Frågor och svar om skogen
Skogen
- Vad menas med “gammal” skog?
Med gammal skog avses vanligtvis skogsområden som är mer än 100 år och som endast avverkats som plockhuggning av ved för värme (”vedbrand”). - Är skogen “bättre” idag jämfört med tidigare?
Det beror på tidsperspektivet. Skogen är mycket bättre (har mera trävolym) idag än för drygt 100 år sen då den var som sämst beroende på överavverkning och bete. Jämfört med 1950-talet är trävolymen större, men skadorna pga ex kalhuggning större. Går vi tillbaka till 1600-talet är den sämre idag då skogen har mindre utbredning och mänsklig påverkan är större. - Finns det “mindre” gammal skog idag?
Ja - Det finns mindre gammal ”orörd” skog sedan 1920-talet. Men det finns fler äldre träd sedan den nya skogsvårdslagen trädde i kraft 1993 tack vare våra skyddade områden. - Ökar mängden skog i Sverige idag?
Ja – lite grann totalt sett. Mest i Norrland. Mängden skog, främst av gran, minskar i Götaland pga för stor avverkning och stormskador. - Varför är knärot viktig?
Orkideen knärot är viktig för att den är bevis på att skogen den växer i är gammal och tämligen orörd - minst 100 år gammal. Den är dock liten och svår att se (men vintergrön). - Hur mycket skog är skyddad ?
9 % av all skogsmark (6 % av produktiv skogsmark) är långsiktigt skyddad (minst 50 år) genom nationalparker, naturreservat eller naturvårdsavtal. Därutöver finns en rad skyddsformer som inte garanterar ett långsiktig skydd utan kan huggas ner (ex. frivilliga avsättningar).
Skogsbruk
- Vad innebär naturnära skogsbruk?
Det innebär att skogsbruket är hyggesfritt, dvs utan kalhyggen, med kontinuitetsskogsbruk utan kala ytor och avverkning främst av äldre (större) träd. Detta kan uppnås med plockhuggning. Skogen brukas, men på ett sätt som inte förstör ekosystemet mer än mycket marginellt. - Spelar skogen roll i klimatomställningen?
Skogen har en viktig funktion i att ta upp mer koldioxid än den släpper ut och därmed kunna bidra till att minska halten koldioxid i luften. Skogen är en viktig kolsänka. Vid avverkning genom kalhuggning (trakthyggesbruk) släpps stora mängder koldioxid ut från marken på hyggena vilket aldrig återbinds. - Gör dagens skogsbruk klimatnytta?
Nej – i absolut mening (kvantitativt) gör det skada för klimatet eftersom utsläppen av koldioxid ökar genom skogsbruk. I relativ mening kan det göra det viss nytta genom att ersätta fossila utsläpp med träprodukter (substitution). Men att betala tillbaka den kolskuld, som uppstår vid kalhyggesbrukets utsläpp jämfört med en skog som inte brukas, tar minst 100 år genom växande ny skog. Så mycket tid har vi inte för att lyckas begränsa effekterna av klimatförändringarna. Närmaste tjugo åren är avgörande. - Är dagens skogsbruk dåligt för den biologiska mångfalden?
Ja – forskningen och även Skogsstyrelsen är överens om att dagens skogsbruk med monokulturer försämrar den biologiska mångfalden. Ska biologisk mångfald förbättras måste vi gå över till naturnära/kontinuitetsskogsbruk. - Frigörs det koldioxid från ett kalhygge?
Ja – det frigörs ungefär 12 Mton/per år från marken i Sveriges kalhyggen under ungefär 10 års ålder. Detta sker inte vid naturnära skogsbruk (ex plockhuggning). - Lagrar naturnära skogsbruk mer kol än kalhuggning (trakthyggesbruk)
Ja – främst därför att man slipper ganska stora utsläpp från marken som en följd av kalhuggning och markberedning. En helt ny studie (Science, 2026) visar att lagringen av kol i marken är tre gånger större i naturskog än vid kalhuggning. - Ger lägre avverkning klimatnytta.
Ja – det är det snabbaste och billigaste sättet att öka kolinlagringen på. - Är naturnära skogsbruk lönsammare för skogsägaren än dagens skogsbruk?
Ja – naturnära skogsbruk/kontinuitetsskogsbruk är lönsammare för skogsägaren pga lägre utgifter (slipper plantering, markberedning och viss gallring) och bättre priser (mera timmer med högre värde). Under en övergångstid från dagens skogsbruk ökar volymen skog och därmed förmögenheten, men inkomsterna sjunker något under samma period pga lägre avverkning om inte skogsägarna får ersättning för kolinlagring. - Är dagens skogsbruk mer känsligt för klimatförsämringen än naturnära skogsbruk?
Ja – naturnära/kontinuitetsskogsbruk innebär större motståndskraft mot stormar, kraftiga regn, torka och insekts- och parasitangrepp än kalhyggesbruk.
Skogsindustri
- Är dagens skogsindustri hållbar?
Nej – inte på kort sikt eftersom majoriteten av produkterna är pappersprodukter som bränns upp på kort tid. Det tar 100 år att återbinda utsläppen, vilket är alldeles för lång tid för att motverka klimatförändringarna. Därmed uppfylls inte FNs krav på hållbarhet (Brundtlandrapporten), dvs att överlämna till våra efterkommande en skog och ett klimat som inte är sämre än dagens. - Vad är substitutionseffekten?
Substitutionseffekter uppnås när fossilt kol ersätts med biogent kol vid industriprocesser och förädling av skogsråvara. Om det biogena kolet härstammar från råvaror som förnyas på några år (ex. halm) fungerar det som ersättning, men om råvaran utgörs av ex träd, vilket oftast är fallet, tar det i bästa fallet vid naturnära/kontinuitetsskogsbruk runt 100 år innan utsläppen från avverkningen har kompenserats. Effekten på de uppmätta totala fossila utsläppen i Sverige “vid skorsten” har hittills varit liten vilket innebär att det inte har varit någon större verklig substitution. - Är skogsindustrins bedömning av klimatnyttan genom CLEAR-modellen riktig?
Nej – modellen tillåter inte en bedömning av den absoluta klimatnyttan. Modellen kombinerar skogens nettoupptag av kol (upptag minus avverkning - ett absolut värde) med den förväntade, teoretiskt beräknade vinsten av att övergå från fossilt kol till biogent kol vid industriprocesser (är ett relativt-jämförande värde, substitutionseffekten). De två summorna går därför ej att addera om man vill beräkna klimateffekten. - Är alla biogena utsläpp bra för klimatet?
Nej – alla utsläpp av koldioxid är lika dåliga vid utsläppstillfället eftersom de oavsett var de kommer ifrån bidrar till att öka halten koldioxid i luften. Om råvaran återtar samma mängd koldioxid på kort tid (har kort generationstid) kan effekten bli 0, men i de flesta fall är råvaran skog och då tar det i bästa fall (med naturnära metoder) runt 100 år innan utsläppen kompenserats. Vid kalhuggning kan utsläppen från marken vid hyggena inte kompenseras. - Hur lång tid tar det att återvinna kol bundet i papper och emballage?
Det kol som är bundet i papper och emballage från avverkade träd börjar vid kalhyggesbruk att återbindas först efter 30 år och blir aldrig helt återbundet pga utsläpp i marken på själva hyggena.