Föreslagna åtgärder:
Låt barnperspektivet genomsyra alla klimatpolitiska beslut
Sänk rösträttsåldern till 16 år
För in klimatet i barnkonventionen

Sammanfattning:
Redan 1999 beslutade riksdagen att barnkonsekvensanalyser skall göras vid alla statliga beslut som rör barn. Trots det lyser barnperspektivet med sin frånvaro i de flesta dokument och lagar som styr vår klimatpolitik och människan i omställning. Vi vill att barns röster ska höras och räknas i alla beslut som rör deras framtid och genomsyra all klimatpolitik. Att rösträttsåldern sänks till 16 och att regering och riksdag ska arbeta för att klimatet skrivs in i FN:s Barnkonvention

Motiv och bakgrund:
"Klimatet är vår tids ödesfråga", sägs det ofta. Men det är framförallt våra barns, barnbarns och kommande generationers ödesfråga!
"Vi är den sista generationen som kan lösa klimatkrisen", är ett annat återkommande alarmerande citat. Det är nu 8 år kvar till 2030 –
den uppsatta tidsgränsen enligt FN:s globala mål för hållbar utveckling. Sverige satsade 20 miljarder! under coronaåret 2020 (SCB)
på att säkerställa en hållbar tillväxt. Vi vill att regering/riksdag ekonomiskt på samma sätt ska säkerställa en hållbar framtid för våra barn.
När Klimatkärringarna & Vädergubbarna bildades 2008 var det för att vi skulle kunna se våra barnbarn i ögonen när de ställde frågan: Varför gjorde ni inget? Tiden är knapp, blev vårt motto. Nu 2021-2022 har planetens tillstånd förvärrats med en hastighet som
ingen kunde föreställa sig och utsläppen fortsätter att stiga. Men tack vare en 15-årig! flickas sit-in och skolstrejk 2018 utanför riksdagshuset, har klimatkrisen uppmärksammats på ett sätt som tidigare aldrig hade varit möjligt. Genom Greta Thunberg och den världsomspännande ungdomsrörelsen Fridays for Future har världens makthavare tvingats "lyssna till klimatforskarna".
Eftersom klimatfrågan i allra högsta grad rör barns och kommande generationers rättigheter, är det av särskild vikt att ha en ungdomsrörelse som har rösträtt i klimatfrågan. Frågan om en sänkt rösträttsålder har diskuterats under lång tid och alltid tidigare avslagits. Men i 2014 års Demokratiutredning uppmanas vi att ompröva tidigare ordning (SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden!) och sänka rösträttsåldern till 16 år. Redan 2015 beslöt EU-parlamentet att rekommendera att EU-länderna skulle enas om 16 års rösträttsålder i EU-valen. En klar erfarenhet från bland annat Norge är att 16 års rösträttsålder leder till högre valdeltagande även framöver. För den som just flyttat hemifrån, börjat på universitetet eller börjat jobba, är det ofta inte självklart att gå och rösta.
Vi vill därför
att barnperspektivet förs in i Sveriges lagar och dokument och beslut som rör klimatet
att rösträttsåldern sänks till 16 år.
I likhet med Demokratiutredningens förslag bör därför 2022 års kommunalval i vissa kommuner (som ansökt om detta) kunna genomföra en försöksverksamhet med 16 års rösträttsålder. Dessutom ska kommunerna ges rätt
att sänka rösträttsåldern till 16 år i kommunala folkomröstningar.
att regering och riksdag ska verka för att klimatet skrivs in i Barnkonventionen.
I Barnkonventionens artikel 6 står det att barn har rätt till hälsa, liv och överlevnad. Men inget om själva förutsättningarna:
att barn har rätt till en klimatmässigt och ekologiskt hållbar framtid.
Det krävs inget under för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader som man kommit överens om i Parisavtalet
men väl att de styrande i framförallt de rika länderna, tar sitt ansvar och understödjer ungdomarnas krav på att FN deklarerar klimatkrisen
som en nödläge, nivå, 3 FN:s högsta kategori.