Föreslagna åtgärder:
Att riksdagspolitiker ska:
Ställa hårdare krav på svenska företag att följa mänskliga rättigheter inom hela leveranskedjan.
Ställa hårdare krav på internationella företag att följa mänskliga rättigheter inom hela leveranskedjan.
Ställa hårdare krav på samtliga industrier att sikta på ett nollutsläpp.
Jobba hårdare för de förlag som redan finns samt är öppna för kompletteringar.

Sammanfattning:
Vi måste införa hårdare regler när det kommer till svenska företags samarbeten med nationella och internationella industrier. Åtgärden ska vara att införa strängare avtal industrierna måste skriva på som innehåller nolltolerans mot diskriminering på arbetsplatserna och nolltolerans mot klimatfarliga utsläpp. Om dessa avtal inte följs ska företagen omedelbart sluta importeringen från dessa industrier.

Motiv och bakgrund:
Just nu står världen inför stora utmaningar när det kommer till klimat, diskriminering och orättvisa. Lösningarna som finns nu är inte tillräckliga så därför måste vi ta till med hårdare åtgärder som ska leda till en faktisk förändring. I början av året lämnade ett stort antal organisationer och privatpersoner över krav på en HRDD-lag till handelsministern. Lagförslaget var att man ville stifta en lag som krävde att företag respekterar mänskliga rättigheter i den egna verksamheten och i sina affärsrelationer. Handelsministern sa sig vara positiv och att lagförslaget nu ska drivas på EU nivå. Vi stödjer detta förslag men vi vill också komplettera detta arbete. Några av de många problemen vi måste lösa är de höga utsläppen, diskriminering på arbetsplatser och intersektionalitet. Enligt fridaysforfuture.swe beskriver intersektionalitet hur olika former av förtryck och diskriminering hänger ihop och påverkar samt försämrar varandra. När man pratar om intersektionalitet i klimatkrisen betyder det att marginaliserade grupper som redan är utsatta för högt förtryck drabbas värre av klimatförändringarna än mer privilegierade grupper. Det innebär också att klimatkrisen förstärker orättvisor som redan existerar.

Rika står ansvariga för största delen av alla utsläpp, ekonomiskt utsatta länder får ta konsekvenserna. Klimaträttvisa handlar om att klimatkrisen är högst relevant på ett rättviseplan. Detta är en av alla orättvisor som spelar in i klimatkrisen, och de som redan är mest utsatta har inte alltid möjligheten att återuppbygga samhället efter en naturkatastrof. Detta på grund av ekonomisk utsatthet och att de rikare länderna som sagt släpper ut och inte ?städar upp? efter sig. För att stoppa miljöförstöringen och den stora fattigdomen runt om i världen måste vi ta till med snabba och bestämda åtgärder. Utsläpp från industrier orsaker idag allt ifrån vattenföroreningar och mängder av skräp i haven och naturen. Samtidigt är det många företag som anställer folk till inhumana arbetsvillkor som bland annat innehåller orimliga löner och arbetsförhållande. Anledningen till att detta får ske är att vi låter företag köpa in varor från dessa industrier vilket i sin tur leder till att misskötseln av miljön och arbetarna fortsätter. För att förhindra detta måste vi i Sverige skärpa lagarna kring företagens samarbeten med industrin genom att tillsätta nya avtal som tvingar industrierna att hålla sig till en utsläppsfattig och humanitär produktion. Avtalen ska bland annat innehålla en låg utsläppsgräns med nollvision och en nolltolerans mot trakasserier och utnyttjande under arbetstid samt konsekvenser om dessa regler bryts. Detta ska uppfyllas genom stränga kontroller av utsläpp och av arbetsplatserna. En annan åtgärd ska vara ökad transparens och kommunikation mellan företagen och industrierna men också med omvärlden. Kraven måste ligga på både inköpare och industrier. Regelbrytning ska leda till inköpningsstopp och även produktionsstopp för svenska företag.

Källor: Mailkontakt med Motionsgruppen
fridaysforfuture.swe
https://visahandlingskraft.nu/