Motion nr:59
Rubrik: En ny myndighet med en vetenskapsbaserad helhetssyn för att styra omställningen till ett klimatneutralt samhälle.
Inskickad: 2021-11-14
Motionär:Gunnar Brundin, Anne von Heideman, Maini Sorri Hongslo, Celina Tjerneld Hongslo, Mats Olsson och Tova Wennemo (Kontakta motionär)
Ort:Uppsala
Organisation:Partiet Vändpunkt Region Uppsala
Ämneskategori: Samhällsorganisering och systemförändring

Föreslagna åtgärder:
Vi yrkar
- Att riksdag och regering upprättar en ny expertmyndighet med huvuduppgiften att med vetenskaplig utgångspunkt leda och samordna arbetet med att hejda koldioxidutsläppen och begränsa klimatförändringen.

Sammanfattning:
Upprätta en ny myndighet med experter i ekonomi och klimatvetenskap och med uppgiften att med vetenskaplig utgångspunkt leda och samordna arbetet med att hejda utsläppen och begränsa klimatförändringen.
Myndighetens uppdrag:
Fortbildning av övriga myndigheter och folkvalda i ett vetenskapsbaserat tankesätt för att ställa om till ett klimatneutralt samhälle.
Upprätta koldioxidbudget på alla nivåer (staten, regioner, kommuner).
Analysera utsläpp från samhällets alla olika funktioner. Prioritering, ransonering och ekonomiska styrmedel. Restriktioner som inte är skadliga för samhällets funktion.

Motiv och bakgrund:
Hela samhället är till stor del byggt på ett antagande att vi kan bortse från de effekter som vårt handlande har på vår miljö. Men mänskligheten är beroende av miljön och ekosystemen. Om vi rubbar vår miljö så rubbas förutsättningarna för vår egen existens. Därför måste nu hela samhället stöpas om.
Det är ett stort och svårt men helt nödvändigt uppdrag. Nationella och internationella transporter behöver regleras. Jordbruket och skogsbruket behöver ställas om. Övergång till övervägande växtbaserad föda behövs. En tillgång till hållbar energi behöver säkras. Industri och produktion måste ställas om. Biologisk mångfald behöver skyddas. Men hur skall allt detta ske samtidigt?
Coronakrisen har lärt oss att om beslutsfattare i ord och handling visar att man tar en fråga på allvar så följer majoriteten av befolkningen efter. Men uppenbarligen upplevs klimatförändringen fortfarande som ett mindre hot för samhället än coronapandemin, både hos beslutsfattarna och hos allmänheten.
Man kunde kanske se pandemin som en generalrepetition för samhällets reaktion vid en kris. Men klimatförändringen fungerar på annat sätt än pandemin. Den upplevs inte akut, här och nu, utan smyger sig på. Effekterna av utsläppen kommer inte omedelbart utan det finns en viss latens vilket kan ge en falsk trygghet. Det som är gemensamt för dessa kriser är dock att det är en stor fördel att agera i tid, såväl vad gäller ekologiska och ekonomiska konsekvenser och det mänskliga lidandet.
Ett stort problem är också att besluten tas av människor som inte har tillräckliga kunskaper inom ekologi eller klimatvetenskap och inte heller alltid upplever något behov det. Därför behöver alla myndigheter och folkvalda fortbildas i grunderna för ett vetenskapsbaserat tankesätt vilket i sin tur är en förutsättning till omställningen till ett klimatneutralt samhälle.
För att klara av detta stora uppdrag behövs en ny myndighet som har som sin huvuduppgift att leda och samordna arbetet med att hejda koldioxidutsläppen och begränsa klimatförändringen. Denna klimatmyndighet behöver ha experter som är utbildade i såväl ekologi som klimatvetenskap och ekonomi och som kan bilda sig en helhetssyn på vad som behöver göras.
Vi behöver börja räkna med alla våra utsläpp. Det behövs koldioxidbudgetar på alla nivåer (staten, regioner och kommuner) och att man beräknar hur stora minskningar av utsläppen som behövs varje år för att Sverige / regionen / kommunen inte skall överskrida sin budget. Sedan behöver man sätta sig ner och titta på sin verksamhet och prioritera, ransonera och gallra bort det som orsakar utsläpp och inte är helt nödvändigt.
Det är viktigt att använda ekonomiska styrmedel såsom ökade avgifter på koldioxidutsläpp. För bättre acceptans behöver man kompensera befolkningen genom utdelning av intäkterna till medborgare i form av ett omställningsbidrag, gärna med en högre utdelning till landsbygden.
Det är också nödvändigt att genomföra restriktioner som minskar utsläppen och som inte är skadliga för samhällets funktion, såsom fortsatt distansarbete när det är möjligt, distansmöten och färre transporter. Resande med flyg behöver begränsas. Resande med tåg skall prioriteras.
Skogsbruket behöver förändras för att öka kolsänkan och gynna biologisk mångfald. Detta kan ske genom att övergå till hyggesfritt skogsbruk, öka avsättningen av gammal naturskog, lägre uttag av skogsbiomassa samt genom att anpassa skogsbruket till det framtida klimatet, t ex mer löv och mindre gran. Ett sätt att nå dit är att dela ut klimatbonus till skogsägare som upplåter sin skog till koldioxidinfångning och – lagring (CCS) genom att låta bli att avverka den.
Vi kanske behöver avstå från att arbeta på kontoret i möjligaste mån. Det skulle minska på utsläppen genom mindre utsläpp från arbetsresor och mindre behov av uppvärmda kontorslokaler. Kanske även mindre behov att bygga nya lokaler.
Vi vuxna kanske behöver göra avkall på våra nöjen, för att göra det möjligt att prioritera barnen och deras skolundervisning och deras framtid. Det kan kännas surt att inte få utöva motorsport, men vi skall ju göra det här för våra barns skull. Vi lyckades under pandemin, varför skulle vi inte lyckas nu?
Därför föreslår vi att riksdag och regering upprättar en ny myndighet med huvuduppgiften att med vetenskaplig utgångspunkt leda och samordna arbetet med att hejda koldioxidutsläppen och begränsa klimatförändringen.
Myndighetens huvuduppdrag skall vara följande:
Fortbildning av övriga myndigheter och folkvalda i ett vetenskapsbaserat tankesätt för att möjliggöra omställningen till ett klimatneutralt samhälle.
Upprätta koldioxidbudget på alla nivåer (staten, regioner, kommuner).
Analysera mängden av utsläpp från samhällets olika funktioner. Räkna med alla utsläppen av koldioxid (och andra klimatgaser), även de konsumtionsbaserade utsläppen. Prioritera, ransonera och gallra bort de koldioxidalstrande aktiviteter som inte är helt nödvändiga. Använd ekonomiska styrmedel som höjer priset på utsläpp.



59

1

1

0

L