Sveriges regering kräva och arbeta aktivt för



228   Laddning elbil på arbetsplats
Jonas Råsbäck, Linköping | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: För att underlätta och minska kostnaden för arbetsgivaren som vill sätta upp laddstolpar till elbilar bör förmånsvärdet slopas.

Åtgärder: Slopa förmånsvärdet vid laddning hos arbetsgivare

227   Sweden Sing for the Climate
Janine OKeeffe m fl, Stockholm | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Other resources:
https://www.youtube.com/watch?v=1aITLKyZhS0&feature=youtu.be

https://www.facebook.com/nic.balthazar
http://singfortheclimate.com/


Åtgärder: -att spela in en svensk/engelsk version av klimatsången Sing for the Climate, med skolklasser, kändisar, och deltagare på Klimatriksdagen.
-each and every government level will open their meetings with a Sing for the Climate


226   Hållbar samhällsutveckling helhetssyn och nya arbetsformer
Björn Lindbergson, Sigtuna | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning:
Motionen från fyra riksdagspartier för 13 år sedan redovisar krav på insatser för hållbar utveckling - behov av helhetssyn och nya arbetsformer. Aktuell då och fortfarande idag!

Arbetsformer med åtgärder mot klimathotet klimatet och minskad konsumtion/resursnedbrytning vara baserade på fakta, konkreta och möjliga att genomföra. Måste belysas och bidra till att hantera svåra målkonflikterna! Faktablad med koncentrerad, handlingsinriktad kunskap med helhetsgrepp bidrar till att stimulera, utbilda, underlätta/vägleda och framtvinga resultat- och samarbetsinriktade omställningsprocesser.

s

Åtgärder:
Riksdagen uppmanas att ta ny ställning till motionen 'Hållbar samhällsutveckling, behov av helhetssyn och nya arbetsformer' Motion 2004/05 MJ510. I viss mån behöver den aktualiseras. I anslutning till motionen bjuds representanter för civilsamhället för samtal.

225   Reduce CO2 emissions for children undertaking sport
Janine OKeeffe, Stockholm | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: '“A huge amount of Norwegian kids are doing sports, so we have very broad recruiting base, and our top sports programs and our kids are very closely connected in our system,” Ovrebo said. “They can compete, but we don’t make like No. 1, No. 2, No. 3 before they’re in their 13th year. We think it’s better to be a child in this way because then they can concentrate on having fun and be with their friends and develop.'
https://www.usatoday.com/story/sports/winter-olympics-2018/2018/02/18/norway-dominating-2018-winter-olympics-medal-count/350369002/


Åtgärder: -support research and development of children's sports bags so that they can take public transport to training and matchs.
-support clubs with the cost of the bags for clubs who use public transport for children who play sport.


224   Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för 2-gradersåtagandet (Vinnande motion)
Kevin Anderson m fl, Uppsala | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Sverige måste basera sin klimatpolitik på vetenskapliga beräkningar av det återstående globala utsläppsutrymmet (s.k. koldioxidbudgetar) för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet. Sverige måste också ta ansvar för en globalt rättvis fördelning av nödvändiga utsläppsminskningar utifrån historiska utsläpp och nuvarande höga utsläppsnivåer. Sverige behöver omedelbart minska sina utsläpp med 10-15 % per år och inte förlita sig på negativa utsläppsteknologier eller klimatkompensering. Internationell sjöfart och flyg måste ingå i dessa åtgärder och utsläpp från konsumtionsvaror redovisas.

Åtgärder: Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet.
Sverige minskar sina koldioxidutsläpp med 10-15 % per år & är fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande.
Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.


223   Agera för att införa 25% moms på flygresor och reklam för utrikes flygresor
Jan-Olof Strindlund, Sundsvall | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Flyg- och resebranschen är ansvariga för stora utsläpp som bidrar till jordens uppvärmning. Båda verksamheterna bör betala moms, avgifter och reklamskatt som motsvarar dess miljö- och klimatpåverkan.


Åtgärder: - Agera genom EU och FN för att det ska bli möjligt att lägga moms på utrikes flygresor.
- Höj flygskatten för utrikes resor så att den motsvarar skatter/avgifter som gäller för bilar.
- Inför 25 % reklamskatt på propaganda, lockelser och reklam för utrikes flygresande.
- Inför 25 % moms också på resebranschens övriga försäljning.


222   Energieffektivisera med vita certifikat
Anna Östergren m fl, Stockholm | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Energisystemet behöver ställas om från fossilt till förnybart. Enligt forskaren Kevin Andersson finns ingen chans att nå klimatmålen utan energieffektivisering. De styrmedel som idag finns för effektivisering är främst informativa. Vita certifikat, vilket är ett styrmedel som EU förespråkar, är ett styrmedel som ger ekonomiska incitament till rätt aktörer. Med vita certifikat finns möjlighet att både minska energianvändningen och lösa andra utmaningar som energisystemet står inför. Därför vill vi att Sverige ska införa vita certifikat.

Åtgärder: Att riksdagen beslutar om att införa vita certifikat som styrmedel för att uppnå en minskad energianvändning.

221   Höj dieselskatten till samma nivå som bensinskatten
Anna Östergren m fl, Stockholm | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Beskattningen av dieselbränsle är lägre än motsvarande skatt på bensin. Detta skatteundantag kostar staten mer än 8 miljarder årligen. En likformig beskattning av diesel och bensin i relation till energiinnehållet i respektive bränsle skulle göra att dieselbilar betalade en större andel av sina miljökostnader samtidigt som bränslebeskattningen blev teknikneutral och mindre snedvridande.

Åtgärder: Att riksdagen fattar beslut om att höja energiskatten för diesel till samma nivå som energiskatten för bensin, vilket i dagsläget innebär en skattehöjning med minst 1,37 kr per liter jämfört med i dag.

219   Personliga utsläppskonton för särskilt klimatskadliga varor och tjänster
Sigbritt Nordlund, Hägersten, Stockholm | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: De redan pågående klimatförändringarna kräver åtgärder utöver det vanliga. Det är inte realistiskt att lägga ansvaret på individen och vänta på livsstilsförändring hos majoritetssamhället. Att vi i Sverige lever som om vi hade tillgång till 4,2 jordklot har basunerats ut i åratal utan effekt på livsföringen. Den klimatskadliga konsumtions- och utsläppskurvan behöver brytas för att nya sätt att leva ska växa fram. Ransoneringsförslaget med utsläppskonton ska därför inte ses som ett slag mot flygresenärerna, utan som ett styrmedel, en katalysator för omställning av både livsstil och näringsliv.

Åtgärder: Att varje mantalsskriven person förses med ett utsläppskonto, vars tak är lika för alla

Att taket sätts avsevärt under nuvarande utsläppnivå från klimatskadliga varor och tjänster

Att utsläppskontot belastas vid varje köp av de varor och tjänster som riksdagen bestämt, såsom fossila bränslen, flygresor till och från slutdestination, nötkött m m

Att kontots pott ska gälla 3 år i taget

218   Education of equality to include Climate Destruction as a Common Good
Janine OKeeffe, Stockholm | Ämne: Utbildning
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Our basic schooling, with Jämstäldhet, Jämlikhet and Democracy are 3 key levels. We need to expand it to a 4th, Common Good. The first and most immediate form of Common Good is the Climate Destruction.
Jämstäldhet is the first step in equality for a young person. It is applicable to two people.
Jämlikhet is the second step in equality for a young person and would be applied in year 1 to 3.
Democracy is the third step in equality and is about examining an entire school or state and how to divide power in a reasonable way.



Åtgärder: -change the education model from a 3 level system to a 4 level system, i.e. add Climate Destruction as specific form of Common Good.

217   Anpassning till det stigande havet
Stellan F. Hamrin, Stockholm | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: De ökande halterna av CO2 i atmosfären leder till högre temperatur, som leder till varmare hav och smältande glaciärer. Därigenom ökar havets volym och havsytan stiger. Den har hittills stigit med 20 cm och ökar årligen idag med 3,4 mm. Den övre sannolika nivån år 2100 bedöms till + 2,5 m. I Sverige motverkas detta av landhöjningen på 0-9 mm/år (max. 0,9 m/100 år) beroende på plats. Detta skapar problem längs kusten och speciellt vid städer vid större flodmynningar. Särskilt allvarligt drabbas Mälarregionen, eftersom Mälaren kommer att bli en del av det stigande havet.

Åtgärder: Riksdagen
- tillsätter snarast en utredning för att bedöma sannolikheten för olika framtida havsnivåer.
- tillsätter snarast en kommitté för att planera nödvändiga anpassningsåtgärder och utreda finansieringen.
- vidtar åtgärder för att anpassa områdena vid Göta Älvs mynning, Skanör-Falsterbo och Mälarens mynning till en högsta
havsnivå år 2100 på + 2,5 m.


216   Ett klimatsmart ekologiskt och produktivt jordbruk
Stellan F. Hamrin, Stockholm | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Ekologiskt jordbruk förutsätter stora mängder naturgödsel, vilket i praktiken i vårt klimat måste produceras av nötboskap (och hästar). Nötboskap avger dock stora mängder koldioxid, vilket förvärrar klimatsituationen. Samtidigt utgör nötboskap och får förutsättningen för öppna landskap och biologisk mångfald och för produktionen av mejeriprodukter. Detta skapar en allvarlig målkonflikt mellan ekologiskt jordbruk och klimat, som måste hanteras.

Åtgärder: Riksdagen
- tillsätter en utredning för att optimera livsmedelsproduktionen utifrån klimatnytta, betningstryck och val av djur
- ger SLU i uppgift att initiera pilotprojekt i olika delar av landet för att biträda utredningen
- utarbetar inom 10 år förslag till åtgärder för att skapa ett svenskt giftfritt jordbruk med minsta möjliga klimatpåverkan och
oförändrat betningstryck


215   Mot ett hållbart skogsbruk utan kalhyggen
Stellan F. Hamrin, Stockholm | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Dagens skogsbruk har skapats för att maximera de ekonomiska fördelarna för bolag och privatpersoner och tillgodose den växande skogsindustrin behov av råvaror. Det har inte skapats för att minimera klimatpåverkan och miljöskador, bevara biologisk mångfald och skydda naturskog eller gynna friluftslivet. Det finns idag snabbt växande forskningsbelägg för att dagens skogsbruk ökar klimatpåverkan, utarmar jorden, minskar biologisk mångfald, försämrar skogsmarkernas tillgänglighet, försvårar bär- och svampplockning och missgynnar friluftsliv. Detta måste ändras.

Åtgärder: Riksdagen
låter genast höja vattennivån i dikade skogsmarker
utreder snarast hyggesfria skogsbruksmetoder med fler-arts system för olika marker.
inleder snarast pilot-verksamhet på Svea Skogs marker.
påbörjar senast om 10 år en omställning av det svenska skogsbruket till hyggesfria metoder.
skyddar enligt Nagoya-avtalet minst 17 % av Sveriges skogar

212   Jämställdhet en nyckel till effektiva klimatåtgärder
Anna Axelsson, Bromma | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: För att hitta de verkligt transformativa lösningarna på klimatutmaningarna krävs att allas perspektiv och erfarenheter får lika stort inflytande över beslutsfattande och planering. Därför behövs ett starkare jämställdhetsperspektiv i utformande och genomförande av klimatåtgärder. Genom den ”Gender Action Plan” som antogs vid COP23 2017 bör alla länder kartlägga hur väl detta görs idag och identifiera hur arbetet kan stärkas. Sverige bör gå före och visa vägen i detta arbete.

Åtgärder: Att regeringen genomför aktiviteterna i Gender Action Plan (under Klimatkonventionen) och följer upp resultaten genom att ge berörda aktörer mandat och resurser för att förstärka jämställdhetsperspektivet i planering och genomförande av klimatåtgärder på nationell, regional och lokal nivå i Sverige

211   Create a Climate Corps
Janine OKeeffe, Stockholm | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: https://sv.wikipedia.org/wiki/Fredsk%C3%A5ren

Åtgärder: -enable Climate Corps across the world, based on the JFK Peacecorps.

210   Bygg klimatrörelsen: Weekly local Klimatriksdag meetings until 350ppm
Janine OKeeffe m fl, Stockholm | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Elinor Ostrom work in community and creating thorough democracy is a great source for insight and examples.

https://www.youtube.com/watch?v=UD-eTsOVfsw

Richard Haller's work about 'Psychological person'. His discussion about social preferences, limited rationality and lack of self control are all useful.
https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economic-sciences/laureates/2017/press.html

Åtgärder: - Upplys: Vetenskapen är klar. Politiken förhindrar omställningen.
- Undersök, diskutera vad inom politiken som förhindrar.
- Möjliggör gräsrotspolitik.
- Skapa demokratiska klimat-fora nära och veckovis.


209   Vi behöver en plan för att förverkliga Vegolandet Sverige!
Moa Lindholm m fl, Uppsala | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Konsumtionen av animalier är ett välkänt hållbarhetsproblem. Allt fler lyfter fram en mer växtbaserad kost som en viktig del av lösningen på klimatfrågan. För att vi ska kunna gå mot en mer växtbaserad matkultur behöver dock vissa hinder adresseras. Vi identifierar tre avgörande frågor för denna omställning:
- Att vi hittar sätt att återföra näring från stad till land
- Att vi ökar produktion av växtbaserad mat
- Att vi hittar sätt att göra det svenska lantbruket ekonomiskt hållbart




Åtgärder: att regeringen lanserar satsningen Vegolandet Sverige, med målen att:
- öka svensk växtproduktion för humankonsumtion, t.ex genom omställningsstöd till jordbruket och ökad upphandling av växtbaserad mat i offentlig sektor
- förbättra metoder för ökad användning av organiskt hushållsavfall/humangödsel som växtnäring
- förbättra möjligheter för lokala konsumtionskedjor och hållbarhetsinitiativ


208   Rättvis klimatfinansiering
Anna Axelsson, Bromma | Ämne: Global rättvisa
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Enligt Parisavtalet ska rika länder bidra med 100 miljarder USD per år för klimatåtgärder i utvecklingsländer. Sveriges rättvisa andel, baserat på utsläpp och BNP per capita bör vara 3,8 miljarder 2019 och 4,2 miljarder från 2020. Enligt klimatkonventionen ska pengarna inte tas från biståndbudgeten.
Klimatfinansiering ska göra det möjligt för utvecklingsländer att genomföra klimatåtgärder. Utan stöd riskerar 100 miljoner människor att halka tillbaka i extrem fattigdom till 2030. Runt 200 miljoner människor förväntas tvingas lämna sina hemområden på grund av klimatförändringar till 2050.

Åtgärder: Att Sveriges regering avsätter medel för klimatfinansiering ur statsbudgeten, i linje med Sveriges rättvisa andel på 3,8 miljarder kronor för 2019 och 4,2 miljarder för kommande år under mandatperioden, utöver biståndsbudgeten på 1 procent av BNI.

207   Staten måste sluta subventionera flyget!
Moa Lindholm, Uppsala | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Se nedan.

Åtgärder: Jag vill:
- att regeringen plockar bort möjligheten för flygbranschen att göra skatteavdrag på bränsle-, koldioxid- och energiskatter.

206   Styrmedel för minskad köttkonsumtion
Anna Östergren m fl, Stockholm | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: För att nå klimatmålen krävs styrmedel för att minska köttkonsumtionen.

Åtgärder: Att riksdagen inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen
Att riksdagen beslutar om att använda intäkterna från dessa styrmedel för att betala för ekosystemtjänster i jordbruket


205   Stoppdatum för fossila bränslen (Vinnande motion)
Anna Östergren m fl, Stockholm | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Enligt forskningen håller vår kolbudget på att ta slut om vi vill begränsa uppvärmningen till under 1,5. Därför behöver vi snabbt sluta använda fossila bränslen. Ett sätt att garantera att företag, institutioner och hela samhället ställer om är genom att förbjuda förbränning av fossila bränslen efter ett visst datum. Därför vill vi se att riksdagen beslutar om ett stoppdatum under nästa mandatperiod.

Åtgärder: att riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen.

204   Fossilfria exportkrediter
Anna Östergren m fl, Stockholm | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Riktlinjerna för svenska exportkrediter är inte kompatibla med Parisavtalets målsättning då de tillåter finansiering av fossila projekt. Sverige kan bli det första landet i världen som inte finansierar fossila projekt via sina exportkrediter genom att införa restriktioner för denna typ av projekt.

Åtgärder: Att inför restriktioner som gör att exportkrediter inte får finansiera fossila projekt

203   Finansiering av små och kooperativa företag
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: En fossilfri ekonomi kräver starkt reducerade transporter, dvs ökad andel närproducerade varor och tjänster. Konsekvensen av det kan bli uppkomsten av fler små lokala icke-vinstdrivande företag typ kooperationer. För att säkerställa detta krävs finansiering. Denna motion föreslår att staten överger dagens QE-modell för stimulering av ekonomin och övergår till att finansiera starten av kooperativ.

Åtgärder: Jag föreslår

- att Sverige överger dagens QE-modell för stimulans,
- att stöd till nystartade småföretag beaktas som alternativ för stimulans,
- att speciellt kooperativ och icke-vinstdrivande företag utanför storstadsregionerna gynnas.

202   Reasonable Equality more important than population in IPAT!
Janine OKeeffe, Stockholm | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: IPAT is an equation that expresses the idea that environmental impact (I) is the product of three factors: population (P), affluence (A) and technology (T). P = population and refers to the total number of people. While Population is not unimportant, consumption for the richest 10% is having a far greater impact.

https://www.oxfam.org/sites/www.oxfam.org/files/file_attachments/mb-extreme-carbon-inequality-021215-en.pdf

http://www.drawdown.org/solutions/women-and-girls/educating-girls

http://www.drawdown.org/solutions/women-and-girls/family-planning

Åtgärder: -research and educate about Swedish consumption and CO2 emissions.
-bring into the general knowledge that the poor would be far better off without the wealthy, when it comes to CO2.
- I = P x A x T,
Impact on the environment is due to the product of 3 factors: Population, Affluence, and Technology.

201   Klimatdeklaration på livsmedel och tydliggör effekten av matsvinn.
Belén Camarero del Río m fl, Stockholm, Uppsala | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Livsmedel har en betydande klimatpåverkan. Hur mycket vet vi inte eftersom livsmedelsprodukterna saknar en tydlig klimatmärkning. Om Sverige skall minska utsläppen från matsektorn måste allmänheten veta om koldioxidutsläppen och klimatpåverkan som varje produkt genererar. En viktig åtgärd är dessutom att öka insikten om matsvinnets klimatpåverkan. Det handlar inte endast om att ändra konsumtionen, utan även att minska den.

Åtgärder: Införa en klimatmärkning för livsmedlens koldioxidutsläpp och klimatpåverkan. Öka medvetenheten kring matsvinnets betydande klimatpåverkan.

200   Miljövarudeklaration byggnadsmaterial/Minska klimatpåverkan från byggnation
Johanna Vahlby, Uppsala | Ämne: Stad och land
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Om Sverige skall bli klimatneutrala och uppnå målet att skapa ett koldioxidneutralt Sverige till 2050 [1] måste utgångspunkten vara att expandera hållbart. En vital åtgärd är att reducera och synliggöra de dolda utsläppen som idag inte redovisas, som materialval i byggprocessen. Den svenska betongbranschen har antagit en långsiktig målsättning att skapa klimatneutral betong till husbyggnader ur ett livscykelperspektiv. [2]
1. http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/8600/978-91-620-8608-4/
2. https://www.svenskbetong.se/klimatrapport

Åtgärder: Att förstärka lagkraven på EPD:er för byggmaterial i hela byggprocessen för att få en sanningsenlig och korrekt klimatbedömning.

198   Klimatväxling och klimatkompensering på flygresor
Belén Camarero del Río, Stockholm | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Om Sverige skall uppnå målet att bli ett av världens första fossila välfärdsländer måste starkare och tydligare åtgärder vidtas för att minska flygresor och framförallt utrikesflygningar. Inför lagkrav för klimatväxlingsprogram för alla företag, kommuner, regioner och organisationer i Sverige. Förstärka forskningsarbetet kring biodrivmedel för inrikesflygningar [1].

1. http://fossilfritt-sverige.se/pa-gang/utmaning-klimatvaxlingsprogram/

Åtgärder: Om flyg inte kan undvikas av privatpersoner och företag ska tydliga krav för klimatkompensering och klimatväxlingsåtgärder införas. Det behövs ett politiskt beslut kring att konstruera ett system som ger en tydlig effekt. Ett alternativ är att klimatkompensera via certifierade projekt, som exempelvis Plan Vivo eller Gold standard.

197   Värme utan eld
Mikael von Knorring m fl, Bagarmossen | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: För att världen ska kunna klara den sorts radikala klimatomställning som behövs, kommer vi behöva använda den biomassa vi har försiktigt och genomtänkt. Byggnadsmaterial är t ex ett av de områden där den gör som störst nytta, eftersom vi då lagrar kol långsiktigt och ersätter cement.

Idag eldar vi mycket av biomassan bara för att få värme. På sikt behöver vi sluta med det så långt som möjligt. Tre förslag för att ersätta eldandet vi lyfter i motionen är energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme.

Åtgärder: Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme.

Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras.

