Motioner till Klimatriksdag 2018 (247 totalt)

Söker du motioner till Klimatriksdag 2022? Följ denna länk!

Visa gemensam lista

Alla ämnesområden  Visa | Dölj

Energi (26 motioner) [Visa]
Ekonomi och gröna jobb (27 motioner) [Visa]
Global rättvisa (8 motioner) [Dölj]
Nr ↓RubrikMotionär
17Använd svenskt organiskt avfall för att odla i öknar: Lagra CO2 i marken!Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Konflikter kring vattentillgångar och mark för odling kommer att öka i öknar och halvöknar. En rättvis fördelning av vatten och mark bör underlättas. I öknar och halvöknar skulle ett cirka 20 cm tjockt kompostlager kunna fungera så att det både samlar in och bevarar vatten samt multnar till matjord. Ett sådant lager skulle kunna bildas genom att använda organiskt avfall. Stora mängder organist avfall samlas in i EU. UD bör få i uppgift att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning så att vårt organiska avfall kan bidra till livsmöjligheter för befolkningar i halvöknar och öknar.		 Åtgärder: Uppdra åt UD att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning för att odla upp öknar i syfte att lagra kol i marken och bereda utkomstmöjligheter för befolkningar. I EU samlas en mängd organiskt avfall in, som kan användas i dessa syften.
67Tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond.Torbjörn Vennström, Linn Rabe
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Genom att tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond tar vi ansvar för vår del av den globala klimatskulden. Vår ackumulerade klimatskuld uppgår till 3,6 miljarder ton CO2e växthusgaser. Vi har exploaterat luft och skogar på andra människors bekostnad. Klimatskulden består också av anpassningskostnader som nu tvingas på utsatta länder och samhällsgrupper. Sverige bör arbeta för en utökning av FN:s gröna fond på 100 miljarder dollar 2020. Enligt Världsbanken kan det behövas tio gånger mer för att utjämna infrastruktur-klyftan mellan rika länder och länder i Syd. 		Åtgärder: Vi föreslår
att Sveriges bidrag till FN:s fond för globala klimatåtgärder (FN:s gröna fond) ska öka från nuvarande 1 miljard kronor per år till 3 miljarder per år under perioden 2019-2022.
att satsningen ej ska tas från befintliga medel för internationellt utvecklingsarbete utan genom ökade skatteintäkter från kapital, stora förmögenheter och finansiella transaktioner.
76Rädda regnskogen genom att göra den lönsamAndreas Eklund
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna. Idag är många produkter som framställs ur trä från regnskogar bannlysta. Resultat: Regnskog betraktas som värdelös. Den huggs ner. Träden används inte ens, utan bränns bort, svedjebränning. Plantager med grödor ersätter regnskog. Är det önskvärt?? Hyggena i regnskog ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ytterligare ett sätt till att göra regnskog lönsam.		 Åtgärder: Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam.
181Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter (Vinnande motion)Stefan Mikaelsson, Sanna Lucas, Viena Rainio
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Samråd med lokalbefolkningen om förvaltning och nyttjande av naturresurser och ekosystem är fundamentalt för att klimaträttvisa ska kunna uppnås. Samtidigt som dessa samhällens motstånd är viktigt för klimatet får de utstå hot, kränkningar och i värsta fall mord. I Sverige är det en självklar insats att ratificera ILO 169 om urfolk och stamfolks rättigheter för att garantera att statens agerade är i förenlig med folkrättslig lagstiftning. Statligt stöd-bistånd ska inte gå till aktörer i privat sektor som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i konfliktfyllda kontexter. 		Åtgärder: Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter.
Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter.
Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.
184Bättre kontroll av Sveriges multilaterala utvecklingssamarbetenLinda Eikestam, Amelie Bendz
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Med utgångspunkt i den regnskogsskövling som skett i Gabon [1] med hjälp av svenska biståndspengar, kritiserar vi Sveriges kontroll av det multilaterala utvecklingssamarbetet. Vi vill se en förändring i hur Sveriges ansvariga sköter kontrollen av det multilaterala biståndet. Regeringens strategier och policyramverk har goda visioner om ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart bistånd — dessa visioner måste omsättas till faktisk handling även i projekt där svenska myndigheter eller organisationer från det svenska civilsamhället inte är utförarens närmaste samarbetspartner.
Åtgärder: - Sveriges Riksdag och Regering, liksom berörda Departement och Myndigheter bör öka sin insyn i det multilaterala bistånd som kanaliseras genom internationella organisationer och företag.
- Fler kontrollmekanismer bör införas före, under och efter internationella biståndsprojekt för att säkerställa att dessa följer de svenska riktlinjerna för utvecklingssamarbeten.
185Hur många ton kostar vårt försvar?Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi står inför en enorm omställning, där framför allt den rika världen måste dra ner på sina utsläpp och därmed konsumtion till en bråkdel. Länder tvingar varandra att redovisa hur det ska gå till.

Märkligt nog verkar militära utsläpp inte räknas. Dessutom talar man i Sverige och andra länder om behovet av ökade anslag till försvaret.

En cynisk tolkning av detta kan vara att många regeringar räknar med att försvara sin levnadsstandard och sina utsläpp med militär, istället för att behöva avstå.

Sverige bör statuera exempel och tydligt redovisa försvarets klimatpåverkan.		 Åtgärder: Jag vill att

- Regeringen redovisar hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras,
- Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN.
208Rättvis klimatfinansieringAnna Axelsson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Enligt Parisavtalet ska rika länder bidra med 100 miljarder USD per år för klimatåtgärder i utvecklingsländer. Sveriges rättvisa andel, baserat på utsläpp och BNP per capita bör vara 3,8 miljarder 2019 och 4,2 miljarder från 2020. Enligt klimatkonventionen ska pengarna inte tas från biståndbudgeten.
Klimatfinansiering ska göra det möjligt för utvecklingsländer att genomföra klimatåtgärder. Utan stöd riskerar 100 miljoner människor att halka tillbaka i extrem fattigdom till 2030. Runt 200 miljoner människor förväntas tvingas lämna sina hemområden på grund av klimatförändringar till 2050.		 Åtgärder: Att Sveriges regering avsätter medel för klimatfinansiering ur statsbudgeten, i linje med Sveriges rättvisa andel på 3,8 miljarder kronor för 2019 och 4,2 miljarder för kommande år under mandatperioden, utöver biståndsbudgeten på 1 procent av BNI.
250Lägg ner ETS, EU:s Emissions Trading SystemEllie Cijvat
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: ETS, EU:s system för handel med utsläppsrätter, är i grunden feltänkt, och leder till att det alltför generösa utsläppstaket som sätts ofta förbrukas. ETS blockerar implementering av nya lösningar. Som styrmedel är ETS misslyckat, eftersom priset på utsläppsrätter har gått ner så att det knappast har en reglerande verkan. Det är hög tid att ersätta ETS med effektiva åtgärder som ett förbud för fossilsubventioner, koldioxidskatt, och offentliga investeringar för klimatet som går bortom budgettaket.		 Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda,
- att verka för att EU ska lägga ner ETS, Emissions Trading System,
- att inom FN:s klimatförhandlingar plädera för att handel med utsläppsrätter inte är en fungerande lösning.
Stad och land (12 motioner) [Visa]
Transport (50 motioner) [Visa]
Livsstil (15 motioner) [Dölj]
Nr ↑RubrikMotionär
260Certifierad PalmoljaEmili Nohrén
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Om staten ger ut mer information till medborgare gällande palmoljeproduktionen och skillnader mellan certifierad palmolja och icke certifierad skulle det kunna påverka deras syn på livsmedlen de köper. I och med detta startas en process som med tidens gång kan leda till minskat inköp av produkter med icke certifierad palmolja.

