Föreslagna åtgärder:
• Lagstiftad ordinarie arbetstid ändras från 40 timmar i veckan till 24 timmar i veckan (5§ arbetstidslagen)
• I proportion till denna förändring av normalarbetstid justeras även paragraf 7 och 8 om övertid.
• Detta med åtgärder som garanterar bibehållen realinkomst för låginkomsttagare
• Detta med åtgärder som garanterar bibehållet utbud av samhällsviktig offentlig verksamhet.

Sammanfattning:
Förslaget att ändra ordinarie arbetstid till 24 timmar i veckan är primärt en klimat- och miljöreform. Syftet är att minska den samlade produktionen/konsumtionen, dvs att främja nedväxt av ekonomin, dock utan att riskera samhällsviktig offentlig verksamhet. Utöver att minska ekonomins klimat- och miljöbelastning kan reformen, pga frigörelsen av tid, ha flera positiva effekter på den mänskliga och sociala dimensionen av hållbarhet som indirekt gagnar klimatomställningen. Förslaget är också att låginkomsttagares realinkomst inte ska sänkas.

Motiv och bakgrund:
Nuvarande bestämmelser avseende ordinarie arbetsvecka har inte justerats sedan 1971. I arbetstidslagen 5§ står: ”Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan” (se https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetstidslagen/). Förslaget är att ändra till 24 timmar i veckan. I förslaget ingår även att i proportion till normalarbetstidens förändring justera i 7 - 8§ om övertid, samt att införa adekvata åtgärder så att låginkomsttagare inte förlorar inkomst.

Förslaget ska i första hand ses som en klimat- och miljöreform som kan ha flera positiva effekter även för social hållbarhet. Avsikten är primärt att bidra till att bromsa den samlade produktionen/konsumtionen, dvs att främja nedväxt av ekonomin. Behovet av nedväxt (internationellt används begreppet ”degrowth”) för att klara klimatomställningen framförs av ett växande akademiskt forskningsfält. Förslaget här är således en drastiskt, och inte gradvis, minskad arbetstid för att verkligen kunna generera den nedväxt som behövs. En smärre arbetstidsförkortning skulle inte nämnvärt påverka produktionsvolymen. Dock behöver utbudet av viss samhällsviktig offentlig verksamhet såsom exempelvis skola, sjukvård och kollektivtrafik försäkras, vilket kan kräva särskilda stimulansåtgärder, övergångsregler och hantering av flaskhalsar vid nyrekryteringar.

Förutom att minska klimat- och miljöbelastning kan reformen ha flera positiva effekter på den mänskliga och sociala dimensionen av hållbarhet som indirekt gagnar klimatomställningen. Frigörelsen av tid innebär:

- i sig ökad livskvalitet,
- möjligheter att främja sociala relationer
- minskad stress och ökade möjligheter att klara livspusslet, vilket i sin tur kan medföra minskad belastning och kostnader för sjukvård,
- mer tid för att utveckla alternativa och mer resursbevarande livsstilar bort ifrån mass- och överkonsumtion
- mer tid för bildning och ideellt engagemang/arbete i civilsamhället
- möjlighet till arbetsdelning inom flera sektorer, dvs. minskad arbetslöshet (all arbetslöshet kan dock inte åtgärdas med denna reform; detta förslag handlar således inte primärt om, som i många tidigare diskussioner, en sysselsättningsreform).

Denna reform innebär minskade realinkomster. För att skapa legitimitet för klimatomställningen måste den uppfattas som rättvis. Därför kan inte reformen belastas låginkomsttagare, utan det är medel- och framför allt höginkomsttagare som får acceptera minskade realinkomster. Således måste reformen kompletteras med åtgärder som garanterar att låginkomsttagare behåller sina inkomster. Med en sådan komplettering blir reformen inkomstutjämnande och verkar på så vis för en rättvis samhällsomställning.


Synpunkter på förslaget? Skicka mig gärna koncisa ändringsförslag.