196   Lyssna på IPCC i energifrågorna
Mikael von Knorring m fl, Bagarmossen | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Den senaste IPCC-rapporten visar att forskningen talar för de här tre radikala slutsatserna:

• Elektrifiering är en nyckeldel av världens omställning.
• De lågutsläppande energislagen behöver öka fem gånger eller mer i världen.
• Vi behöver bygga ut såväl sol-, vind- som kärnkraft för kunna skala upp så drastiskt med så låga kostnader som möjligt.

Energiöverenskommelsen i Sverige präglas tyvärr inte alls av IPCC:s slutsatser. Vi behöver en ny energiöverenskommelse, som inte fastnar i den gamla konflikten mellan vind- och kärnkraft utan istället sätter klimatet först.

Åtgärder: En ny energiöverenskommelse som utgår från IPCC:s slutsatser och bygger ut elproduktionen radikalt, för att Sverige ska göra så stor skillnad som möjligt i världens klimatomställning.

195   Avgift och återbäring för energi (fee & dividend)
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: För att uppnå demokratisk acceptans för en åtstramning av energiförbrukningen i Sverige föreslås en fördelningsavgift på energiproduktion, så att all produktion och import av energi avgiftsbeläggs i proportion till sin belastning på klimat och miljö, och de så insamlade medlen fördelas till medborgare och företag.

Som exempel kan alla i Sverige bosatta fysiska personer få varsin andel, och företagen en andel per heltidsanställd.

Om total energiproduktion = 400TWh, avgift 1 öre/kWh, 10M invånare, 5M anställda => 1 andel = SEK 267.-

Åtgärder: Jag föreslår att
- Sverige inför en avgift på all energiproduktion och -import,
- denna avgift differentieras m.a.p. grad av klimat- och miljöbelastning,
- avgiften tas ut vid energikällan så att producenten ansvarar för inbetalning,
- i det fall energin är importerad, avgiften tas ut vid gränsen som en tull,
- inkomsterna från denna avgift oavkortat återgår till medborgare och näringsliv.

193   Satsa lika mycket på fredsåtgärder som på försvar
Björn Idar m fl, Stockholm | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Försvarsövningar och krig utgör ett par av vår tids största miljöbovar och vi bör därför satsa kraftfullt på förebyggande åtgärder.

Åtgärder: Avsätt hälften av vår försvarsbudget till fredsforskning och ökade diplomatiska åtgärder.

192   Ekonomiutbildning
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Utbildning
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: En mycket stor anledning till klimatkrisen är att dagens ekonomer bortser från sidoeffekter då de tar ekonomiska beslut.

Detta beror på att ekonomutbildningen under lång tid baserats på en ytterst förenklad bild av världen, den s.k. Chicagoskolan. Försök att bredda bilden har mötts av ointresse, förakt, eller t.o.m. fientlighet.

Detta måste förändras om vi ska ha kvar en planet som det går att leva på. Nya ekonomer måste förstå den verkliga världen och dessutom att det finns olika ekonomiska teorier för att beskriva den.

Speciellt måste nya ekonomer förstå miljö- och klimatekonomi.

Åtgärder: Jag föreslår
- att ekonomiutbildning ska innehålla en kritisk genomgång av alla olika skolor inom ekonomin;
- att ekonomiexamen ska kräva kunskap om ekonomisk historia, psykologi, sociologi, och etik;
- att miljö- och klimatekonomi ingår som obligatoriskt ämne,
- att stat och kommun ställer krav på bredare kunskap hos sina ekonomer, speciellt klimatekonomi.

191   Utbildning av sjukvårdspersonal om klimatförändringens hälsoeffekter
Margareta Falk Hogstedt m fl, Stockholm | Ämne: Utbildning
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning:
Den globala uppvärmningen och klimatförändringen kommer att få allvarliga konsekvenser för hälsan i världen, speciellt i låg- och medelinkomstländer, men också i Sverige .
Hälso- och sjukvårdspersonal måste få kunskap om klimatförändringens konsekvenser för hälsan och om möjligheter att förebygga hälsoeffekter genom en förändrad livsstil som också kan leda till minskade utsläpp av växthusgaser. Personalen kan också bidra till att minska sjukvårdens utsläpp, att planera för en framtida hållbar sjukvård samt bedriva forskning och utveckling. (1)

Åtgärder: Sveriges folkvalda, på nationell, regional och lokal nivå ,ska verka för att kunskaper om klimatförändringens hälsoeffekter och effekter av en förändrad livsstil ska ingå i utbildningen för all hälso -och sjukvårdspersonal

190   CO2 Emissions: No more loose talk!
Janine OKeeffe, Stockholm | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: This is the CEMUS standard for the planning:.
http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2017/08/Koldioxidbudget-och-va%CC%88gar-till-en-fossilfri-framtid-fo%CC%88r-Ja%CC%88rfa%CC%88lla-kommun-20171017.pdf

Åtgärder: -every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month for the entire 4 year elected term.
-shall have universities estimate and measure CO2 levels per action, eg. Drawdown.
-shall check and report on every media channel and be examined publicly in weekly town hall meetings.
-shall negotiate a temporary halt to agreements which inhibit these plans until CO2 < 350ppm.


189   Bränsleprissättning (bensin 50 kr/liter?)
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Kolvätebaserade drivmedel har, bortsett från klimat- och miljöbelastning, stora fördelar framför andra energiformer. De är dessutom basen på en mycket stor infrastruktur för produktion och transport, turism, osv. Vi kommer inte att på kort sikt kunna bygga om hela detta system, så tillgång till ersättningsdrivmedel kommer att vara mycket viktigt. För att stimulera detta bör vi se till att genuint hållbara alternativ kan prismässigt konkurrera med de fossila.

Åtgärder: Jag vill att

- skatter och avgifter justeras så att fossila bränslen alltid är dyrare än hållbara alternativ,
- en del av dessa statens inkomster öronmärks för forskning som entydigt hjälper klimatet.

188   Examine the 'Action' Sector relation to Climate Desctruction
Janine OKeeffe, Stockholm | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: 'Deltidsarbete är också ett stort problem i akademin i Europa, vilket hänger ihop med osäkra anställningar. Enligt den här rapporten är andelen deltidsanställningar inom akademin i Sverige hela 28 procent.'

https://universitetslararen.se/2017/10/27/allt-samre-arbetsvillkor-inom-akademin-i-europa/

Anglo-saxons usually do not trust their governments, whereas Swedes do. The first and second Swedish voters, are unlikely to be aware of this cultural conflict. This cultural conflict will naturally put Swedes at a higher risk of Climate anxiety. A good way to reduce Climate anxiety is via Action!

Åtgärder: for parliament
-to examine, support and actively expand Climate 'Action'!
-to enable a living wage and reasonable working conditions for people working with the 'action' sector.
-to actively encourage Climate Action to reduct Climate Anxiety!



187   Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Stad och land
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: För att sluta cirkeln och åstadkomma ett någorlunda cirkulärt jordbruk måste vi underlätta och effektivisera returen av näringsämnen från befolkning till åker.

Det självklara första steget är att minska avståndet mellan befolkning och åker genom en förändrad attityd till stadsplanering, att sluta tro att storstäderna ska växa mer.

Ett andra steg är att minska transportvolymen genom att förädla råvaran avlopp. Anläggningar för detta bör vara ett självklart inslag i all stadsplanering. Nya metoder för förädling bör löpande testas.

Åtgärder: Jag vill att

- Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer,
- byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande,
- nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter,
- nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam,
- försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam.

186   Järnvägsutbyggnad är en klimatfråga
Lena Nylund, Njurunda | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Motionen handlar om en utbyggnad från enkelspår tilll dubbelspår mellan Gävle och Härnösand och konsekvenserna vad gäller minskade koldioxidutsläpp pga betydligt färre lastbilstransporter och minskat flygande.

Åtgärder: att sträckan Gävle-Härnösand kraftigt prioriteras så att senast 2030 har sträckan dubbelspår

att att finasieringen lånebaseras

att sträckan Härnösnd-Umaå före 2050 utgör en del av den nya Ostkustbanan

185   Hur många ton kostar vårt försvar?
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Global rättvisa
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi står inför en enorm omställning, där framför allt den rika världen måste dra ner på sina utsläpp och därmed konsumtion till en bråkdel. Länder tvingar varandra att redovisa hur det ska gå till.

Märkligt nog verkar militära utsläpp inte räknas. Dessutom talar man i Sverige och andra länder om behovet av ökade anslag till försvaret.

En cynisk tolkning av detta kan vara att många regeringar räknar med att försvara sin levnadsstandard och sina utsläpp med militär, istället för att behöva avstå.

Sverige bör statuera exempel och tydligt redovisa försvarets klimatpåverkan.

Åtgärder: Jag vill att

- Regeringen redovisar hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras,
- Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN.

184   Bättre kontroll av Sveriges multilaterala utvecklingssamarbeten
Linda Eikestam m fl, Stockholm | Ämne: Global rättvisa
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Med utgångspunkt i den regnskogsskövling som skett i Gabon [1] med hjälp av svenska biståndspengar, kritiserar vi Sveriges kontroll av det multilaterala utvecklingssamarbetet. Vi vill se en förändring i hur Sveriges ansvariga sköter kontrollen av det multilaterala biståndet. Regeringens strategier och policyramverk har goda visioner om ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart bistånd — dessa visioner måste omsättas till faktisk handling även i projekt där svenska myndigheter eller organisationer från det svenska civilsamhället inte är utförarens närmaste samarbetspartner.


Åtgärder: - Sveriges Riksdag och Regering, liksom berörda Departement och Myndigheter bör öka sin insyn i det multilaterala bistånd som kanaliseras genom internationella organisationer och företag.
- Fler kontrollmekanismer bör införas före, under och efter internationella biståndsprojekt för att säkerställa att dessa följer de svenska riktlinjerna för utvecklingssamarbeten.

183   4-promilleinitiativet
Lena Nylund, Njurunda | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Förslag på att införa en ny odlingsmetod som skapar ett hållbart jordbrukssystem.

Åtgärder: att Jordbruksverket ska ta fram en jordbruksstrategi utifrån 4promilleinitiativet som kan förverkliogas

182   Cirkulär samverkan en nödvändighet för att nå klimatmålen
Elin Bergman m fl, Stockholm | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Cradlenet anser att delegationen för cirkulär ekonomi skall få rollen att initiera dialog med berörda myndigheter och departement i form av så kallade Green Deals på liknande sätt som i Nederländerna. I Green Deals faciliteras nationell förvaltning i förverkligandet av hållbara lösningar genom att samla aktörer och genom avtal ta bort regelmässiga eller andra hinder för hållbara lösningar. Detta samordnas under finansdepartementet med en samordnade roll där både näringsdepartementet och miljödepartementets deltagande möjliggör mandat att genomföra cirkulära lösningar med klimatfokus.

Åtgärder: I syfte att skapa ekonomiska fördelar, minska miljöbelastning, utsläpp av klimatgaser och gifter och öka långsiktig samhällelig resiliens bör cirkulär ekonomi lyftas till en strategisk nivå. Regeringens Delegation för cirkulär ekonomi föreslås därmed ges mer resurser och mandat till samverkan samt i övrigt följa ”EU Commission Circular Economy Action Plan" i dialog med olika intressenter.

181   Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter (Vinnande motion)
Stefan Mikaelsson m fl, Silpon, Uppsala, Helsingfors | Ämne: Global rättvisa
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Samråd med lokalbefolkningen om förvaltning och nyttjande av naturresurser och ekosystem är fundamentalt för att klimaträttvisa ska kunna uppnås. Samtidigt som dessa samhällens motstånd är viktigt för klimatet får de utstå hot, kränkningar och i värsta fall mord. I Sverige är det en självklar insats att ratificera ILO 169 om urfolk och stamfolks rättigheter för att garantera att statens agerade är i förenlig med folkrättslig lagstiftning. Statligt stöd-bistånd ska inte gå till aktörer i privat sektor som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i konfliktfyllda kontexter.

Åtgärder: Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter.
Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter.
Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.

180   Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande.
Birger Eneroth, Lidingö | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi kan bygga ett långsiktigt hållbart samhälle – ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det är mycket lättare och mer ekonomiskt lönsamt än många tror.

Åtgärder: Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare.
Stoppa kärnkraften mycket snabbare.
Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen.


179   Bygg ett transportsystem med förnybar energi.
Birger Eneroth, Lidingö | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Transportsystemen för människor och gods kan samordnas bättre och effektiviseras mera med modern digital teknik. Avgiftsfri kollektivtrafik kl. 9:00 – 15.00 för främst pensionärer vore bra. Kapaciteten används bättre.

Åtgärder: Satsa kraftigt på utbyggnad av kollektivtrafiken.
Effektivisera godstransporterna.
Minska bilberoendet. Vi bör eftersträva lägre bilskatt och mycket högre fossilbränsleskatt. Och skatt eller hyra för bilens stora markanvändning.


178   Minska energiförbrukningen för mat
Göran Rudbäck, Rossön | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Staden är fullständigt ohållbar ur klimatsynpunkt på grund av att den är just en stad – en mycket hög koncentration av människor. För att minska sin klimatpåverkan må städers befolkning minimera energiförbrukningen för maten de äter. Utifrån vegetabiliska proteinkällors avsevärt lägre innehåll av smältbara proteiner jämfört kött, är det samhällsekonomiskt effektivare att med kött sörja för stadsbors proteinbehov. Produceras köttet med metoder som minimerar energiförbrukningen blir proteinförsörjningen effektivast möjlig och stadsbornas klimatpåverkan från mat minskar väsentligt.

Åtgärder: Ju större städer, desto större klimatbovar. För att minska sin klimatpåverkan må städernas befolkning äta mer kött som kostar minimalt med energi att producera.

177   Effektivisera hela el-systemet.
Birger Eneroth, Lidingö | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Modern digital teknik kan användas för att styra elpriset timme för timme och på olika platser. Med hänsyn till kraftledningarnas kapacitet och till utbud och efterfrågan på el. Och för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i hela samhället.

Åtgärder: Nolltaxa bör eftersträvas på den vanliga elnätavgiften. Och höj i stället den rörliga delen som också kan variera mer på olika tider och platser..

176   Gröna remsor för insekter och småfåglar
Susanne Gerstenberg m fl, Laholm | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Småfåglar flyger inte gärna över öppna ytor av rädsla för rovfåglar. De behöver skydd ca varje 100 meter. Grönytor/buskage som avbrott i dagens stora monokulturer ökar dessutom insektmångfalden som är förutsättningen för pollinering och småfågelmat.
Buskage håller åkerjorden på plats vid höst-, vinter- och vårstormar.
Försök med gröna remsor har gjorts i södra Halland 2017.


Åtgärder: Genom statligt bidrag och lagstiftning:
jordbrukare måste
- lämna gröna remsor på stora åkrar ca varje 100 meter
och även
- skydda fälten mot vägarna med gröna remsor/buskage


175   Lagstadga om naturens rättigheter
Anna Nylander m fl, Stockholm, Göteborg, Jokkmokk, Umeå, Arjeplog | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Nuvarande miljölagstiftning räcker inte till för att skydda klimatet och naturen. Istället för att förhindra miljöförstörelse möjliggör och legitimerar lagstiftningen miljöskada. Klimatförändringarna är ett exempel på detta. Det är dags att vända på logiken där naturen ses som en resurs för människan att bruka nästan oinskränkt. Det är dags att erkänna naturens rättigheter. Det är ingen omöjlig utopi. Runt om i världen har det redan hänt; i Ecuador, Bolivia, USA, Indien och Nya Zeeland har naturen, på olika sätt, redan tillerkänts juridiska rättigheter. Nu är det Sveriges tur. Världen väntar.

Åtgärder: - Lagstadga om naturens rättigheter i Sverige
Som första steg: tillsätt en statlig utredning med syfte att ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan erkännas och integreras i svensk lagstiftning.

- Verka internationellt för naturens rättigheter
Att Sverige inom FN och genom andra relevanta internationella forum ska arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter.


174   Klimatneutral energi
Michael Klein, Lindome | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Förslag till beslut i Klimatriksdagen 2018
Klimatriksdagen ställer sig bakom det som anförts i motionen om att målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål.


Åtgärder: Målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål.

173   Förbjud sotande fackling för en mer hållbar industri
Maria Jangsten m fl, Göteborg | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: I Sverige finns ingen lagstiftning som reglerar industriernas fackling. Det finns däremot i Tyskland och Österrike. Där kallas den TA-luft, är ett komplement till deras befintliga miljölag och föreskriver en förbränningsgrad på 99,9 %. En liknande lag i Sverige skulle innebära att mer modern teknik måste installeras där man kan använda ett fackelsystem som gör utsläppen från förbränningen renare, eliminerar buller och fackelsken och istället för att släppa ut onyttjad energi till omgivningen, tar tillvara på fackelgasen i form av kraftvärme. Dessa tekniker finns i Texas, Louisiana och Taiwan.

Åtgärder: Lagstiftning som förbjuder sotande fackling för industrierna i Sverige.

172   märkning av mat som följer svensk lagstiftning och svenska miljömål
Kari Littmarck-Sahlin, Gävle | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Enl. Upphandlingsmyndigheten
Importerad mat behöver endast uppfylla EU-gemensam lagstiftning, t.ex. minimidirektivet för djurskydd inom EU, för att få sättas på den europeiska marknaden och därmed säljas till svenska kommuner. Mat producerad i Sverige måste följa svenska produktionsregler som t.ex. är mer långtgående inom djurskydd än minimidirektivet för djurskydd inom EU.

Detta gör att den svenska maten ofta blir dyrare, vilket i sin tur hotar ansvarfull svensk matproduktion som tar hänsyn till klimatet både när det gäller djurskydd och jordbruk som följer miljömålen.



Åtgärder: Vid upphandling av mat i offentlig verksamhet behövs vägledning för att kunna hitta den bästa maten, som tar hänsyn till djurskydd och ett hållbart jordbruk i enlighet med svensk lagstiftning

Detta bör även gälla alla oss konsumenter.
Det skulle kunna ske genom att utveckla en märkning typ "nyckelhål", "KRAV", "Fair trade", "Svenskt sigill"
och skulle då kunna kallas för "klimatsmart" eller lik

171   Inför policy om helvegetarisk mat för offentlig förvaltning
Amanda Tas m fl, Strömstad/Linköping | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Maten står för ca 25 % av medelsvenskens klimatpåverkan (Naturvårdsverket, 2008). Kött är det livsmedel som har störst miljöpåverkan. Den globala köttproduktionen står för nästan 15 procent av alla växthusgaser vilket är ungefär en lika stor andel som hela transportsektorn står för. Därför är det nödvändigt att köttkonsumtionen minskar till förmån av helvegetarisk mat (dvs. mat utan kött, fisk, mjölk och ägg).

Åtgärder: För att öka takten för klimatomställningen behöver den offentliga förvaltningen i Sverige (kommuner, landsting och statliga myndigheter) införa en policy om att enbart servera helvegetarisk mat till alla anställda och förtroendevalda vid möten, sammanträden, konferenser och seminarier.

170   Fiska inte i grumligt vatten ? fiska på land!
Bertil Hagström, Horred | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Många fiskbestånd i världen gränsar till utrotning. Vattenbruk med odling av fisk, är mest
effektivt för animalisk köttproduktion utifrån biologisk resurseffektivitet.
Landbaserade fiskodlingar är etablerade idag i många icke-europeiska länder. Tekniken finns.
I slutna kretslopp återförs avfallet till åkrarna som högvärdig gödsel. Risken minskar för
smittspridning. Regler och förordningar måste koordineras, myndigheterna samverka och EU regler
ändras. Stöd till vattenbruksproducenter måste utvecklas. Nationella livsmedelsstrategin 2017
menar att vattenbruket har stor utvecklingspotential

Åtgärder: -Utveckla statliga bidrag till klimatsmarta fiskproducenter som utnyttjar kretslopp optimalt
-Utred åtgärder så att vattenbruk utvecklas till att klara en kravbild motsvarande prestanda i
landbaserat vattenbruk.
-Förenkla regler och förordningar, koordinera samverkan mellan myndigheterna
-Utred etiska aspekter i hantering av fisk och slaktmetod
-Verka för spårbarhet och märkning av all fisk

169   Hejda låneekonomin. Begränsa lånekonsumtionen. Så minskas CO2-utsläpp.
Bo G Eriksson, Göteborg | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: En stor del av konsumtionen och dess utsläpp av växthusgaser i välbärgade länder sker på medel lånade i banker. Bankerna lånar ut pengar som de inte har. Pengarna skapas när du lånar. Lånet skapar en tillgång hos banken, som med tiden kräver in dessa pengar med ränta. Om bankerna inte tilläts att skapa pengar för konsumtionskrediter skulle vi i den välmående världen behöva begränsa vår konsumtion till de sparade pengar vi har. Detta skulle kunna ske genom en internationell överenskommelse om att banker endast få ge konsumtionskrediter i den utsträckning de har sparares pengar att låna ut.

Åtgärder: Att uppdra åt riksdag och regering att på internationell nivå arbeta för att minska bankers kreditgivning till konsumtion genom att minska utrymmet för banker att låna ut pengar, som de inte har.

168   Klimatmobilisering
Daniel Ringström m fl, Gävle | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Regeringen har möjlighet att deklarera att vi befinner oss i en akut nödlägessituation. Syftet är att initiera internationellt samarbete och mobilisera alla samhällssektorer för att vidta åtgärder i tillräcklig skala och hastighet för att skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat.