Informationen kan användas för att uppmuntra affärer och företag att tänka över deras inköp av produkter och rikta in sig mer på certifierad palmolja.

Åtgärder: Starta en process där staten ger ut mer information gällande utvinning av palmolja och dess konsekvenser.

Svenska affärer ökar inköpet av livsmedel och produkter med certifierad palmolja.
249Jämställdhet i hållbara infrastruktursatsningar och samhällsplanering Gerd Johnsson-Latham, Magnus Ivarsson, Lena Pårup, Inger Lindberg
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Det krävs åtgärder för en jämställd och hållbar samhällsplanering som uppmärksammar könsspecifika skillnader som t ex visar att bilburna rikare män står för den största andelen utsläpp och föroreningar. Utformningen av skatter, subventioner och investeringar som rör i infrastruktursatsningar och samhällsplanering bör inte gynna denna grupp utan folkflertalet. Grundprincipen bör vara den som antogs vid FN:s världskonferens i Johannesburg 1992 om befolkning och utveckling som anger att det är förorenaren som ska betala.		 Åtgärder: Riksdagen bör
- stoppa skattelättnader till personer med tjänstebil; oftast män och istället subventionera god kollektivtrafik, som i högre grad används av kvinnor, unga och äldre.
- i likhet med bl a UK bör Sverige i all planering av boende, arbetsplatser och andra samhällsfunktioner arbeta för att "mobilitet" inte primärt ger ökad valfrihet och välfärd åt bilburna (automobila) utan åt alla.
232Arbeta för klimatsmarta livsstilar och visa att det ger bättre livGerd Johnsson-Latham, Lena Pårup, Inger Lindberg, Magnus Ivarson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi 10% rikaste i världen förleds genom livsstilsmagasin, reklam och politiska partiers "plånbokstänkande" att se välfärd som en fråga om konsumtion, trots att vi materiellt sett har det vi behöver. Vad vi INTE har som en följd av ensidigt materiellt fokus är en planet som klarar klimatförändringar och goda liv för framtida generationer, med ren luft, rent vatten, mindre gifter och god hälsa. Sverige bör genom seminarier, studier, forskning mm bli världsledande i att visa hur den rikare delen av jordens befolkning måste ta ansvar för framtiden, för ett paradigmskifte och hållbar välfärd.		 Åtgärder: Vi föreslår att
- regeringen tar olika initiativ för att bli världsledande i att möta klimathoten och visa att omställning inte behöver innebära mindre välfärd. De kan tvärtom genom att inriktas på klimatsmarta prioriteringar säkra centrala och bestående aspekter av välfärd som mindre växthusgasutsläpp, ren luft, rena hav, rent vatten, giftfri mark, minskad stress, mindre ohälsa mm.
227Sweden Sing for the ClimateJanine OKeeffe, Samuel Jarrick
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Other resources:
https://www.youtube.com/watch?v=1aITLKyZhS0&feature=youtu.be

https://www.facebook.com/nic.balthazar
http://singfortheclimate.com/
Åtgärder: -att spela in en svensk/engelsk version av klimatsången Sing for the Climate, med skolklasser, kändisar, och deltagare på Klimatriksdagen.
-each and every government level will open their meetings with a Sing for the Climate
225Reduce CO2 emissions for children undertaking sportJanine OKeeffe
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: '"A huge amount of Norwegian kids are doing sports, so we have very broad recruiting base, and our top sports programs and our kids are very closely connected in our system," Ovrebo said. "They can compete, but we don't make like No. 1, No. 2, No. 3 before they're in their 13th year. We think it's better to be a child in this way because then they can concentrate on having fun and be with their friends and develop.'
https://www.usatoday.com/story/sports/winter-olympics-2018/2018/02/18/norway-dominating-2018-winter-olympics-medal-count/350369002/
Åtgärder: -support research and development of children's sports bags so that they can take public transport to training and matchs.
-support clubs with the cost of the bags for clubs who use public transport for children who play sport.
165Reklamfritt på nätetRoger Bydler
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: De dominerande nätbaserade företagen som Google, Amazon, Facebook m.fl. får merparten av sina intäkter från reklam de säljer. Reklamen har blivit allt mer individanpassad utifrån de profiler företagen tar fram från våra sökningar och inlägg via deras plattformar. Vi har alltså ingen möjlighet att själva välja vilken reklam vi vill ta del av. Många vill över huvud taget inte få reklaminslag när de går ut på nätet.
Åtgärder: Att ingen nätbaserad reklam får riktas till enskilda individer utan deras godkännande.
och att överträdelser ska ge "drabbade" individer rätt till skadestånd.
155Kortare arbetstid för klimatetGöran Hådén
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Kortare arbetstid behöver lyftas som en viktig klimatfråga. Pga rekyleffekten är kopplingen mycket stark mellan högre löner och högre klimatpåverkan. Vi måste därför välja mer fri tid istället för mer pengar, samt komplettera med reformer som gör att låginkomsttagares ekonomi inte försämras. Det kan göras på flera sätt, har gjorts förr och har stort stöd i opinionsundersökningar.

