Föreslagna åtgärder:
1.Skogsklivet skall kunna ge ersättning för att inte avverka skog.
2.Även små skogsägare skall kunna söka stöd,samordning via kommuner och länsstyrelser.
3.Skogsklivet skall kunna ge bidrag för att övergå till plockhuggning.
4.Öronmärkta pengar för skydd av fjällnära skog.
5.Öronmärkta pengar för återställande av våtmarker.
6.Länsstyrelse/kommuner övervakar för att hindra fusk.

Sammanfattning:
Klimatomställning diskuteras i riksdagen och ute i samhället.Tekniska lösningar uppmärksammas medan skogsbrukets och våtmarkernas utsläpp inte uppmärksammas tillräckligt.
Skogsavverkning ger upphov till stora koldioxidutsläpp ( ca 40 milj ton CO2) men uppgifter om detta försvinner i statistiken.Det mesta av det avverkade virket omvandlas till produkter som ger ytterligare koldioxidutsläpp inom 2 år ( ca 80 milj ton)
Våtmarkernas utsläpp är lika stora som de från personbilstrafiken.(ca 10 milj ton) Minskad avverkning av skog och återställda våtmarker ger mindre koldioxidutsläpp i närtid.

Motiv och bakgrund:
ENERGISTEGET och INDUSTRIKLIVET har funnits i några år.Ökade resurser tillförs projekt inom KLIMATKLIVET i höstens budget för 2022.
Ersättning för återställande av våtmark via anslag från jordbruksverket gäller endast våtmarker i odlingsbygder.
KLIMATKLIVET ger inte stöd eller ersättning för den utsläppsminskning/ökad kolbindning i skog som uppstår genom att inte avverka skogen.Nya öronmärkta pengar bör därför avsättas i nytt klimatinitiativ SKOGSKLIVET för ersättning gällande:
1.bevarade av kolsänkor i skog ( inte avverka alls eller avverka mindre )
2.återställande av våtmarker.
Skogens betydelse för klimat och människors livsmiljö uppmärksammas allt mer.Skogen ger störst klimatnytta om den får stå kvar de kommande 20-30 åren enligt Rummukainen ( 1)
Timo Pukkola ,som studerat skogsbrukssystem i Finland,betonar att skogens största värde utgörs av regleringsdimensionen dvs funktion som kolsänka,dricksvattenreglering,kontroll och minskning av erosion,vind,buller och damm ( 2)Dessutom tillkommer skogens stora betydelse för biologisk mångfald,rekreations och sociala värden.
En finsk undersökning visar att unga finska medborgare tycker skydd av skog är viktigt men inte virkesproduktion.(2)
Hur ser skogen ut i framtida klimat om vi fortsätter som nu? I Harzområdet i Tyskland står tex granskogen brun i stora områden.Torka 2018 0ch 2019 och granbarkborreangrepp dödade granskogen.Stormen Gudrun 2005 fällde stora områden av granmonokulturskog med miljardförluster för skogsägarna i Sverige.
Detta visar att nuvarande skogsbruk med kalhuggning och plantering av samma trädart över stora områden inte är hållbart med hänsyn till klimat,biologisk mångfald eller rekreations och sociala värden.
Skogsutredningen 2020 ( 3) rekommenderade att 525.000 ha fjällnära skog skall skyddas.Sveaskog äger ca 1/4 av den arealen övriga är enskilda skogsägare.Särskilda öronmärkta pengar borde reserveras för ersättning till skogsägarna av fjällnära skog.Beräkningar av Skytt et al(4) visar att minskad skogsavverkning kan göra att klimatmål till 2045 kan uppnås.
Idag avverkas ca 80% av tillväxten i skogen.Bäst för klimatet i ett kortare perspektiv ( till 2050) är att inte avverka alls.
Men även om avverkning begränsas till 40% av tillväxten kan man få stor effekt på koldioxidbudgeten.
Störst effekt fås i de södra regionerna tex Skåne och Västra Götaland p.g.a större tillväxt där.Men där är också behovet av skyddad skog stor för regleringsfunktioner,biologisk mångfald,rekreation och sociala värden.
Plockhuggning kan möjliggöra visst uttag av virke med högre värde.Papper kan tillverkas av vetehalm.Detta görs i Shandong i Kina (5)
Klimatklivet infördes 2015 för att stimulera investeringar som minskar koldioxidutsläpp.I budget för 2022 ökas satsningarna.
Men det är bara fysiska investeringar som kan få bidrag.Ersättning för återställande av våtmark eller minskning av utsläpp genom att inte kalhugga skog ingår inte i klimatklivet nu.Därför bör särskilda öronmärkta pengar i SKOGSKLIVET reserveras för detta.
Det är viktigt att enskilda skogsägare informeras och uppmanas söka stöd för att låta mer skog stå istället för att avverka.Plockhuggning istället för kalhuggning bör stimuleras.Stöd för återställande av våtmarker bör öka och ingå i
SKOGSKLIVET.
Skog som får växa är bra för klimat,biologisk mångfald,vattentillgång och människors arbete och fritid.
Se till att skogen får stå kvar genom att ersätta skogsägare ekonomiskt i SKOGSKLIVET.!!
Referenser :
1.KVA seminarium maj 2021 Boreal forests and climate Rummukainen Lunds univeristet
2.KVA seminarium maj 2021 " " " " Pukkola Universitet östra Finland
3.SOU 2020 :73
4.Skytt,Jonsson,Englund Environmental research letters okt 2021
5.Guigan Fang,Kuizhong Shen Wheat straw pulping of paper and paperboard production
https://dx.doi.org/10.5772/intechopen.77274