Föreslagna åtgärder:
att verka för en generell höjning av biståndet från svenskt civilsamhälle till civilsamhälle i syd
att öka biståndsdelen som går till hållbart jordbruk för matproduktion enligt agroekologiska metoder
att säkerställa korrekt och riktig klassificering av jordbruksbistånd
att minska stöd som går till storskaliga satsningar och internationella organ som inte agerar utifrån långsiktigt hållbara princip

Sammanfattning:
När en större del av utvecklingsbiståndet går till hållbart jordbruk enligt agroekologiska principer leder det till ytterligare positiva effekter i form av minskande fattigdom, motverkande av samt anpassning till klimatförändringar, och bevarande av biologisk mångfald. Bistånd som kanaliseras via det svenska civilsamhället till civilsamhälle i Syd bidrar till en stärkt lokal förankring genom de genomförande grupper inom lokalsamhället som verkat för hållbar omställning. Samtidigt måste kontraproduktiva åtgärder, både inom bistånd och andra sektorer, bekämpas.

Motiv och bakgrund:
Genom det internationella utvecklingssamarbetet kan Sverige verka för klimaträttvisa. Att stödja utvecklingen av ekologiskt hållbar, kulturellt anpassad och demokratiskt utformad matproduktion är en kärnfråga för omställning. Jordbruket har en otrolig potential som omsta?llningsmotor fo?r att skapa klimatra?ttvisa, matsuvera?nitet och skydd av den biologiska ma?ngfalden. Tyvärr motverkar dagens kommersiella och industriella jordbruk - ett jordbruk som bland annat uppmuntras genom EU:s Common Agricultural Policy (CAP) - de nyttor som ett hållbart jordbruk för med sig. (1) Genom att trycka ner produktionspriser enligt principerna och marknadskrafterna om effektivitet och konkurrens så pressas bönder allt hårdare inom det globala matsystemet genom utplåningen av småbrukardiversifierat jordbruk över specialiserat industriellt jordbruk samtidigt som de ekologiska konsekvenserna ökar. Att ställa om till ett hållbart jordbruk är därför lika viktigt för att bekämpa fattigdom som det är för att motverka och anpassa oss till klimatförändringar och värna om den biologiska mångfalden.

Genom att verka för en generell höjning av bistånd som kanaliseras via det svenska civilsamhället till civilsamhälle i Syd så bidrar biståndet till en stärkt lokal förankring inom jordbruksbiståndet genom att nå genomförande grupper inom lokalsamhället som verkar för hållbar omställning. Det bidrar även till att sta?rka grupper som utgo?r civilsamha?llet i partnerla?nderna, med effekt ba?de pa? demokratiska processer och ansvarsutkra?vning, inte minst i relation till fo?rdelning av begra?nsade resurser och naturtillga?ngar. En förtydligad miljöindikator på jordbruksbiståndet hos Sida skulle på ett mycket tydligt vis berätta vilka värden som olika former av jordbruk ger, och vad andra kostar. Detta skulle vara ett viktigt steg för att komma åt kontraproduktiva insatser och för att visa ekosystemtjänsternas värden.

Ett ökat jordbruksstöd inom biståndet generellt medför en öppning för ökat stöd till agroekologiska metoder då det är ökningen till just dessa metoder och ekologisk odling i allmänhet som är avgörande för långsiktig hållbarhet. Det är därför viktigt att det bistånd som går till jordbruk, faktiskt går till de småbrukare och initiativ som praktiserar ett hållbart jordbruk enligt agroekologiska principer. Ett ökat jordbruksstöd genom agroekologiska metoder innebär också ett ökat stöd till de mest marginaliserade aktörerna inom matproduktion, i synnerhet kvinnor. För när det verkligt ha?llbara jordbruket, med matsuveränitet och agroekologi i spetsen, driver fo?ra?ndringen sa? kommer a?ven sta?rkta demokratiska processer, sja?lvtillit och kulturell identitet, ekonomisk ra?ttvisa, livskraftiga lokalsamha?llen, minskade konflikter kring resursfo?rdelning och motsta?ndskraftiga ekosystemtja?nster fo?r hela ma?nskligheten att fo?lja i spa?ret. Genomförandet av denna motion skulle därför bidra till viktiga delmål i mål 2, 5, 13, 15 och 16 i Agenda 2030.

Samtidigt är det viktigt att poängtera att Sverige inte parallellt kan ge kontraproduktivt stöd via storskaliga satsningar och internationella organ som inte agerar utifrån långsiktigt hållbara principer, såsom EU:s Common Agricultural Policy (CAP) som främjar kommersiellt jordbruk som är både resurskrävande och försämrar ekosystemens motståndskraft. (2)
Civilsamhället, både i Sverige och i mottagarländerna, spelar en viktig roll i att förverkliga ett effektivt och rättighetsbaserat bistånd. När stöd kanaliseras från civilsamhälle till civilsamhälle ges även bättre möjligheter att nå långsiktiga resultat genom genomförande grupper med hög förankring i det mottagande lokalsamhället. (3) Trots det så har inte den delen av det svenska biståndet som kanaliseras via civilsamhället ökat proportionerligt med BNP ökningen. (4)

(1) https://www.eurovia.org/peasant-perspective-on-the-cap/
(2) https://framtidsjorden.se/tid-for-battring-i-klimatarbete/
(3) https://concord.se/wp-content/uploads/2021/10/tag-plats-2021.pdf s. 14-15.
(4) https://concord.se/wp-content/uploads/2021/10/tag-plats-2021.pdf s. 14