Att ändra arbetstidslagen är inte hela lösningen, men det är en konkret reform riksdagen kan rösta igenom som kan påverka normer för alla. 		Åtgärder: att ändra arbetstidslagen så att normalarbetstiden räknat per vecka minskar med en timme redan 2019, och sedan ytterligare en timme varje år nästa mandatperiod, så att vi valåret 2022 når 36-timmarsvecka
152Minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser !Eva Bexell, Margareta Falk, Ann Helleday, Ann-Mari Hofsten, Kristina Salén
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: En minskning av de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser är nödvändig snarast . För att nå Parisavtalets mål måste vi i Sverige få ner våra utsläpp från nuvarande dryga 10 ton per person och år till 2 ton. För att nå det målet måste vi ändra våra vanor.
Naturvårdsverket hat bra information om klimatet men den når bara ett fåtal. Informationen måste spridas och utformas så att den når ut till fler och hjälper människor att minska sina utsläpp.
Även ekonomisk styrning och ransoneringar behövs. Det MÅSTE löna sig att leva klimatvänligt.
Åtgärder: Vidta åtgärder för att skapa motivation för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom information och politik !
Uppdra åt Naturvårdsverket att ge information om hur var och en kan minska sina utsläpp !
Förbered för att införa mer ekonomiska styrmedel och ransoneringar som gynnar en klimatvänlig livsstil.
135Skärpta återvinningsmål – ett första steg mot ökat återbruk och hållbarhetMagnus Ivarsson, Gerd Johnsson-Latham, Lena Pårup
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Våra nationella mål för återvinning är, i flera fall, satta under de mål för återvinning som redan uppnåtts. För att stimulera en utveckling mot ökad återvinning och hållbarhet behöver vi mål som driver på utvecklingen och stimulerar till hållbart agerande. I motionen föreslås att regeringen ger i uppdrag till lämplig myndighet att utreda dessa och relaterade frågor.		 Åtgärder: Att lämplig myndighet uppdras att:
- formulera nya återvinningsmål satta över de nivåer som (faktiskt) redan uppnåtts
- skapa en långsiktig plan för stegvis höjning av målnivån
- utreda hur ökad återvinning av plastförpackningar kan uppnås genom att producentansvaret skärps i lagstiftning
134En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp (Vinnande motion)Magnus Ivarsson, BirGitta Tornérhielm, Gerd Johnsson-Latham, Inger Lindberg, Lena Pårup
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Den globala medel- och överklassens ständigt ökande flygande bidrar på ett oacceptabelt sätt till den globala temperaturhöjningen. Om denna utveckling inte bryts kommer detta att få katastrofala konsekvenser. Att vänta på nya, ännu oprövade lösningar som ska ersätta dagens växthusgasintensiva teknik är inget alternativ då utsläppsminskningen behöver ske i rask takt. Därför föreslås en kombination av åtgärder för att påverka människors livsstil i form av ökad beskattning, lagstiftade restriktioner och riktad information om konsekvenserna av flygets växthusgasutsläpp.		 Åtgärder: - Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande.
- Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle.
- Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp.
- Stopp för subventioner till flyget.
- Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.
73Förbjud direktreklam i pappersformat BirGitta Tornérhielm, Janine O'Keeffe, Elisabeth Lundqvist, Becka Le Moine, Karin Nilsson Jungermann
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Förbud för pappersreklam är ett effektivt sätt att nå klimatmålen enligt Sveriges klimatlag (2017:720)		 Åtgärder:
Vi föreslår att direktreklam i pappersformat förbjuds i Sverige med effekten att minska konsumtionen och därmed också dämpa produktionsbehovet.
61Ransoneringssystem för nöjesresor med flygThomas Engdahl
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Varje svensk medborgare får ett "ransoneringskort" (kan ligga digitalt knutet till passet) och utfärdas med 5 eller 10 års intervaller. Exempel: Anta att man får en kvot resor lagrat i passet att användas inom 10 år. Om kvoten utgörs av 10 flygresor tur och retur huvuddestinationen plus eventuella inrikesflygresor (för att nå huvuddestinationen) så står det var och en fritt att fördela dessa resor under de tio åren. Ex. Resa mellan Arlanda och Cancun (Mexico) räknas som 1 flygresa tur och retur även om resan inte är direktflyg utan kräver flera byten för att nå huvuddestinationen.


Åtgärder: Införa ett allmänt ransoneringssystem för nöjesresor med flyg. Varje svensk medborgare tilldelas en kvot flygresor att fritt använda sig av.
Dessutom information som upplyser om den skadliga effekt på planetens klimat och i förlängningen på oss människor som ökningen av koldioxid har.
59Återupptagande och utbyggnad av tåg och båtförbindelser inom EuropaLena Pårup, Gerd Johnsson-Latham, Magnus Ivarsson, Inger Lindberg
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Förbindelser som lagts ner ca 1990-2010:

Nattåg Stockholm-Hamburg
Nattåg Stockholm-Oslo
Nattåg Stockholm-Göteborg-Halmstad-Helsingborg
Nattåg Stockholm-Köpenhamn
Nattåg Stockholm-Trondheim
Nattåg Malmö-Berlin (året runt)
Nattåg Malmö-Prag-Budapest
Nattåg Köpenhamn-Göteborg-Oslo
Båt Göteborg-London
Båt Stockholm-St Petersburg

Förbindelser som lagts ner ca 2010-2015:

Nattåg Köpenhamn-Schweiz (Basel)
Nattåg Köpenhamn-Amsterdam
Nattåg Köpenhamn-Paris
Nattåg Stockholm-Storlien/Duved/Åre (året runt)
Båt Göteborg-Kristiansand-Newcastle
Båt Göteborg-Kristiansand
Biltåg Hamburg-Wien/Basel/Cannes		 Åtgärder: Föreslagna åtgärder
Göra det möjligt att välja tåg/båt i stället för flyg/bil genom:
* Att återuppta och bygga ut tåg och båtförbindelser i Sverige och Europa.
* Att det blir pålitligare och enklare att ta tåg/båt.
*Att införa principen förorenaren betalar, vilket skulle göra tåg/båt konkurrenskraftiga i förhållande till flyget.
29Palmolja i innehållsförteckningenSaga Lennskog
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: För att göra det enklare för den enskilda konsumenten att göra medvetna val så bör det stå i innehållsförteckningen vad en produkt innehåller, speciellt om det är ett ämne som påverkar klimatet negativt. Idag är det svårt att veta vad en produkt innehåller om man inte är väldigt insatt. 		Åtgärder: Innehållsförteckningen för skönhetsprodukter och rengöringsmedel skall skriva ut att det använts palmolja för att tillverka produkten.
24Märk produkter vid källan för resurssnål och miljövänlig avfallshanteringBo G Eriksson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Ett stort hinder för att nå en cirkulär användning av jordens resurser är att blandningen av olika material i produkter är okänd. Ett krav på tydlig märkning vid produktionen skulle ge produkter, som avsevärt lättare sorteras i behandlingsbara fraktioner när produkterna lämnas som avfall. EU skulle kunna ge ett sådant tillägg till det redan existerande avfallsdirektivet och då även gälla för importprodukter.		 Åtgärder: Inför genom lagstiftning krav på att alla konsumentprodukter märks så att de lätt kan avfallssorteras för återvinning av innehållet och dess resurser.
Mat, jordbruk (27 motioner) [Visa]
Skog, mark och vatten (18 motioner) [Visa]
Utbildning (13 motioner) [Dölj]
Nr ↑RubrikMotionär
244Equipping higher education to meet Sweden's ambitious climate policy goalsLakin Anderson, Isak Stoddard
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Make it a legal requirement that every student completing a degree in Sweden is offered a comprehensive view of current climate change science and a required task to investigate how their discipline or chosen field of work is implicated in climate change.

Prioritise in higher education legislation immediately and significantly influencing the content of higher education as a key part of climate change policy. Providing resources to educational development to allow new programs and classes to be developed around this topic, and existing programs to be redesigned and added to.
Åtgärder: All students completing a university degree in sweden should learn about the latest climate science and how it relates to their lives and work in future

Direct support to educational development for a rapid change to education in all higher education institutions should be a priority of the Swedish climate policy
218Education of equality to include Climate Destruction as a Common GoodJanine OKeeffe
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Our basic schooling, with Jämstäldhet, Jämlikhet and Democracy are 3 key levels. We need to expand it to a 4th, Common Good. The first and most immediate form of Common Good is the Climate Destruction.
Jämstäldhet is the first step in equality for a young person. It is applicable to two people.
Jämlikhet is the second step in equality for a young person and would be applied in year 1 to 3.
Democracy is the third step in equality and is about examining an entire school or state and how to divide power in a reasonable way.

