Motion nr:18 version nr: 2Välj version:
Rubrik: En rättvis klimatomställning kräver en ny bostadspolitik
Inskickad: 2021-10-24
Motionär:Torbjörn Vennström, Jan Strömdahl (Kontakta motionär)
Ort:Norrtälje och Stockholm
Ämneskategori: Klimat- och miljörättvisa

Föreslagna åtgärder:
Stöd till icke-vinstdrivna aktörer som bygger och rustar klimatneutralt. Stärk boende-inflytandet.
Krav på solceller/bergvärme i nybyggen.
Integrera odling, återbruk & delningsek. i all planering.
Styrmedel mot spekulation samt överkonsumtion av boyta och energi.
Ge kommuner rätt att överta ödehus och överlåta till fastboende.
Samordna service, transport, digitalisering på landsbygden.

Sammanfattning:
Trygga hem fr alla är en nödvändig beståndsdel i en rättvis klimatomställning. I dag står bygg- och fastighetssektorn för 20 % av de territoriella utsläppen av växthusgaser. Samtidigt har vi hemlöshet, segregering och otrygghet i boendet. Bostadsbrist, spekulation och ohållbar skuldsättning driver upp priserna. Staten behöver ta ett större ansvar genom ett program för klimatomställning av bostäderna, skatter som motverkar överkonsumtion av bostadsyta och energislöseri, klimatenoveringar utan hyreshöjningar, riktade åtg för att återbefolka landsbygden och samordna service och transporter.

Motiv och bakgrund:
Alla människor behöver ett hem. Hemlöshet och trångboddhet är ett växande bekymmer i många städer och tätorter. Samtidigt finns det människor som bor i enorma hus och lägenheter. Bostadsbrist, ränteförmåner och spekulation driver upp priser på hus och bostadsrätter till orimliga nivåer.
Men våra bostäder är också källor till stora utsläpp. I dag står bygg- och fastighetssektorn för omkring 20 procent av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser. Därutöver bidrar sektorn till stora utsläpp utomlands genom import av byggprodukter. Av de totala utsläppen från sektorn står byggverksamhet och uppvärmning för cirka 40 procent vardera. (https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-fran-egen-uppvarmning-av-bostader-och-lokaler/ )
Forskningen visar på att både den socioekonomiska och den etniska segregationen har ökat i Sverige sedan 1990-talet ( https://www.delmos.se/aktuellt/nyheter/ny-kunskapsoversikt-om-boendesegregation/ ).
Vi har också fått en alltmer segregerad bostadssituation där rika och välbärgade flockas i villaområden och bostadsrätter i vissa kommuner och stadsdelar, medan socioekonomiskt utsatta "låses inne" i s k miljonprogramområden där trångboddhet och förfall breder ut sig. När renoveringar görs leder det till chockhöjningar av hyran som försätter människor i nöd.
Vi behöver en bostadspolitik som ger alla människor ett reellt inflytande och ett anständigt hem och som samtidigt gör bostäderna till klimatneutrala och hållbara platser för glädje, trygghet och mänsklig utveckling. Om spekulation och segregation får styra bostadspolitiken än mer så blir det svårt att göra bostadssektorn klimatsmart utan att det ekonomiskt drabbar människor som är ekonomiskt utsatta eller som bor på landsbygden. Det kommer att förhindra en omställning av bostadssektorn.
Det som betyder mest för bostädernas klimatbelastning är den genomsnittliga överkonsumtionen av bostadsyta och den genomsnittligt alltför höga inomhustemperaturen. Samtidigt är det bara en mindre andel av de boende som har en överdriven bostadsyta till sitt förfogande.
Staten bör ta ett långsiktigt ansvar genom ett mångårigt investerings- och stödprogram för klimatomställning av bostadssektorn och ett tryggat boende såväl i städer som på landsbygden.
Allmännyttan, icke-vinstdrivande bostadsstiftelser samt bo- och byggemenskaper bör ges gratis mark och finansiellt stöd förutsatt att de bygger klimatneutrala bostäder till rimlig hyra.
Samtidigt behöver vi ekonomiska och juridiska styrmedel som motverkar spekulations-driven prisökning av bostäder. Det har t ex blivit vanligt att människor köper bostadsrätter och hyr ut dem i andra hand – med huvudsyftet att tjäna pengar på bostadens värdeökning.
Renoveringsstöd med klimatkrav bör införas som gör att hyreshus kan energieffektiviseras och rustas utan att hyrorna höjs. Samtidigt behöver de boende ges lagfäst rätt till insyn och delaktighet i beslut rörande renoveringar.
Vid nybyggnation av bostäder och lokaler bör lagkrav om solceller och/eller bergvärmelösningar införas, kopplat till ekonomiskt stöd.
Återbruk och delningsekonomi bör bli en integrerad del i all bostads- och stadsplanering. Kravet på bilparkeringar vid bostäder (den s k parkeringsnormen) kan avskaffas. Istället kan mark upplåtas till gemenskapsodlingar, verktygsbibliotek och återbrukscentraler för de boende för att stärka social hållbarhet i närområdet.
Överdriven konsumtion av bostadsyta kan motverkas med beskattning och ett samtidigt stöd till de som delar av större bostäder eller bygger om stora villor till flerbostadshus. Boende som vintertid sänker sin inomhustemperatur till max 22 grader bör kunna premieras via energibeskattningen.
På landsbygden behövs en kombination av åtgärder. Kommunerna kan ges ökade möjligheter att överta ödehus och nedlagda jordbruk (mot rimlig statligt garanterad ersättning) mot att de överlåts till människor som är beredda att bo där permanent och rusta dem.
Det behövs en samordning av samhällsservice, livsmedelsdistribution, kollektivtrafik, samåkning, samt digitalt stöd på landsbygden. Tillgång på närservice inom gång- och cykelavstånd kan lagfästas för alla boende i större tätorter.



18

2

2

0

L