Motion nr:23
Rubrik: Hantverk – en väg till ett hållbart samhälle
Inskickad: 2021-10-28
Motionär:Deltagare på vävutbildningen genom lärare Eva Martinsson (Kontakta motionär)
Ort:FRISTAD
Organisation:Vävutbildningen på Fristads Folkhögskola
Ämneskategori: Kunskap, lärande och beteendeförändring

Föreslagna åtgärder:
Lägre moms på hantverk
Gynnsammare skatteregler för hantverkare
Fler utbildningar inom hantverk
Skapa fler mötesplatser för integration via hantverk

Sammanfattning:
Det slängs mycket textil bland våra sopor som skulle kunna tas tillvara på annat sätt tex bli trasmattor, konstverk mm.
Vi behöver bli ännu bättre på att ta tillvara ullen från fåren för att spinna garn som kan bli till kläder av bra kvalité som håller länge.
Att arbeta med hantverk ger många positiva effekter, inte minst sociala och hälsomässiga. Många invandrare har kunnande inom hantverk och skulle på så sätt lättare integreras i samhället samt bidra med sina kunskaper.

Motiv och bakgrund:
Vi som skriver denna motion går vävutbildning på Fristad Folkhögskola och vi har vitt skilda bakgrunder. Vi talar utifrån vävning som är vårt hantverk, men vår motion kan komma ifråga för många fler hantverk av olika slag.
Vävning av trasmattor är ett exempel på cirkulär ekonomi där man använder sig av gamla textilier dvs de försvinner inte bara ut ur kretsloppet som slit-och-slängvaror, utan används igen för att skapa nya textilier i vävstolen. Ett annat exempel är alla de som idag besöker secondhand butiker och handlar kläder för att omvandla dem till något nytt. Det krävs dock kunskaper för att kunna utföra ett hantverk väl.
Fortfarande importeras mycket av de garner vi använder. Det har skett en förbättring på senare år när det gäller ull, som förr oftast brändes. Idag samlas en del in och skickas till spinnerier för att spinnas till garn. Det skulle behövas ännu fler spinnerier i Sverige för att minska import och transporter och därmed bidra till ett bättre klimat.
På en del ställen i Sverige har man restaurerat gamla stampar som används när ett ulltyg förvandlas till ett vadmals tyg, som blir vattenavstötande och något sånär vindtätt. Vadmalstyg belastar inte klimatet på samma sätt som en jacka eller kappa framställt på det sätt som är vanligast idag. Fåren som ger ullen skulle även göra än mer nytta om de betar på gamla hagmarker som har hög mångfald av växter (örter och träd som binder koldioxid).
Vävning förekom förr runt om i hela landet för att få fram textiler till vardagslivets handdukar, lakan, kläder m.m. Detta har minskat betydligt sedan ett halvt sekel tillbaka. Många har idag inte förståelsen för hur mycket arbete och kunnande som t ex ligger bakom att få fram en färdig handduk från linfältet. Genom kunnande om hantverk och materialval kan en gammal kultur leva vidare i vårt samhälle och på så sätt bidra till ett bättre klimat på alla sätt.
Det behövs därför en vävlärarutbildning då detta inte längre finns. Det behövs även fler utbildningar inom hantverk och ökad möjlighet att gå som lärling hos skickliga utövare av olika slags hantverk.
Alla människor passar inte in på den arbetsmarknad som finns idag, utan behöver en tryggare och lugnare arbetsplats. Arbete med hantverk kan också öka socialt välmående, integration och värdet av långsamhet. Verksamhet inom hantverk skulle kunna bidra till detta.
Momsen skulle behöva ändras alternativt slopas på varor som framställs på ovan beskrivna sätt, för att kunna ge en ökad försäljning och därmed fler hållbara jobb. Skattereglerna skulle behöva bli gynnsammare för de som vill kunna försörja sig på sitt hantverk.



23

1

1

0

L