Föreslagna åtgärder:
+ att det finanspolitiska ramverket utökas till ett holistiskt ekonomiskt perspektiv
+ att finansdepartementet byter namn till ekonomidepartementet för att reflektera sitt bredare uppdrag
+ att universiteten uppdaterar sina kurser i nationalekonomi och redovisning
+ att skattemyndigheten uppdaterar kommunala redovisningsprinciper
+ att god redovisningssed kompletteras

Sammanfattning:
Svensk offentlig ekonomi styrs i hög grad av det finanspolitiska ramverket. Detta ramverk fokuserar på finanserna, och försummar övriga delar av den offentliga, reala ekonomin. Ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser, och ett exempel på knappa resurser som försummas av finansdepartementet är de resurser som beskrivs av Stockholm Resilience Center i de planetära gränserna. För att råda bot på denna samhällsfarliga brist behöver finansdepartementets uppdrag breddas, och departementet byta namn. Förutom stat och kommun berörs även universiteten, skatteverket och revisorerna.

Motiv och bakgrund:
Sveriges offentliga ekonomi lyder under det sk. finanspolitiska ramverket. Ramverket ägs av finansdepartementet, och är överordnat övriga departement. Syftet med ramverket är, enligt regeringen, att "se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent." [1]. Bruttonationalprodukten (BNP) [2] spelar en framträdande roll i det finanspolitiska ramverket, då två av de fyra centrala målen (överskottsmålet och statsskuldens storlek) knyts till detta begrepp.

Ekonomi, enligt Wikipedia, är "läran om hushållande med begränsade resurser i ett tillstånd av knapphet." [3]. Finanspolitik ryms inom detta begrepp, men är endast en del; den del som handlar om pengar. Det existerar dock många andra slag av resurser, varav en del inte enkelt kan översättas i finansiella termer (dvs. värdera som pengar).

Att Sveriges offentliga ekonomi är underordnad finansdepartementet, ett departement som bevakar den finansiella delen av ekonomin, riskerar att leda till beslut och policies som inte är optimala för landets ekonomi (resursanvändning) som helhet.

Stockholm Resilience Center har utvecklat ramverket Planetary Boundaries (Planetära gränser) [4]. Detta ramverk pekar på ett antal resursslag som i ordets allra mest bokstavliga bemärkelse är begränsade, och som med andra ord är del av det vi behöver hushålla med. Allt vi behöver hushålla med utgör vår reala ekonomi.

Att vår reala ekonomi inte styrs på ett ändamålsenligt sätt för närvarande kan nog betraktas som allmänt känt, men för att ändå peka på fakta kan vi till exempel titta på Overshoot day [5], den dag då årets hållbara resurser förbrukats, som för Sveriges del infaller under mars månad [6]. Den svenska reala ekonomin är alltså mycket långt ifrån hållbar. Eftersom den offentliga ekonomin utgör nära hälften av Sveriges BNP [7], blir slutsatsen att den svenska offentliga ekonomin inte är hållbar med nuvarande ekonomistyrningsprinciper. Den bristande styrningen är samhällsfarlig.

För att korrigera ekonomistyrningen av det offentliga Sverige så att den blir hållbar behöver finansdepartementet ges ett bredare uppdrag. Finansdepartementet bör byta namn, förslagsvis till ekonomidepartementet, och få ansvar för att den offentliga ekonomin (där finanserna är en del) i Sverige tar hänsyn även till de planetära gränserna.

För att genomföra denna breddning av uppdraget behövs vidareutbildning av många ekonomer inom statsförvaltningen, såväl som i kommuner och regioner. Därför behöver även de statligt finansierade universiteten ges i uppdrag att ta fram kurser för erfarna ekonomer, såväl som uppdatera sina ekonomiprogram för kommande studenter.

Skattemyndigheten kommer att behöva uppdatera de redovisningsprinciper [8] som gäller kommuner. God redovisningssed behöver kompletteras med nya kapitel.


[1] https://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/statens-budget/finanspolitiska-ramverket/

[2] https://sv.wikipedia.org/wiki/Bruttonationalprodukt

[3] https://sv.wikipedia.org/wiki/Ekonomi

[4] https://www.stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries.html

[5] https://www.wwf.se/pressmeddelande/overshoot-day-29-juli-jordens-fornybara-resurser-slut-for-i-ar-3373236/

[6] https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/wwf-svenskarna-behover-42-jordklot/

[7] https://www.ekonomifakta.se/fakta/offentlig-ekonomi/offentlig-sektor/offentliga-sektorns-utgifter/

[8] https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.5/3201.html