Åtgärder: Sveriges regering ska:
-deklarera att vi befinner oss i ett akut nödläge i avseende på klimatförändringarna.
-åta sig att i högsta möjliga utsträckning skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat.
-mobilisera de resurser som krävs för effektiva åtgärder som är tillräckliga i skala och hastighet.
-verka för att alla regeringar vidtar dessa åtgärd.

167   Intensivkurs med fokus på ledarskap och etiska aspekter av klimatfrågan
Bo Franzén m fl, Nacka | Ämne: Utbildning
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Klimatriksdagen uppmanar regeringen att öronmärka medel för att skapa en intensivkurs för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet. Syftet är att ge stöd för utveckling av ett strategiskt ledarskap med klokare beslut för omställningsprocessen.
Intensivkursen innehålla följande delar: Det stora perspektivet på jorden geologiskt och ekologiskt. Människans grundläggande mentala funktioner och hur dessa inverkar på förmågan att utveckla ett strategiskt ledarskap och fatta kloka beslut. Det etiska perspektivet som berör vårt ansvar gentemot kommande generationer.


Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till regeringen att MSB ska få uppdraget att utveckla en intensivkurs för politiker och andra beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet: ”Klimatfrågan ur ett ekologiskt, psykologiskt och etiskt perspektiv för ett kompetent ledarskap”. Syftet med kursen är att lägga grunden för ett strategiskt ledarskap för den kommande omställningsprocessen.

166   Folkbildningen, klimatet och Agenda 2030
Mats Ehn m fl, Stockholm, Göteborg, Österfärnebo | Ämne: Utbildning
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Folkhögskolorna och studieförbunden i Sverige har en unik potential när det gäller att förverkliga lärande om hållbar utveckling, klimat och Agenda 2030. Därför bör lärande om hållbar utveckling skrivas in i förordningen om statens stöd till folkbildningen och folkbildningens organisationer få ett initialt stöd för utvecklingsarbete kring Agenda 2030.

Åtgärder: att det skrivs in i förordningen om statens syften med stöd till folkbildningen (2015:218) att folkbildningen ska bidra till en globalt hållbar utveckling.

att regeringen ger folkbildningsorganisationerna i uppdrag att utveckla långsiktiga strategier för arbetet med Agenda 2030 och anslår fem miljoner årligen till detta i tre år genom Folkbildningsrådet.


165   Reklamfritt på nätet
Roger Bydler, NAcka | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: De dominerande nätbaserade företagen som Google, Amazon, Facebook m.fl. får merparten av sina intäkter från reklam de säljer. Reklamen har blivit allt mer individanpassad utifrån de profiler företagen tar fram från våra sökningar och inlägg via deras plattformar. Vi har alltså ingen möjlighet att själva välja vilken reklam vi vill ta del av. Många vill över huvud taget inte få reklaminslag när de går ut på nätet.


Åtgärder: Att ingen nätbaserad reklam får riktas till enskilda individer utan deras godkännande.
och att överträdelser ska ge ”drabbade” individer rätt till skadestånd.


164   Flygresors utsläpp ska anges
Roger Bydler m fl, Nacka | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Flyget är en stor och ökande utsläppskälla av växthusgaser.  Svenskars flygresande stod år 2014 för en ungefär lika stor klimatpåverkan som allt bilresande i Sverige. Det är främst det internationella flygandet som orsakar de stora utsläppen och vi har en tendens att flyga till destinationer allt längre bort. Flygets höghöjdsutsläpp av vattenånga och kväveoxider står vid internationella flygningar för nära hälften av flygets totala klimatpåverkan. Ska vi kunna bidra till att Parisavtalets klimatmål klaras behöver flygandet minska. Påverkan på människors beteende är här sannolikt avgörande.


Åtgärder: Att de utsläpp en flygresa genererar – inklusive höghöjdseffekter – ska anges i all reklam som innehåller flygresor, på bokningssajter och flygbiljetter.


163   Slopad förmånsbeskattning för cykel och pendlarkort
Roger Bydler m fl, Nacka | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: För att minska biltrafiken behöver olika typer av incitament införas. I stadsmiljöer gäller det att så många som möjligt åker kollektivt eller cyklar i stället för att ta bilen. Genom att ta bort förmånsbeskattning för företagscykel och pendlarkort, blir det attraktivare för både företag och enskilda att utnyttja denna typ av förmåner.


Åtgärder: Att förmånsbeskattningen slopas för företagscykel och pendlarkort.

162   Cykelvägar i den nationella infrastrukturplanen
Roger Bydler m fl, Nacka | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Cykling står för ungefär 10% av allt resande i Sverige. Av den nationella budgeten är bara cirka en procent avsatt till cykelåtgärder. Elcyklar kommer att kraftigt öka antalet cyklister. Investeringar i cykelvägar är bland de mest lönsamma infrastrukturinvesteringarna. För varje investerad krona ger enligt en mängd undersökningar en samhällsekonomisk vinst på uppåt 20 kronor.


Åtgärder: Att interkommunala och viktigare kommunala cykelvägar ska ingå i den nationella infrastrukturplanen


161   Differentierad avståndsbaserad skatt för lastbilar
Roger Bydler m fl, Nacka | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Lastbilstrafiken står för i storleksordningen en tredjedel av vägsektorns utsläpp. De prognoser som Trafikverket gjort visar att lastbilars andel av godstrafiken kommer att öka, vilket leder till ytterligare ökade utsläpp. Godstransportoperatörerna betalar banavgifter, sjöfarten betalar farledsavgifter medan åkerierna fritt brukar vägarna. Dessutom orsakar lastbilstrafiken vägslitage i en helt annan utsträckning än personbilar och som kostar miljardbelopp.


Åtgärder: Att en differentierad avståndsbaserad skatt, s.k. vägslitageskatt, införs för lastbilstrafiken


160   Flyget ska ha priser som motsvarar utsläppen av växthusgaser.
Roger Bydler m fl, Nacka | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Vårt flygande kommer med nuvarande utveckling att orsaka lika stora utsläpp 2040 som alla andra utsläpp tillsammans, om åtgärder genomförs som innebär att vi klarar målen i det klimatpolitiska ramverket. Redan idag orsakar svenskars flygande – nationellt och internationellt - lika stora utsläpp som all personbilstrafik i landet. Då inga enkla lösningar finns på kort och medellång sikt – biobränsle bör användas till andra ändamål – behöver insatser sättas in som minskar flygandet, samtidigt som medel från prispåslag för flyget används för insatser som minskar utsläppen inom andra områden.


Åtgärder: Att stora påslag görs på flygpriserna baserat på flygets klimatpåverkan och att de medel som dessa påslag ger, används till åtgärder som ger störst minskning av växthusgasutsläpp.

Att Sverige verkar för att denna princip även tillämpas inom EU.


159   Naturarrende, återföring av ekonomiska medel till resursregioner
Marcel Berkelder m fl, Vännäs, resp Storuman | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Sverige har en stor tillgång av naturresurser i form av vattenkraft, vindkraft, malm och skog. Dessa naturresurser nyttjas till mångmiljardbelopp årligen. En obetydlig ekonomisk del av dessa naturvärden stannar i de områden där resurserna nyttjas. Tvärtom leder naturnyttjandet till skador som minskar dessa områdens attraktionskraft, såväl för de boende som för potentiella turistnäringar.
Med en naturarrendeavgift som motsvarar 2 - 5 % av resursens värde kan flera negativa konsekvenser av resursnyttjandet motverkas.


Åtgärder: Motionen yrkar på ett införande av naturarrende avgift som har till syfte att återföra ekonomiska medel till glesbygd som kompensation för ingrepp i naturen och för att stötta utvecklingen i glesbebyggda områden.

158   En glokal livsmedelsstrategi - för en politik med agroekologiska principer (Vinnande motion)
Afrikagrupperna m fl, Göteborg, Kalmar, Lund, Stockholm | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Sverige behöver en "glokal" livsmedelsstrategi som grundar sig i klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter och utifrån den föra en politik som stärker produktion och distribution med agroekologiska principer. Sverige bör även i EU verka för att mark- och naturresursförvaltning har dessa aspekter samt integrerar sociala, kulturella, ekologiska och ekonomiska värden. Vidare bör Sverige, i alla internationella sammanhang som rör livsmedelssystemet, driva en politik som prioriterar klimat-, hållbarhetsperspektiv och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.

Åtgärder: Att Sveriges regering utformar en livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer.

Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.

157   Sverige måste stå upp för rätten till mark
FIAN m fl, Göteborg, Kalmar, Lund, Stockholm | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: I takt med ökade klimatförändringar riskerar större delar av världens befolkning att lida brist på odlingsbar mark. Redan idag är hungerns mest grundläggande orsak den ojämlika fördelningen av odlingsbar mark. Den rådande nyliberala marknadspolitiken har gjort mark till en global handelsvara med allvarliga konsekvenser för människa och klimat. När klimatrelaterade utmaningar i allt större utsträckning påverkar jordbruket är det hög tid att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretags intressen.

Åtgärder:
Att Sverige implementerar CFS volontära riktlinjer för ansvarsfull förvaltning nationellt.
Att den svenska jordbruksförvärvslagen omformuleras så att den främjar brukande av produktiv mark.
Att Sveriges riksdag och regering återtar kontroll över den nationella jordbrukspolitiken från EU.
Att Sverige internationellt verkar för att ta bort livsmedelsvaror från WTO:s och EU:s handelsregler.

156   Allt hänger ihop
Sven Larsson, Örebro | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Jorden och mänskligheten står inför skrämmande hot att det ekologiska systemet och våra sociala system ska bryta samman. Detta är effekter av mänskliga aktiviteter och inte av naturlagar. Det innebär att människan också kan vända på utvecklingen med kloka beslut.
Det krävs en annan ekonomisk och finansiell ordning där välstånd oh utveckling mäts i t ex HDI, human development index, och förändrade värderingar från egoism och konsumtion till solidaritet och långsiktighet. Därigenom kan en nödvändig omvänd värld också bli möjlig.

Åtgärder: Regering och riksdag bör anta ett synsätt att resursförbrukning, miljöbelastning och samhällsutveckling hänger ihop.
Det ekologiska fotavtryck ska användas som mått på vår påverkan på planeten.
Sverige ska lämna BNP som ett mått på utveckling och välfärd.
Regeringen ska införa ett mått på utveckling och välfärd som även speglar demokrati, rättvisa, jämställdhet, hälsa, utbildning, t ex HDI.


155   Kortare arbetstid för klimatet
Göran Hådén, Härnösand | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Kortare arbetstid behöver lyftas som en viktig klimatfråga. Pga rekyleffekten är kopplingen mycket stark mellan högre löner och högre klimatpåverkan. Vi måste därför välja mer fri tid istället för mer pengar, samt komplettera med reformer som gör att låginkomsttagares ekonomi inte försämras. Det kan göras på flera sätt, har gjorts förr och har stort stöd i opinionsundersökningar.

Att ändra arbetstidslagen är inte hela lösningen, men det är en konkret reform riksdagen kan rösta igenom som kan påverka normer för alla.

Åtgärder: att ändra arbetstidslagen så att normalarbetstiden räknat per vecka minskar med en timme redan 2019, och sedan ytterligare en timme varje år nästa mandatperiod, så att vi valåret 2022 når 36-timmarsvecka

154   Nationellt mål för konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp
Lotta Comé m fl, Göteborg | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp är nära dubbelt så höga som de officiellt redovisade utsläppen av växthusgaser. Det beror på att utsläpp från produktion av varor och tjänster samt internationella flygresor som sker utanför Sveriges gränser inte räknas in i de officiella utsläppen, som baseras på ett territoriellt beräkningssätt. Medan Sveriges regering arbetar aktivt med att få ner de territoriella utsläppen fortsätter de konsumtionsrelaterade utsläppen att öka. För att ta ansvar för hela sin klimatpåverkan behöver Sverige införa ett kompletterande mål för konsumtionsbaserade utsläpp.

Åtgärder: att Regeringen inför ett nytt etappmål för att minska konsumtionsbaserade utsläpp, som komplement till målet om netto noll territoriella utsläpp till 2045
att Regeringen inför styrmedel och vidtar andra åtgärder för att minska konsumtionsbaserade utsläpp
att Regeringen avsätter tillräckliga resurser årligen för att de konsumtionsbaserade utsläppen ska kunna mätas och följas upp


153   Skogsvårdslagen en del av Miljöbalken
Roger Bydler m fl, Nacka | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Hur vi brukar skogen har en avgörande betydelse för att kunna bibehålla, eller rättare sagt stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden i vår natur. Sveriges skogsbruk är idag inte ekologiskt långsiktigt hållbart. Skogen påverkar också på flera sätt klimatet och de konsekvenser klimatförändringen för med sig. Beroende på brukningsmetoder och förhållanden mellan tillväxt och avverkning kan den fungera som en viktig kolsänka. Lagstiftningen bör därför samordnas så att markanvändningen och dess miljöpåverkan prövas enligt samma principer som andra verksamheter med betydande miljöpåverkan.


Åtgärder:
Att skogsvårdslagen ersätts med ett regelverk, som styr nyttjandet av Sveriges skogliga resurser och ekosystemtjänster, vilket inarbetas i Miljöbalken.


152   Minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser !
Eva Bexell m fl, Grödinge i Botkyrka kommun | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: En minskning av de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser är nödvändig snarast . För att nå Parisavtalets mål måste vi i Sverige få ner våra utsläpp från nuvarande dryga 10 ton per person och år till 2 ton. För att nå det målet måste vi ändra våra vanor.
Naturvårdsverket hat bra information om klimatet men den når bara ett fåtal. Informationen måste spridas och utformas så att den når ut till fler och hjälper människor att minska sina utsläpp.
Även ekonomisk styrning och ransoneringar behövs. Det MÅSTE löna sig att leva klimatvänligt.


Åtgärder: Vidta åtgärder för att skapa motivation för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom information och politik !
Uppdra åt Naturvårdsverket att ge information om hur var och en kan minska sina utsläpp !
Förbered för att införa mer ekonomiska styrmedel och ransoneringar som gynnar en klimatvänlig livsstil.

151   Fler naturreservat – mål 50 % av Sveriges yta.
Birgitta Tulin, Stockholm | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: De naturskyddsområden och reservat som hittills avsatts räcker inte för att säkra våra ekosystem och arters fortlevnad. Detta är kärnan i den världsledande konservationsbiologen E.O. Wilsons bok “Half Earth – Our Planet’s Fight for Life”, där han argumenterar för att halva jordens yta bör fredas, eftersom “människans påverkan på resten av biosfären är negativ överallt. Miljön blir instabil och mindre trevlig. Vår framtid på längre sikt mer osäker.”
Utbildad personal ska tillsammans med lokalbefolkningen skydda den biologiska mångfalden i dessa reservat.

Åtgärder: Kommuner och länstyrelser ska omgående avsätta skog, mark och vatten till avsevärt fler naturreservat.

Regeringen ska fatta beslut om att inrätta fler nationalparker.


150   Vi behöver professorer i reparation!
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Utbildning
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: För att komma ifrån vårt enkelriktade uttag av naturresurser och åstadkomma en cirkulär ekonomi måste vi bli bättre på dels att återanvända materialet och framför allt på att använda befintliga produkter så länge det går. De måste alltså kunna repareras.

En viktig aspekt av den cirkulära ekonomin är att nya produkter också ska tillverkas så att de lättare kan underhållas, repareras, och uppgraderas.

Åtgärder: Jag vill att

- Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik,
- universiteten utlyser professurer i reparation.

149   Eldrivna propellerplan
Björn Idar m fl, Stockholm | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Gårdagens fula ankunge, vätgas, kan bli framtidens vita svan som seglar stolt bland molnen. Flera stora företag som Boeing och Easy Jet har börjat satsa på eldrivna mindre flygplan försörjda av detta lätta bränsle. Allting börjar småskaligt men möjligheterna är oändliga.

Åtgärder: Satsa på forskning kring- och satsning på eldrivna propellerflygplan

148   Ny nationell livsmedelsstrategi som sätter klimatet först
Britt Andersson m fl, Borås | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Klimatsmart mat är:

• Mer vegetarisk än maten vi i genomsnitt äter nu
• Närodlad för att minska transporter
• Den äts upp och kastas inte

Det jordbruk och den matproduktion som utgår från ovanstående punkter har många andra goda konsekvenser utöver att bidra till att hejda mänsklighetens utsläpp av växthusgaser: tryggare och säkrare matförsörjning genom ökad självförsörjningsgrad, återuppodling av landsbygden ger arbetstillfällen, är bra för den biologiska mångfalden genom inriktning på småskalighet och ekologisk odling.


Åtgärder: • Sverige får en ny livsmedelsstrategi som i varje del sätter klimatet först
• I arbetet med att ta fram denna strategi ska våra förslag enligt text i "Sammanfattning" och "Motiv och bakgrund" utvärderas och inarbetas i strategin om du bedöms leda till att klimatet först-principen stärks.

147   Ett försök att göra klimatfrågan överordnad övriga valfrågor.
Jan-Olof Strindlund, Sundsvall | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Ett försök att få samtliga partier att erkänna de akuta riskerna med fortsatt klimatförändring.



Åtgärder: 1. Klimatriksdagen skapar ett dokument med senaste vetenskapliga fakta om klimatförändringar och dess följder.
2. Samtliga partier ombeds acceptera eller kommentera dokumentets innehåll.
3. Partiernas svar offentliggörs.

146   Uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om val av transportmedel
Beatrice Sundberg m fl, Stockholm | Ämne: Utbildning
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Trafikverket bör få i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj över hela landet där vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp av växthusgaser och andra skadliga ämnen förklaras. Den bör även riktas till skolungdomar. Exempel på en framgångsrik kampanj är kampanjen mot rökning.

Åtgärder: Att Trafikverket får i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp.

145   Utsläppen från transportsektorn måste minska, inga fler motorvägar
Beatrice Sundberg m fl, Stockholm | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Transportsektorn står för ca en tredjedel av utsläppen av koldioxid inom Sverige. Huvuddelen av utsläppen från inrikes transporter, ca 94 %, kommer från transporter på vägar. Utan en drastisk och snabb minskning av denna trafik kommer vi inte att klara klimatmålen.
Det räcker inte med tekniska lösningar och övergång till fossilfria bränslen. Transportbehovet behöver minska totalt och vägtransporterna så långt möjligt föras över till spår och sjöfart. Persontransporter med bil behöver ersättas av kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik. Byggande och planering av nya motorvägar måste avslutas.

Åtgärder: Att planeringen av nya motorvägar som Östlig förbindelse avslutas.



144   Mer fred för skattepengarna!
Anders Axner m fl, Skokloster | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Genom att satsa på direkt fredsskapande åtgärder minskar vi risken för krig och konflikter och skapar fred till en bråkdel av utgifterna för militär och krigsmateriel.

Åtgärder: Vi vill att resursanvändningen i försvarsbudgeten radikalt omfördelas så att 20 % av kommande försvarsbudget används till direkt fredsskapande åtgärder. Avsikten är att år från år minska försvarsbudgetens utgifter för militär och krigsmateriel så att försvarsbudgeten övergår till att vara en fredsbudget.

143   Fördela investeringsstödet till solceller efter efterfrågan
Henrik Petrén, Uppsala | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Som "Åtgärder".

Åtgärder: Investeringsstödet till solceller ska fördelas mellan länsstyrelserna i proportion till efterfrågan i länet.


142   Behåll de svenska kärnkraftverken
Henrik Petrén, Uppsala | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Staten bör inte negativt särbehandla kärnkraften, utan bedöma dess klimatpåverkan på lika villkor med andra kraftkällor. Kärnkraften är definitionsmässigt inte en fossil energikälla, och även om den inte är förnybar i samma mening som vindkraft är det inte tillgången till bränsle som är den begränsande faktorn för dess användning [1].


Åtgärder: Svenska kärnkraftverk ska drivas så länge som möjligt ur säkerhetssynpunkt och så länge de inte konkurreras ut av klimatvänligare (i termer av växthusgasutsläpp) alternativ för baskraftsförsörjning.
Staten bör också stödja forskning om modernare former av kärnkraft.

141   Ge Sveriges regering uppdrag att åter öppna upp för nattåg till Europa
Kerstin Sagström, Linköping | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Det är dags att återigen införa natttågsförbindelser från Sverige till Europa för att enkelt och smidigt kunna ta sig i första hand till stora städer som ligger i Tyskland Belgien och Nederländerna. Detta ger tåget, föutom viktiga klimatsparande åtgärder, en stark konkurrenskraft då man oftast slipper långa anslutningstider ofta kommer direkt till målet, sparar tid vid sömn och pengar för att undslippa bokning av 1-2 hotellnätter På tåg finns dessutom möjlighet att använda wifi vilket ännu inte är möjligt på flygresa.


