Föreslagna åtgärder:
Minska de sociala avgifterna och företagens ansvar för sjuklön och rehabilitering för företag som arbetar inom personalintensiva delar av den cirkulära ekonomin samt företag som ersätter miljöskadlig användning av tunga maskiner med manuellt arbete.
Kostnaderna finansieras genom att pålägga skatter/avgifter på verksamheter som tillför icke förnyelsebara råvaror och icke återvinningsbara material.

Sammanfattning:
De sociala avgifterna i Sverige är bland de högsta i EU, därtill kommer kostnader för sjukfrånvaro och rehabilitering.

Cirkulär ekonomi med reparation och demontering är arbetskraftsintensiv. Inom skogsbruket kan manuella metoder minska markskadorna, men arbetet är riskfyllt och tid måste läggas på säkerhet.

Design av miljövänligare teknik och prototyputveckling är mer personalintensiv än serieproduktion

Genom att minska personalrelaterade avgifter och kostnader inom vissa branscher och sektorer kan omställningen till mer miljövänliga metoder och cirkulär ekonomi främjas.

Motiv och bakgrund:
Sverige har i internationell jämförelse både höga arbetskraftskostnader och hög beskattning av inkomst på arbete. Omställningen mot ett hållbara samhälle innebär dels att arbetsuppgifter tillkommer som är svåra att automatisera, dels att viss teknik kommer att behöva ersättas av arbetsintensivare men mer miljövänliga metoder.

Lägre arbetskraftskostnader skulle göra personalintensiva verksamheter som t.ex. reparation mer konkurrenskraftiga. Arbetsmarknaden behöver ställas om så att fler kommer i sysselsättning i verksamheter som bidrar till hållbarhet.

Det finns dessutom ett stort behov av teknikutveckling. Små nystartade verksamheter är ofta personalintensiva och nya produkter som tillverkas i begränsat antal med många manuella moment har svårt att konkurrera med etablerad teknik där produkter tillverkas i långa serier i högt automatiserade processer.

Skatterna och avgifterna på arbete finansierar dock vår välfärd och det går inte utan vidare att sänka avgiftsuttaget.

Insatserna behöver riktas till de sektorer där det är särskilt viktigt att minska arbetskraftskostnaderna för att ställa om mot hållbara verksamheter.

Reformen skulle till viss del vara självfinansierad om sysselsättningsgraden och totala antalet arbetstimmar ökar, men kommer sannolikt att behöva finansieras på annat sätt eftersom även vinsterna i dessa verksamheter kan antas vara begränsade, åtminstone i en övergångsperiod tills skalekonomi uppstår.

För att finansiera reformen föreslås därför ett ökat avgiftsuttag på verksamheter som utvinner icke förnyelsebara råvaror och framställer icke återvinningsbara material och produkter.