Föreslagna åtgärder:
(1) Ta fram en övertygande, ambitiös och rättvis plan för avveckling av klimatskadliga subventioner.
(2) Kommunicera effektivt till framförallt barn och unga att detta arbete startar nu och hur planen ser ut nationellt.
(3) Implementera planen för avveckling senast från och med 2023.

Sammanfattning:
Det är oacceptabelt att staten subventionerar verksamhet som redan idag skadar oss och våra barns hälsa, både fysiskt och mentalt. Skadorna är både direkta och indirekta, t ex genom infektioner, allergier, lungsjukdomar, vatten- och matbrist, stress, depression, och försämrad tillgång till utbildning och säkerhet. Upp till 20% av alla dödsfall globalt kan kopplas till fossila bränslen och barn är särskilt utsatta. Internationellt ökar nu stödet för avveckling av subventioner och det finns vetenskapligt stöd för att en konkret och ambitiös strategisk plan i sig kan öka tilliten hos unga.

Motiv och bakgrund:
PROBLEMET. Sveriges övergripande klimatmål är att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa nettoutsläpp. I denna ambition ingår också att vara världsledande vad gäller klimatomställningen. Enligt klimatpolitiska rådets senaste rapport är den förda politiken i Sverige dock inte förenlig med de klimatmål som Sveriges riksdag antagit (1). Samtidigt subventionerar svenska skattemedel genom bidrag, stöd och skattelättnader förbränning av fossila bränslen med 30 miljarder kronor varje år. Enligt Naturskyddsföreningen är det skatteundantag för fossila bränslen som utgör den största delen av dessa subventioner, omkring 12 miljarder kronor (2).
Fossil förbränning har stor negativ påverkan på planetens biosfär och dessutom mycket negativa effekter på människors hälsa. Upp till 20% av alla dödsfall globalt kan kopplas till luftföroreningar från fossila bränslen (3). Klimatförändringarna har också negativ påverkan via både direkta och indirekta effekter på just ungas hälsa, bl a genom ökad risk för infektionssjukdomar och luftvägssjukdomar samt minskad tillgång till mat, utbildning och säkerhet (4). I Sverige bedöms klimatförändringar påverka barn och unga genom förvärrade allergibesvär och astmasymtom, effekter av värmestress samt ökad risk för vissa infektionssjukdomar (5, 6). Man har dessutom noterat en rättviseaspekt där barn till vårdnadshavare med lägre utbildningsnivå eller utlandsfödda oftare än andra riskerar att exponeras för hälsoskadliga luftföroreningar (5).
Fossil förbränning ökar inte bara risker för fysisk ohälsa hos barn och unga, utan även risker för psykisk ohälsa så som PTSD, depression, ångesttillstånd och sömnbesvär (7). En ny global rapport visar att över hälften av barn och unga oroar sig för sin familjs säkerhet och upplever att ångest över klimatet påverkar deras funktion i vardagen (8) och enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten oroar sig även många unga i Sverige för klimatet (3). Att Sverige samtidigt subventionerar fossil förbränning, och därigenom finansierar den globala uppvärmningen, bidrar alltså till att ytterligare försämra ungas fysiska och psykiska hälsa. Diskrepansen mellan ord och handling är uppenbar. När unga ser denna bristande logik och vuxenvärldens underlåtenhet att agera för att säkra deras rätt till hälsa och trygghet, undermineras deras tilltro till vuxna och till det politiska systemet.

LÖSNING. Således krävs en konkret och ambitiös strategisk plan för avveckling av klimatskadliga subventioner, för att minska Sveriges negativa klimatpåverkan och försämring av barns och ungas fysiska och psykiska hälsa. Förutsättningar för avveckling av subventionerna finns. Enligt Naturskyddsföreningen (2) vill sex av riksdagens åtta partier fasa ut merparten av de svenska skatteundantagen för fossila bränslen. Europaparlamentet har år 2021 dessutom röstat för att göra det rättsligt bindande för alla medlemsstater att fasa ut klimatskadliga subventioner senast 2025 (9) och internationellt ökar stödet för avveckling av subventioner (10). För Sveriges riksdag handlar det alltså nu om att utforma en övertygande plan för att fasa ut dessa subventioner på ett rättvist samt socialt och ekologiskt hållbart sätt. Utfasningen behöver ske så att människors och planetens hälsa förbättras. Denna plan behöver därefter kommuniceras tydligt till barn och unga för att visa att rimliga, kännbara och effektiva steg tas i riktning mot ett fossilfritt samhälle.

Referenser:
1. Klimatpolitiska rådet. Klimatpolitiska rådets rapport 2021. 2021.
2. Naturskyddsföreningen. Avskaffa klimatskadliga subventioner. 2018.
3. Vohra K, Vodonos A, Schwartz J, et al. Global mortality from outdoor fine particle pollution generated by fossil fuel combustion: Results from GEOS-Chem. Environ Res. 2021;195:110754.
4. Helldén D, Andersson C, Nilsson M, et al. Climate change and child health: a scoping review and an expanded conceptual framework. The Lancet Planetary Health. 2021;5(3):e164-e75.
5. Folkhälsomyndigheten. Miljöhälsorapport 2021 - Barns miljörelaterade hälsa. 2021.
6. Klimatriksdagen. Människan i klimatkrisens tid. 2021.
7. Burke SEL, Sanson AV, Van Hoorn J. The Psychological Effects of Climate Change on Children. Current Psychiatry Reports. 2018;20(5):35.
8. Marks E, Hickman C, Pihkala P, et al. Young People's Voices on Climate Anxiety, Government Betrayal and Moral Injury: A Global Phenomenon. 2021.
9. WWF. All environmentally harmful subsidies must stop by 2027 at the latest, says European Parliament 2021, https://www.wwf.eu/?uNewsID=3981916.
10. FFFSR. “We must act now”: Ten governments call on world leaders to phase out fossil fuel subsidies 2020, http://fffsr.org/2020/12/we-must-act-now-ten-governments-call-on-world-leaders-to-phase-out-fossil-fuel-subsidies/.