Åtgärder: ”Att regeringen ger SJ i uppdrag att återinföra nattågsförbindelser till större städer i Europa och tillför SJ nödvändiga medel för detta.”
Eftersom SJ är ett statligt företag med ett avkastningskrav, så måste den här typen av åtgärder dels ske via ett uppdrag från regeringen och även medel finnas för genomförande

140   Fossila subventioner ska fasas ut ur statsbudgeten
Gertrud Ingelman, Göteborg | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: I statsbudgeten 2018 finns fortfarande stora subventioner till fossilt. För att nå ett fossilfritt samhälle måste dessa fasas ut. Svenskt inrikesflyg slipper energiskatt. Idag subventioneras diesel med lägre energiskatt än bensin. Jord- och skogsbrukets och gruvnäringens fordon har nedsatt energiskatt. Naturskyddsföreningen beräknar att dessa subventioner uppgår till 13 miljarder. Flyget ska beskattas och omställning av resor och transporter till järnväg prioriteras. Branscher inom jord- och skogsbruk och gruvnäringen bör hellre få stöd till investeringar i fossilfria tekniker.

Åtgärder: Fossila subventioner ska fasas ut ur statsbudgeten.



139   Investeringsbank för omställning till fossilfritt samhälle
Gertrud Ingelman, Göteborg | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: För att genomföra omställningen till ett fossilfritt samhälle behövs stora satsningar på infrastruktur och utbyggnad av förnybar energi. För att kunna genomföra de investeringar som behövs för att undvika framtida klimatkatastrofer behöver dessa investeringar genomföras så snabbt som möjligt. Därför behövs en statlig investeringsbank som lånar ut till låg ränta till företag, regioner och kommuner så de snabbare kan genomföra satsningar som minskar fossila utsläpp.

Åtgärder: Sverige riksdag ska fatta beslut om en statlig investeringsbank för att ställa om till ett fossilfritt samhälle.
Företag, regioner och kommuner ska kunna låna pengar för gröna investeringar till låg ränta.


138   Inför tågpremie på statliga myndigheter
Jim Werngren, Trångsund/Stockholm | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Svenska myndigheter måste vara med och bidra med ordentliga utsläppsminskningar. Kraftfulla målsättningar för att minska utsläppen från flygresor vid statliga myndigheter är nödvändigt. Folkhälsomyndigheten, med 500 anställda, har verksamheter i Solna och Östersund och ligger på femte plats av 180 myndigheter vad gäller högst utsläpp från korta flygresor. För att göra resandet hållbart har Folkhälsomyndigheten som första myndighet infört en bonus för den som väljer tåg vid tjänsteresor (detta utan att fördyra resandet). Modellen bör införas i alla statliga myndigheters reseavtal.

Åtgärder: Tjänsteresor med flyg vid statliga myndigheter genererar 100 000-tals ton CO2 årligen. När verksamheter inom myndigheterna dessutom utlokaliseras på olika orter, genom olika arbetsmarknadspolitiska beslut, blir konsekvensen oftast ökat resande med flyg mellan orternas kontor. Jag föreslår att en tågpremie, likt bonus-malusmodell, införs för att främja tjänsteresor med tåg istället för flyg.

137   Ny Kärnkraft
Sven Albinsson, Kärna | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: :Bygg ny kärnkraft.
:Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4.
:Bränsleåtervinning med Bridreaktorer.
:Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft.
:Demontering av naturförstörande vindkraft.
:Minska på naturförstörande vattenkraft.
:Upphör med import av sopor för bioenergi.


Åtgärder: :Bygg ny kärnkraft.
:Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4.
:Bränsleåtervinning med Bridreaktorer.
:Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft.
:Demontering av naturförstörande vindkraft.
:Minska på naturförstörande vattenkraft.
:Upphör med import av sopor för bioenergi.


136   Samhällsmodell för minskad bilism.
Gunnar Rydnell, Göteborg | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: En revolution pågår för utbyte av fossilbaserade fordon till elbilar för en framtida hållbar trafiklösning. Det är hoppingivande. Men det räcker inte. Dels kommer vissa problem att återstå även med elbilar dels går omställningen för långsamt. Övergången till elbilsbaserad trafik måste ske parallellt med arbete enligt en modell för samhällsbyggnad och trafikinfrastruktur som i grunden bygger på kollektiva lösningar och där delar av privatbilismen fasas ut.

Åtgärder: Anslå medel och ge uppdrag att snabba på utvecklingen enligt en modell för samhällsbyggnad där behovet av privatbil minskar för att möjliggöra övergång till hållbara trafiklösningar och fossilfrihet. Samhället skall bygga på närhet mellan bostad, butik och arbete och på en transportinfrastruktur med större del kollektivt resande och samägande.

135   Skärpta återvinningsmål – ett första steg mot ökat återbruk och hållbarhet
Magnus Ivarsson m fl, Stockholm | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Våra nationella mål för återvinning är, i flera fall, satta under de mål för återvinning som redan uppnåtts. För att stimulera en utveckling mot ökad återvinning och hållbarhet behöver vi mål som driver på utvecklingen och stimulerar till hållbart agerande. I motionen föreslås att regeringen ger i uppdrag till lämplig myndighet att utreda dessa och relaterade frågor.

Åtgärder: Att lämplig myndighet uppdras att:
- formulera nya återvinningsmål satta över de nivåer som (faktiskt) redan uppnåtts
- skapa en långsiktig plan för stegvis höjning av målnivån
- utreda hur ökad återvinning av plastförpackningar kan uppnås genom att producentansvaret skärps i lagstiftning

134   En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp (Vinnande motion)
Magnus Ivarsson m fl, Stockholm | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Den globala medel- och överklassens ständigt ökande flygande bidrar på ett oacceptabelt sätt till den globala temperaturhöjningen. Om denna utveckling inte bryts kommer detta att få katastrofala konsekvenser. Att vänta på nya, ännu oprövade lösningar som ska ersätta dagens växthusgasintensiva teknik är inget alternativ då utsläppsminskningen behöver ske i rask takt. Därför föreslås en kombination av åtgärder för att påverka människors livsstil i form av ökad beskattning, lagstiftade restriktioner och riktad information om konsekvenserna av flygets växthusgasutsläpp.

Åtgärder: - Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande.
- Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle.
- Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp.
- Stopp för subventioner till flyget.
- Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.

133   Så löser vi Sveriges skuldkris och på kuppen hjälper klimatet
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Bankerna tjänar pengar på att skapa krediter och låna ut dem mot ränta. Att vinstintresset styr detta gör att ekonomin sväller mycket snabbare än den borde. Vår lånebaserade ekonomi har skapat ett tryck på evig tillväxt långt över vad planeten tål.

Här presenteras en lösning, Suveräna Pengar, som gynnar alla svenskar (utom bankerna och deras ägare). Den innebär att endast betalmedel som skapats av Riksbanken får användas för handel och andra ekonomiska transaktioner. Detta minskar tillväxttrycket, risken för finansbubblor och bankkrascher, och gör betalsystemet säkrare.

Åtgärder: Jag vill att

- Regeringen informerar om hur låneekonomin påverkar klimatet,
- Riksbanken åter får ensamrätt att skapa pengar,
- Sverige inför Suveräna Pengar enligt nedan.

132   Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark
Stig Sörlin, Gamla Högsövägen 221, 955 92 Råneå | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Sverige består av ett gigantiskt, biologiskt utarmat hygge där vi planterat tall och gran. I Norrbottens län finns de sista spillrorna av orörda urskogar ännu kvar. De har aldrig planterats och de har fått formas sedan istiden. En genbank för framtiden. Vi måste bygga upp och stärka biologisk mångfald och stoppa användare som river ner.
Den boreala skogen binder dubbelt så mycket CO2 som all kvarvarande regnskog.
Sveriges 16 miljömål visar vart miljöarbetet skall leda men vi går i en riktning som strider mot miljömålens syften och intentioner. Vi kräver därför ny förbättrad lagstiftning.

Åtgärder:
– Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på och
ovan mark.
– Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer.
– Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd.
- Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår.
-Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort.
- Öka bevakningen.


131   Vänta med stora infrastrukturprojekt
Björn Idar m fl, Stockholm | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Så länge våra arbetsverktyg och fordon drivs av explosionsmotorer ger sådana projekt knappast någon miljövinst. Att använda fossila- eller biobaserade bränslen gör liten skillnad. Även om koldioxiden så småningom återupptas av växtligheten ger de senare ändå oönskade utsläpp i närtid. Någon väntetid kan vi inte unna oss.

Åtgärder: För att ha en chans att bromsa den negativa klimatutvecklingen bör större infrastrukturprojekt läggas på is tills en ny, ren energibärare har valts ut.

130   Förbjud jordförbättring med avloppsslam
Björn Idar och Elisabeth Rosenborg, Stockholm | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Avloppsslam från våra reningsverk tillåts förgifta våra jordar, en orealistisk lösning på ett deponiproblem.

Åtgärder: Att sprida kemikaliebemängt slam på våra åkrar måste förbjudas. Separata avloppssystem bör planeras in i framtida stora byggprojekt.

129   Faktablad - koncentrerad kunskap för insikt och vägledning att handla nu!
Björn Lindbergson, Sigtuna | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Kommunikationen om klimatet måste vara faktabaserad, rak och ärlig. Tydliga faktablad kan bidra till detta. Koncentrerad, handlingsinriktad kunskap med helhetsgrepp kan bidra till att stimulera till, utbilda, underlätta/vägleda och framtvinga resultat- och samarbetsinriktade omställningsprocesser.

Åtgärder: Naturvårdverket får i uppdrag av regering/riksdag att sammanställa faktablad som ett prioriterat verktyg för omställning av samhället - nationellt, lokalt/kommunalt och individuellt.

128   Främja odling och förädling av biologiska industriråvaror
Mari Elfving m fl, Dalarö | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Idag är naturliga och biologiska produkter dyrare än de mindre hållbart massproducerade av icke nedbrytbara material. Dessa material stöds även genom dagens byggregler. Detta försämrar genomslagskraften av biologiska material. Genom att premiera andra mer hållbara material för renovering och nybygge skulle marknaden kunna stimuleras. Efterfrågan av naturmaterial påverkas av den nuvarande låga prisbilden på ?konventionella? byggmaterial. Stöd för produktion av biologiskt nedbrytbara produkter skulle stimulera tillväxten för jord- och skogsbruk regionalt till gagn för klimat och ekonomi.

Åtgärder: Subventionera val av miljömässigt hållbara fibrer såsom industrihampa inom byggindustrin för att överbrygga det kostnadshinder som idag finns för entreprenörer och självbyggare.
Hjälp igång regional eller lokal produktion av hållbara material som tillgodoser ?sin? regions behov av fibermaterial för minskade transporter.


127   Varifrån kommer nya pengar och vem får dem?
Kjell claeson, Linköping | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Sverige och troligtvis hela världen har ett mycket komplicerat och enormt orättvist penningsystem. Vi, befolkningen tror att riksbanken ger ut nya pengar och bankerna lånar ut besparingar som befolkningen satt in på banken. I själva verket skapar riksbanken endast sedlar och mynt, samt en mindre mängd elektroniska pengar som bara bankerna har tillgång till. Det är bankerna som genererar den största mängden av pengar (M3) som finns i Sverige idag. När du lånar pengar skapar banken dessa pengar och sätter in dem på ditt konto. Vid återbetalning av lånet försvinner pengarna (forts bilaga)




Åtgärder: Åtgärder
Jag vill se Sveriges riksdag tillsätter en oberoende transparent utredning om hur Sveriges penningsystem fungera i detalj. Där svar ges på frågor som: Varifrån kommer nya pengar och vem får dem? Vad är det som bestämmer hur mycket en bank kan låna ut? En utredning som belyser olika ord som används inom vårt penningsystem som t.ex. Rixbankens betalningssystem Rix, lom (forts. Bilaga)

126   Ändrad inriktning för Sveaskog
Oscar Magnusson, Bagarmossen | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Det skogsbruk som bedrivs i Sverige är nästan enbart kalhyggesbruk. Skogsnäringen pekar på att det är klimatsmart att öka uttaget av träråvara. Men forskningen visar att utsläppen av växthusgaser i samband med kalhyggesbruk är stora, så stora att det inte är givet att det är klimatsmart att tanka bilen med biodrivmedel baserat på skogsråvara. Nuvarande skogsbruk är också en katastrof för den biologiska mångfalden. Detta tillsammans gör att vi måste ändra inriktningen på svenskt skogsbruk. Lämpligt är då att börja med statens eget skogsbolag, Sveaskog.

Åtgärder: Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet. Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort.

Avverkningar enligt gängse modell med kalhyggen ska helt undvikas. Om avverkningar ska göras ska det ske med plockhuggning, i enlighet med den så kallade Lübeckmodellen.

124   Subventioner på biljettpriset för inrikeståg
May Hylander m fl, GÖTEBORG | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Idag är det många som väljer att flyga inom Sverige. Detta trots att det finns en ökad medvetenhet om klimatförändringarna samt välfungerande tågtrafik på samma sträckor. En förklarande faktor till detta tror vi är att det kan vara mycket billigare att flyga än att åka tåg. Vi föreslår därför att riksdagen tar beslut om att införa subventioner på biljettpriset för inrikeståg, detta för att uppmuntra färre flygresor inrikes. Förslagsvis kan detta i längden finansieras genom att parallellt höja flygskatten och därigenom både öka statens intäkter samt ytterligare bidra till omställningen.

Åtgärder: Vi föreslår att riksdagen tar beslut om att införa subventioner på biljettpriset för inrikeståg, detta för att uppmuntra färre flygresor inrikes.

Förslagsvis kan detta i längden finansieras genom att parallellt höja flygskatten och därigenom både öka statens intäkter samt ytterligare bidra till omställningen.

122   Starta utbildningar och forskning för att utveckla ekologiskt jordbruk
Göran Jacobsson m fl, Stockholm | Ämne: Utbildning
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: En speciell jordbruksutbildning bör skapas med målen att öka kunskaperna om hur man:

Producerar livsmedel av hög kvalitet
Hushållar med naturresurser och minimera negativ inverkan på miljön
Skapar största möjliga recirkulation av näringsämnen
Vårdar kulturlandskap med artrikedom och genetisk mångfald
Bevarar jordarnas långsiktiga bördighet

Åtgärder: Att det, inom både SLU, naturbruksgymnasier och folkhögskolor med lämplig inriktning startas en separat utbildning med inriktning på ekologiskt jordbruk

Att betydande forskningsresurser satsas på ekologiskt och återskapande jordbruk

Att det satsas forskning på växtförädling, anpassad till lokal utveckling och till grödor som är anpassade till ekologiskt odling.

121   Flyghöjd och flyghastighet
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Trafikflygets inverkan på klimatet beror på dels mängden bränsle som används, dels på de så kallade höghöjdseffekterna då kondensstrimmorna efter planet förstärker växthuseffekten.

Bränsleförbrukningen kan sänkas kraftigt genom att hastigheten sänks, men också genom att planet flyger på lägre höjd eftersom stigningen tar en stor del av totala förbrukningen, speciellt på korta flygningar.

Höghöjdseffekten nära nog fördubblar flygets klimatpåverkan idag. Denna effekt kan sänkas radikalt genom att flyget går på lägre höjd.

Åtgärder: Jag föreslår att

- Regeringen inför ett tak eller högsta höjd för civilt flyg över Sverige,
- Regeringen inför hastighetsbegränsningar för civilt flyg över Sverige,
- Regeringen driver att dessa begränsningar införs i hela Europa och slutligen globalt.

120   Fosfor viktig resurs, dagens brytning en klimatbov, cirkulär lösning finns
Pär Larshans, Stockholm | Ämne: Stad och land
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Klimatutmaningen är omöjlig att möta utan att samhället löser sin materialförsörjning på ett mer effektivt sätt. Detta kräver en omställning till en cirkulär ekonomi, där vi tar vara på de resurser som en gång tagits upp ur jorden.

Därför behöver Sverige införa en övergripande princip för återvinning, där fokus ligger på resurser snarare än på att ytterligare minska mängden avfall.

Ett viktigt exempel är resursen fosfor, som är avgörande för matproduktion. Sverige bör inspireras av Tyskland och lagstifta om mål för att fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket, 75% förspills idag

Åtgärder: Sverige bör lagstifta om att minst 50 procent av fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket senast 2030 – idag återförs endast 25% av fosforn.

Sverige bör införa en ny princip, där dagens avfallstrappa ersätts av ett övergripande fokus på resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden.


119   System för klimatneutralitet
Zeromission AB, Stockholm | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Intressentgrupper i Sverige blir mer och mer oroade över klimatpåverkan från produkter, tjänster och företag. Det innebära att det finns incitament för företag att kommunicera sitt miljöansvar mot marknaden. Termen ”klimatneutral” används idag på flera olika sätt, av olika företag för att ange deras varierande nivåer av engagemang och handling. Det gör att intressenternas intressen inte uppfylls. Vårt förslag är att den svenska regeringen tar till nödvändiga åtgärder och introducerar ett system eller standard för att säkerställa att klimatambitionen höjs och intressenternas förväntningar är up

Åtgärder: Den svenska regeringen bör inrätta ett rigoröst system för certifiering av produkter, tjänster och företag som vill kalla sig klimatneutrala.

118   Avdragsgill klimatkompensation
ZeroMission, Stockholm | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom om klimatkompensation tagit ställning på ett sätt som kommer att hämma det frivilliga klimatarbetet i svenskt näringsliv. Klimatkompensation bör i det här avseendet naturligtvis jämställas med andra frivilliga, kontrollerade sätt för företag att ta ansvar, exempelvis hållbarhetsmärkningar som Krav, Bra miljöval, Svanen, EU blomman och Fair Trade.

Åtgärder: Skattelagstiftningen bör ändras eftersom avdragsrätt ska gälla för all certifierad och projektbaserad klimatkompensation 



117   Utveckling av styrmedel för begränsning av utsläpp av klimatgaser
Mats Dunkars m fl, Stockholm | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: De flesta av dagens klimatåtgärder fokuserar på att utveckla alternativa teknologier för de verksamheter som orsakar klimatutsläpp. Detta kommer inte att leda till någon minskning av de totala klimatutsläppen eftersom människans konsumtion hela tiden ökar. För att åstadkomma en minskning av de totala utsläppen av klimatgaser är det nödvändigt att regeringen fokuserar på hur det är möjligt att begränsa och på sikt eventuellt även förbjuda själva utsläppen. Därför föreslår vi att regeringen ges i uppdrag att ta fram och utvärdera olika förslag på styrmedel för att begränsa utsläpp.

Åtgärder: Ge i uppdrag till regeringen att utveckla och förfina olika styrmedel för att fasa ut och på sikt eventuellt även förbjuda utsläpp av klimatgaser. I uppdraget ingår att ta fram flera scenarier där olika styrmedel kombineras för att se hur utsläpp av klimatgaser kan minskas. Varje scenario utvärderas och sätts i relation till de åtaganden Sverige har gjort i Paris-avtalet.

116   Stoppa höghastighetstågen!
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Självklart är minskad energianvändning bästa sättet att minska utsläppen och därmed växthuseffekten.

Järnväg är en flera tusen år gammal uppfinning, fortfarande oöverträffad för energisnål transport. Men energiförbrukningen är inte noll. Enligt Jevons paradox leder lägre förbrukning till att vi totalt sett använder mer energi.

Alltså: Å ena sidan sparar järnväg energi jämfört med alternativen, men å andra sidan förbrukar även järnväg energi. Och ju mer vi kör och ju fortare det går desto mer energi går det åt. Dessutom kostar det energi att bygga den. Höghastighetsbana kostar extra mycket.

Åtgärder: Jag vill att

- planerna på höghastighetståg läggs i malpåse med omedelbar verkan,
- berörd personal placeras om till att planera ett bättre underhåll av och gradvis utbyggnad av befintlig järnväg.

115   Klimatet och Public service
Ingalill Ek, Uppsala | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Public service har unika möjligheter att öka medborgarnas kunskap om
1/ sambandet mellan livsstil och klimatförändringar
2/ behovet av att ersätta kortsiktiga val med långsiktiga överväganden
3/ klimatrelaterad forskning på ett allvarligt och sakligt sätt

Åtgärder: Public service bör öka sin folkbildande verksamhet vad gäller livsstil och hållbarhetsfrågor att gå i linje med beslutade politiska mål om utsläppsminskningar

114   Hur skapas effektiva kolsänkor, dvs hur fås CO2 bort från atmosfären?
Andreas Eklund, Södertälje | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Det hävdas ofta nuförtiden att "skog" är en kolsänka. Ja, men är skog på en bit mark den effektivaste kolsänkan på lång sikt? Träd blir gamla, slutar att växa och ta upp koldioxid (CO2) från atmosfären. Ett sätt att ha maximalt upptag av CO2 på en bit mark är att låta träd växa, omvandla träden till biokol och gräva ner biokol i jordbruksmark. Andra effektiva metoder finns också, utomlands.

Åtgärder: Sveriges regering och riksdag borde utreda vilka typer av "kolsänkor" som finns, hur effektivt de tar bort koldioxid från atmosfären, och vad de kostar. Då kunde vi röra oss från tyckande och fördomar mot fakta. Det vore väldigt önskvärt.

113   Växter för att hindra den globala uppvärmningen
Elin Eriksson, Trollhättan | Ämne: Stad och land
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Den globala uppvärmningen är ett utav de största miljöproblem som vi möter just nu. Ökningen utav växthusgaser är ett av skälen till det. Genom att placera växter på väggar och tak på byggnader kan det bidra till att dra ner på växthusgaserna. Växter omvandlar nämligen koldioxid till syre vilket bidrar till renare luft och minskade växthusgaser i städer. Förslaget grundades i en artikel gällande Kina, där de planerar att bygga en hel stad täckt med växter.

