SOM-institutet vid Göteborgs universitet har använt de visioner som röstades fram vid Klimatriksdagen 2022 i sin senaste undersökning. Det visar sig att en majoritet av de svarande tycker om dem! Det handlar både om global omfördelning av resurser, ekomodernism och deltagardemokrati. Däremot får visionerna om nerväxt och klimatteknokrati inte lika starkt stöd. Kvinnor och de som oroar sig för klimatförändringarna liksom de som stödjer vänsterorienterade partier ger mest stöd. Liksom förstås personer som är klimatengagerade.
Det är uppenbart att samhället står inför genomgripande omställningar om vi ska få bukt med den globala uppvärmningen. Men de stora insatser som krävs behöver få medborgarnas stöd. Hur stort är stödet för de visioner som formades inför Klimatriksdagen 2022 och sedan röstades fram av deltagarna? En grupp forskare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet ville ha svar på det.
Vilka åtgärder fungerar bäst? Hur ska de finansieras och vem ska ansvara för att genomföra dem? Är det politiskt möjligt i en demokrati att få stöd för så omfattande åtgärder? I medierna och i politisk debatt dominerar ofta berättelser om missnöje med enskilda förslag som höjda drivmedelspriser, flygskatt med mera. Men hur ser medborgarna på olika framtidsscenarier?
Forskarna Mattias Wahlström, Magnus Wennerhag och Katrin Uba analyserade de vinnande förslagen från Klimatriksdagen och sammanfattade dem i sju visioner:
Nerväxt
Materiell konsumtion och produktion måste minska och tillväxten kan inte fortsätta. Användningen av råvaror och energi måste minska på ett sätt som inte försämrar människors livskvalitet.
Ekomodernism/teknikoptimism
Snabb utveckling av ”grön teknik” kan möjliggöra dramatiskt minskade koldioxidutsläpp utan att den ekonomiska tillväxten påverkas allvarligt.
Global omfördelning av resurser
”Klimaträttvisa” får lite olika innehåll av olika aktörer, men den centrala tanken är att resurser omfördelas till utsatta grupper och länder. Länderna i det globala nord bör ta större ansvar för omställningsarbetet.
Lokal självhushållning
Samhället måste ställa om till lokal självhushållning. Transporter måste minska och man har konkreta idéer om hur jord- och skogsbruk bör utövas på ett mer hållbart sätt än idag.
Klimatteknokrati
Under Covid 19 fick epidemiologisk expertis stort inflytande över krishanteringen. På liknande sätt borde klimatvetenskaplig expertis få större inflytande över politiska beslut. Här finns varianter av denna vision som vill gå olika långt.
Deltagardemokrati
Det krävs en fördjupad demokrati och mer av diskussionsinriktade (deliberativa) demokratiska processer som både kan göra klimatpolitiken bättre förankrad och mer ambitiös. Ett exempel är medborgarråd.
Rättigheter för djur och ekosystem
En annan vision är att vidga det juridiska rättighetsbegreppet att omfatta inte bara människor utan även djur och natur.
Alla visionerna sågs som önskvärda av en majoritet av de svarande. Vissa av dem av så hög andel som runt 80 procent! Det gällde global omfördelning, ekomodernism/teknikoptimism, deltagardemokrati och rättigheter för djur och ekosystem. Lägst andel fick lokal självhushållning.
Stödet skiljer sig mellan olika grupper i samhället. Störst stöd finns bland de som själva är aktivt engagerade i klimatfrågor. SOM-undersökningen frågade också om och på vilka sätt människor engagerar sig i klimatfrågor.
Den vanligaste formen av klimatengagemang är att avstå från att köpa produkter eller tjänster av klimatskäl. En fjärdedel har någon gång skänkt pengar till en klimat- eller miljöorganisation. Sociala medier har använts för att öka medvetenheten om klimatfrågor. Bara sex procent har varit medlem i en klimat- eller miljöorganisation och en procent har deltagit i en klimatstrejk.
Klimatengagemanget skiljer sig också mellan olika grupper i samhället. Alla former av klimatengagemang är vanligast bland högskoleutbildade. Vad gäller ålder är det vanligare bland unga att delta i demonstrationer och använda sociala medier. Medelålders är oftare medlemmar i klimat- eller miljöorganisationer. Engagemanget är större bland dem som har stort förtroende för demokratin. Kvinnor är mer benägna än män att ändra sin konsumtion. När det gäller partisympatier är engagemanget vanligast bland dem som ser Miljöpartiet och Vänsterpartiet som bästa partiet och ovanligast bland dem som sympatiserar med Sverigedemokraterna.
Det finns mer att dyka ner i med denna del av 2023 års SOM-undersökning för den som är intresserad: https://www.gu.se/sites/default/files/2024-05/Klimatvisioner.pdf
Källa: Wahlström, Mattias, Wennerhag, Magnus & Uba, Katrin (2024). Klimatvisioner: I vilken sorts klimatvänligt samhälle vill svenskarna leva?. I Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand & Anders Carlander (Red.), Inferno. SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Sammanfattad av
Anders Hjorth
Journalist, aktiv i Omställning Borås och engagerad i Klimatriksdagens klimatrådslag i Borås den 16-17 november