Föreslagna åtgärder:
Att anpassa bidragssystemet för att möjliggöra för fler olika typer av projekt, initiativ och sammanslutningar att kunna tilldelas ekonomiskt stöd.
Att upprätta fler former av stöd till föreningslivets omställning.
Att höja det svenskt utvecklingssamarbete som kanaliseras genom svenskt civsam till civsam i syd.
Att generellt stärka formerna för civilsamhällets deltagande i offentlig förvaltning.

Sammanfattning:
Föreningslivet är ryggraden i svensk demokrati och har många gånger haft ledartröjan i stora samhälleliga omställningar och beteendeförändringar. Människor är som mest villiga att verka för en förändring om människor i dess närhet, som de också litar på, visar vägen. Vi behöver alltså ett engagerande och inkluderande föreningsliv som visar på möjligheterna med omställning.

Motiv och bakgrund:
Sverige har ett fantastiskt aktivt civilsamhälle (civsam) med föreningsliv, grannsamverkan och fackföreningar som rotar sig i en mycket stark tradition av folkrörelseideal. Det svenska civilsamhället har drivit många av de riktigt viktiga omställningarna mot ett demokratiskt välfärdsland. Även denna gång kommer civilsamhället vara avgörande för att driva och genomföra omställningen för klimaträttvisa och minska hotet om samhällskollaps orsakat av klimatkrisen.

Den svenska typen av samhällsorganisering gör att de flesta långvariga initiativ inom civilsamhället tillslut blir inbäddade och institutionaliserade i välfärdsstaten, tex genom bidrag och/eller att på uppdrag av staten utföra vissa samhällsfunktioner. Fördelen med inbäddningen är möjligheten till samverkan, deltagande, insyn och kontroll, dvs att påverka beslut och ökad legitimitet i beslut. En nackdel är att det blir en mer oklar ansvarsfördelning när alla är med i processen och svårt att utkräva ansvar när ansvaret officiellt har fördelats på regering, riksdag, myndigheter, företag, kommuner, länsstyrelser, frivilliga organisationer och enskilda individer.

Men alla har inte samma tillgång till de demokratiska processerna och för att delta på ett meningsfullt sätt krävs resurser och kapital. Avsaknaden av kapital hos vissa grupper orsakar frånvaro även i processer av vikt för dem och i värsta fall ett systematiskt utanförskap. Istället får ekonomiskt och institutionellt resursstarka grupper utlopp för särintressen och även blockering av processer. Civilsamhället är ryggraden i svensk demokrati, men måste värnas för att säkra representation och deltagande.

Därför vill vi att Sveriges riksdag ser över det svenska bidragssystemet till föreningslivet i syfte att möjliggöra för fler olika typer av projekt och initiativ att kunna tilldelas ekonomiskt stöd. Vi vill se möjlighet till mångfald och representation inom det svenska civilsamhället. Översynen av bidragssystemet bör också ha i syfte att begränsa den administrativa bördan i samband med projektstöd som under det senaste decenniet tvingat fram en professionalisering av ideella organisationer, med effekter på det folkliga engagemanget, inkludering och deltagandet. I MUCFs senaste undersökning framkommer det att civilsamhället upplever att kontakten med offentliga aktörer har minskat samt att offentliga företrädare inte lyssnar (1). Vi vill därför se att formerna för samråd inom svensk förvaltning stärks och i större utsträckning möjliggöra civilsamhällets deltagande i ett tidigt stadie. Genuina samråd skulle öka förtroendet och tilliten till statliga myndigheter, samt öka lokalkännedomen och därmed måluppfyllnaden hos genomdrivna åtgärder. Dessutom skulle genomförandet av denna motion även bidra till viktiga delmål inom mål 10 i Agenda 2030.

Det är inte bara i Sverige som civilsamhället är avgörande för demokratin. Globalt sett är lokal organisering en viktig försvarare av naturresurser och ekosystem, för att inte tala om mänskliga rättigheter (2). På alla kontinenter backar nu demokratin och auktoritära ledare tillika klimatförnekare tar kontrollen. För att skydda Parisavtalet måste vi även försvara demokratin på flera håll i världen. Detta bör göras genom att höja den delen av svenskt utvecklingssamarbete som kanaliseras genom svenska civilsamhället, då detta visar på bättre möjligheter att nå genomförande grupper med hög förankring i det mottagande lokalsamhället, att det har högre effektivitet och att stärker det lokala civilsamhället med effekt på demokratisering. Dessutom skulle dessa insatser även bidra till att stärka det svenska civilsamhällets organisering och mobilisering. Kort sagt: en viktig åtgärd för klimaträttvisa.

Civilsamhället driver omställningen på många sätt, men det är också viktigt att minnas det egna behovet av omställning. Därför uppmuntrar vi Sveriges riksdag att upprätta fler möjligheter till stöd för föreningslivets omställning. Ett existerande exempel är Vinnovas medel för minskat resande inom idrotten, vi vill även se stöd till omställning av själva praktiken så att Sverige kan fortsätta ha ett aktivt och folkhälsofrämjande idrotts- och föreningsliv, som skapar sammanhang och trygga rum för att utforska nya normer och fostra modigt ledarskap.

Källor:
(1) Ett år av utmaningar, MUCF, sid 6 https://www.mucf.se/sites/default/files/2021/06/villkorsrapporten2021_civilsamhallet_under_pandemin_tillganglighetsanpassad_0.pdf
(2) https://framtidsjorden.se/m-kd-sviker-demokratin/