Motion nr:(112)
Rubrik: Befolkningsökningen i Sverige som klimatfaktor
Inskickad: 2021-11-21
Motionär:Eva Gustavsson (Kontakta motionär)
Ort:Linköping
Ämneskategori: Livskvalitet och hälsa

Föreslagna åtgärder:
- Öka stödet till familjeplanering, preventivmedel och utbildning om detta
- Byt ut flerbarnstillägget mot ett förstabarnstillägg
- Ge förmåner till kvinnor som skjuter upp barnafödandet till ca 30 års ålder
- Utred noga hur åtgärder kan ske utan att enskilda barn drabbas negativt

Sammanfattning:
Två stora anledningar till klimatförändringarna är matproduktion och boende. Båda kräver en viss markyta per capita, och föranleder bl.a. avskogning och hårdgjorda markytor. Det driver i sin tur på klimatförändringarna. Ju fler människor vi blir på jorden desto mer mark tas i anspråk till detta. Och befolkningsmängden ökar.

Det vore mer effektivt för klimatet att bromsa befolkningsökningen i rika länder med stort klimatavtryck per capita. Därför bör Sverige byta fokus från att uppmuntra många barn per familj till att ge incitament att skaffa ett måttligt antal barn, och gärna senare i livet.

Motiv och bakgrund:
Den tydligaste orsaken till att vi ser förändringar i klimatet är användningen av fossila energikällor. En annan mycket viktig anledning är förändrad markanvändning, bl.a. avskogning och hårdgjorda markytor. Omfattningen av detta hänger samman med att vi är väldigt många människor på jorden just nu. Och vi blir kontinuerligt ännu fler. Siffror om världens befolkning finns här: https://www.worldometers.info/se/.

Eftersom vi i den rika världen påverkar klimatet mest med den livsstil vi har, t.ex. genom omfattande transporter, är det lämpligt att bromsa vår befolkningsökning i lika hög eller högre grad än som ofta diskuteras för andra länder. Se https://www.lu.se/artikel/de-fyra-livsstilsvalen-som-ar-mest-effektiva-att-minska-din-klimatpaverkan.

Befolkningsmängden ökar inte bara globalt utan även i Sverige. SCB förutspår ytterligare 2 miljoner invånare i Sverige år 2070: https://scb.se/pressmeddelande/sa-vantas-sveriges-befolkning-vaxa-till-2070/. En ökande andel av den folkökningen förutspås dock bero på nettoinvandring, vilket inte direkt ökar den totala folkmängden i världen. En del av den förutspådda befolkningsökningen beror på längre genomsnittlig livslängd. Det vore dock inte etiskt försvarbart att arbeta för minskad livslängd, varför födelsetalen och förstföderskornas ålder återstår som påverkbar faktor.

Oavsett vilken tanke som ligger bakom regler för barnbidrag, föräldraledighet och föräldrapenning kommer de att ha en styrande effekt. Det syns i statistiken att familjer påverkas avsevärt av sådant, se Inledning i https://www.scb.se/contentassets/e92aa51b60e044dcae00e919d218ee1a/be0701_2017a01_br_be51br1702.pdf. Just nu styr de mot tätt mellan syskonen, mot förskjutning av graviditet till efter mamman fått anställning, och till att skaffa fler barn. Det vore lämpligt att använda dessa styrmedel på ett medvetet sätt för att inte främja ytterligare befolkningsökning till skada för klimatet.

Det skulle vara mer humant att minska folkmängden genom utbildning, milda styrmedel och familjeplanering än att det sker ofrivilligt genom svält och krig, vilket inte blir alltför osannolikt i en värld med allt knappare resurser. Därför bör den svenska familjepolitiken byta fokus från att uppmuntra många barn till att uppmuntra färre barn per familj. Till att börja med bör flerbarnstillägget avskaffas för barn som ännu inte blivit till. Istället är det lämpligt att införa ett förstabarnstillägg enligt modellen i Storbritannien. Första barnet får där ett högre belopp än de yngre syskonen, och där får även högavlönade föräldrar barnbidraget beskattat eller klara sig utan: https://www.gov.uk/child-benefit/what-youll-get.

Samtidigt är det MYCKET viktigt att inte vidta åtgärder som drabbar enskilda barn. Här behövs gedigna utredningar om följderna av olika styrmedel.

Ökad ålder för förstföderskor har redan länge varit en trend i vårt land, och det är en faktor som medför minskande folkmängd under en viss period. De förmåner som ges till mödrar som är etablerade i yrkeslivet synes ha spelat en roll här. Varför har det då betydelse för befolkningens storlek när i livet vi föder barn? Enklast åskådliggörs det genom att titta på foton av olika generationer i en och samma familj. När varje generation får barn runt 20 års ålder kan det bli möjligt att samla 6 nu levande generationer på samma foto, nyfödd bebis, mamma 20 år, mormor 40 år, mormorsmor 60 år, mormors mormor 80 år mormors mormorsmor 100 år. I det andra extremfallet med 40 år mellan generationerna blir det: nyfödd bebis, mamma 40 år, mormor 80 år, slut. Det blir alltså färre nu levande personer med sent barnafödande, allt annat lika. Det har dock större risker att föda första barnet efter 35 års ålder än tidigare i livet och därför är det olämpligt att främja alltför långt uppskjutande.



112

1

1

0

L