1
Motion nr:69
Rubrik: Skala upp 'One Tonne Life'!
Ämnesområde: Övergripande 1
Inskickad: 2018-02-15
Motionär:Ola Gabrielson (olagabrielson@yahoo.se)*
Ort:Enskede
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Vi föreslår att

- projektet 'On Tonne Life' repeteras i större skala, inklusive samhällets möjligheter att spara utsläpp.

Sammanfattning:
Vi bör fortsätta att iscensätta och studera faktiska försök att komma under en hållbar utsläppsgräns. Baserat på tidigare projekt bör nästa steg vara att studera en större grupp än bara ett hushåll, och inkludera även hur samhället kan spara utsläpp.

Motiv och bakgrund:


Projektet One Tonne Life (http://onetonnelife.se/) syftade till att se hur det går att sänka utsläppen för en typisk svensk familj till ett ton CO2e (alla siffror här avser per person och år). Projektet var begränsat till ett hushåll och sex månader. Det ger därför bara en indikation på vad som krävs, men verkar ändå visa att det krävs mer än bara kraftiga begränsningar av konsumtion och livsstil för att nå en stabil utsläppsnivå på ett ton.

- Elektrisk energi räknas inte in i utsläppen, med hänvisning till att endast förnybar el ingick.

- Familjen lyckades under en vecka ('Robinsonveckan') komma under 1,5 ton. Genomsnittligt släpper de ut ca tre ton.

- Samhällstjänster räknades inte in i utsläppen (ca 2,5 ton).

Slutsats blir att även aktivt utsläppssänkande hushåll knappast kommer under 5 ton totalt. För att komma under ett ton per person blir även stat och kommuner tvungna till mycket drastiska åtgärder. Ett möjligt mål kunde vara att samhället och individen delar lika på CO2e-budgeten och siktar på 0,5 ton vardera. (Som jämförelse kan anges att en människa andas ut ca 0,4 ton CO2 per år. Detta är dock inte fossilt.)

Det skulle alltså vara bra att fortsätta projektet med nya förutsättningar vad gäller t.ex. bostadsyta, diet, transportkostnader, arbetsplats, och fritidsaktiviteter. Flera hushåll på nära avstånd, gärna inklusive någon form av kollektivboende, bör inkluderas för att se var synergier vid t.ex. arbetsresor, matlagning, inköp kan finnas.

Resor till och från arbete och skola ska beaktas. Om möjligt ska klimateffekter av distansarbete och -utbildning studeras.

Parallellt bör samhällets möjligheter att spara studeras, möjligen på samma ort. Utbildning, kollektivtrafik, hälso- och äldrevård, gatu- och parkskötsel; alla möjligheter till sänkta utsläpp bör studeras.



69

0

L