Föreslagna åtgärder:
* Dagens kommunala fastighetsavgift på småhus ersätts med kapitalbeskattning av en schablonintäkt baserad på hela taxeringsvärdet
* Schablonintäkten beräknas på liknande sätt som för investeringssparkonto
* Överväg skattekredit för schablonskatten på markvärdet, löses vid försäljning

Sammanfattning:
Dagens kommunala "fastighetsavgift" ersätts med statlig kapitalskatt (30%) på en schablonintäktbaserad på taxeringsvärdet.
Schablonintäkten (som i princip ska motsvara värdet av kapitalkostnadsdelen i det egna boendet) beräknas på samma sätt som för investeringssparkonto: Statslåneräntan den 30 november föregående år plus en (1) procentenhet, men aldrig lägre än 1,25 procent.
Genom att schablonintäkten räknas som kapitalinkomst påverkas även avdrag för bostadslåneräntor (begränsat avdragsgilla vid nettounderskott över 100000kr.)

Motiv och bakgrund:
Tillgångar placerade i den egna bostaden i form av småhus beskattas inte alls för den del taxeringsvärdet överstiger 16 2/3 inkomstbasbelopp (1,14 Mkr 2021). Det leder till överkonsumtion av egnahemsboende och därmed till klimatutsläpp vid nybyggen och för uppvärmning.
Denna subvention av högt värderade småhus har också medfört en förstärkt bostadssegregation i det övre inkomst- och förmögenhetsskiktet: För den som har inkomst nog för att kunna låna till, eller äger tillgångar nog, för att kunna köpa ett hus i ett "högstatusområde" lockar förväntad framtida värdestegring även om man inte själv skulle vara beredd att betala extra för att "slippa bo bland medelinkomsttagare".
Och värdestegringen har till stor del drivits av kombinationen låg ränta och skattesubvention som medfört att många i praktiken kunnat bo mer eller mindre gratis. Detta har visat sig i snabbare värdestegring i områden med taxeringsvärden klart över taket för kommunal fastighetsavgift än på mindre orter där priserna legat klart under taket så att ingen skattesubvention förelegat.
Denna skattesubvention har naturligtvis också en bakvänd fördelningseffekt: Lägre skattesats för de i allmänhet rika höginkomsttagare som äger högt värderade småhus och högre skattesats på billigare småhus och även på flerfamiljsfastigheter där många mindre bemedlade sedan får fastighetsskatten på hyran.
Beskattningen av småhusbostäder behöver göras proportionell och på samma nivå som andra kapitalplaceringar för att avskaffa denna skadliga subvention.
En proportionell beskattning skulle också motverka bostadssegregationen genom att minska utsikterna att en villa i ett "högstatusområde" stiger så mycket mer i värde att boendet i praktiken är gratis.
Tidigare fastighetsskatt blev mycket illa omtyckt bl a för att den tillsammans med förmögenhetsskatten innebar en orimligt hög beskattning av även normala villor, åtminstone i storstadsområden. Detta gör lanseringen av en sådan här fastighetsskattereform pedagogiskt utmanande, men fördenskull inte mindre angelägen.
De tidigare fastighets- och förmögenhetsskatterna kunde också leda till orimligt hög skatt för bofasta i skärgårdområden där priserna på fritidshus steg kraftigt, så att de till slut inte kunde bo kvar utan var tvungna att flytta. För att undvika en sådan effekt skulle man kunna överväga en skattekredit för schablonskatten på markvärdet till den det överstiger markvärdet när ägaren köpte fastigheten. En sådan kredit skulle inte behöva lösas förrän vid försäljning av fastigheten.