Åtgärder: -change the education model from a 3 level system to a 4 level system, i.e. add Climate Destruction as specific form of Common Good.
192EkonomiutbildningOla Gabrielson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: En mycket stor anledning till klimatkrisen är att dagens ekonomer bortser från sidoeffekter då de tar ekonomiska beslut.

Detta beror på att ekonomutbildningen under lång tid baserats på en ytterst förenklad bild av världen, den s.k. Chicagoskolan. Försök att bredda bilden har mötts av ointresse, förakt, eller t.o.m. fientlighet.

Detta måste förändras om vi ska ha kvar en planet som det går att leva på. Nya ekonomer måste förstå den verkliga världen och dessutom att det finns olika ekonomiska teorier för att beskriva den.

Speciellt måste nya ekonomer förstå miljö- och klimatekonomi.		 Åtgärder: Jag föreslår
- att ekonomiutbildning ska innehålla en kritisk genomgång av alla olika skolor inom ekonomin;
- att ekonomiexamen ska kräva kunskap om ekonomisk historia, psykologi, sociologi, och etik;
- att miljö- och klimatekonomi ingår som obligatoriskt ämne,
- att stat och kommun ställer krav på bredare kunskap hos sina ekonomer, speciellt klimatekonomi.
191Utbildning av sjukvårdspersonal om klimatförändringens hälsoeffekter Margareta Falk Hogstedt, Anne von Heideman
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning:
Den globala uppvärmningen och klimatförändringen kommer att få allvarliga konsekvenser för hälsan i världen, speciellt i låg- och medelinkomstländer, men också i Sverige .
Hälso- och sjukvårdspersonal måste få kunskap om klimatförändringens konsekvenser för hälsan och om möjligheter att förebygga hälsoeffekter genom en förändrad livsstil som också kan leda till minskade utsläpp av växthusgaser. Personalen kan också bidra till att minska sjukvårdens utsläpp, att planera för en framtida hållbar sjukvård samt bedriva forskning och utveckling. (1)		 Åtgärder: Sveriges folkvalda, på nationell, regional och lokal nivå ,ska verka för att kunskaper om klimatförändringens hälsoeffekter och effekter av en förändrad livsstil ska ingå i utbildningen för all hälso -och sjukvårdspersonal
167Intensivkurs med fokus på ledarskap och etiska aspekter av klimatfråganBo Franzén, Aina Hagberg
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Klimatriksdagen uppmanar regeringen att öronmärka medel för att skapa en intensivkurs för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet. Syftet är att ge stöd för utveckling av ett strategiskt ledarskap med klokare beslut för omställningsprocessen.
Intensivkursen innehålla följande delar: Det stora perspektivet på jorden geologiskt och ekologiskt. Människans grundläggande mentala funktioner och hur dessa inverkar på förmågan att utveckla ett strategiskt ledarskap och fatta kloka beslut. Det etiska perspektivet som berör vårt ansvar gentemot kommande generationer.
Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till regeringen att MSB ska få uppdraget att utveckla en intensivkurs för politiker och andra beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet: "Klimatfrågan ur ett ekologiskt, psykologiskt och etiskt perspektiv för ett kompetent ledarskap". Syftet med kursen är att lägga grunden för ett strategiskt ledarskap för den kommande omställningsprocessen.
166Folkbildningen, klimatet och Agenda 2030Mats Ehn, Susanne Hedman, Färnebo folkhögskola
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Folkhögskolorna och studieförbunden i Sverige har en unik potential när det gäller att förverkliga lärande om hållbar utveckling, klimat och Agenda 2030. Därför bör lärande om hållbar utveckling skrivas in i förordningen om statens stöd till folkbildningen och folkbildningens organisationer få ett initialt stöd för utvecklingsarbete kring Agenda 2030.		 Åtgärder: att det skrivs in i förordningen om statens syften med stöd till folkbildningen (2015:218) att folkbildningen ska bidra till en globalt hållbar utveckling.

att regeringen ger folkbildningsorganisationerna i uppdrag att utveckla långsiktiga strategier för arbetet med Agenda 2030 och anslår fem miljoner årligen till detta i tre år genom Folkbildningsrådet.
150Vi behöver professorer i reparation!Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: För att komma ifrån vårt enkelriktade uttag av naturresurser och åstadkomma en cirkulär ekonomi måste vi bli bättre på dels att återanvända materialet och framför allt på att använda befintliga produkter så länge det går. De måste alltså kunna repareras.

En viktig aspekt av den cirkulära ekonomin är att nya produkter också ska tillverkas så att de lättare kan underhållas, repareras, och uppgraderas.		 Åtgärder: Jag vill att

- Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik,
- universiteten utlyser professurer i reparation.
146Uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om val av transportmedel Beatrice Sundberg, Henrik Waldenström, Björn Gustafsson, Staffan Filipsson, Jan Strömdahl, Karin Wahlgren, Stellan Hamrin, Elisabeth Edsjö
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Trafikverket bör få i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj över hela landet där vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp av växthusgaser och andra skadliga ämnen förklaras. Den bör även riktas till skolungdomar. Exempel på en framgångsrik kampanj är kampanjen mot rökning. 		Åtgärder: Att Trafikverket får i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp.
122Starta utbildningar och forskning för att utveckla ekologiskt jordbrukGöran Jacobsson, Ulla Björklund
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: En speciell jordbruksutbildning bör skapas med målen att öka kunskaperna om hur man:

Producerar livsmedel av hög kvalitet
Hushållar med naturresurser och minimera negativ inverkan på miljön
Skapar största möjliga recirkulation av näringsämnen
Vårdar kulturlandskap med artrikedom och genetisk mångfald
Bevarar jordarnas långsiktiga bördighet		 Åtgärder: Att det, inom både SLU, naturbruksgymnasier och folkhögskolor med lämplig inriktning startas en separat utbildning med inriktning på ekologiskt jordbruk

Att betydande forskningsresurser satsas på ekologiskt och återskapande jordbruk

Att det satsas forskning på växtförädling, anpassad till lokal utveckling och till grödor som är anpassade till ekologiskt odling.
78Förändra examinationskraven i svensk högre utbildning!Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: För att åstadkomma en säkrare ledning av samhälle och näringsliv under en svår period framöver behöver vi folk i beslutande positioner som har grundläggande kunskaper i de ämnen som påverkar besluten, både humaniora och naturvetenskap. Dessa ämnen bör alltså vara obligatoriska i all högre utbildning.

Examina ska vidare testa dessa ämnen på ett integrerat sätt, så att tillämpningen av dem inom specialiseringen blir tydlig.

Åtgärder: Jag föreslår att

- all högre utbildning innehåller grundkunskaper om en bred uppsättning ämnen,
- dessa ämnen testas integrerat för se hur väl studenten tillägnat sig dem.
42Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen. (Vinnande motion)Iann Lundegård
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Varje dag befinner sig ca halva Sveriges befolkning i verksamheter i nära anknytning till utbildning. I skollagen finns värdegrunden för svensk skola. 1990 fick svensk skollag tillägget miljö i portalparagrafen. Vid riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering. I den nya skollagen är tillägget om miljö som fördes in 1990 borttaget ur den s.k. portalparagrafen. Inte heller nämns hållbar utveckling i den nya skollagen. Skolans styrdokument är bindande och ska följas och de regler som gäller för skolans verksamhet är ytterst beskrivna i Skollagen. 		Åtgärder: Motionen yrkar om att återinföra begreppet miljö och införa begreppet hållbar utveckling i skolans portalparagraf, Skollagen.
40KlimatkalkylatorerKerstin Hamberger
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Att alla kan räkna ut sitt eget klimatavtryck på ett enkelt sätt är en bra utgångspunkt.