Åtgärder: Minska växthusgaser och få en mer syrerik luft genom att införa mer växter i städer. Växter kan till exempel placeras på väggar och tak på byggnader samt att använda mer växter i rabatter och parker i städer.

112   Inför miljöskatt på handelsgödsel
Göran Jacobsson m fl, Stockholm | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning:

Om vi i Sverige menar allvar med de internationellt uppsatta klimatmålen behövs en ny jordbrukspolitik som gradvis ställer om dagens konventionella jordbruk till ett hållbart, klimatsmart och ekologiskt jordbruk.

En skatt på handelsgödsel bör användas för att påbörja omställningen av jordbruket från konventionell odling till hållbar odling med minskade CO2-utsläpp.

Dessa skattemedel bör föras tillbaka till jordbruket som stöd för omställningen



Åtgärder:
Inför en miljöskatt på användning av handels-gödsel.

Skatten ska öronmärkas för att användas som omställningsbidrag till jordbrukare som vill ställa om till hållbart jordbruk.




111   Green Nudging
Gunnar Petersson , Växjö | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: De 17 globala målen (Agenda 2030 ), som världen har enats om är en stor framgång. Genom att införa ett system, för att värdera ett företag/organisations läge med avseende på de 17 målen, så knuffas hela samhället i rätt riktning. För var och ett av de 17 målen finns delmål definierade. Ett system för värdering av privata företag och offentliga organ införs. Detta öppnar då också upp för nya tankar. Ett sådant exempel är återbruk och cirkulär ekonomi, som öppnar företags intresse för samverkan med social ekonomi. Gränserna mellan privat, offentlig och civilsamhället öppnas upp.

Åtgärder: Inför ett system för nudging baserat på de 17 globala målen. (Agenda 2030). Genom att knuffa på företag och organisationer i rätt riktning och belöna de som närmar sig målen, så kommer hela kommuner och regioner att kunna mätas och belönas. Alla som önskar skall kunna ta del av hur väl organisationer uppfyller målen.

110   Konkret mätmetod för uppföljning av klimatåtgärder
Ola Gabrielson m fl, Enskede | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Fler och fler kommuner och andra organisationer vill bidra till klimatomställning, men undrar vad som är bäst att göra. För att följa upp sitt eget arbete och att jämföra med andras resultat behövs ett mätinstrument. Här föreslås ett sådant, baserat på FNs Hållbara Utvecklingsmål SDG 2015.

Åtgärder: Vi föreslår att

- Regeringen utarbetar en standard för uppföljning av kommunernas klimatarbete, exempelvis baserat på FNs Technical Report UNSC 6754.

109   Planera för miljövänligare godstransporter
Sigbritt Nordlund, Hägersten, Stockholm | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Sverige ska minska transportsektorns klimatutsläpp med 70 procent till år 2030. Miljömålsberedningen (2016) trodde 80 procent är möjligt. Men utsläppen från vägtrafiken ökar! Den tunga fossildrivna godstrafiken kommer inte att kunna förändra sig själv. Det är nödvändigt med statlig samordning och politiskt ansvarstagande för en stor och komplicerad samhällsfunktion. Mycket har diskuterats, en del har prövats i liten skala. Nu finns ingen väntetid kvar. Beslut måste fattas om elektrifiering av vägar och fordon, nya järnvägssträckor, båttransporter och allt som kan vända utvecklingen rätt.

Åtgärder: Att regeringen snarast tar fram underlag för hur de tunga fossildrivna transporterna kan göras mindre klimatpåverkande.

Att en tidsplan för sådana åtgärder tas fram och att finansiering och styrmedel för dess genomförande presenteras.

108   Motverka satsningar på biobränsledrivet flyg
Dan Baeckström, Göteborg | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Det finns en utbredd tro bland våra politiker på att vi kan upprätthålla eller öka flygandet jämfört med dagens nivå genom att använda biobränslen. Detta är rent önsketänkande utan grund i fakta. Risken är uppenbar att denna vanföreställning leder till beslut som förvärrar läget vad gäller såväl utsläpp som biologiska kolsänkor och kollager.

Innan sådana beslut tas bör riksdagen åtminstone tillfråga Naturvårdsverket om realismen i tanken på biobränsleflyg.



Åtgärder: Undvik alla åtgärder som gynnar användning av biobaserade flygbränslen, möjligen med undantag av åtgärder kopplade till kraftiga reduktioner i det totala flygandet.

Om riksdagens politiker tror att biobränslen kan göra flygande på dagens nivå hållbart bör de begära in ett yttrande från Naturvårdsverket för att få en faktabaserad bild av läget.


106   Upprustning av järnvägen.
Reidun Alfvén m fl, Johanneshov, Stockholm | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Substantiellt mer resurser till järnvägen.
Avstå från att bygga höghastighetståg.
Arbeta för en europeisk integrerad järnväg,
Inrätta en central webbplats för bokning av resor över hela Europa.


Åtgärder: Substantiellt mer resurser till upprustning och utbyggnad av järnvägen: Drift, banor och stationer.
Avstå från att bygga höghastighetståg. Prioritera nya linjer,sträckor, bättre turtäthet, barnvänlighet, pollettering, bättre turtäthet.
En europeisk integrerad järnväg, Direkttåg mellan europeiska orter.
En central webbplats för enkel bokning av resor över hela Europa. Nattåg.


105   Cykelerfarenhet krävs för körkort
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: I ett fossilfritt Sverige måste mycket av transporterna ske med utsläppsfria fordon. Cyklar blir ett mycket större inslag i trafiken, och därför krävs en större förståelse från övriga trafikanter för cykelns speciella behov. Det bästa sättet att åstadkomma det är att de som kör andra fordon själva har cykelerfarenhet.

Åtgärder: Jag vill att

- Sverige inför en lag att alla som vill ta körkort för motorfordon måste ha dokumenterad cykelvana, t.ex. daglig användning i ett år. Undantag görs för dem som pga funktionsvariation inte kan cykla.

104   Grönt index
Gunnar Petersson, Växjö | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Grönt Index beskrivs av kunniga experter för varje värde. Exempelvis Indexnivå 17 fysiska personer. Gör inget särskilt för att minska mina klimatpåverkande utsläpp. Indexnivå 5 - fysiska personer Inga flygresor. Kör biogasbil, Köper grönsaker via närbeläget odling eller odlar själv. Köper kläder via second hand.
Detta skulle sporra även de anställda att förbättra sina värden.
För organisationer exempelvis Indexnivå 16 juridiska personer Våra byggnader värms upp med biobränsle.



Åtgärder: Inför ett Grönt index 1-17, som beskriver hur klimatsmart en organisation är (där 1 är bäst). Varje organisation skall redovisa sitt Grönt indexvärde i årsredovisning eller på annat sätt. Man kan även låta sina anställda redovisa sitt personliga index och ange sina anställdas medelindexvärde.


103   All Sveriges naturturism ska vara hållbar 2023.
Xenia Brundin & Tanja Cordova Gonzalez, Malmö | Ämne: Stad och land
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Eftersom efterfrågan på naturturism ökar måste vi utveckla hållbara reformer för att säkerställa att den är gynnsam för miljö, lokalt och i stort.
Vi ser dessutom en potential i naturturism som en kraft för att skapa ett mer hållbar samhälle socialt; genom fler arbetstillfällen och en hälsosammare livsstil; och ekonom; genom ökade inkomster och att fler svenskar spenderar sina semesterpengar hemma.
Dessutom kan vi minska gemene svenskens klimatpåverkan genom att främja den inhemska resemarknaden.

Åtgärder: 1. Införa tydliga, gemensamma krav på hållbar naturturism som leder till att alla arrangörer inom naturturism är hållbara 2023.

2. Investeringar i utökad och tillgänglig kollektiv trafik utanför storstäderna, speciellt de dras med förnybara bränslen.

3. Öka den inhemska turismen genom att förenkla bokningar samt inspirera svenskar att upptäcka Sverige.


102   Nej till höghastighetståg
Björn Idar och Elisabeth Rosenborg, Stockholm | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Majoriteten av våra medborgare önskar ökad punktlighet, garanterad trygghet och bekväma transporter. Detta borde kunna erbjudas till en betydligt lägre kostnad än vad en nyinvestering i höghastighetsbanor skulle innebära, med marginellt minskad restid för ett fåtal välbemedlade resenärer.

Åtgärder: För att locka fler resande att välja tåget, bör man prioritera underhåll av Sveriges hela järnvägsinfrastruktur i stället för att satsa på supersnabba tåg. Samtidigt måste alla sträckor, gamla som nya, omgående utrustas med ett enhetligt signalsystem subventionerat av svenska staten.

101   Den lokala livsmedelsproduktionen bör stärkas och utvecklas
Göran Jacobsson m fl, Stockholm | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Hälften av Sveriges livsmedelskonsumtion kommer från importerade livsmedel, vars miljöbelastning är svår att beräkna

Sverige skulle kunna öka sin självförsörjningsgrad genom att ta tillvara mer odlingsmark

För att kunna öka självförsörjningsgraden krävs att öka stödet för lokala producenter och att utveckla försäljning av närodlade produkter

REKO-ringar är ett bra exempel



Åtgärder: För att ge de mindre jordbruken större möjligheter att överleva, bör man utveckla former för direktförsäljning till konsumenter.

En modell för direktförsäljning är att organisera lokala producenter och konsumenter i så kallade Rekoringar.

Sverige bör ge stöd till landsbygdsutveckling, som främjar lönsamma och livskraftiga företag och aktiva bönder

100   Ersätt plast med biokompositer
Christina Hansson, SALA | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Biokompositer hävdar sig väl i konkurrensen med plast inte minst när det gäller egenskaper.
Idag kan ekologisk plast tillverkas av hampa och mjölksyra. Biokompositer är helt nedbrytbara. Användningen av plast måste minska. Utvecklingen kan drivas i rätt riktning genom lagstiftning.


Åtgärder: Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt
Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar
Satsa pengar på bioraffinaderier
Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning
Undvik att blanda olika plastsorter efters

99   Ge statligt stöd åt småkonsumenter för beredskapslagring av el för 72h
Bo G Eriksson, Göteborg | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Sverige håller på att rusta upp både civilförsvar och militärt försvar till mycket stora kostnader. På 70- och 80-talet gavs bidrag till småhusbyggnader för att kompletterad med skyddsrum. Det finns alltså exempel på att småhusägare har fått bidrag till beredskapsåtgärder. I de nuvarande beredskapsplanerna rekommenderas att samhällsmedborgarna skall lägga upp förråd för att kunna klara sig under 72 timmar utan samhällets stöd. Detta borde även omfatta elförsörjningen. I första hand bör microproducenter och småkonsumenter av el få bidrag till lagring av energi för 72 timmars behov.

Åtgärder: att riksdagen av beredskapsskäl beslutar att små elkonsumenter skall få bidrag till halva kostnaden av batterier eller annan lagring av energi för att kunna vara oberoende av elnätet under 72 timmar. Detta bör ske i samklang mer målet att befolkningen skall klara 72 timmar utan samhällsservice.

98   Omfördelning av försvarsutgifterna till internationellt miljösamarbete
Bo Herlin, Hägersten | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: De internationella spänningarna minskar inte, utan blir snarare större genom ökade militära satsningar. Dessutom skadas miljön av allt flera militärövningar. För att minska spänningarna bör man snarare satsa mycket på diplomati, freds- och konfliktforskning samt internationella samarbeten av olika slag, inte minst för att rädda den miljö som vi alla är beroende av.

Åtgärder: Omfördela försvarsutgifterna så att betydligt mer går till fredsforskning och andra fredsfrämjande verksamheter, särskilt internationellt samarbete som minskar hoten mot vår gemensamma miljö.

97   Reflekterande tak, vägar, och åkrar
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Den globala uppvärmningen beror på att den instrålade solenergin till stor del absorberas och värmer upp jordens yta, och att värmeutstrålningen sedan alltmer blockeras av en ökande halt av koldioxid (och andra växthusgaser) i atmosfären. Vi måste därför framför allt reducera utsläppen av koldioxid, men i tillägg kan vi minska uppvärmningen genom att öka reflektionen från jordytan, den så kallade albedon ('vitheten'), genom att öka reflektion från tak, vägar, åkrar, och andra horisontella ytor.

Detta har också andra klimatfördelar såsom minskad energiåtgång och minskad värmestress i städerna.

Åtgärder: Jag föreslår att

- Regeringen ökar Sveriges albedo något genom att uppmuntra användning av reflekterande material och metoder på horisontella ytor,
- Regeringen följer upp detta med att undersöka effekten av insatsen.

96   Skapa ett fredsdepartement
Inger Holmlund, Stockholm | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Fredsinriktning ska arbetas fram genom
1/ Utbildning om konfliktlösning i skolan, från lågstadium till universitet
2/ Utbildning på arbetsplatser, föreningsliv och näringsliv
3/ Överföring av resurser från militär och vapenindustri till civilförsvar
4/ Internationellt arbete för en fredskultur enligt FN:s stadgar


Åtgärder: Departementet ska granska alla politiska beslut i samklang med miljö och klimat

95   Hållbara städer
Elisabeth Lundqvist m fl, Stockholm | Ämne: Stad och land
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Det finns inga hållbara städer utan en hållbar landsbygd. Folk i städerna behöver mat, vatten, energi och material och merparten av dessa nyttigheter kommer från landsbygden.
Vår planering måste ha en helhetssyn och därför handla om hållbara kommuner och regioner, där både hållbara städer, mindre tätorter och en hållbar landsbygd ingår i nära relation med varandra.
Dessa regioner bör hänga ihop i ett nätverk för att komplettera varandra dels för att olika delar av landet har olika förutsättningar, dels för att om det uppstår en kris så har man därmed också en bättre krisberedskap.

Åtgärder: Även i planeringen av våra städer bör man utgå från att studera platsen där staden ligger dess förutsättningar och historia. Man gör en markkartering där man tittar på geologi, hydrologi, flora och fauna samt lokalklimatet, man studerar hur man har försörjt staden med de resurser som staden behöver. Man tittar på den befintliga bebyggelsen, infrastrukturen och på transportsystemet.

94   Strategi för hållbara kommuner och regioner
Elisabeth Lundqvist m fl, Stockholm | Ämne: Stad och land
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Det finns inga hållbara städer utan en hållbar landsbygd. Folk i städerna behöver mat, vatten, energi och material och merparten av dessa nyttigheter kommer från landsbygden.
Vår planering måste ha en helhetssyn och därför handla om hållbara kommuner och regioner, där både hållbara städer, mindre tätorter och en hållbar landsbygd ingår i nära relation med varandra.
Dessa regioner bör hänga ihop i ett nätverk för att komplettera varandra dels för att olika delar av landet har olika förutsättningar, dels för att om det uppstår en kris så har man därmed också en bättre krisberedskap.


Åtgärder: Kommunerna bör uppmanas att göra en kartering av markanvändningen och en lokal ekonomisk analys (LEA).
Ställa om till ett ekologiskt kretsloppsjordbruk.
Ställa om skogsbruket till ett naturnära kontinuitetsskogsbruk.
vattnen skall skyddas från föroreningar.
Den lokala upphandlingen skall vara lokalt anpassad.
En levande landsbygd kräver bostäder, service och transporter.


93   Undvik att ansluta Sverige till odemokratiska globala handelsavtal
Björn Idar och Elisabeth Rosenborg, Stockholm | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Stora globala handelsavtal hotar vår demokrati och försvårar omställning till en rimligt hållbar framtid. Deltagande i sådana begränsar våra möjligheter att självständigt styra våra val. Dessutom skapar de en ökning av långa transporter vilket går stick i stäv mot våra ambitioner att minska dessa.

Åtgärder: Vägra att skriva på nya globala handelsavtal även om EU signerat dem. Förnya inte gamla utgående sådana.

92   Stoppa kärnkraften och ta hand om avfallet på ett säkert sätt!
Jan Strömdahl, Stockholm | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Sverige ska verka för ett förbud inte bara vad gäller kärnvapen utan också dess moder, kärnkraften. Och så länge kärnkraften finns kvar ska den jämställas med fossilkraft vad gäller miljö och klimat.

Det globala problemet att på ett säkert sätt i 100 000 år ta hand om kärnavfallet måste få en lösning med hjälp av en prövning av alternativa metoder. I väntan på lösningen bör kärnavfallet minimeras genom snabb utbyggnad av de förnybara alternativen.



Åtgärder: 1. Att Sverige aktivt arbetar för ett internationellt förbud mot ny eller uppgraderad kärnkraft.
2. Att kärnkraft jämställs med fossil kraft vad gäller klimat och miljö.
3. Att alternativ till kärnkraftsindustrins KBS-3 metod utreds efter MMD:s underkännande.

91   För en fossilfri finanssektor (Vinnande motion)
Em Petersson, Stockholm | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att staten säkerställer att finanssektorns investeringar lever upp till Parisavtalets avsikt att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och inte bidrar till klimatskadlig verksamhet. De statliga AP-fonderna investerar idag i några av de smutsigaste verksamheterna i världen, nu är det dags att fonderna blir fossilfria.

Åtgärder: En fossilfri finanssektor:
Att Sveriges regering slår fast ett mål om och utarbetar en handlingsplan för en fossilfri finanssektor

Klimatsäkra AP-fonderna:
AP-fondernas investeringar ska vara förenliga med Parisavtalet
Klimat och miljö ska utgöra den ram inom vilken avkastning kan eftersträvas
AP-fonderna ska flytta investeringarna från fossil verksamhet till hållbara lösningar som förnybart

90   Solenergi i nybyggnation
Marcel Berkelder Exergi Byrån m fl, Vännäs | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Bostäder har enligt BBR/BEN schablonbehov av tappvarmvatten och hushållsel. Fastighetsel beror till stor del av systemval. Att kräva att delar av energibehoven tillgodoses med solenergi driver på utvecklingen av solenergimarknaden och driver också på utvecklingen av energieffektivare teknik. Kraven kan också leda till utvecklingen av kombinationstekniker där såväl värme sol el genereras med solen. I grunden är tekniken etablerad och exemplen finns, det behövs en knuff i rätt riktning mot hållbar utveckling och att solenergi blir en allmän accepterad energiresurs.

Åtgärder: Motionen yrkar på att i bygglagstiftning skall skrivas in att vid nybyggnation av bostäder skall antingen minst 50% av schablonbehov enligt BEN, för tappvarmvatten tillgodoses med solfångare eller hushållsel + fastighetsel tillgodoses med solceller.

89   Hållbara landsbygder i ett klimatsmart Sverige
Ylva Lundkvist Fridh m fl, Stjärnsund | Ämne: Stad och land
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Satsa på en hållbar landsbygd. Staten borde understödja hållbar landsbygdsutveckling på samma sätt som investeringar görs i "hållbar städer". Omställningsrörelsen behöver ekonomiska muskler för att nå sin fulla potential. Det råder bostadsbrist på landsbygden, vilken skulle kunna avhjälpas med satsningar på hyresrätter. För att kunna bo och jobba klimatsmart på landsbygden bör ökat distansarbete stimuleras.

Åtgärder: - Att inrätta ett statligt program om minst 200 miljoner kronor för en fyraårsperiod för att understödja det folkliga engagemanget för omställningen till ett hållbart Sverige.
- Ge ekonomiskt stöd och garantier till kommuner som vill bygga hyresrätter på sin landsbygd.
- Premiera företag och myndigheter som låter de anställda arbeta på distans.



88   En hållbar landsbygd och livsmedelsförsörjning
Ylva Lundkvist Fridh m fl, Stjärnsund | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Idag förlitar Sverige sig på att försöja matbehov genom import och export. Ett klimatsmart samhälle behöver i högre grad anpassa regler efter och stimulera småskalig, lokal matproduktion.

Åtgärder: -Ta fram en nationell strategi som stöttar självförsörjningsinitiativ och lokal produktion av livsmedel.
-Se över regelverket så att det blir lättare att starta och driva lokal och småskalig verksamhet, tillsynsavgifter m.m. måste anpassas till verksamhetens omfattning.
-Stimulera lokal upphandling genom regler som tar hänsyn till miljö, kvalitet och sociala aspekter.

87   Matsvinnet måste minska i alla led från primärproduktion till hushåll
Ulla Björklund, Stockholm | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning:
Vår samlade matkonsumtion i Sverige genererar totalt utsläpp på 21 miljoner ton
CO2, varav mer än hälften av utsläppen sker i andra länder vilket beror på
omfattande import av mat. (Jordbruksverket), 2001 Ref (1)


Åtgärder: ?Fortsatt forskning för att både kunna beräkna och förstå omfattningen av matsvinn i primärproduktion, förädling, livsmedelstransporter, handel och konsumtion.
Följ upp om matsvinnet verkligen minskar i alla led inkl transporter
?Öka andelen av direktförsäljning från jordbruk till konsument.
Minska antalet matsorter
Informera om skillnaden mellan "bäst för" och "tjänligt till" -datum

86   Solceller på buss-tak
Gertrud Brorsson, Stockholm | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Det har gjorts något litet försök med solceller så bussen alstraar sin egen energi. Nu tid för en ordentlig satsning. Elbuss finns nu.

