Motion nr:4
Rubrik: Rädda Afghanistan från Talibanerna
Inskickad: 2021-08-29
Motionär:Karin Petersson (Kontakta motionär)
Ort:Stockholm
Organisation:Röda Korset
Ämneskategori: Naturresurser, ekosystem och biodiversitet
 Denna motion är resultatet av en sammanslagning med följande motion(er): 19

Föreslagna åtgärder:
Åtgärder.....talibanerna hade tagit över Kabul kom signaler från deras företrädare om att den terrorstämplade organisationen var någon sorts "Nya Talibaner".
De var inte ute efter hämnd, hette det. De skulle respektera kvinnors och etniska minoriteters rättigheter, låta flickor gå i skolan och bilda en "inkluderande" regering. Dessutom hade de tidigare lovat USA att inte än en gång – som fram till

Sammanfattning:
Sammanfattning.......Det råder delade meningar om huruvida talibanerna har förändrats på ett grundläggande sätt jämfört med det terrorvälde – avhuggna händer, stening, offentliga avrättningar – som de utövade senast de hade makten för 20 år sedan.

Den brittiske försvarsstabschefen, general Nick Carter, menar att talibanerna har blivit annorlunda och nu är mer resonabla: "Vi måste ha tålamod... och ge dem utrymme att bilda en regering. Vi måste minnas att talibanerna inte är en homogen organisation, utan en grupp av disparata stamledare som kommer från olika delar av Afghanistans landsbygd".

Motiv och bakgrund:
Motiv o bakgrund......Redan innan talibanerna hade tagit över Kabul kom signaler från deras företrädare om att den terrorstämplade organisationen var någon sorts "Nya Talibaner".


De var inte ute efter hämnd, hette det. De skulle respektera kvinnors och etniska minoriteters rättigheter, låta flickor gå i skolan och bilda en "inkluderande" regering. Dessutom hade de tidigare lovat USA att inte än en gång – som fram till den 11 september 2001 – låta Afghanistan bli en bas för internationella terrorister.

Detta väckte vissa förhoppningar om att talibanerna tagit avstånd från det skräckvälde som de regerade landet med på 1990-talet. Att den fundamentalistiska islamiströrelsen nu insåg vikten av att skaffa sig internationell legitimitet och goda relationer med omvärlden, allt i syfte att få bistånd, utländska investeringar och handel.

Det råder delade meningar om huruvida talibanerna har förändrats på ett grundläggande sätt jämfört med det terrorvälde – avhuggna händer, stening, offentliga avrättningar – som de utövade senast de hade makten för 20 år sedan.

Den brittiske försvarsstabschefen, general Nick Carter, menar att talibanerna har blivit annorlunda och nu är mer resonabla: "Vi måste ha tålamod... och ge dem utrymme att bilda en regering. Vi måste minnas att talibanerna inte är en homogen organisation, utan en grupp av disparata stamledare som kommer från olika delar av Afghanistans landsbygd".

Denna hoppfulla bild motsägs av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet. Hon har fått trovärdiga rapporter om grova brott från de områden som talibanerna erövrat, däribland summariska avrättningar av afghanska regeringssoldater som lagt ned vapnen. Talibanerna har också inskränkt kvinnors rörelsefrihet och flickor har hindrats från att gå i skolan.

Det finns rapporter från vissa landsbygdsregioner att lokala mullor har begärt listor på kvinnor och flickor i giftasvuxen ålder för talibankrigares disposition, och om sexslaveri och etnisk rensning.
Det finns rapporter från vissa landsbygdsregioner att lokala mullor har begärt listor på kvinnor och flickor i giftasvuxen ålder för talibankrigares disposition, och om sexslaveri och etnisk rensning.


Ibraheem Bahiss, expert på Afghanistan vid tankesmedjan International Crisis Group, räknar med att det under de närmaste veckorna ska visa sig om den mjukare retoriken är ett tecken på en genuin förändring – eller bara är ett spel för galleriet.

Till DN säger han att det inte syns någon djupare spricka mellan olika falanger eller inom organisationens ledarskikt.


Men som den brittiske historikern William Dalrymple har konstaterat: Att erövra ett land är alltid den "lätta" biten. Att styra det är den stora utmaningen. Något som för övrigt USA brottades med i 20 år utan att lyckas.

Den framtida regeringen får vi vänta på ytterligare en tid. Så långt har talibanerna bara tillsatt temporära nyckelposter, som inrikes- och finansministrarna. Som tillförordnad försvarsminister har talibanerna utsett den tidigare fången i Guantánamo, Mullah Abdul Qayyum Zakir.

Enligt Ibraheem Bahiss verkar det som om olika individer försöker positionera sig inför att Islamiska Emiratet Afghanistan etablerar sig i Kabul. De olika fraktionerna kan delas in efter etnicitet, stamtillhörighet, politisk och militär bakgrund, hårdföra respektive moderata böjelser och hur många krigare de har under sitt befäl.

– Hittills har dessa fraktioner inte haft avgörande betydelse, utöver motsättningar om maktfördelningen i den tillträdande regeringen. Klyftan mellan hårdföra och moderata grupperingar har sopats under mattan, men den kommer troligen att blottas så snart talibanerna måste fatta beslut i olika politiska frågor.

Expresidenten Hamid Karzai.
Bild 1 av 3 Expresidenten Hamid Karzai.
Foto: Rafiq Maqbool/AP
Bild 2 av 3 Tidigare regeringschefen Abdullah Abdullah.
Foto: Hussein Sayed/AP
Bild 3 av 3 Krigsherren Gulbuddin Hekmatyar.
Foto: Rahmat Gul/AP

BILDSPEL

Talibanerna väntas bilda ett högsta råd som ska styra landet, och det spekuleras om att några medlemmar i den tidigare USA-stödda regeringen i Kabul kommer att ingå. Sedan inmarschen i Kabul den 15 augusti förhandlar talibanerna med expresidenten Hamid Karzai, tidigare regeringschefen Abdullah Abdullah och krigsherren Gulbuddin Hekmatyar, som kallats för "Kabuls slaktare" efter hans insatser i inbördeskrigets i början 1990-talet.

Dessa tre ökänt korrumperade herrar är medlemmar av ett nybildat "samordningsråd". De valde att stanna i Kabul, till skillnad från den landsflyktige presidenten Ashraf Ghani. De räknar med att de inte – likt tidigare störtade väststödda ledare – ska torteras ihjäl, utan att de får en roll i det framtida styret.

För talibanernas del är syftet med samtalen, liksom den allmänt mjukare retoriken och framtoningen, att den nya dominerade regimen ska framstå som acceptabel för omvärlden.
För talibanernas del är syftet med samtalen, liksom den allmänt mjukare retoriken och framtoningen, att den nya d



4

1

0

L