Det avgörande om vi skall lyckas nå klimatmål är inte vad vi gör på individnivå utan vad vi lyckas få politiker på alla nivåer att genomföra.

Men för att lyckas med det måste vi bli fler som förstår vad som håller på att hända och en bra klimatkalkylator är ett utmärkt instrument för att kunna förstå hur utsläppen ser ut. 		Åtgärder: Jag yrkar på att medel avsätts för att utveckla en lättbegriplig klimatkalkylator där det tydligt framgår hur den är upplagd, bl.a. hur våra gemensamma belastningar skola, vård, omsorg, trafik m.m. räknas in.

Denna skall sedan användas på alla utbildningsnivåer, från lågstadiet och uppåt.
36Finansiering av folkbildning om klimatfråganTitti Knutsson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Idag är det möjligt för enskilda, företag och offentliga lokala förvaltningar att söka offentliga medel för utveckling och installation av klimatsmart teknik och till olika åtgärder för klimatanpassning. Däremot är det mycket svårt att finansiera folkbildande och mobiliserande kommunikationsprojekt, trots att dessa är alldeles nödvändiga för att omställningen ska kunna omfattas och genomföras av alla, med gott humör och framtidstro. Vi föreslår därför att Sveriges riksdag avsätter medel reserverade för just sådana projekt.		 Åtgärder: - Att Sveriges riksdag reserverar medel för bred nationell folkbildning om klimatfrågan, omställning och konkreta åtgärder.
- Att länsstyrelser och regionförbund uppmuntras att på motsvarande sätt reservera medel för regional klimatkommunikation.
- Att kommuner på motsvarande sätt uppmuntras att stötta lokal klimatkommunikation.
Övergripande (51 motioner) [Dölj]
NrRubrik ↓Motionär
156(Övergripande 1) Allt hänger ihopSven Larsson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Jorden och mänskligheten står inför skrämmande hot att det ekologiska systemet och våra sociala system ska bryta samman. Detta är effekter av mänskliga aktiviteter och inte av naturlagar. Det innebär att människan också kan vända på utvecklingen med kloka beslut.
Det krävs en annan ekonomisk och finansiell ordning där välstånd oh utveckling mäts i t ex HDI, human development index, och förändrade värderingar från egoism och konsumtion till solidaritet och långsiktighet. Därigenom kan en nödvändig omvänd värld också bli möjlig.		 Åtgärder: Regering och riksdag bör anta ett synsätt att resursförbrukning, miljöbelastning och samhällsutveckling hänger ihop.
Det ekologiska fotavtryck ska användas som mått på vår påverkan på planeten.
Sverige ska lämna BNP som ett mått på utveckling och välfärd.
Regeringen ska införa ett mått på utveckling och välfärd som även speglar demokrati, rättvisa, jämställdhet, hälsa, utbildning, t ex HDI.
224(Övergripande 1) Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för 2-gradersåtagandet (Vinnande motion)Kevin Anderson, Jonas Bane, Inger Björk, Tomas Lohammar, Isak Stoddard
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Sverige måste basera sin klimatpolitik på vetenskapliga beräkningar av det återstående globala utsläppsutrymmet (s.k. koldioxidbudgetar) för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet. Sverige måste också ta ansvar för en globalt rättvis fördelning av nödvändiga utsläppsminskningar utifrån historiska utsläpp och nuvarande höga utsläppsnivåer. Sverige behöver omedelbart minska sina utsläpp med 10-15 % per år och inte förlita sig på negativa utsläppsteknologier eller klimatkompensering. Internationell sjöfart och flyg måste ingå i dessa åtgärder och utsläpp från konsumtionsvaror redovisas.		 Åtgärder: Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet.
Sverige minskar sina koldioxidutsläpp med 10-15 % per år & är fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande.
Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.
248(Övergripande 1) Basera sopavgiften på mängden sopor, förbjud s.k. fasta avgifterAnders Berndes
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: I många kommuner subventionerar i realiteten den som sopsorterar och slänger lite i soptunnan den som istället slänger allt i soptunnan, då de betalar samma avgift.
Vissa kommuner baserar dock sina sopavgifter helt på mängden sopor som slängs i respektive soptunna. Det ger incitament för att sopsortera, återvinna, laga och återbruka. Ett sådant hållbart prissatt sophanteringssystem premierar dessutom sparandet framför slösandet och en ohållbar konsumtion.		 Åtgärder: Reglera kommunernas prissättning av sopavgifter så att man enbart betalar för mängden sopor som man slänger. System med fasta avgifter medför i realiteten att storkonsumenter som slänger mycket subventioneras av hållbara klimathjältar. Det ger inte incitament för ett ansvarsfullt agerande.
8(Övergripande 1) Berättelsen om det hållbara samhälletPer-Inge Brodén
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: 		Åtgärder: Riksdagen ger regeringen uppdraget att hitta sätt som inspirerar människor att skriva berättelser som stärker föreställningen om att ett hållbart samhälle är möjligt.
190(Övergripande 1) CO2 Emissions: No more loose talk!Janine OKeeffe
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: This is the CEMUS standard for the planning:.
http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2017/08/Koldioxidbudget-och-va%CC%88gar-till-en-fossilfri-framtid-fo%CC%88r-Ja%CC%88rfa%CC%88lla-kommun-20171017.pdf		 Åtgärder: -every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month for the entire 4 year elected term.
-shall have universities estimate and measure CO2 levels per action, eg. Drawdown.
-shall check and report on every media channel and be examined publicly in weekly town hall meetings.
-shall negotiate a temporary halt to agreements which inhibit these plans until CO2 < 350ppm.
239(Övergripande 1) CO2 emissions reduction without borders.Janine OKeeffe
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: http://www.drawdown.org/solutions/electricity-generation/wind-turbines-offshore		 Åtgärder: -build economic paths for Swedish companies to impact other countries CO2 emissions and Carbon storage.
-host the first EU people Climate parliament in Poland IPCC meeting, creating pathways for Swedish companies to win CO2 reduction contracts
-establish CO2 transparency measurement to assess CO2 reduction in the EU.
-establish international water based wind farms to 'keep it in the ground!'.
182(Övergripande 1) Cirkulär samverkan en nödvändighet för att nå klimatmålenElin Bergman, Pär Larshans, Ingela Wickman Bois
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Cradlenet anser att delegationen för cirkulär ekonomi skall få rollen att initiera dialog med berörda myndigheter och departement i form av så kallade Green Deals på liknande sätt som i Nederländerna. I Green Deals faciliteras nationell förvaltning i förverkligandet av hållbara lösningar genom att samla aktörer och genom avtal ta bort regelmässiga eller andra hinder för hållbara lösningar. Detta samordnas under finansdepartementet med en samordnade roll där både näringsdepartementet och miljödepartementets deltagande möjliggör mandat att genomföra cirkulära lösningar med klimatfokus.		 Åtgärder: I syfte att skapa ekonomiska fördelar, minska miljöbelastning, utsläpp av klimatgaser och gifter och öka långsiktig samhällelig resiliens bör cirkulär ekonomi lyftas till en strategisk nivå. Regeringens Delegation för cirkulär ekonomi föreslås därmed ges mer resurser och mandat till samverkan samt i övrigt följa "EU Commission Circular Economy Action Plan" i dialog med olika intressenter.
147(Övergripande 1) Ett försök att göra klimatfrågan överordnad övriga valfrågor.Jan-Olof Strindlund
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Ett försök att få samtliga partier att erkänna de akuta riskerna med fortsatt klimatförändring.