Åtgärder: att pröva ett projekt om att utveckla el-bussar som drivs på solceller.

85   Motion om uppvärmda gator till, från och för kollektivtrafiken.
Gertrud Brorsson, Stockholm | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Åtgärder som ökar kollektivtrafiken måste pövas. Vi har lång period vinter och ofta snöskottning av diselfordon som ej hinner med . Kan det bli mer energieffektivt om man i vissa stråk satsar på uppvärming av gator? Spillvärme? Plogbilarminskar i antal alt omfördelas. Ökar möjligheten för folk att komma till och från kollektivtrfiken, speciallt de med svårtigheter, som i sin tur kan öka antalet resenärer i kollektivtrafiken mot bilen. Bussen kommer lättare fram fram - och i tid. Behöver göras samhällsnyttoberäkning och då utifrån olika förhållanden, storstad, mindre städer.

Åtgärder: att en utredning tillsätts för att ta fram möjligheter att på ett miljövänligt sätt uppvärma vissa gator som är viktigt för de som går, främst de till och från kollektivtrafiken och där bussar går.

att räkna på hur mycket energi det går att spara på om man värmer upp gator så att det minskar bilåkandet och gynnar kollektivtrafiken.


84   Stadsmiljömål och kopplingen till stadsmiljöavtal och klimatklivet
Roger Bydler, Nacka | Ämne: Stad och land
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Idag är det inte obligatoriskt att stadsmiljömål ska tas fram. Genom att koppla stadsmiljöavtal och klimatklivet – åtgärder i stadsmiljö - till stadsmiljömål när ansökningar bedöms, kommer det att bli ett starkt tryck på kommuner att ta fram stadsmiljömål som innehåller tillräckligt långtgående klimatmål.
För att underlätta för kommuner att ta fram stadsmiljömål som är i samklang med nationella och internationella klimatmål bör regeringen stödja kommuner som vill fungera som föregångare.


Åtgärder: Att kommuner ska ta fram stadsmiljömål som står i samklang med Klimatpolitiska ramverkets mål och Parisavtalets mål

Att stadsmiljöavtalen och klimatklivet – i de fall åtgärderna är i stadsmiljöer – ska utgå från hur ansökningarna bidrar till stadsmiljömålen när de bedöms


83   Klimatanpassa barnbidraget!
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Överbefolkning är en starkt bidragande orsak till klimatkrisen. Speciellt mängden människor i den rika världen orsakar långt över sin andel av utsläpp per capita. Den familjepolitik som Sverige införde efter andra världskriget och som sedan kopierats av flera andra länder leder (vilket var avsikten) till allt fler medborgare. Konsekvensen blir högre belastning på naturresurser och klimat.

Om Sverige ska trovärdigt propagera för lägre klimatbelastning måste vi sluta stimulera befolkningstillväxt. Ett första steg vore att anpassa barnbidragen till klimatet.

Åtgärder: Jag föreslår att

- flerbarnstillägget tas bort,
- barnbidrag betalas för ett eller max två barn,
- barnbidraget räknas upp proportionellt till föräldrarnas ålder.

82   Hindra statligt styrda investeringar i fossil energi
Henrik Petrén, Uppsala | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Hindra till exempel Fjärde AP-fonden att investera i oljebolag överhuvudtaget. Om man har en heltäckande svartlistning av tobak borde det gå utmärkt att helt svartlista oljebolag.

Åtgärder: Pensionsfonder och andra fonder som staten råder över ska inte tillåtas investera i företag som utvinner fossila bränslen eller har sina huvudintäkter från den fossila energiutvinningen.
Aktuella innehav ska skyndsamt (säg inom ett år) avvecklas.

81   Svenska satsningar på koldioxid-infångning och -lagring (CCS)
Ola Gabrielson m fl, Enskede, Göteborg | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Ett långsiktigt stabilt klimat kräver inte bara snabb utfasning av CO2-utsläpp utan även att aktivt minska CO2-halten i luften, med t.ex. återbeskogning och tekniska åtgärder som CCS.
CCS är en kritisk komponent i flertalet IPCC-scenarier, trots att CCS fortfarande är på ett tidigt utvecklingsstadium.
Sverige bör delta i forskning på effektiva, ekonomiska metoder för CCS, speciellt tillämpningar som är intressanta i Sverige eller kan ge ny export.
Patentfrågor kan försena CCS och bör behandlas nu.
Samtidigt måste det göras mycket tydligt att CCS inte är en anledning att inte minska utsläppen.

Åtgärder: Sverige bör
-delta i internationell CCS-forskning,
-bilda ett vetenskapligt råd för att följa forskning på området och styra satsningar till projekt tillämpliga för Sverige,
-proaktivt lösa frågan om internationella patenträttigheter för CCS,
-skapa incitament och infrastruktur för CCS nu,
-kraftfullt bekämpa idén att koldioxidinfångning och -lagring (CCS) kan ersätta utsläppsminskningar.

80   Ersättning för samhällsnyttig verksamhet
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning:

Åtgärder: Vi föreslår att, som ett enklare första steg mot allmän Baslön, samhället börjar ersätta människor för frivilligt och ideellt arbete och annan samhällsnyttig verksamhet.

Speciellt bör människor som aktivt engagerar sig för att rädda världen undan en klimatkatastrof premieras.

79   Lånefinansiering är inte en hållbar lösning
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: En av hörnstenarna i det nyliberala projektet är att minska samhällets inflytande över individ och företag genom att sänka skatterna och därmed krympa statens verksamhet.

Sänkta skatter resulterade på 1990-talet i att stater istället lånade pengar och fick en accelererande statsskuld. De senaste decennierna har vi sett ett ökande inflytande från näringslivet via så kallade Offentligt-Privata Samarbeten, OPS, och Privata FinansInitiativ, PFI, vilka skuldsatt stater ytterligare.

Konsekvenserna har blivit högre kostnader, ett kortsiktigt resursslöseri, och ökad klimatbelastning.

Åtgärder: Pengar som staten lånar idag måste betalas med högre skatter imorgon. Att låna till statliga utgifter är bara att skjuta upp skatterna. Dessutom ökar det belastningen på klimat och miljö.

Jag vill att
- staten slutar låna upp pengar för långsiktiga satsningar,
- och istället bygger ut i den takt inkomsterna tillåter;
- staten i sista hand lånar räntefritt av sig själv (med budgetunderskott).

78   Förändra examinationskraven i svensk högre utbildning!
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Utbildning
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: För att åstadkomma en säkrare ledning av samhälle och näringsliv under en svår period framöver behöver vi folk i beslutande positioner som har grundläggande kunskaper i de ämnen som påverkar besluten, både humaniora och naturvetenskap. Dessa ämnen bör alltså vara obligatoriska i all högre utbildning.

Examina ska vidare testa dessa ämnen på ett integrerat sätt, så att tillämpningen av dem inom specialiseringen blir tydlig.



Åtgärder: Jag föreslår att

- all högre utbildning innehåller grundkunskaper om en bred uppsättning ämnen,
- dessa ämnen testas integrerat för se hur väl studenten tillägnat sig dem.

77   Minska utsläppen av växthusgaser från Sjöfarten
Andreas Eklund, Södertälje | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Sjöfarten använder i huvudsak råoljebaserade drivmedel, t.ex. marin gasolja (MGO) eller tung bunkerolja (heavy fuel oil, HFO). För lokal och regional sjöfart är eldrift ihop med batterier ombord en möjlighet. Detta bestämmer Sveriges Regering och Riksdag över. För internationell sjöfart bör eldrift i städers närområden kombineras med att oljor framställda ur avfall används. Sverige kan påverka internationell sjöfart via FN-organet IMO. Mer varor bör produceras lokalt / regionalt. Då minskar den globala sjöfarten.

Åtgärder: Flera åtgärder behövs. För lokal och regional sjöfart är eldrift ihop med batterier ombord en möjlighet. I känsliga vatten kunde det vara ett lagkrav. För internationell sjöfart bör eldrift kombineras med att oljor framställda ur avfall används. En minskar världshandel ger mindre global sjöfart.

76   Rädda regnskogen genom att göra den lönsam
Andreas Eklund, Södertälje | Ämne: Global rättvisa
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna. Idag är många produkter som framställs ur trä från regnskogar bannlysta. Resultat: Regnskog betraktas som värdelös. Den huggs ner. Träden används inte ens, utan bränns bort, svedjebränning. Plantager med grödor ersätter regnskog. Är det önskvärt?? Hyggena i regnskog ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ytterligare ett sätt till att göra regnskog lönsam.

Åtgärder: Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam.

75   Storsatsning på vätgasproduktion med plasmateknik
Björn Idar m fl, Stockholm | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Världens ledande beslutsfattare, såväl politiska som industriella, skapade i januari 2017, under konferensen "World Economic Forum" i Davos, organisationen "Hydrogen Council". Det är ett råd för ledande energi-, transport- och industriföretag som har den gemensamma ambitionen att främja utbyggnaden av ett globalt vätgassamhälle. Sverige bör bidra genom storskalig satsning på plasmateknik med skattemedel för att snabbt ge industrin den nödvändiga vätgasen i stora mängder i en ny unik satsning, som ersättning för kol och koks vid framställning av stål.

Åtgärder: Riksdagen bör omgående satsa på en massiv utbyggnad av infrastruktur för tillverkning och distribution av energibäraren vätgas med fokus på plasmateknik, en ekologiskt försvarbar metod som samtidigt kan lösa problemen kring samhällets avfall.

74   Energieffektivisera alla bostäder
Sigbritt Nordlund, Hägersten, Stockholm | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Bostadsbestånd och lokaler kan ses som en oanvänd energikälla, som står för 40 % av Sveriges totala energianvändning. Merparten är äldre bebyggelse vars energiförbrukning i motsats till nyproduktion är helt oreglerad. En genomförd energieffektivisering skulle frigöra energi för andra samhällssektorer. Med känd teknik såsom värmepumpar och solpaneler är det enkelt att minska mängden köpt energi med hälften eller mer, med liten eller utan renovering av själva byggnaden. Återbetalningstiden för sådana investeringar är kort i förhållande till livslängden.

Åtgärder: att nationella regler införs för alla bostadsbyggnaders tillåtna förbrukning av köpt energi

att rådgivning och information om energieffektivisering åläggs kommunerna

att uppföljning görs av statlig tillsynsmyndighet



73   Förbjud direktreklam i pappersformat
BirGitta Tornérhielm m fl, Skarpnäck | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Förbud för pappersreklam är ett effektivt sätt att nå klimatmålen enligt Sveriges klimatlag (2017:720)

Åtgärder:
Vi föreslår att direktreklam i pappersformat förbjuds i Sverige med effekten att minska konsumtionen och därmed också dämpa produktionsbehovet.

72   Hämta inspiration från Kuba
Jan Strömdahl, STOCKHOLM | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Kuba är det enda socialt mycket högutvecklade land i världen som har ett ekologiskt fotavtryck i närheten av vad ett jordklot kan klara av. Sverige är också socialt mycket högutvecklat men svenskarna har i genomsnitt en konsumtionsnivå som motsvarar 4,2 jordklot enligt de senaste mätningarna. Bara koldioxidutsläppen motsvarar över 2 jordklot. Jag föreslår att den svenska Riksdagen och svenska myndigheter fördjupar sina kontakter med Kuba för att se vad man kan lära när det gäller jordbruk och mat, energi, transporter, bostadsförsörjning, decentralisering , demokrati och folkbildning.

Åtgärder: Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck från 4,2 till 1,0 jordklot och sina koldioxidutsläpp till högst 1 ton per person.
För att klara av detta i praktiken föreslår jag att Riksdagen och svenska myndigheter studerar Kuba som det enda utvecklade land som är i närheten av hållbarhet. Om Kuba ställer om från olja till sol kan konsumtionen på andra områden öka med 0,4 jordklot.

71   Skapande av gröna pengar
Stefan Norrman, Tumba | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Pengarna som skapas kan användas för t.ex.
- Utbyggnad och förbättringar av järnvägsnätet
- Omfattande utbyggnad av laddinfrastrukturen för elbilar
- Lantbruksstöd för en utökad övergång till hållbar och giftfri matproduktion
- Stöd till hållbart och klimatsmart byggande
- Anpassning av transportinfrastrukturen till ett förändrat klimat
- Gynna forskning, utveckling och användning av biokol
- Stöd till forskning, tester och utvecklingsinsatser inom områden för negativa utsläpp av växthusgaser
- Stöd till kommuner för att underlätta införandet av miljöfria zoner i stadsmiljö

Åtgärder: Regeringen bör förutsättningslöst låta utreda:
a. Hur affärsbankernas penningutgivning vid beviljande av lån kan överföras till Riksbanken.
b. Hur en del av Riksbankens penningutgivning kan styras till områden som stödjer åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser.
c. Hur en del av Riksbankens penningutgivning kan styras till områden som stödjer en hållbar ekonomisk samhällsutveckling.

70   Vad gäller för ett framtida svenskt transportsystem?
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Rälsbunden transport har låg energiförbrukning per tonkilometer, och lämpar sig dessutom väl för elektrisk drift. Därmed är det en viktig komponent i ett framtida lågenergisamhälle.

Däremot är det inte lösningen på alla transportbehov. Vidare är det inte självklart att transportbehoven följer samma mönster, ökar eller ens består på samma nivå. Vårt val av framtidens transportsystem kan inte bygga på en ren extrapolering av dagens system.

Andra transportsätt har egenskaper som kan komplettera tågets. Målet är att åstadkomma effektiv transport till minimal kostnad och klimatbelastning.

Åtgärder: -Utsläppen måste styra alla beslut om transportsätt, tills vidare
-Därför (och av andra skäl) är biobränsle inte en framtida massprodukt
-Järnväg måste vara stommen i transportnätet (p.g.a. eldrift)
-Båt ska användas för tungt gods längs kusterna, helst eldrivet
-Bil (el-) behövs för att fylla luckorna och som fall-back
-Flyg har flexibilitetsfördelar som kan motivera utveckling av elflyg

69   Skala upp 'One Tonne Life'!
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi bör fortsätta att iscensätta och studera faktiska försök att komma under en hållbar utsläppsgräns. Baserat på tidigare projekt bör nästa steg vara att studera en större grupp än bara ett hushåll, och inkludera även hur samhället kan spara utsläpp.

Åtgärder: Vi föreslår att

- projektet 'On Tonne Life' repeteras i större skala, inklusive samhällets möjligheter att spara utsläpp.



68   Koppla arbetsgivaravgiften till klimatbelastningen!
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning:
Vi behöver stimulera arbetsmarknaden till större andel 'gröna' jobb för att sänka Sveriges totala utsläpp. Det enklaste sättet är ekonomiska fördelar kopplade till hur arbetet utförs.


Åtgärder: Vi föreslår att

- företags avdrag för energiförbrukning avskaffas,
- dessa ersätts med att arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen.



67   Tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond.
Torbjörn Vennström m fl, Norrtälje | Ämne: Global rättvisa
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Genom att tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond tar vi ansvar för vår del av den globala klimatskulden. Vår ackumulerade klimatskuld uppgår till 3,6 miljarder ton CO2e växthusgaser. Vi har exploaterat luft och skogar på andra människors bekostnad. Klimatskulden består också av anpassningskostnader som nu tvingas på utsatta länder och samhällsgrupper. Sverige bör arbeta för en utökning av FN:s gröna fond på 100 miljarder dollar 2020. Enligt Världsbanken kan det behövas tio gånger mer för att utjämna infrastruktur-klyftan mellan rika länder och länder i Syd.

Åtgärder: Vi föreslår
att Sveriges bidrag till FN:s fond för globala klimatåtgärder (FN:s gröna fond) ska öka från nuvarande 1 miljard kronor per år till 3 miljarder per år under perioden 2019-2022.
att satsningen ej ska tas från befintliga medel för internationellt utvecklingsarbete utan genom ökade skatteintäkter från kapital, stora förmögenheter och finansiella transaktioner.

66   Lokal ekonomi för ökad hållbarhet och resiliens
Alf Hornborg, Gunnebo | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Basinkomst i KV utbetalas månadsvis elektroniskt för att uppmuntra lokalt utbyte av varor och tjänster. Företag och enskilda erbjuds att växla en andel av sina inkomster i KV till reguljära pengar. Växlingskursen bör kontinuerligt kalibreras med rådande inväxlingsvolymer så att Riksbanken har ett instrument för att i inflationsdämpande syfte kunna reglera mängden KV som cirkulerar i samhället respektive återförs till staten. Långväga importvaror (t.ex. kaffe, mediciner, datorer) inköps med reguljär valuta som erhållits genom lönearbete, växling eller som andel av socialförsäkring.

Åtgärder: Staten bör ge alla invånare en basinkomst i form av en komplementär valuta (KV) som bara kan användas för lokala inköp. Dessa varor och tjänster har producerats inom t.ex. 5 mil från köpstället och transportcertifierats med hjälp av GPS. Basinkomsten skall räcka för människors grundläggande försörjning: mat, hyra, enklare vård, lokalproducerad energi, m.m.


65   Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik
Andreas Eklund, Södertälje | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Biomassa har tagit sitt kol från atmosfären genom att binda CO2. Om biomassa omvandlas till kol(C), och kolet grävs ner i mark som odlas, så blir kolet kvar där i flera tusen år. Biokol är alltså en "carbon capture andstorage"-teknik (CCS). Överallt kan biomassa växa, och överallt finns mark/jord. Jorden blir bördigare dessutom. Då biomassa => biokol med olika processer, så bildas samtidigt energirik gas. Den kan förbrännas och ge värme och el som ersätter fossil energi.

Åtgärder: Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start. Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts" carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring.

64   Bygg ut elvägar, så att fordon inte behöver ha så stora batterier
Andreas Eklund, Södertälje | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Det går att lagra relativt lite energi i form av el i ett batteri. Batterier är tunga och adderar vikt till fordon. Batteriets enda uppgift i fordonet är att lagra energi så att fordonet kan köra. Om man ska köra långt på el som finns i ett batteri, så behöver man ett stort, tungt batteri. En lösning är att ladda bilen på elvägar medan man kör landsvägstrafik.


Åtgärder: Regeringen bör ge mer stöd till utvecklingen av elvägar och ta initiativ till att forskare, myndigheter och fordonsindustri samarbetar kring detta. I Sverige såväl som i fler EU-länder.

63   Syntetiska biodrivmedel ur energi från skogsbruk och jordbruk
Andreas Eklund, Södertälje | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Syntetiska biodrivmedel har potential på flera sätt; De fungerar i existerande fordon ute i samhället. De är ofta renare och mindre giftiga än råoljebaserade drivmedel, och de ger därför renare avgaser. Om användningen av råolja (fossil energiråvara) ska minska snabbt, så behövs drivmedel framställas, som fungerar praktiskt i de fordon som redan finns ute i samhället, inklusive biodrivmedel till flyget.

Åtgärder: För att underlätta framväxten av syntetiska drivmedel som framställs ur skog och ur skogsavfall och ur jordbruksavfall, så bör det finnas mer stöd till såväl forskning som till att bygga småskalig provproduktion som kan skalas upp; S.k. Pilotanläggningar.

62   Alla ska ha jobbet på gång- eller cykelavstånd (urbaniseringens gränser)
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Stad och land
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Genom att i lag begränsa antalet arbetsplatser per kvadratkilometer kan vi motverka den ohälsosamma geografiska centralisering av makt och resurser som pågår i Sverige och därigenom åstadkomma ett mänskligare och mindre klimatbelastande samhälle. För att underlätta denna omställning utan att öka resandet är det viktigt att förbättra möjligheterna till virtuell närvaro genom att öka kapaciteten för elektronisk kommunikation.

Åtgärder: Jag vill att

- Regeringen lägger ett lagförslag som begränsar koncentrationen av arbetsplatser, för att på det sättet stimulera decentralisering från större till mindre städer;
- elektronisk kommunikation förbättras för att ge hög kvalitet för virtuell närvaro, i syfte att minimera resandet.


61   Ransoneringssystem för nöjesresor med flyg
Thomas Engdahl, Stockholm | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Varje svensk medborgare får ett "ransoneringskort" (kan ligga digitalt knutet till passet) och utfärdas med 5 eller 10 års intervaller. Exempel: Anta att man får en kvot resor lagrat i passet att användas inom 10 år. Om kvoten utgörs av 10 flygresor tur och retur huvuddestinationen plus eventuella inrikesflygresor (för att nå huvuddestinationen) så står det var och en fritt att fördela dessa resor under de tio åren. Ex. Resa mellan Arlanda och Cancun (Mexico) räknas som 1 flygresa tur och retur även om resan inte är direktflyg utan kräver flera byten för att nå huvuddestinationen.




Åtgärder: Införa ett allmänt ransoneringssystem för nöjesresor med flyg. Varje svensk medborgare tilldelas en kvot flygresor att fritt använda sig av.
Dessutom information som upplyser om den skadliga effekt på planetens klimat och i förlängningen på oss människor som ökningen av koldioxid har.

