Motion nr:65 version nr: 3Välj version:
Rubrik: Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik
Ämnesområde: Skog, mark och vatten
Inskickad: 2018-02-25
Motionär:Andreas Eklund (andreas@ecopar.se)*
Ort:Södertälje
Organisation:SLU i Uppsala och många forskare utomlands forskar på detta
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start. Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts" carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring.

Sammanfattning:
Biomassa har tagit sitt kol från atmosfären genom att binda CO2. Om biomassa omvandlas till kol(C), och kolet grävs ner i mark som odlas, så blir kolet kvar där i flera tusen år. Biokol är alltså en "carbon capture andstorage"-teknik (CCS). Överallt kan biomassa växa, och överallt finns mark/jord. Jorden blir bördigare dessutom. Då biomassa => biokol med olika processer, så bildas samtidigt energirik gas. Den kan förbrännas och ge värme och el som ersätter fossil energi.

Motiv och bakgrund:
Ur såväl jordbruksavfall som halm från spannmål, stjälkar från andra växter, m.m. och ur skogsavfall, oönskade arter, gallringsvirke, grot, m.m. kan biokol framställas. På all mark kan växter växa. Växterna tar upp koldioxid(CO2) ur atmosfären och tillverkar cellulosa och lignin av CO2 + vatten mha energi från solen. Växter kan sedan omvandlas till biokol (och till energirika gaser) mha olika processer. Av de energirika gaserna kan fjärrvärme och el framställas. Biokolet kan grävas ner i mark som ska odlas. Biokolet är ett jordförbättringsmedel som gör att jorden håller näring och vatten bättre, och som även gör att marken blir porösare och luftigare. Det är viktigt för att marken ska kunna innehålla svampar och bakterier som lever i symbios med högre växter. Bakterier kan binda luftkväve och föra över kvävegödning till växter, t.ex. till ärtor och bönor. Svampar bildar s.k. mykorrhiza ihop med högre växter och "matar" växterna med t.ex. närsalter, kväve, fosfor och vatten.

Biokol är samtidigt en CCS-teknik, eftersom biokol blir kvar mycket länge i marken. Den biokol som hamnade i jorden där Birka låg på Björkö i Stockholms skärgård i i hög grad kvar i marken än idag, mer än 1000 år senare. Biokol som indianer i Amazonas spred och som gjorde jorden mer bördig finns kvar, flera tusen år senare. Jord behandlad med biokol kallas ofta för "terra preta". Biokol och hur den förbättrar jordkvaliteten och är en samtidig CCS-teknik forskar t.ex. SLU i Uppsala på:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=6131863

Norge verkar ligga längre framme med forskning på biokol. Sökord ifall man vill läsa mer på internet är: Biokull + Norge:

http://www.bioforsk.no/ikbViewer/page/prosjekt/hovedtema?p_dimension_id=22167&p_menu_id=22182&p_sub_id=22168&p_dim2=22170

I Storbritannien och USA kallas det "biochar".

https://hub.globalccsinstitute.com/publications/novel-co2-capture-taskforce-report/213-bio-sequestration-biochar-storage-medium

http://www.britishbiocharfoundation.org/

På tyska heter det: Pflanzenkohle:

http://fachverbandpflanzenkohle.org/

http://www.ithaka-institut.org/en/

I flera EU-länder finns det kommersiell produktion, och biokol används av bl.a. kommuner, hemmaodlare med villaträdgård och av yrkesodlare med t.ex. växthus, yrkesodlare som odlar grönsaker, blommor till blomsteraffärer, m.m. EU har utvärderat biokol och skrivit minst en lång rapport om hur biokol fungerar som jordförbättrare.



65

3

3

0

L