Föreslagna åtgärder:
Att regeringen, förslagsvis under Utbildningsdepartementet, öronmärker en miljard svenska kronor för folkbildning om klimatomställningen.

Sammanfattning:
I Parisavtalet konstateras att allmänhetens medvetenhet och tillgång till information om klimatomställningen är en förutsättning för att vi ska kunna nå målet om att hålla den globala upphettningen under två grader. Regeringen har undertecknat detta viktiga globala styrdokument och Naturvårdsverket påpekar i en utredning att mer behöver göras för att skapa delaktighet hos medborgarna. En stor del i lösningen är den svenska folkbildningsrörelsen, en väletablerad samhällsinfrastruktur som borde få en stärkt roll och riktade medel så att vi kan lyckas med klimatomställningen.

Motiv och bakgrund:
Samhället behöver ställas om radikalt för att mildra och möta klimatförändringarna. Detta kräver politiska beslut, ett ansvarstagande i näringslivet och offentlig sektor samt eget agerande från medborgarna. För att omställningen ska bli verklighet behövs förståelse från medborgarna för behovet av faktisk förändring. Omställningen innebär stora möjligheter, men den kommer också att utmana invanda beteenden och skapa målkonflikter och motsättningar. Det behövs en levande demokratisk och kritisk dialog kring hur vi bäst kan nå de klimatpolitiska målen.

Att medborgarna är väl införstådda med omställningen och dess konsekvenser är en demokratifråga och en rättighetsfråga. En så djupgående samhällsförändring med så stor påverkan på människors liv och vardag har varje medborgare rätt att vara väl insatt i.

Rapporten ”Klimatagenda för Sverige” (Material Economics, 2021) från den oberoende tankesmedjan Global Utmaning utgör den första helhetsberäkningen av hur Sveriges utsläpp kan minska till nettonoll år 2045. Insikterna i rapporten har omvandlats till ett utbildningspaket för att nå ut till en bredare allmänhet via studieförbund och fackföreningar. Syftet är öka kunskapen om hur vägen till ett fossilfritt samhälle faktiskt kan se ut – och därmed öka engagemanget för omställningen.

Folkbildningsrörelsen har tidigare haft en viktig uppgift vid stora samhällsförändringar, till exempel när Sverige blev en demokrati och gick från jordbrukssamhälle till industrination. Folkbildningen når över en miljon människor och finns i hela landet, även i de glesbefolkade delarna. Organisationerna är värderingsdrivna, demokratiskt styrda och har ett demokratifrämjande syfte.

Därför kan folkbildningen återigen spela en stor och central roll. Medborgarna behöver information och utbildning i bred skala. Sverige har gjort det förut och kan upprepa framgången, men då behöver vi satsa. Därför föreslår vi att regeringen, under förslagsvis Utbildningsdepartementet, öronmärker en miljard svenska kronor för folkbildning om klimatomställningen. Studieförbund och folkhögskolor kan med detta nå en stor del av befolkningen och adressera tillkortakommanden som identifierats av Naturvårdsverket (2020).

Med en sådan miljardsatsning skulle studieförbund och folkhögskolor varje år kunna anordna 10 000 kulturarrangemang, 5 000 studiecirklar, 600 korta och 300 längre folkhögskolekurser om klimatomställningen och medborgarnas roll i denna. Satsningen skulle kunna nå över en halv miljon människor om året. Även med överlappningar skulle folkbildningen med råge nå många svenskar om satsningen pågår under fyra år.

Sverige och hela världen behöver brådskande en modig och effektiv klimatpolitik.

Med större ambition och en effektiv användning av ett etablerat nätverk av studieförbund och folkhögskolor kan Sverige bli världens främsta gröna industrination. Vi kan, vi vill och vi ska nå klimatmålet, skapa framtidens jobb och behålla vår välfärd. Vi står inför en omvälvande förändring, den största under vår livstid. Människor måste få en möjlighet att söka kunskap och utbilda sig om klimatomställningen i bred skala. Det krävs en stor satsning på folkbildning för att vår klimatomställning ska bli effektiv, rättvis och inkluderande.

Material Economics. (2021). Klimatagenda för Sverige – En plan som kombinerar netto-noll utsläpp med industriellt värdeskapande. https://globalutmaning.se/klimatagenda-for-sverige-en-plan-som-kombinerar-netto-noll-utslapp-med-industriellt-vardeskapande/

Naturvårdsverket. (2020). Fördjupad analys av den svenska klimatomställningen 2020 (Rapport nr. 6945). https://www.naturvardsverket.se/om-oss/publikationer/6900/fordjupad-analys-av-den-svenska-klimatomstallningen-2020/