60   Möjlighet nå utsläppsnivån växthusgaser 2 ton per person 2045
BirGitta Tornérhielm, Skarpnäck | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Senast år 2045 ska utsläppen vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. (Klimatlag (2017:720)
Minskning av personligt CO2-utsläpp kan ske genom växtbaserad kost, minskat flygande, bilfrihet, färre eller senare födda barn.
Offentlig sektor – liksom näringslivet - måste sänka sina utsläpp Långsiktiga investeringar skall göras göras så att klimatmålen nås. Exempel: klimatsmarta upphandlingar, internetbaserade möten, att medarbetare endast i undantagsfall använder flyg, att fordon är fossilbränslefria, att el- och energiförsörjningen i offentliga byggnader blir fossilfria..

Åtgärder:
Åtgärder

Vi föreslår att

- staten genom styrmedel som lagar och avgifter möjliggör för den enskilde att minska sina utsläpp tll en nivå under 2 ton per person och år 2045.

. Statlig styrning sker genom avgifter, lagstiftning, budget, momsregler etc. på alla samhällssektorer för att nå Klimatmålet



59   Återupptagande och utbyggnad av tåg och båtförbindelser inom Europa
Lena Pårup m fl, Lidingö | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Förbindelser som lagts ner ca 1990-2010:

Nattåg Stockholm-Hamburg
Nattåg Stockholm-Oslo
Nattåg Stockholm-Göteborg-Halmstad-Helsingborg
Nattåg Stockholm-Köpenhamn
Nattåg Stockholm-Trondheim
Nattåg Malmö-Berlin (året runt)
Nattåg Malmö-Prag-Budapest
Nattåg Köpenhamn-Göteborg-Oslo
Båt Göteborg-London
Båt Stockholm-St Petersburg

Förbindelser som lagts ner ca 2010-2015:

Nattåg Köpenhamn-Schweiz (Basel)
Nattåg Köpenhamn-Amsterdam
Nattåg Köpenhamn-Paris
Nattåg Stockholm-Storlien/Duved/Åre (året runt)
Båt Göteborg-Kristiansand-Newcastle
Båt Göteborg-Kristiansand
Biltåg Hamburg-Wien/Basel/Cannes

Åtgärder: Föreslagna åtgärder
Göra det möjligt att välja tåg/båt i stället för flyg/bil genom:
* Att återuppta och bygga ut tåg och båtförbindelser i Sverige och Europa.
* Att det blir pålitligare och enklare att ta tåg/båt.
*Att införa principen förorenaren betalar, vilket skulle göra tåg/båt konkurrenskraftiga i förhållande till flyget.


58   Beskatta byggnader efter uppvärmningskostnad
Bo G Eriksson, Göteborg | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: De stora energislukarna i vår vardag är bilen, biffen och bostaden. Uppvärmningen av bostäder sker i stor utsträckning genom förbränning, antingen i huset eller genom fjärranläggningar för el och värme. Anpassningen av bostäder till bättre energihushållning går för långsamt och det finns stora anpassningsbehov. Till exempel i miljonprogrammets hus. Jag får ofta höra att det inte lönar sig att energianpassa med bästa teknik. Min enkla ide är: Gör det lönsamt att energianpassa! Tillämpa den framgångsrika metoden morot och piska. Inför en progressiv skatt på energianvändning för uppvärmning.

Åtgärder: -att Sveriges Regering och Riksdag beslutar om att införa en skatt på byggnader efter hur mycket energi, som tillförs byggnaden för uppvärmning.

57   Bygg bara passivhus!
Bo G Eriksson, Göteborg | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: De stora energislukarna i vardagslivet, som vi kan göra något åt, är bilen, biffen och bostaden. Det jag vill komma åt är att spara energin, som går åt för uppvärmning av byggnader. Nu pågår stora bygginvesteringar i Sverige inte minst för bostadsbygge. För att nå klimatmålet att reducera CO2 utsläpp behöver vi spara energi för uppvärmning av byggnader. Det kommer att kräva stora kostnader i befintliga byggnader. Låt oss därför inte nu uppföra nya byggnader, som om vi några år måste anpassa för att dra mindre energi för uppvärmning. Bygg endast passivhus!

Åtgärder: -att Regeringen och Riksdagen beslutar att införa byggnormer för att all nyproduktion av byggnader skall bli passivhus i den meningen att de värms av verksamheten i huset med eventuellt tillskott från jordvärme.


56   Mer lövträd i skogen för klimatet och den biologiska mångfalden
Kristina Bäck m fl, JOHANNESHOV | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Riksdagen bör införa incitament som ger större variation i skogsbruksmetoderna så att blandskog och lövträd gynnas och naturlig föryngring får ske på fler ställen i Sverige. Skogsvårdslagens paragraf 6 ska justeras för att främja löv- och blandskog. Då ökar både skogens motståndskraft mot klimatförändringar och den biologiska mångfalden (3,5).

Åtgärder: 1. Riksdagen bör införa incitament för att främja naturlig föryngring av blandskog efter avverkning. Exempelvis så kan rönn, björk, asp, ek, bok, och sälg föryngras där dessa arter fanns naturligt tidigare. Detta för att klimatsäkra skogen, främja biologisk mångfald och bidra med fler ekosystemtjänster

2. Skogsvårdslagen bör justeras, förslagsvis paragraf 6, där en ny text om detta kan införas.

54   Riksomfattande folkbildningskampanj (Vinnande motion)
Gunilla Winberg, Stockholm | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning:
Riksdag och regering måste leda utvecklingen när det gäller hela samhällets nödvändiga
omställning för att kunna lösa klimatutmaningen . Vi föreslår därför att en skattefinan-
sierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs med syfte att få alla landets
innevånare att bli förberedda på att en starkare politisk styrning behövs på alla nivåer i
samhället för att klimatmålen ska kunna uppfyllas



Åtgärder: En skattefinansierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs

53   Ta fram nytt ramverk - resurshushållningsplan
Lena Wallin, Brösarp | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Idag kretsar arbetet med att förebygga avfall runt privatpersoner och deras konsumtion samtidigt som avfallsbranschen står som mottagare för de flesta åtgärder som beslutas. Avfallsbranschen förmodas även kunna minska avfallet och påverka människor till ändrat konsumtionsbeteende.
Detta trots att möjligheten till att återvinna och bygga en cirkulär ekonomi återfinns i designstadiet av produkterna. Genom en resurshushållningsplan kan mål sättas för resursuttag och därmed får producenterna ett större incitament att skapa produktdesign som håller materialets värde högt och går att cirkulera.

Åtgärder: Att regeringen ger uppdraget till Naturvårdsverket att skapa förutsättningar för en nationell resurshushållningsplan
Att denna tar upp livscykelanalyser på material, degraderingsprinciper samt sätter mål för resursuttag.
Att planen omfattar både nationella resursuttag som import av material och produkter.


52   Skog ska ej gå till bioenergi
Lena Wallin m fl, Brösarp | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi har börjat se skog och produkter därifrån, som den nya oljan. Och på sätt och vis är det så. För när skog brinner frigör även den koldioxid. Detta varnar idag forskarna för. Vi måste då reagera och förhindra att vi släpper ut koldioxid i en omfattning som skog och mark ej kan binda.

Åtgärder: - beräkningar på hur mycket koldioxid som kommer frigöras genom Sveriges satsningar på bioenergi ska redovisas.
- bioenergi från skog skall endast göras från restprodukter
- bioenergin ska ha krav på minimum av koldioxidutstläpp motsvarande biogasens prestanda
- alternativt ska all bioenergi ha koldioxidskatt

51   Skogsindustrin och dess forskning med produktutveckling
Lena Wallin m fl, Brösarp | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Skogen kan vara till stor nytta för oss, både där den står och i produkter som är långlivade. Skog ska dock inte brinna, då det leder till koldioxidutsläpp. Att utveckla engångsprodukter som ska ersätta t.ex. engångsprodukter av plast, är både slöseri med materialet, energin som behövs, orsakar koldioxidutsläpp och bidrar som alla andra engångsprodukter till nedskräpning. Och förstör skog.

Åtgärder: - styr bort forskningen på produktutveckling som går till engångsprodukter
- styr forskningen mot långlivade produkter som ej hamnar till förbränning i avfallshanteringen
- ge skogsforskning och övriga producenter i uppdrag att utveckla återbruk av träbaserade produkter, från virke till möbler

49   Elektrifiera transportsektorn
Lasse Vretblad, Stockholm | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Transportsektorn måste rivstarta en genomgripande omställning för att bli oberoende av fossil energi. Den vanligaste biodieseln i Sverige idag, HVO, har sitt ursprung i importerad råvara till nästan 90 % och biobränslen från svensk cellulosa är bara en tillfällig lösning. Att frigöra sig från fossilfri energi för transportsektorn handlar om el-energi.

Elbilsmarknaden expanderar, därför finns nu förutsättningarna att påbörja utbytet av bilparken. Det som då måste ske är en kraftig expansion av laddstrukturen, att samhället tydliggör att laddmöjligheterna kommer att finnas där man behöver dem.


Åtgärder: Riksdagen bör ge Energimyndigheten i samarbete med nätägarna ett uppdrag att arbeta för en snabb elektrifiering av transportsektorn genom att bygga ut laddstrukturen i Sverige

48   Bygg ut havsbaserad vindkraft för transportsektorns behov och för export
Lasse Vretblad, Stockholm | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: En aktuell svensk utmaning är att göra transportsektorn oberoende av fossil energi. Tillgången på råvara för biobränslen är begränsad både internationellt och inom Sveriges gränser. Ny fossilfri el-energi behövs i stället för elektrifiering av transportsektorn. Den måste i huvudsak baseras på el från vindkraft - och havsbaserad vindkraft kan där spela en huvudroll.

Sveriges energipolitik behöver inte som hittills begränsas till landets egna behov. Sverige har de bästa förutsättningarna för utbyggnad av vindkraften i Nordeuropa och kan därför bidra med (lönsam) export utöver Sveriges gränser.

Åtgärder: Energimyndigheten bör få Regeringens uppdrag att genomföra en utbyggnad av svensk havsbaserad vindkraft som motsvarar transportsektorns behov av en omedelbar elektrifiering, och som också öppnar för en lönsam el-export till norra Europa.



47   Aktiebolagslagen hindrar hållbarhets-ambitioner
Gunnar Isaksson, Göteborg | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Aktiebolagens vinstsyfte hindrar företag från att skriva in hållbarhetsambitioner i bolagsordningen. Aktiebolagslagen bör formuleras om, eftersom det idag är oklart vad som är tillåtet att skriva in i bolagsordningen. (1)

Åtgärder: Aktiebolagslagen bör formuleras om, eftersom det idag är oklart vad som är tillåtet att skriva in i bolagsordningen. (1)

46   Regnskogarna får inte avverkas för att ersättas av palmoljeplantager
Ulla Björklund, Stockholm | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Palmolja har allt mer börjat användas som tillsats i matprodukter hygienprodukter. Den används även i biodiesel.

De senaste åren har omfattande regnskogs-arealer avverkats för att ersättas av palmoljeplantager. Syftet har varit att utvinna palmolja. Det har orsakat omfattande CO2-utsläpp framför allt i Indonesien och Malaysia, men även i afrikanska och sydamerikanska längder. Regnskogarna fungerar normalt som kolsänkor, men avverkningen orsakar nu i stället omfattande CO2-utsläpp. Regnskogarna utgör också hemvist för många djur som nu pga avverkning hotas av utrotning

Åtgärder:
Våra livsmedel och våra drivmedel bör ej baseras på palmolja

Information om palmolje-utvinningens konsekvenser bör förmedlas till hushållen. Särskilt informationsmaterial bör tas fram

Eventuell palmolja i matprodukter måste tydligt markeras/märkas så att konsumenterna ges möjlighet att avstå att köpa

45   Inför utsläppsransonering
Henrik Petrén, Uppsala | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Individuell utsläppsransonering införs. Ransonen skall minska med tiden, och det ska vara möjligt att handla med ransonerna.

Åtgärder: Inför individuella utsläppsransoner.
Inrätta ett system för att hålla ordning på transaktioner för de varor och tjänster som ingår i ransoneringssystemet och möjliggöra handel med ransoner. Systemet måste också kunna presentera hur stora utsläpp en viss transaktion innebär så att individen kan hålla sin utsläppsbudget.

44   Ordet hållbarhet i politiska beslut
Mats Helander, Ljungsbro | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Ordet hållbar används så flitigt och oprecist att det håller på att förlora betydelse. Att prata om hållbarhet ger positiva signaler och används ofta utan att det har någon egentlig betydelse. Det är svårt att argumentera för verklig hållbarhet när verksamheter och beslut benämns hållbara utan att de är det. En ofta använd formulering i beslut från regering och riksdag är ”hållbar tillväxt och utveckling”. För att veta om något är hållbart så måste det definieras och mätas. Om det inte finns något annat mått på hållbarhet avseende miljön så kan måttet ekologiska fotavtryck användas.

Åtgärder: • Att i alla beslut där ordet hållbar används i betydelsen hållbar miljö, definiera vad ordet hållbar betyder baserat på vetenskapligt vedertagna beskrivning, samt ange hur hållbarheten kommer att följas upp.
• Att årligen redovisa uppföljningen av hållbarhet i fattade beslut, samt att vidta åtgärder för att uppnå hållbarhet i de fall genomförande av beslut inte är hållbart.


43   Finansiellt stöd till utbyggnad av tankstationer för vätgas
Björn Idar m fl, Stockholm | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Sverige har i dag 33 elbilar försörjda av ett vätgas-bränslecell-elsystem. Saknas en infrastruktur av tankställen för vätgas hämmas produktion och försäljning av dessa rena fordon vars enda utsläpp är värme och vattenånga.Tankningstiden 3-5 minuter kan ge en körsträcka på 60-80 mil med elmotorer. Sammanlänkningen av Skandinavien med Sydeuropa pågår i den långt framskridna EU-satsningen "European Union Hydrogen Highway", med drygt 60 redan färdigställda tankstationer.

Åtgärder: Svenska staten uppmanas att snarast möjligt börja subventionera utbyggnaden av tankstationer för energibäraren vätgas (hydrogen), i första hand till bränslecellsutrustade elfordon. Detta är en nödvändig åtgärd i förverkligandet av en fossilfri fordonsflotta. Dessa elfordon bör erbjudas samma ekonomiska fördelar som fordon med batterikoncept.



42   Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen. (Vinnande motion)
Iann Lundegård, Stockholm | Ämne: Utbildning
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Varje dag befinner sig ca halva Sveriges befolkning i verksamheter i nära anknytning till utbildning. I skollagen finns värdegrunden för svensk skola. 1990 fick svensk skollag tillägget miljö i portalparagrafen. Vid riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering. I den nya skollagen är tillägget om miljö som fördes in 1990 borttaget ur den s.k. portalparagrafen. Inte heller nämns hållbar utveckling i den nya skollagen. Skolans styrdokument är bindande och ska följas och de regler som gäller för skolans verksamhet är ytterst beskrivna i Skollagen.

Åtgärder: Motionen yrkar om att återinföra begreppet miljö och införa begreppet hållbar utveckling i skolans portalparagraf, Skollagen.

41   Samordnad tågtrafik inom EU (Vinnande motion)
Bo Eriksson, Mollösund | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Sverige bör arbeta för att EU etablerar en myndighet för samordning av den europeiska järnvägstrafiken och långsiktigt arbetar för dess effektivisering och konkurrenskraft.

Åtgärder: Att Sverige verkar för
- att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU.
- att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder.
- att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken

40   Klimatkalkylatorer
Kerstin Hamberger, Bohus | Ämne: Utbildning
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Att alla kan räkna ut sitt eget klimatavtryck på ett enkelt sätt är en bra utgångspunkt.

Det avgörande om vi skall lyckas nå klimatmål är inte vad vi gör på individnivå utan vad vi lyckas få politiker på alla nivåer att genomföra.

Men för att lyckas med det måste vi bli fler som förstår vad som håller på att hända och en bra klimatkalkylator är ett utmärkt instrument för att kunna förstå hur utsläppen ser ut.

Åtgärder: Jag yrkar på att medel avsätts för att utveckla en lättbegriplig klimatkalkylator där det tydligt framgår hur den är upplagd, bl.a. hur våra gemensamma belastningar skola, vård, omsorg, trafik m.m. räknas in.

Denna skall sedan användas på alla utbildningsnivåer, från lågstadiet och uppåt.

39   Hållbar produktion av biogas och biogödsel ur organiska rester och avfall
Ruzena Svedelius Dr Agr, Härslöv | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Stöd ska endast gå till ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara metoder för hantering rester och avfall från växt- och djurrike.

Stöd ska ges till innovation av
- utrustning för hygienisk insamling av våta restprodukter och avfall
- olika typer av kvarnar som kan sönderdela både våta och torra material
- utrustning och metoder för förbehandling dvs. sönderdelning, vägning och blandning av material
- utrustning som garanterar effektiv omvandling av energi som finns i biogasens metan till el och värme/kyla.
- utrustning för hantering av biogödsel för att minska förluster av växtnäring.


Åtgärder: * Alla stödåtgärder som bekostas av allmänna medel lokalt, regionalt, statligt eller från EU ska alltid avkrävas ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

* Ge stöd för effektivisering av produktion av biogas och biogödsel med kunskapsbaserade innovativa åtgärder ”från källa till omvandling i biogasanläggningar” samt för användning av biogas och biogödsel.


38   Stoppa subventioner till alla fossila bränslen
Ruzena Svedelius Dr Agr, Härslöv | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Stoppa nedsättningen av energiskatten för dieselbränsle i motordrivna fordon som uppgår till drygt 8 miljarder kronor per år eftersom utsläppen är farliga för hälsa, miljö och klimat.

Stoppa alla skattelättnader för fossila bränslen (inklusive naturgas och gasol) i alla industrier, luftfart, sjöfart, i kraftvärmeverk,
vid bandrift, inom jord- och skogsbruk som uppgår till minst 5 miljarder kronor per år.

Satsa på framställning av biogas och biogödsel i lokala högteknologiska biogasanläggningar.

Stoppa satsningar från allmänna medel på framställning av hälsofarlig biodiesel.


Åtgärder: * Stoppa omedelbart nedsättning av koldioxid- och energiskatter till fossila bränslen vilket motverkar planer på fossilfritt samhälle.

* Satsa dessa miljarder på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen.

* Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch.

* Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel.


37   Bioenergi är livets energi som ska hanteras effektivare
Ruzena Svedelius Dr Agr, Härslöv | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: * a) Effektivare utnyttja bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike med hjälp av biologiska metoder t ex metanjäsning.

* b) Stödja produktion av växternas biomassa genom ökad användning av biogödsel från biogasanläggningar som innehåller både bioenergi och växtnäring nödvändig för markens bördighet utan att använda konstgödsel.

* Snarast förbjuda termiska behandlingsmetoder med vilka minskar biologisk mångfald och bildas föroreningar skadliga för hälsa, miljö och klimat.

* Hälsa, miljö och klimat får inte kompromissas bort.


Åtgärder: * Öka radikalt satsningar på hållbara biologiska metoder för effektivare omvandlingar både
a) från bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike till andra former av energi
b) från solens strålningsenergi till bioenergi som pågår under fotosyntes i växtodling.
* Skyndsamt fasas ut ohållbara termiska omvandlingsmetoder.
* Avstå från kompromisser som hotar hälsa, miljö, klimat.

36   Finansiering av folkbildning om klimatfrågan
Titti Knutsson, Norrköping | Ämne: Utbildning
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Idag är det möjligt för enskilda, företag och offentliga lokala förvaltningar att söka offentliga medel för utveckling och installation av klimatsmart teknik och till olika åtgärder för klimatanpassning. Däremot är det mycket svårt att finansiera folkbildande och mobiliserande kommunikationsprojekt, trots att dessa är alldeles nödvändiga för att omställningen ska kunna omfattas och genomföras av alla, med gott humör och framtidstro. Vi föreslår därför att Sveriges riksdag avsätter medel reserverade för just sådana projekt.

Åtgärder: - Att Sveriges riksdag reserverar medel för bred nationell folkbildning om klimatfrågan, omställning och konkreta åtgärder.
- Att länsstyrelser och regionförbund uppmuntras att på motsvarande sätt reservera medel för regional klimatkommunikation.
- Att kommuner på motsvarande sätt uppmuntras att stötta lokal klimatkommunikation.

34   Stoppa befolkningsexplosionen!
Bo Cederlöf, Myggenäs | Ämne: Övergripande 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Varje nyfödd svensk beräknas släppa ut ca 1000 ton koldioxid under sin livstid. Även här behöver vi bli färre. Om alla oönskade, oplanerade och ovälkomna barn slapp födas skulle mycket vara vunnet. Uppmuntra kvinnor att föda max två barn. Inför proggresiv barnavgift och ta bort barnbidrag.

Åtgärder: Total miljöpåverkan beror på: Materiell välfärd x teknik x antal människor. I debatten talas mycket om de två första delarna i denna ekvation. Tyvärr glöms ofta den tredje delen av ekvationen av konservativa och tabubelagda skäl. Om vi skall få ordning på planeten måste vi bli färre människor! Jag är övertygad att detta kan uppnås med upplysning och starka ekonomiska incitament!

33   Tillåt inga nya flygplatser eller utbyggnad av befintliga flygplatser
Henrik Petrén, Uppsala | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Som "Åtgärder".

Åtgärder: Regeringen skall inte ge tillstånd till nya flygplatser eller utbyggnader av befintliga. Regeringen skall också instruera myndigheter att inte ge sådana tillstånd.