Åtgärder: 1. Klimatriksdagen skapar ett dokument med senaste vetenskapliga fakta om klimatförändringar och dess följder.
2. Samtliga partier ombeds acceptera eller kommentera dokumentets innehåll.
3. Partiernas svar offentliggörs.
245(Övergripande 1) Ett hushållningstillägg med full återbäring kan lösa miljöproblemen.Anders Höglund
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Hushållningstillägget kan beskrivas som en tillämpning av innovationen Flexible Fees som gör det lönsamt att minska skadliga utsläpp. Intäkterna från hushållningstillägget återförs och betalas regelbundet ut, I lika stora andelar, till hushållen. Detta blir en garant för den ekonomiska balanseringsprincipen som gör att lösningen blir både budgetneutral och rättvis samtidigt som handlingsfriheten återfinns. Ny information blir tillgänglig i de ekonomiska gränssnitten som uppstår, detta ökar säkerheten och förenklar politikernas beslut samtidigt som demokratin fördjupas och tryggas.		 Åtgärder: Inför ett hushållningstillägg som avgift på införsel, produktion eller försäljning av klimat- och miljöskadliga ämnen. Justera (höj) tillägget tills de skadliga utsläppen elimineras eller når hållbara nivåer.
Återför intäkterna från hushållningstillägget genom månadsvisa återbetalningar (i lika andelar) till medborgarna för att skapa efterfrågan som tryggar sysselsättningen och löser problemen.
226(Övergripande 1) Hållbar samhällsutveckling helhetssyn och nya arbetsformerBjörn Lindbergson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning:
Motionen från fyra riksdagspartier för 13 år sedan redovisar krav på insatser för hållbar utveckling - behov av helhetssyn och nya arbetsformer. Aktuell då och fortfarande idag!

Arbetsformer med åtgärder mot klimathotet klimatet och minskad konsumtion/resursnedbrytning vara baserade på fakta, konkreta och möjliga att genomföra. Måste belysas och bidra till att hantera svåra målkonflikterna! Faktablad med koncentrerad, handlingsinriktad kunskap med helhetsgrepp bidrar till att stimulera, utbilda, underlätta/vägleda och framtvinga resultat- och samarbetsinriktade omställningsprocesser.

s		 Åtgärder:
Riksdagen uppmanas att ta ny ställning till motionen 'Hållbar samhällsutveckling, behov av helhetssyn och nya arbetsformer' Motion 2004/05 MJ510. I viss mån behöver den aktualiseras. I anslutning till motionen bjuds representanter för civilsamhället för samtal.
168(Övergripande 1) KlimatmobiliseringDaniel Ringström, Mats Sjöblom
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Regeringen har möjlighet att deklarera att vi befinner oss i en akut nödlägessituation. Syftet är att initiera internationellt samarbete och mobilisera alla samhällssektorer för att vidta åtgärder i tillräcklig skala och hastighet för att skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat.		 Åtgärder: Sveriges regering ska:
-deklarera att vi befinner oss i ett akut nödläge i avseende på klimatförändringarna.
-åta sig att i högsta möjliga utsträckning skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat.
-mobilisera de resurser som krävs för effektiva åtgärder som är tillräckliga i skala och hastighet.
-verka för att alla regeringar vidtar dessa åtgärd.
110(Övergripande 1) Konkret mätmetod för uppföljning av klimatåtgärderOla Gabrielson, Janine O'Keeffe
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Fler och fler kommuner och andra organisationer vill bidra till klimatomställning, men undrar vad som är bäst att göra. För att följa upp sitt eget arbete och att jämföra med andras resultat behövs ett mätinstrument. Här föreslås ett sådant, baserat på FNs Hållbara Utvecklingsmål SDG 2015.		 Åtgärder: Vi föreslår att

- Regeringen utarbetar en standard för uppföljning av kommunernas klimatarbete, exempelvis baserat på FNs Technical Report UNSC 6754.
242(Övergripande 1) Konsumtionsmål för varje politisk mandatperiodJonas Hansson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Nya klimatlagen följer bara upp utsläpp innanför Sveriges gränser (territoriella utsläpp). Om vi flyttar svensk industri och svenska jobb utomlands och importerar tillbaka varor, eller flyger jorden runt istället för att semestra i vårt eget land, blir det lättare att nå vårt officiella klimatmål. Trots att vårt bidrag till globala klimatförändringar då tvärtom kan öka. För att undvika att vår klimatpolitik bara flyttar utsläpp mellan länder, behövs ett konsumtionsmål i klimatlagen. Med etappmål för varje politisk mandatperiod kan intresset för klimatpolitik öka.		 Åtgärder: - att mål för växthusgasutsläpp i livscykelperspektiv från svensk konsumtion införs i klimatlagen som komplement till dagens territoriella mål

- att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 25% per invånare till år 2022 jämfört med 2015

- att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 50% per invånare till år 2026 jämfört med 2015
175(Övergripande 1) Lagstadga om naturens rättigheterAnna Nylander, Mariam Carlsson Kanyama, Susanna Fjällström, Henrik Hallgren, Pella Thiel, Peder Karlsson, Arci Pasanen, Jenni Laiti, Åsa Simma, Mona Persson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Nuvarande miljölagstiftning räcker inte till för att skydda klimatet och naturen. Istället för att förhindra miljöförstörelse möjliggör och legitimerar lagstiftningen miljöskada. Klimatförändringarna är ett exempel på detta. Det är dags att vända på logiken där naturen ses som en resurs för människan att bruka nästan oinskränkt. Det är dags att erkänna naturens rättigheter. Det är ingen omöjlig utopi. Runt om i världen har det redan hänt; i Ecuador, Bolivia, USA, Indien och Nya Zeeland har naturen, på olika sätt, redan tillerkänts juridiska rättigheter. Nu är det Sveriges tur. Världen väntar.		 Åtgärder: - Lagstadga om naturens rättigheter i Sverige
Som första steg: tillsätt en statlig utredning med syfte att ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan erkännas och integreras i svensk lagstiftning.

