Motion nr:126
Rubrik: Beslutsmodeller som bättre värderar effekter på klimat, ekologisk mångfald och livsvillkor för framtida generationer
Inskickad: 2021-11-21
Motionär:Lars Hultén (Kontakta motionär)
Ort:Lerum
Organisation:Lerums Naturskyddsförening
Ämneskategori: Samhällsorganisering och systemförändring

Föreslagna åtgärder:
Inrätta ett institut som utvecklar beslutsmodeller som bättre värderar effekter på klimat, ekologisk mångfald, ekosystemtjänster och livsvillkoren för framtida generationer.

Uppdraget skall omfatta både samhällsekonomiska kalkyler och andra modeller som bättre beaktar icke monetära värden. I uppdraget skall ingå att tolka och förklara modeller och resultat för att skapa transparens och kunskap.

Sammanfattning:
Omställningen till ett hållbart samhälle innebär stora utmaningar. Det krävs uppoffringar och ändrat beteende men samtidigt finns möjligheter till utveckling av hållbara verksamheter, material och teknologier.

Modeller som tydligt värderar alternativ och ger bra beslutsunderlag behövs för att nå hållbar utveckling.

Förslaget är att inrätta ett institut som utvecklar beslutsmodeller och expertkunskap. Institutet skall stödja organisationer och myndigheter som har den ämnesspecifika kompetensen, t.ex. Naturvårdsverket, genom att göra analyser och samarbeta kring modellering.

Motiv och bakgrund:
Vårt nuvarande ekonomiska system har misslyckats med att styra resursanvändningen mot långsiktig hållbarhet. "Marknaden" i sig saknar adekvata mekanismer och samhället har heller inte med åtgärder, varken i form av stöd, beskattning eller reglering lyckats få till långsiktig hållbarhet.

Detta beror dels på att klimat och miljö inte har prioriterats och värderats tillräckligt högt, men är också en följd av brister i samhällsekonomiska kalkyler och andra modeller som används för att ta fram beslutsunderlag.

Enligt Professor Nicolas Stern vid Grantham Institute for Climate Change and the Environment vid London School of Economics har skadorna för framtiden gravt underskattats och kostnaderna för omställning, t.ex. genom att införa miljövänligare teknik överskattats. Detta har lett till att de samhällsekonomiska kalkylerna som använts har givit ett felaktigt beslutsunderlag.

I tillägg till Marknadens brister att styra resurser på ett långsiktigt hållbart sätt så är den också otillräcklig för att hantera såväl kollektiva resurser som nyttor. "Marknaden" brister t.ex. i att värdera och fördela resurser på områden som naturupplevelser och ekosystemtjänster.

Detta blir tydligt när enskilda intressen ställs mot kollektiva nyttor. Ett exempel är konflikten när vissa enskilda markägares intresse av icke hållbara att metoder för skogsbruk ställs mot förlusten av mångfald och kollektivt nyttiga ekosystemtjänster.

Ett annat aktuellt exempel är när strandskydd till nytta för både miljö och turism ställs mot intressen av exploatering.

Ett tredje exempel är att värdera den samhällsekonomiska nyttan av Allemansrätten och modeller för proportionerlig kompensation till markägare.

Även om de samhällsekonomiska modellerna för att beräkna kostnad och nytta förfinas ger de inte tillräckligt stabila och entydiga modeller för beslut. Modellerna bygger på subjektiva bedömningar och kvantifiering av olika faktorer i ekonomiska termer. Sådan kvantifiering kan rent av vara vilseledande då man kan få uppfattningen att den subjektiva ekonomiska värderingen utgör någon slags "vetenskaplig" sanning.

Inom miljö och klimat finns dessutom många processer som ändras radikalt vid så kallade tipping points. Därför är det många gånger inte tillförlitligt att med traditionella modeller extrapolera och förutsäga framtida effekter.

Det är inte rimligt att begära att alla myndigheter och organisationer som är beroende av beslutsmodeller inom klimat och miljö på egen hand utvecklar eller väljer adekvata modeller.

Det pågår arbete bland annat inom forskningsvärlden med att ta fram bättre modeller. Ett nationellt institut som fokuserar på modellering kan bidra till och driva på denna utveckling. Institutet kan också främja att dessa modeller kommer till användning för att ta fram beslutsunderlag som tar hänsyn till klimat, ekologisk mångfald, ekosystemtjänster och livsvillkoren för framtida generationer.



126

1

1

0

L