32   Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv
Christer Borg, Näsåker | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Småskaliga vattenkraftverk under 1,5 MW effekt ska i första hand avvecklas för att uppnå god eller hög ekologiskt status. Vattenkraftverk över 10 MW effekt sak i första hand miljöanpassas genom minskad korttidsreglering, ekologiska flödesmodeller och där möjligt fiskvägar för upp- och nedströms vandring.

Alternativa lagrings- och elnätsregleringssätt är t.ex syntetiskt svängmassa som ersätter vattenkraftens systempositiva effekter på sekundskala. Styrning av konsumentsidan ger färre effektbehovstoppar och minskad elanvändning.

Åtgärder: * Vattenkraft måste miljöanpassas fullt ut, oavsett storlek eller betydelse för elnätsreglering.

* Nya sätt att producera och lagra elenergi måste ges ökat forskningsstöd.

* Ekosystempåverkan måste minimeras och alternativa produktionsformer med mindre ekosystempåverkan utvecklas.

* Ökat stöd till och implementering av elreglering på konsumentsidan.

31   Högre konsumtionsskatt på nötkött!
Gabriella Araya, Borås | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Svenskarna äter mycket kött. närmare 90 kilo per pers och år, av det är över 20 kilo nötkött. Nötkött släpper ut över 25 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött. I jämförelse med fågel- (3 kilo Co2e) och fläskkött- ( 6 kilo CO2e) är konsumtion av nötkött något vi behöver minska. Idag är mat momsen 12% vilket är alldeles för lågt enligt mig. För att rädda klimatet måste vi agera nu!



Åtgärder: Svenskarna äter mycket kött. närmare 90 kilo per pers och år, av det är över 20 kilo nötkött. Nötkött släpper ut över 25 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött. I jämförelse med fågel- (3 kilo Co2e) och fläskkött- ( 6 kilo CO2e) är konsumtion av nötkött något vi behöver minska. Därför föreslår jag

att konsumtionsskatten på nötkött höjs till 25%.

30   Ersätt skolbussarna med miljöbussar
David Thornander, Borås | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Min motion sammanfattas kortfattat med att vi bör byta ut fossilbränslen med biogas genom att börja med skolbussar för att värna miljön samt för att sätta ett bra exempel till skolungdomarna.

Åtgärder: För att förhindra mera klimatfarliga utsläpp så behöver vi byta ut våra bussar till miljövänliga bussar, men bör främst börja med skolbussarna.
Detta kan vara dyrt men det lönar sig i längden, så det är mer som en investering som resulterar i en billigare kollektivtrafik samt ett steg närmare en bättre miljö. Detta kommer även vara ett väldigt bra exempel till våra studerande ungdomar när de väx

29   Palmolja i innehållsförteckningen
Saga Lennskog, Fristad | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: För att göra det enklare för den enskilda konsumenten att göra medvetna val så bör det stå i innehållsförteckningen vad en produkt innehåller, speciellt om det är ett ämne som påverkar klimatet negativt. Idag är det svårt att veta vad en produkt innehåller om man inte är väldigt insatt.

Åtgärder: Innehållsförteckningen för skönhetsprodukter och rengöringsmedel skall skriva ut att det använts palmolja för att tillverka produkten.

28   Tillväxten förstör klotet
Bo Hagstedt m fl, Stockholm och Gävle | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Tillväxten har medfört välstånd för miljarder, men också klimat- och miljökriser. "Grön tillväxt" är en ideologisk konstruktion. Genom evig tillväxt kommer de gröna åtgärderna till slut att ätas upp av ytterligare produktion, även med fönybar energi. Den ständiga tillväxten måste stoppas! Redskap för att hantera detta måste utvecklas!

Åtgärder: - Stoppa tillväxt-politiken!
- Använd redskap för ekonomisk kontroll!
- Utred hur vi ska uppnå ett samhälle utan ständig, exponentiell tillväxt av ekonomi och konsumtion och vilka systemförändringar som krävs!

27   Bort med momsen på cyklar
Pierre Olsson m fl, Fristad | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Cykeln är ett klimatsmart transportmedel som borde uppmuntras. Börjar man cykla kan man i bästa fall minska på bensin- och dieselbilars utsläpp. Cykeln borde kunna fungera på kortare distanser, typ i städer och där är ju också luftproblemen störts p.g.a biltrafiken. Utsläppen av bilar på kort distans är ju också stora klimatförstörare innan motorn blir varm. Ett skäl till att uppmuntra cykling

Åtgärder: Regeringen lägger ett förslag om...

att man tar bort momsen på cykelinköp

och om inte det går pga regler och lagar

att man subventionerar cykelinköp med minst 25%


26   Ödesfrågan och svaret
Kalle Petré m fl, Stockholm | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Miljöpåverkan från livsstil och produktion hotar mänsklighetens framtid. Tillräckligt radikala program behöver utarbetas för omställning av Livsstil, Produktion, Ekonomi och Politik.


Åtgärder: Regering, partier och organisationer i Sverige och globalt måste utarbeta tillräckliga program för 'Klimat och 1 klot' [1]
- för omställning av livsstilen, produktionen och ekonomin.
- för att samla den politiska styrka som behövs för omställning.
Innehållet bör vara i linje med nedanstående. Ta fasta på de motioner som skrivits av Klimatriksdagen 2018 och även 2014. Och Medborgarutredningen.

25   Klimatförändringarna kräver ändringar i skogsbruket
Ola Gabrielson, Stockholm | Ämne: Skog, mark och vatten
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning:

Åtgärder: Vi vill att Riksdag och Regering snarast initierar förändringar i regler runt skogsbruk och skogsanvändning, så att

- allemansrätten begränsas mha licens, på samma sätt som jaktlicens eller fiskekort
- lagar som styr skogsbruket revideras med avseende på klimatförändringar
- brandskyddet utvidgas och brandkårerna förstärks


24   Märk produkter vid källan för resurssnål och miljövänlig avfallshantering
Bo G Eriksson, Göteborg | Ämne: Livsstil
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Ett stort hinder för att nå en cirkulär användning av jordens resurser är att blandningen av olika material i produkter är okänd. Ett krav på tydlig märkning vid produktionen skulle ge produkter, som avsevärt lättare sorteras i behandlingsbara fraktioner när produkterna lämnas som avfall. EU skulle kunna ge ett sådant tillägg till det redan existerande avfallsdirektivet och då även gälla för importprodukter.

Åtgärder: Inför genom lagstiftning krav på att alla konsumentprodukter märks så att de lätt kan avfallssorteras för återvinning av innehållet och dess resurser.

23   Ändra lagar, tullavgifter med mera för att underlätta utbyggnad av solel
Bo G Eriksson, Göteborg | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Här behöver vi hjälpas åt så att det blir lönsamt för enskilda boende i hyreslägenheter, bostadsrätter eller egnahem att producera el och dela elproduktionen från solkraftverk. Det behövs till exempel lägre tullar på solceller, investeringsstöd för solcellsproduktion, åläggande för stora elproducenter och nätbolag för att balansera elnätet vid variationer i solelproduktion. Nätkostnaden för levererad el skall inte få överstiga den vid konsumtion från nätet. Det behöv sannolikt mycket mera, men det här skulle kunna bidra till att nå målen om fossilfri elproduktion.

Åtgärder: Att regeringen arbetar för att EU-tullar på solceller avskaffas
Att ellagen och andra regleringar ändras så att distribution via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen underlättas
Att ellagen och andra regleringar ändras så att kostnaderna sänks för delning via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen

22   Minska arbetsgivaravgifterna för arbetsplatser i glesbygd
Bo G Eriksson, Göteborg | Ämne: Stad och land
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Låt hela Sverige leva genom att minska kostnaderna för att anställa folk i glesbyggd.

Åtgärder: att Riksdagen beslutar om reduktion av arbetsgivaravgifter i glesbygd

21   Ge stadsodling åtminstone lika mycket utrymme som parkeringsplatser
Bo G Eriksson, Göteborg | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Det finns ett ökande intresse för stadsodling, som delvis kan bidra till försörjning, men som främst ger livskvalitet. Det är ont om plats för stadsodlingar. Det finns planbestämmelser, som kräver att parkeringsplatser anordnas. För att ge plats åt stadsodling borde det finnas åtminstone lika mycket och lika utspritt över stadsdelarna, som det finns parkeringsplatser. Inför bindande planeringsnormer, som ger stadsodlingen åtminstone lika mycket utrymme och spridning, som parkeringsplatser.

Åtgärder: att riksdagen beslutar om bindande planbestämmelser, som säkerställer att odlingslotter för stadodling skapas i stadsdelarna i lika stor utsträckning, som det totala utrymmet som finns för fordonsparkering.

20   Beslagta fordon som olagligt släpper ut för mycket CO2
Bo G Eriksson, Göteborg | Ämne: Transport 2
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Det krävs verksamma metoder för att minska Växthusgaser. Om onödiga utsläpp drabbar utsläpparens ekonomi kan det leda till att dessa utsläpp inte sker. Tomgång under lång tid och hög fart i trafiken ger mer utsläpp. För minska sådana utsläpp skulle vi kunna ge kraftiga ekonomiska påföljder. Om fordonet skulle beslagtagas och försäljas vid säg 30 km/h över hastighetsbegränsning, så skulle nog väldigt få bryta den gränsen.

Åtgärder: Stifta lagar så att fordon, som genom brottslig verksamhet släpper ut för mycket avgaser, omedelbart beslagtas och förverkas.

19   Statligt stödsystem för kooperativ
Bo Herlin, Hägersten | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Vår ekonomi domineras av sinsemellan konkurrerande vinst- och tillväxtkrävande företag som gör det så gott som omöjligt att minska vår varuproduktion och konsumtion till en hållbar nivå. En omställning till en ekonomi med andra, icke tillväxtkrävande företag (t.ex. kooperativ) är brådskande. Men sådana företag är inte intressanta för finansiärer med ett intresse som är begränsat till ekonomisk utdelning. En annan grundläggande finansiering än den nu dominerande 'privata' finansieringen är nödvändig. Därför föreslås ett statligt stödsystem - och även statlig utgivning av (elektroniska) pengar.

Åtgärder: 1. Inrättande av ett statligt finansieringssystem för kooperativ, där större ekonomiska överskott i de anslutna kooperativen återgår till staten.
2. För att fungera väl bör detta kombineras med statlig utgivning av elektroniska pengar.
3. Vissa lagändringar samt utbildning kan behövas för nödvändiga ombildningar av aktiebolag till demokratiska, icke vinstutdelande, samhällsnyttiga kooperativ.



18   Rusta upp regionbanorna
Hans Sternlycke, Mölndal | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Det regionala bannätet bör snarast rustas upp till modern standard. Räntorna på lån för det betalas av ökade banavgifter och minskat underhåll. Ökade hastighet och axeltryck ger fler godst?g och ökad möjlighet till pendling. Idag hotas dessa banor av krympande trafik, ökad underhållsskuld och nedläggning. Stora delar av landet mister möjlighet till hållbara transporter.

Åtgärder: Infrastrukturinvesteringarna bör fördelas jämnare.
Regionbanor med försummat underhåll bör rustas upp med helsvetsade spår på makadam.
För att kunna göra en snabb upprutning bör medel för det lånas upp.
Ett projektbolag får ansvaret för upprustningen.


17   Använd svenskt organiskt avfall för att odla i öknar: Lagra CO2 i marken!
Bo G Eriksson, Göteborg | Ämne: Global rättvisa
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Konflikter kring vattentillgångar och mark för odling kommer att öka i öknar och halvöknar. En rättvis fördelning av vatten och mark bör underlättas. I öknar och halvöknar skulle ett cirka 20 cm tjockt kompostlager kunna fungera så att det både samlar in och bevarar vatten samt multnar till matjord. Ett sådant lager skulle kunna bildas genom att använda organiskt avfall. Stora mängder organist avfall samlas in i EU. UD bör få i uppgift att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning så att vårt organiska avfall kan bidra till livsmöjligheter för befolkningar i halvöknar och öknar.

Åtgärder: Uppdra åt UD att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning för att odla upp öknar i syfte att lagra kol i marken och bereda utkomstmöjligheter för befolkningar. I EU samlas en mängd organiskt avfall in, som kan användas i dessa syften.

16   Koldioxidfri energi bortom fossilfritt
Bo G Eriksson, Göteborg | Ämne: Energi
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: En huvudlinje på vägen mot det fossilfria samhället är förbränningen av biomassa eller gaser framställda av biomassa. Långsiktigt behöver vi frigöra oss från biobränslen eftersom de också tillför atmosfären koldioxid. För detta krävs en långsiktig planering där Sverige kan ta en ledande roll i världen.

Åtgärder: -att Riksdagen av Regeringen beställer att ge statliga myndigheter i uppdrag att planera för koldioxidfria energisystem efter att målet med fossilfria energisystem nåtts.

15   Planering av infrastruktur skall ske målstyrt i stället för prognosstyrt
Hans Sternlycke, Mölndal | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Dagens planering inför infrastrukturinvestering görs med prognosstyrning. Man gör en framskrivning av framtida behov efter den trafikutveckling som varit. Trafikslag och områden med dålig infrastruktur har haft liten trafik. Då pekar trenden på att den blir liten i framtiden också. I stället bör planeringen ske målstyrt. Man börjar med vad man vill nå i trafikutbud och fördelning av transportslag och gör sedan planeringen efter vad som behövs då, back casting.

Åtgärder: Planeringen av infrastrukturen skall ske med målstyrning och inte som nu med prognosstyrning

14   Bygg om Sverige för tåg
Hans Sternlycke, Mölndal | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Investeringarna i järnväg bör fyrdubblas till en procent av BNP, som i järnvägens barndom, för att bygga om Sverige för tåg. Pengarna kan lånas upp. En investeringsplan bör göras upp för för att nå uppgjorda önskemål om turutbud och restider från alla kommuncentra till regioncentra och vidare till storstäder.

Åtgärder: Sätt upp mål för vilket restidsavstånd och vilken turtäthet kommuncentra skall ha till regioncentra, och när det skall förverkligas. Planera järnvägsinvesteringarna efter det.
Gör motsvarande för regioncentras förbindelser med närmaste stora stad.
Investera en procent av BNP varje år för att bygga om Sverige för tåg.


13   Använd korrekta trafikmodeller
Hans Sternlycke, Mölndal | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Den kalkylmodell Trafikverket använder för att prognostisera den trafikökning en investering ger heter Sampers. Den har förenklingar som gör att den för järnvägstrafiken ger lägre siffror än vad som sedan visar sig bli den verkliga utvecklingen. Utländsk trafik tas inte med och tillkommande trafik från mellanliggande stationer och matande banor får för lågt värde. Det gör att investeringar som hade varit lönsamma framstår som olönsamma. KTH har gjort en utveckling av trafikalstringsmodellen som heter Samvips som ger mer rättvisande resultat. Den borde användas i stället.

Åtgärder: Använd Samvips som trafikalstringsmodell i stället för Sampers
Prognosticera trafikökningen för olika trafikslag på ett rimligt sätt


12   Skjut upp införandet av signalstystemet ERTMS
Hans Sternlycke, Mölndal | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: I långtidsplanen för infrastruktur 2018-2029 föreslås 15,4 miljarder i investering för ERTMS 2, det europeiska signalsystemet, för att ersätta vårt ATC, trots att det har buggar och inte ger högre kapacitet. ATC med mobilsystemet GSM-3 uppfyller EU:s krav på digitalisering och ERTMS kan simuleras i loket med en modul. Med tanke på den stora underhållsskulden för järnvägen bör man skjuta på införandet av ERTMS och i stället lägga pengarna på ökat underhåll.

Åtgärder: Skjut upp införandet av ERTMS.
Lägg de frigjorda pengarna på upprustning av regionbanorna.


10   Skapa förutsättning konkurrera om statliga arbeten oavsett bostadsort
Magnus Wallin, Stockholm | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Förslaget syftar till att skapa hållbara förutsättningar för en levande landsbygd, där vi använder tillgänglig teknik i kombination med en ändrad innebörd i begreppet distansarbete för att möjliggöra för många fler människor än idag att bo och arbeta där hen vill.


Åtgärder: Ta bort statliga arbetsgivares möjlighet att specificera placeringsort för de tjänster där det inte är absolut nödvändigt.
Ta fullt statligt ansvar för och öka takten i utbyggnaden av fibernätet.
Skapa mötesplatser runtom i våra mindre städer där anställda kan mötas få ett sammanhang över myndighetsgränserna.

9   Miljöhänsyn genomsyra myndigheters och statliga organisationers arbete
Magnus Wallin, Stockholm | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Syftet med förslaget är att normalisera strukturerat miljöarbete och inkorporera det i dagligt politiskt arbete som en lika viktig del som ekonomi.


Åtgärder: Klimatbudget i paritet med ekonomisk budget.
I linje med ovan, fullständig redovisning av myndigheters och organisationers klimatpåverkan.
Krav på nyttjande av klimatmässigt bra alternativ vid statligt tjänsteutövande.
Miljöredovisning i upphandlingar - miljömässig påverkan i tjänst lika viktigt som lågt pris i upphandling.


8   Berättelsen om det hållbara samhället
Per-Inge Brodén, Stockholm, Årsta | Ämne: Övergripande 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning:

Åtgärder: Riksdagen ger regeringen uppdraget att hitta sätt som inspirerar människor att skriva berättelser som stärker föreställningen om att ett hållbart samhälle är möjligt.

7   Gynna hållbarare köttproduktion
Mikael Johansson, Kalmar | Ämne: Mat, jordbruk
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning:

Åtgärder: Märkning av köttets (matens) ursprung även på restaurang.

För kund att se på t ex menyn.




6   Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål (Vinnande motion)
Roger Bydler m fl, Nacka | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Planeringssystemet inom transportsektorn utgår idag från prognoser baserade på historisk utveckling och förväntad utveckling inom ekonomi, arbetsmarknad, samhällsstruktur etc. Leder till en fortsatt satsning på bilsamhället som orsakar en helt dominerande del av utsläppen från transportsektorn inom landet.
Planeringssystemet behöver därför göras om i grunden. Utgångspunkt ska vara den klimatmål som anses leda till en omställning till ett hållbart transportsystem. Utifrån dessa mål bestäms åtgärder och styrmedel som anses leda till att målen uppfylls, s.k. Back Casting.

Åtgärder: Vi föreslår

att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås

att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030


5   Höghastighetsbanan ska lånefinansieras
Lena Frändberg m fl, Stockholm | Ämne: Transport 1
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: I dag finns det stora behov av upprustning av järnvägsbanor runt om i landet samtidigt som kapaciteten behöver förstärkas. En höghastighetsjärnväg mellan Sveriges tre största städer är en investering som ökar kapaciteten i järnvägssystemet och skapar ett alternativ till flyget. Den bör byggas ut så snabbt som möjligt. Kostnaden som är beräknad till 230 miljarder bör dock inte tas från medel som behövs i det övriga järnvägssystemet eftersom det riskerar att leda till en fortsatt underfinansierad och dåligt fungerande järnväg. I stället bör bygget finansieras genom lån i riksgälden.

Åtgärder: Vi föreslår

att höghastighetsbanan lånefinansieras genom lån i riksgälden

att höghastighetsbanan byggs ut så snabbt som möjligt och står klar senast 2029


4   Naturresurs-skatt
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: På samma sätt som vi beskattar konsumtion av fossil energi för att styra denna mot sparsammare användning borde vi beskatta konsumtion av även andra material som är begränsade eller som kan störa miljön.

Åtgärder: Jag föreslår att
- alla varor (och tjänster?) på svenska marknaden klassificeras m.a.p. innehåll eller åtgång av ändliga resurser;
- varan eller tjänsten beskattas relativt mängd av och tillgång på ingående material.



3   Slopa momsen på begagnat
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: För att stimulera en mer cirkulär ekonomi bör moms och andra liknande skatter och avgifter slopas för sådana begagnade varor där dessa skatter och avgifter redan en gång betalats till ett högre belopp.

För varor som är/har varit del av en större vara där moms tidigare betalats för den större varan, t.ex. reservdel från tvättmaskin, ska ursprunget kunna spåras.

Åtgärder: Jag föreslår att

- momssatsen sätts till noll för varor där moms redan utgått för ett högre pris,
- i det fall varans pris ökat sedan moms senast erlagts, ny moms erlägges för skillnaden mellan gammalt och nytt pris.


2   GRETA, ett grönt handelsavtal
Ola Gabrielson, Enskede | Ämne: Ekonomi och gröna jobb
Dölj motionsinfo
Visa hela motionen

Sammanfattning: Flera av dagens aktuella förslag till internationella avtal innehåller klausuler som kan användas för att förhindra åtgärder mot klimatkrisen.

Jag föreslår att alla överstatliga avtal ska ha en övergripande klausul att alla parter i kontraktet förbinder sig att uppfylla FNs 17 Globala Mål, inklusive FNs klimatavtal från Paris 2015.

Åtgärder: Jag vill att
- alla överstatliga avtal ska ha en övergripande klausul att alla parter i kontraktet förbinder sig att uppfylla FNs 17 Globala Mål, inklusive FNs klimatavtal från Paris 2015,
- Sveriges regering verkar för att EU och FN driver detta i sina förhandlingar.

































#amne_0

80

1