- Verka internationellt för naturens rättigheter
Att Sverige inom FN och genom andra relevanta internationella forum ska arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter.
66(Övergripande 1) Lokal ekonomi för ökad hållbarhet och resiliensAlf Hornborg
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Basinkomst i KV utbetalas månadsvis elektroniskt för att uppmuntra lokalt utbyte av varor och tjänster. Företag och enskilda erbjuds att växla en andel av sina inkomster i KV till reguljära pengar. Växlingskursen bör kontinuerligt kalibreras med rådande inväxlingsvolymer så att Riksbanken har ett instrument för att i inflationsdämpande syfte kunna reglera mängden KV som cirkulerar i samhället respektive återförs till staten. Långväga importvaror (t.ex. kaffe, mediciner, datorer) inköps med reguljär valuta som erhållits genom lönearbete, växling eller som andel av socialförsäkring.		 Åtgärder: Staten bör ge alla invånare en basinkomst i form av en komplementär valuta (KV) som bara kan användas för lokala inköp. Dessa varor och tjänster har producerats inom t.ex. 5 mil från köpstället och transportcertifierats med hjälp av GPS. Basinkomsten skall räcka för människors grundläggande försörjning: mat, hyra, enklare vård, lokalproducerad energi, m.m.
246(Övergripande 1) Lyckad omställning bort från olja kräver fokus, nytänk och god ekonomi. Nemo Ivarson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: tunga transporter utan olja krävs för att hålla hela samhället i hela Sverige igång. Utan det så stannar inte bara Sverige. Med ekonomisk katastrof som följd.		 Åtgärder: #1 vi måste förstå vad som vi själva kan påverka som ger tillräckligt stor effekt
#2 Ha en god omställningsekonomi genom att vi aktivt utnyttjar och stöttar våra egna affärsmöjligheter som omställningen ger.
#3 undanröjer omställningshinder såväl fysiska, ekonomiska, juridiska som politiska.
#4 lösa problemet med tunga transporter för att hålla samhället igång är en stor nyckelfråga
9(Övergripande 1) Miljöhänsyn genomsyra myndigheters och statliga organisationers arbeteMagnus Wallin
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Syftet med förslaget är att normalisera strukturerat miljöarbete och inkorporera det i dagligt politiskt arbete som en lika viktig del som ekonomi.
Åtgärder: Klimatbudget i paritet med ekonomisk budget.
I linje med ovan, fullständig redovisning av myndigheters och organisationers klimatpåverkan.
Krav på nyttjande av klimatmässigt bra alternativ vid statligt tjänsteutövande.
Miljöredovisning i upphandlingar - miljömässig påverkan i tjänst lika viktigt som lågt pris i upphandling.
60(Övergripande 1) Möjlighet nå utsläppsnivån växthusgaser 2 ton per person 2045BirGitta Tornérhielm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Senast år 2045 ska utsläppen vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. (Klimatlag (2017:720)
Minskning av personligt CO2-utsläpp kan ske genom växtbaserad kost, minskat flygande, bilfrihet, färre eller senare födda barn.
Offentlig sektor – liksom näringslivet - måste sänka sina utsläpp Långsiktiga investeringar skall göras göras så att klimatmålen nås. Exempel: klimatsmarta upphandlingar, internetbaserade möten, att medarbetare endast i undantagsfall använder flyg, att fordon är fossilbränslefria, att el- och energiförsörjningen i offentliga byggnader blir fossilfria..		 Åtgärder:
Åtgärder

Vi föreslår att

- staten genom styrmedel som lagar och avgifter möjliggör för den enskilde att minska sina utsläpp tll en nivå under 2 ton per person och år 2045.

. Statlig styrning sker genom avgifter, lagstiftning, budget, momsregler etc. på alla samhällssektorer för att nå Klimatmålet

154(Övergripande 1) Nationellt mål för konsumtionsbaserade växthusgasutsläppLotta Comé, Ludwig Bengtsson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp är nära dubbelt så höga som de officiellt redovisade utsläppen av växthusgaser. Det beror på att utsläpp från produktion av varor och tjänster samt internationella flygresor som sker utanför Sveriges gränser inte räknas in i de officiella utsläppen, som baseras på ett territoriellt beräkningssätt. Medan Sveriges regering arbetar aktivt med att få ner de territoriella utsläppen fortsätter de konsumtionsrelaterade utsläppen att öka. För att ta ansvar för hela sin klimatpåverkan behöver Sverige införa ett kompletterande mål för konsumtionsbaserade utsläpp. 		Åtgärder: att Regeringen inför ett nytt etappmål för att minska konsumtionsbaserade utsläpp, som komplement till målet om netto noll territoriella utsläpp till 2045
att Regeringen inför styrmedel och vidtar andra åtgärder för att minska konsumtionsbaserade utsläpp
att Regeringen avsätter tillräckliga resurser årligen för att de konsumtionsbaserade utsläppen ska kunna mätas och följas upp
219(Övergripande 1) Personliga utsläppskonton för särskilt klimatskadliga varor och tjänsterSigbritt Nordlund
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: De redan pågående klimatförändringarna kräver åtgärder utöver det vanliga. Det är inte realistiskt att lägga ansvaret på individen och vänta på livsstilsförändring hos majoritetssamhället. Att vi i Sverige lever som om vi hade tillgång till 4,2 jordklot har basunerats ut i åratal utan effekt på livsföringen. Den klimatskadliga konsumtions- och utsläppskurvan behöver brytas för att nya sätt att leva ska växa fram. Ransoneringsförslaget med utsläppskonton ska därför inte ses som ett slag mot flygresenärerna, utan som ett styrmedel, en katalysator för omställning av både livsstil och näringsliv.		 Åtgärder: Att varje mantalsskriven person förses med ett utsläppskonto, vars tak är lika för alla

Att taket sätts avsevärt under nuvarande utsläppnivå från klimatskadliga varor och tjänster

Att utsläppskontot belastas vid varje köp av de varor och tjänster som riksdagen bestämt, såsom fossila bränslen, flygresor till och från slutdestination, nötkött m m

Att kontots pott ska gälla 3 år i taget
235(Övergripande 1) Power and Transparency need to be proportional #ExxonKnewJanine OKeeffe
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: What is the reason we can not do a Climate Ellemtel?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ellemtel_Utvecklings_AB
We are doing a cooperation with the H2 and the steel industry. Why can't we do this with wind and build enough to minimize Poland's coal extraction? Is it that we donot have a large industry in wind to be able to 'slip' the money to. Large countries break these rules, the WTO seems to take only small countries to task. Give us transparency and let the people require a reconning.
Examine D Graeber Debt: The First 5,000 Years.
Åtgärder: -laws which reduce our ability to react to Climate Destruction need to be temporarily revoked.
-power inequality within our society needs to be researched and discussed because #ExxonKnew
-if #ExxonKnew then our justice system is failing us
-time for the politicians to use transparency to help the people lead our democracy.
97(Övergripande 1) Reflekterande tak, vägar, och åkrarOla Gabrielson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Den globala uppvärmningen beror på att den instrålade solenergin till stor del absorberas och värmer upp jordens yta, och att värmeutstrålningen sedan alltmer blockeras av en ökande halt av koldioxid (och andra växthusgaser) i atmosfären. Vi måste därför framför allt reducera utsläppen av koldioxid, men i tillägg kan vi minska uppvärmningen genom att öka reflektionen från jordytan, den så kallade albedon ('vitheten'), genom att öka reflektion från tak, vägar, åkrar, och andra horisontella ytor.

