Motion nr:130
Rubrik: Inför KLIMAT-MOMS, en skatt i proportion till varors och tjänsters klimat- och miljöpåverkan
Inskickad: 2021-11-21
Motionär:Sigbritt Nordlund, Gunilla Gertzén, Anders Johansson, Lena Lacke, Karl-Erik Liljeros, Pia Tilly, Anna Tydén och Leif Forsell ll (Kontakta motionär)
Ort:Stockholm och Kramfors
Ämneskategori: Samhällsorganisering och systemförändring

Föreslagna åtgärder:
Med klimat-skattesatsen angiven på det vi köper blir det lätt att göra rätt för oss alla - privatpersoner, företag och offentlig verksamhet.

Beslutsfattare får ett flexibelt instrument för styrning mot en hållbar samhällsutveckling.

Del av skatteintäkterna skall kompensera låginkomsthushåll för ökade levnadskostnader.

Sammanfattning:
Majoriteten av medborgarna är bekymrade för klimat och miljö. Oavsett ekonomi och position i samhället ska det vara möjligt för var och en att göra klimatsmarta val för sin livsföring, något som gagnar både individ och samhälle.

Skatten kommer att sända signaler till marknadsaktörer och tillverkare, inom och utanför landet, om att klimat- och miljöanpassa sina produkter.

Den ekonomiska kompensationen till låginkomsthushåll möjliggör även en behövlig inkomstutjämning. Fattigpensionärer som hotas av hemlöshet, barnfamiljer utan fritidsaktiviteter, cykelbud utan fritid är några på listan.

Motiv och bakgrund:
Merparten av Sveriges befolkning tillhör den storkonsumerande överklass som jorden inte har råd med. Åtgärder för klimatanpassning måste nå alla boende i landet för att bidra till en nödvändig systemförändring.

De flesta av oss har behov av att känna oss delaktiga i samhället och vill vara ansvarsfulla medborgare. Med en hotande klimat- och miljökatastrof som politiken hittills inte rått på, hotar uppgivenhet, passivitet och psykisk ohälsa.

Våra offentliga företrädare framhåller ständigt att Sverige ska gå före i klimatomställningen. Det är bra, mycket görs, men det stora "fotavtrycket" mätt i CO2-utsläpp per person ligger envist kvar på en oacceptabel nivå. Trots alla konstruktiva initiativ hör Sverige till planetens värstingar för att vår konsumtion är för stor och för att dess innehåll är alltför klimat- och miljöskadligt.

Alla vet nu att mänsklighetens chans att rädda sig själv och den jord som föder oss handlar om tid. Politiska styrmedel måste vara effektiva redan på kort sikt. Skatter är en välbeprövad metod, varav moms inte brukar orsaka partipolitiska fejder. Moms i nuvarande form har redan olika procentsatser, som med klimat-moms kan modifieras efter produkters totala klimat- och miljöpåverkan, från råvaror, tillverkning och transporter till livslängd och återvinningsbarhet. Skatten ska gälla både importerade och inhemskt producerade produkter.

Beslut om förändring av momsen till att inkludera styrmedel för konsumtionens inriktning måste tas av regering och riksdag, på underlag framtaget förslagsvis av Naturvårdsverket, Finansdepartementet och Skatteverket. Kostnader för att ta fram ett klassificeringssystem och kommunicera det till handelns alla aktörer ska bäras av klimat- och miljöskattens intäkter. På sikt kan samordning med EU:s gröna taxonomi bli relevant, om den utvecklas vidare från hållbara investeringar till att omfatta även produkter.

Förändrade konsumtionsmönster kommer att beröra de flesta företag och samhällssektorer och skapa incitament för konstruktiv utveckling, något som kommer att engagera flera departement och myndigheter. En del sektorer kommer att vara mer kostnadskänsliga än andra och justeringar av momsen behöva göras.

Om klimat- och miljömomsen får avsedd effekt kommer den sannolikt att implementeras av andra länder och då även påverka smutsig tillverkningsindustri i exportländerna.

På hemmaplan skulle den i förening med klok politisk hantering till exempel kunna skapa förutsättningar för svenskt ekologiskt jordbruk och djurhållning att expandera och att rensa ut de värsta miljöbovarna inom importerad textil, kött och prylar från våra butiker. Företag som skapar nytt av befintligt material skulle få större möjlighet att etablera sig.

En högre moms inskränker den fattiges valmöjligheter och kan lämna den rikes livsföring utan påverkan. Därför måste den föreslagna klimatmomsen förenas med ett överföringssystem för inkomstutjämning för de ekonomiskt mest sårbara grupperna. Några delstater i Kanada har infört en CO2-skatt, som återför den totala skatteintäkten lika till alla medborgare, varvid de ekonomiskt svaga fått mer tillbaka än de spenderat.

KLIMAT-OCH MILJÖMOMS förmedlar i sig livsviktig information och den blir något vi alla kommer att hantera till vardags, vi blir alla delaktiga i klimatarbetet. Och den gör det enklare för var och en att välja och att välja bort bland den uppsjö av varor och tjänster som ständigt tävlar om vår uppmärksamhet.



130

1

1

0

L