1
|
|
Föreslagna åtgärder:
Planeringen av infrastrukturen skall ske med målstyrning och inte som nu med prognosstyrning
Sammanfattning:
Dagens planering inför infrastrukturinvestering görs med prognosstyrning. Man gör en framskrivning av framtida behov efter den trafikutveckling som varit. Trafikslag och områden med dålig infrastruktur har haft liten trafik. Då pekar trenden på att den blir liten i framtiden också. I stället bör planeringen ske målstyrt. Man börjar med vad man vill nå i trafikutbud och fördelning av transportslag och gör sedan planeringen efter vad som behövs då, back casting.
Motiv och bakgrund:
Föreslagen åtgärd:
Det finns två sätt att planera för trafik. Man kan göra en framskrivning av trenderna för att kunna bestämma var man bör investera för att klara framtida trafikökning. Man kan i stället göra tvärtom. Börja med att bestämma vilken trafik man vill ha och sedan göra planeringen efter vad som behövs utifrån det.
Trafikverket använder den första metoden. Man styr mot framtiden med dåtidens trender. Det blir mer av vad som varit. Genom att göra investeringar i det som haft stor tillväxt blir trenden självuppfyllande. Om man bygger mer vägar får man mer biltrafik. En prognosstyrd modell tar inte heller hänsyn till de restriktioner klimat och miljö ger. Områden som med hänsyn till befolkningsunderlag och avstånd bör ha en tätare och snabbare trafik får inte det eftersom prognosen säger att trafikökningen inte blir stor, när orsaken är dålig infrastruktur. Det blir ett argument för nedläggning av trafiksvaga järnvägar i stället för upprustning.
Trots att det är fråga om långsiktiga investeringar beaktas inte teknik- och samhällsförändringar som är önskvärda, och än mindre det man anar, men som ännu inte fått större genomslag. Det rimliga arbetssättet för beslut om samhällsinvesteringar vore målstyrning. Att man börja med vad man vill uppnå, och att sedan i planeringen utgå från vad man behöver göra för att nå dit. Vilka är restriktionerna, och vilka olika möjligheter finns? I kalkylen måste också finnas med samhällsekonomiska konsekvenser, som regionförstoring, vilket inte finns med i dag.
Hur skall den lokala trafiken ordnas? Hur snabbt skall kommunhuvudorterna kunna nå regionhuvudorterna och hur snabbt skall de kunna nå centralorterna? Vilken turtäthet skall man ha. Vilka investeringar behövs för det, och i vilken ordning skall investeringarna göras? Går det att vidta billiga åtgärder innan dess för att snabba upp och öka kapaciteten? Det är sådan frågor som skall ställas före en beskrivning av dagens trafik och prognosen för den..
15
1
0
L