Motion nr:45
Rubrik: Moratorium - överkonsumtion
Inskickad: 2021-10-31
Motionär:Mikael Malmaeus, Anna Lundgren, Tomas Lohammar (Kontakta motionär)
Ort:Uppsala
Ämneskategori: Naturresurser, ekosystem och biodiversitet

Föreslagna åtgärder:
* Inför en klimatnödlag med möjlighet att kraftigt begränsa konsumtion
* Utred vilken konsumtion som är möjlig att begränsa och som ger stor klimatpåverkan
* Utred styrmedel för att på ett rättvist sätt begränsa överkonsumtion
* Prioritera omställning av de mest nödvändiga sektorerna, exempelvis transporter i glesbygd

Sammanfattning:
Med en begränsad koldioxidbudget är det inte rimligt att i detta nödläge förbruka vår koldioxidbudget på överkonsumtion. Vi föreslår därför att Sverige genom lagstiftning begränsar privat konsumtion genom att införa ett moratorium - ett tillfälligt stopp.

På vilket sätt och hur länge det ska gälla bör snabbutredas då en sådan konsumtionsbegränsning måste ske rättvist och på inga villkor får gå ut över människors grundläggande behov. Vilka behov som faktiskt är grundläggande behöver definieras och hänsyn måste tas till förutsättningar i olika delar av landet, exempelvis gällande transporter.

Motiv och bakgrund:
För att med 50 procents sannolikhet undvika en global uppvärmning större än 1,5 grader återstod år 2020 omkring 500 miljarder ton koldioxid att släppa ut globalt enligt den koldioxidbudget (av en budget för 1,5 grader på totalt 2900 ton för hela fossileran) som beräknats av IPCC (2021). För närvarande är de globala koldioxidutsläppen omkring 40 miljarder ton per år vilket innebär att med nuvarande utsläppsnivåer är hela denna koldioxidbudget förbrukad år 2032.

Baserat på befolkningsmängd utgör Sveriges andel av denna återstående globala koldioxidbudget 670 miljoner ton koldioxid. En sådan beräkning tar inte hänsyn till Parisavtalets skrivningar om att industriländerna bör ta ledningen i kampen mot klimatförändringen då de historiskt stått för den allra största delen av utsläppen och har störst finansiella resurser, men vi använder här siffran som ett räkneexempel. De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige ligger i storleksordningen 90 miljoner ton per år vilket innebär att den svenska koldioxidbudgeten med nuvarande utsläppsnivå skulle ta slut omkring 2027.

Bland de största utsläppskällorna är transporter, uppvärmning, livsmedel och konsumtionsvaror. Det skiljer väldigt mycket i klimatpåverkan mellan olika människors konsumtion, även inom Sverige. Den rikaste delen av befolkningen har ett klimatavtryck som är mer än 10 gånger större än den fattigaste halvan, och behöver därmed mycket kraftigt minska sina utsläpp genom minskat resande, ändrade matvanor och begränsad materiell konsumtion. Animalisk kost, utrikesresor och lyxkonsumtion framstår som fullt möjliga att minska hos stora delar av befolkningen.

Det är inte rimligt att i detta nödläge förbruka vår koldioxidbudget på överkonsumtion. Pandemin har visat att vi klarat att tillfälligt begränsa vårt resande och våra konsumtionsvanor. Klimatnödläget ställer delvis andra krav på begränsad konsumtion inom andra områden (exempelvis animalisk kost), men delvis samma områden som pandemin (exempelvis utlandsresor med flyg).

Att ställa om teknik för industriell tillverkning, energi- och transportsystem kommer att ta ett antal år, och kommer i sig att förbruka en andel av vår koldioxidbudget (Alfredsson & Malmaeus, 2020). Under den tid detta sker är det befogat att kraftigt begränsa sådan konsumtion som tar en stor del av koldioxidbudgeten i anspråk.
En sådan konsumtionsbegränsning måste ske rättvist och får på inga villkor gå ut över människors grundläggande behov. Vilka behov som faktiskt är grundläggande behöver definieras och hänsyn måste tas till olika förutsättningar i olika delar av landet, exempelvis gällande transporter.

En del teknik kommer långt fram i tiden. Fossilfri ståltillverkning kan i bästa fall bli verklighet på 2030-talet. Medellivslängden för personbilar i Sverige är 17 år vilket innebär att de bensindrivna bilar som köps idag riskerar att finnas på vägarna till slutet av 2030-talet. Fossilfria flygtransporter finns på ritbordet men ligger av allt att döma ganska långt in i framtiden.

Samtidigt vet vi att mycket teknik redan finns på plats – inte minst fossilfri energi och fossilfria transporter. Det är mycket angeläget att samhället lägger resurser på en snabb omställning där det är mest angeläget. Ett exempel på detta är utbyggnad av laddinfrastruktur, elbilspremier och kollektivtrafik i landsbygd. Detta måste ses som mer brådskande än motsvarande omställning i städer där kollektivtrafiken redan idag är ett fungerande system.

Med vilka styrmedel konsumtionen i praktiken ska begränsas behöver snabbutredas. Tillfälliga förbud, ransonering, progressiv beskattning eller punktskatter är exempel på möjliga styrmedel. Vissa aktiviteter kan antagligen förbjudas helt (som privata rymdresor), andra kan beskattas hårt eller ransoneras (privata flygresor och konsumtion av nötkött), medan inrikes transporter behöver begränsas med större omtanke om människors individuella behov.

Centralt i vårt förslag är förutsättningen att inskränkningen i privat konsumtion är begränsad i tid, tills ny teknik och klimatsmarta lösningar finns på plats. De mest angelägna behoven måste lösas först, medan det vi i brist på bättre kallat för överkonsumtion inte kan vara prioriterat under rådande planetära nödläge. Klimatriksdagen samlas för att vi inser att utsläppen måste begränsas akut om vi ska klara Parisavtalets temperaturmål - och den produktion och konsumtion som i dagsläget inte kan ske på ett klimateffektivt sätt behöver skjutas på framtiden tills vår överlevnad är säkrad.

Alfredsson E. & Malmaeus M. (2017). Prospects for economic growth in the 21st century: A survey covering mainstream, heterodox and scientifically oriented perspectives. Economic Issues 22, 65-88.

IPCC (2021). Summary for Policymakers. In: Climate Change 2021: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Masson-Delmotte, V., P. Zhai, A. Pirani, S. L. Connors, C. Péan, S. Berger, et al



45

1

1

0

L