Föreslagna åtgärder:
- Ge bidrag till svenska bönder som uppnår kraven för köttproduktion som inkluderar minimal användning av antibiotika och begränsat utsläpp av växthusgaser.
- Begränsa import från utländska företag som inte uppnår de svenska kraven
- Införa slumpmässiga stickprov på köttet för att granska om de uppnår kraven.

Sammanfattning:
Idag är många medvetna om den negativa påverkan kött har på människan och naturen. Köttproduktionen orsakar stora mängder utsläpp av växthusgaser, hotar den biologiska mångfalden och utgör en långsiktig hälsofara. Dessutom utgör transport av kött och djurfoder ett stort problem, därmed behöver Sverige minska sin köttimport. För att inte orsaka en förhastad förändring som kan ge upphov till demonstrationer, bör staten även stödja närproducerad kött som uppnår kraven. Stickprov kan införas för att granska köttets miljöpåverkan. På så sätt kommer en hållbar köttindustri främjas.

Motiv och bakgrund:
Köttproduktionen är något som orsakar mycket utsläpp. Både när det gäller att föda upp djur och de långa transportsträckorna. Här i Sverige har konsumtionen av kött minskat från 88,4 kg per capita 2016 till 78,6 kg per capita år 2020 enligt Jordbruksverket. Det är bland annat för att människors tänk kring kött har ändrats. Vi är mer medvetna om matens miljöpåverkan, hälsoaspekterna, trenderna och hur djuren behandlas. Men denna förändring går för långsamt och är inte tillräcklig. Det är därför vi föreslår åtgärderna ovan.
Först och främst, med dessa åtgärder, kommer utbudet av kött att minska under de kommande åren. Om priserna av köttet går upp och utbudet minskar, skulle svenskar välja att äta mer vegetariskt. Dessutom medför det en reduktion av växthusgaseffekten. Minskad konsumtion av kött ger även lägre risk att utveckla både cancer och hjärt-och- kärlsjukdomar.

Om svenskar äter mer vegetariskt är det gynnsamt både från ett hälsoperspektiv samt från ett energiperspektiv. Köttkonsumtionen är nämligen inte hållbart energimässigt, då spannmål som kunde konsumeras av människor, istället omvandlas till djurfoder. Enligt en rapport från Naturskyddsföreningen går runt 80 procent av världens odlingsareal till foderodling. Detta är ett enormt resursslöseri för att endast 10-15% av energi går vidare till nästa konsument i näringskedjan. Detta betyder att ungefär 90% av energi går i förlust efter varje trofinivå. Därmed skulle energiförlusten minskas om svenskar äter mer vegetarisk. Detta kommer i sin tur reducerar mängden av resurser som krävs inom agrikulturen.

I Sverige finns det ingen antibiotika i det kött vi äter, utan det är användningen i köttproduktionen som ger indirekta effekter på vår folkhälsa och en ökad mängd antibiotikaresistenta bakterier. Detta skulle späda på det redan allvarliga problemet med antibiotikaresistens.

Enligt FAO (FN:s fackorgan för jordbruk, skog och fiske) står animalieproduktion för cirka 15% av det globala växthusgasutsläppet. Dessa domineras av oundvikliga utsläpp såsom lustgas från marken och metan från djurhållningen. Köttproduktionen utgör dessutom ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden. Den naturliga vegetationen konkurreras ut i samband med expansion av betesmark och foderodling. Dessa förstör organismernas habitat och reducerar den biologiska mångfalden. Genom att stötta bönder som tar hänsyn till den biologiska mångfalden kan skadan minimeras. Om vi stöttar de svenska bönderna som producerar exempelvis KRAV-märkta eller ekologiska produkter, kommer utsläppen att minska. KRAV-bonden använder inte importerat djurfoder då en stor del av fodret odlas på den egna marken. Djuren behandlas enligt de etiska förhållningsreglerna och får en bättre levnadsstandard. Dessutom behöver inte köttet transporteras långa sträckor.

Transport av konstgödsel, djurfoder och bekämpningsmedel utgör ett enormt problem. Exempelvis importeras mängder av sojabönor från Sydamerika, då produkten är proteinrik och lämplig att använda till djurfoder. Dessa transporteras oftast med fossildrivna fordon, vilket i sin tur belastar miljö i form av växthusgaser och försurning. Den negativa dominoeffekten kan minimeras, när staten stödjer kravmärkta köttprodukter eftersom transportsträckan förkortas betydlig med närodlat djurfoder . Om det blir mer lönsamt att producera miljövänlig kött, kommer fler företag att följa kraven. Detta skulle bidra till en hållbar köttproduktion, vilket är i enlighet med FN:S globala mål 12 som fokuserar på hållbar produktion och konsumtion. Genom att satsa på närproducerat livsmedel kan Sverige dessutom reducera sitt behov av importvaror. Detta är gynnsamt utifall världen hamnar i ett krisläge.