Motion nr:132
Rubrik: Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark
Ämnesområde: Skog, mark och vatten
Inskickad: 2018-02-27
Motionär:Stig Sörlin (stig.sorlin@gmail.com)*
Ort:Gamla Högsövägen 221, 955 92 Råneå
Organisation:Naturskyddsföreningen Norrbottens län
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:

– Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på och
ovan mark.
– Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer.
– Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd.
- Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår.
-Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort.
- Öka bevakningen.

Sammanfattning:
Sverige består av ett gigantiskt, biologiskt utarmat hygge där vi planterat tall och gran. I Norrbottens län finns de sista spillrorna av orörda urskogar ännu kvar. De har aldrig planterats och de har fått formas sedan istiden. En genbank för framtiden. Vi måste bygga upp och stärka biologisk mångfald och stoppa användare som river ner.
Den boreala skogen binder dubbelt så mycket CO2 som all kvarvarande regnskog.
Sveriges 16 miljömål visar vart miljöarbetet skall leda men vi går i en riktning som strider mot miljömålens syften och intentioner. Vi kräver därför ny förbättrad lagstiftning.

Motiv och bakgrund:
Vi förfäras över hur man i andra delar av världen avverkar regnskogen och det med rätta. Men av någon outgrundlig anledning envisas vi i Sverige att se förbi vår egen situation. Om vi tar Borneo som ett exempel så är 90% av urskogen borta där, detta att jämföra med Sverige där 96% av urskogen är borta. Förskräckliga siffror då vi vet att, som Johan Rockström, professor i miljövetenskap uttrycker det, ”vår planet levererar det vi ska leva av och biologisk mångfald är förutsättningen för vår egen överlevnad”. Samtidigt säger David Attenborough ”Biologisk mångfald hotas och om vi inte gör något nu kommer många miljöer att gå förlorade”. På frågan om vad som är viktigast svarar Ban Ki-Moon, före detta generalsekreterare FN ”den viktigaste frågan är den biologiska utarmningen och att det går så mycket fortare än beräknat”. Vår nuvarande Påve har uttalat sig i frågan och säger att ”vi våldför oss på skapelsen”.
Enligt forskning som Bengt-Göran Jansson, Mitthögskolan, presenterar finns ett logaritmiskt proportionellt samband mellan yta (areal) och artrikedom. Ju större orörd yta ju fler arter. Fragmentering är alltså inte bra. Det innebär att biologisk mångfald kräver stora orörda arealer där även jordmånen kvalité är viktig.
Med detta som bakgrund vill vi påpeka att i Norrbottens län har vi ännu kvar de sista spillrorna av den urskog som en gång täckte hela Sverige. Dessa spillror är ändå så stora att det är hela och fungerande ekosystem med fullvärdig biologisk mångfald. Denna skog har aldrig planterats och har formats sedan istiden, en oersättlig skatt som ingen annan har och som på intet sätt får äventyras. Området har sitt värde bara med att stå där, vila där, bara finnas till helt ovetande om sitt värde. Vårt uppdrag är att föra skogens talan, att skydda och bevara den för framtiden. Områdena är också värdefulla för forskning och kommer att kunna användas som genbank för restaurering av andra söndertrasade områden. Försiktighetsprincipen måste tillämpas. Om vi inte vet konsekvenserna av vårt handlande under, på och över dessa urskogar, ja då ska vi inte heller inte handla.
Carl von Linné såg skatten och värderade den högt. Linnés väg genom Sveriges skogar är utplånad förutom här i Norrbotten. Här finns delar av hans färdväg genom urskogen ännu bevarad.
Hela världen förväntar sig att Sverige tillämpar försiktighetsprincipen och ger urskogen totalt skydd.
Det har tagit oss 50 år att få delar av skogarna i Norrbottens län skyddade. Nu har det visat sig att detta skogsskydd är svagt och därför kräver vi ny lagstiftning som ger urskogen totalt skydd under, på och ovan markytan. Vi anser att Sverige borde ha både råd och förstånd att skydda dessa 9000-åriga skogar. Vi talar om några enstaka procent av den svenska skogsarealen.
Vi vill vidare att staten tillsätter kommunbiologer i varje kommun. Antalet biologer ska vara i proportion till yta vilket innebär att exempelvis Jokkmokks kommun, som är en tjugondel av Sveriges yta, kommer att ha flera biologer anställda.
Noteras bör att än idag bedrivs en stor del av skyddsarbetet av privatpersoner och ideella föreningar. Detta vill vi också ändra på genom ny förbättrad lagstiftning.



132

0

L