Motion nr:7
Rubrik: Varudeklarerade klimatåtgärdspaket
Inskickad: 2021-10-06
Motionär:Viktoria Vingmarker (Kontakta motionär)
Ort:VÄSTERÅS
Ämneskategori: Kunskap, lärande och beteendeförändring

Föreslagna åtgärder:
-Gemensam struktur på hur politiska partier presenterar sina klimatåtgärdspaket
-Tydliga krav på innehållet i de politiska partiernas klimatåtgärdspaket
-Föreslagna klimatåtgärders reella potential ska bedömas på vetenskapliga grunder, ej utifrån "ideologisk passform"
-De vetenskapligt grundade beräkningarna görs av (nyetablerad) sakkunnig och oberoende enhet knuten till Klimatpolitiska rådet

Sammanfattning:
För att underlätta för medborgare att bedöma och jämföra de olika politiska partiernas klimatåtgärdspaket behövs ett likvärdigt sätt att kommunicera de olika förslagens reella potential att påverka klimatförändringen. För att undvika s.k. greenwashing eller risk för investering i otillräckliga åtgärder föreslås att varje klimatåtgärd följs av en vetenskapligt grundad uträkning av hur den väntas påverka klimatet (t.ex. koldioxidekvivalenter eller ekologiskt fotavtryck) samt konsekvensbeskrivning avseende åtgärdens miljömässiga, sociala och ekonomiska påverkan, dvs dess hållbarhet i sin helhet.

Motiv och bakgrund:
Det är svårt för medborgare med ambition att leva ett klimatsmart liv att avgöra vilka vardagsval som understödjer en sådan livsstil. Det är även svårt för medborgare att avgöra kvaliteten på de olika politiska partiernas klimatåtgärdspaket. Partiernas retorik och kommunikativa självförtroende riskerar att få oproportionerligt stort inflytande. Medborgarna är utlämnade åt att själva bedöma rimligheten och effektiviteten i åtgärderna. Psykologisk forskning visar att risken finns att man föredrar förslag man känner igen eller som stödjer den nuvarande livsstilen (olika former av heuristik)(*1), vilket inte säkerställer att man väljer förslag med relevant effekt på klimatet. Andra hinder handlar om risken för att effekten av en viss åtgärd äts upp av effekten av en annan (rebound effect, Jevons paradox)(*2) eller att nuvarande infrastruktur och tidigare investeringar får alltför stort inflytande över beslut avseende vad som behövs för att genomföra framtidsrelevanta förändringar (sunk cost)(*2).

För att stärka möjligheten att fatta välinformerade beslut, samt stärka jämlikhet och likvärdiga möjligheter att delta i samhällets demokratiska processer, föreslås därför att det ställs högre och mer kvalificerade krav på de politiska partiernas klimatåtgärdspaket och hur dessa presenteras. Målet är att det ska vara enkelt för medborgarna att jämföra det förmodade utfallet av de olika partiernas förslag. En sorts "varudeklaration" där åtgärdspaketens effekt enkelt kan jämföras med varandra. Klimatpolitiska rådets utvärdering av regeringens klimatpolitik är bra och nödvändig, men eftersom deras bedömning inte vägleder medborgarna i politiska val bör de kompletteras med en oberoende enhet som inför val gör en bedömning av de politiska partiernas klimatåtgärdsförslag och dessas potential att bidra till Parisavtalets mål. Denna politiskt oberoende och sakkunniga enhet, som förslagsvis är knuten till Klimatpolitiska rådet, följer den klimatvetenskapliga kunskaps- och metodutvecklingen och förbättrar kontinuerligt sina kalkyler. De politiska partiernas åtgärdsförslag behandlas alltid på ett likvärdigt sätt, förslagen bedöms på sina egna meriter och anonymiseras därför innan bedömning görs.

Genom den föreslagna förändringen förväntas ett mervärde uppstå genom ökad kunskap både hos allmänhet och politiker avseende vilka åtgärder som har faktisk och relevant effekt på klimatet, vilket ökar möjligheten för successivt bättre förslag.

Klimatåtgärdspaketen föreslås innehålla följande:
1) Enbart förslag som är tekniskt genomförbara och ekonomiskt bärkraftiga inom relevant tidshorisont. Tillväxtneutralitet appliceras i den ekonomiska kalkylen, dvs förslagen behöver inte bidra till ekonomisk tillväxt men redovisas som CO2e-reduktion/investerad krona.
2) Förslag som avser både att minska utsläpp och att öka kapaciteten hos kolsänkor, samt klimatanpassningsåtgärder (måste innehålla alla tre åtgärdstyperna).
3) Alla reella utsläppskällor måste behandlas, dvs inte bara icke-förnybara och territoriella utsläppskällor utan även konsumtionsbaserade utsläppskällor (privat och offentlig konsumtion samt från import) och utsläpp från exempelvis kalhyggen och annan markanvändning.
4) Konsekvensbeskrivning: miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser – positiva/negativa, kort-/långsiktiga, lokala/regionala/nationella/internationella konsekvenser, samt en analys av vilka grupper i samhället som påverkas mest.
5) Handlingsplan och tidsplan för implementering, inklusive ansvariga parter och vilka mandat/resurser dessa får till sitt förfogande. Ska även innehålla plan för utvärdering och för kontinuerlig justering utifrån reella effekter/utfall samt plan för hur oförutsedda bieffekter ska identifieras och hanteras.
6) Beräkning av förväntad klimatpåverkan för varje åtgärd samt för paketet som helhet (förslagsvis med enheten CO2e, alternativt ekologiskt fotavtryck)(*3,4). Beräkning utförs av oberoende part knuten till Klimatpolitiska rådet.
7) Tidsprognos för hur förslagen påverkar klimatet över tid (t.ex. "med dessa åtgärder skulle 'X' CO2e sparas in under kommande mandatperiod - fram till 2030 skulle 'Y' CO2e sparas in - fram till 2045 skulle 'Z' CO2e sparas in" osv).

*Referenser:
1. Gilovich, T. D., Griffin, D., Kahneman, D. (2002). "Heuristics and Biases: The Psychology of Intuitive Judgment". New York: Cambridge University Press. (se även: Kahneman, Daniel (2017), övers. Pär Svensson. "Tänka, snabbt och långsamt". Stockholm: Volante förlag.)
2. Gifford, R. (2011). "The Dragons of Inaction: Psychological Barriers That Limit Climate Change Mitigation and Adaptation". American Psychologist 66:4, pp.290-302.
3. Mistra Swecia. "Koldioxidekvivalenter – vad är det egentligen?" https://www.mistra-swecia.se/koldioxidekvivalenter/
4. Global Footprint Network. https://www.footprintnetwork.org/our-work/ecological-footprint/



7

1

1

0

L