Detta har också andra klimatfördelar såsom minskad energiåtgång och minskad värmestress i städerna.		 Åtgärder: Jag föreslår att

- Regeringen ökar Sveriges albedo något genom att uppmuntra användning av reflekterande material och metoder på horisontella ytor,
- Regeringen följer upp detta med att undersöka effekten av insatsen.
69(Övergripande 1) Skala upp 'One Tonne Life'!Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi bör fortsätta att iscensätta och studera faktiska försök att komma under en hållbar utsläppsgräns. Baserat på tidigare projekt bör nästa steg vara att studera en större grupp än bara ett hushåll, och inkludera även hur samhället kan spara utsläpp.		 Åtgärder: Vi föreslår att

- projektet 'On Tonne Life' repeteras i större skala, inklusive samhällets möjligheter att spara utsläpp.

19(Övergripande 1) Statligt stödsystem för kooperativBo Herlin
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Vår ekonomi domineras av sinsemellan konkurrerande vinst- och tillväxtkrävande företag som gör det så gott som omöjligt att minska vår varuproduktion och konsumtion till en hållbar nivå. En omställning till en ekonomi med andra, icke tillväxtkrävande företag (t.ex. kooperativ) är brådskande. Men sådana företag är inte intressanta för finansiärer med ett intresse som är begränsat till ekonomisk utdelning. En annan grundläggande finansiering än den nu dominerande 'privata' finansieringen är nödvändig. Därför föreslås ett statligt stödsystem - och även statlig utgivning av (elektroniska) pengar.		 Åtgärder: 1. Inrättande av ett statligt finansieringssystem för kooperativ, där större ekonomiska överskott i de anslutna kooperativen återgår till staten.
2. För att fungera väl bör detta kombineras med statlig utgivning av elektroniska pengar.
3. Vissa lagändringar samt utbildning kan behövas för nödvändiga ombildningar av aktiebolag till demokratiska, icke vinstutdelande, samhällsnyttiga kooperativ.

81(Övergripande 1) Svenska satsningar på koldioxid-infångning och -lagring (CCS)Ola Gabrielson, Dan Baeckström
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Ett långsiktigt stabilt klimat kräver inte bara snabb utfasning av CO2-utsläpp utan även att aktivt minska CO2-halten i luften, med t.ex. återbeskogning och tekniska åtgärder som CCS.
CCS är en kritisk komponent i flertalet IPCC-scenarier, trots att CCS fortfarande är på ett tidigt utvecklingsstadium.
Sverige bör delta i forskning på effektiva, ekonomiska metoder för CCS, speciellt tillämpningar som är intressanta i Sverige eller kan ge ny export.
Patentfrågor kan försena CCS och bör behandlas nu.
Samtidigt måste det göras mycket tydligt att CCS inte är en anledning att inte minska utsläppen.		 Åtgärder: Sverige bör
-delta i internationell CCS-forskning,
-bilda ett vetenskapligt råd för att följa forskning på området och styra satsningar till projekt tillämpliga för Sverige,
-proaktivt lösa frågan om internationella patenträttigheter för CCS,
-skapa incitament och infrastruktur för CCS nu,
-kraftfullt bekämpa idén att koldioxidinfångning och -lagring (CCS) kan ersätta utsläppsminskningar.
93(Övergripande 1) Undvik att ansluta Sverige till odemokratiska globala handelsavtalBjörn Idar och Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Stora globala handelsavtal hotar vår demokrati och försvårar omställning till en rimligt hållbar framtid. Deltagande i sådana begränsar våra möjligheter att självständigt styra våra val. Dessutom skapar de en ökning av långa transporter vilket går stick i stäv mot våra ambitioner att minska dessa.		 Åtgärder: Vägra att skriva på nya globala handelsavtal även om EU signerat dem. Förnya inte gamla utgående sådana.
26(Övergripande 1) Ödesfrågan och svaretKalle Petré, Elisabeth Rosenborg, Björn Idar
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Miljöpåverkan från livsstil och produktion hotar mänsklighetens framtid. Tillräckligt radikala program behöver utarbetas för omställning av Livsstil, Produktion, Ekonomi och Politik.
Åtgärder: Regering, partier och organisationer i Sverige och globalt måste utarbeta tillräckliga program för 'Klimat och 1 klot' [1]
- för omställning av livsstilen, produktionen och ekonomin.
- för att samla den politiska styrka som behövs för omställning.
Innehållet bör vara i linje med nedanstående. Ta fasta på de motioner som skrivits av Klimatriksdagen 2018 och även 2014. Och Medborgarutredningen.
256(Övergripande 2) A People’s Climate Parliament in AustraliaAnthony Gleeson, Mik Aidt, Janine O'Keeffe, Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: While agreements such as the Paris Climate Accord are global, the implementation and mitigation is local. Another way of saying this is, that while talks are global, actions must be local.

We cannot expect any reasonable local actions to emerge without some sort of a local group decision making process about it. A democratic parliamentary process lends itself to this requirement.

The group-mobilizing and networking factor of the Climate Parliament method is extremely relevant in the fragmented Australian society.		 Åtgärder: We want Klimatriksdagen to assist with setting up and liasing with a People's Climate Parliament in Australia, including recommendations about how to run this event, using the Swedish Climate Parliament as a model.
We also want an ideas discussion and online forum with Klimatriksdagen 2018 workers about other forms of external support including online learning and economic support. Vi förslår att sveriges regering driver KR i international fora som ett exempel fom medborgare deltagare i Climate omställning. Och vill stödja Australia som ett test host.
210(Övergripande 2) Bygg klimatrörelsen: Weekly local Klimatriksdag meetings until 350ppmJanine OKeeffe, Helen Rosell, Mike Brunt, Göran Nordström, Elisabete Andrade
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Elinor Ostrom work in community and creating thorough democracy is a great source for insight and examples.

https://www.youtube.com/watch?v=UD-eTsOVfsw

Richard Haller's work about 'Psychological person'. His discussion about social preferences, limited rationality and lack of self control are all useful.
https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economic-sciences/laureates/2017/press.html		 Åtgärder: - Upplys: Vetenskapen är klar. Politiken förhindrar omställningen.
- Undersök, diskutera vad inom politiken som förhindrar.
- Möjliggör gräsrotspolitik.
- Skapa demokratiska klimat-fora nära och veckovis.
255(Övergripande 2) Climate Denial, Climate Anxiety and Voter Political ActionJanine OKeeffe
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning:
Anglo-Saxon denial methods merit study, with reduced trust in their governments compared to Swedes. The first and second Swedish voters, whose school taught reliance on governments, are probably unaware of this cultural difference. This difference easily increases climate anxiety. As anxiety is coupled to self harm, we need to act quickly.
Health organisations education about climate anxiety being reduced with climate action, e.g. humour, standing up and civil disobidience. The anxiety is an internal alarm bell and half hearted efforst will be seen as 'fake'.		 Åtgärder: Health organisations education about climate anxiety being reduced with climate action, e.g. humour, standing up and civil disobidience.
211(Övergripande 2) Create a Climate CorpsJanine OKeeffe
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: https://sv.wikipedia.org/wiki/Fredsk%C3%A5ren		 Åtgärder: -enable Climate Corps across the world, based on the JFK Peacecorps.
188(Övergripande 2) Examine the 'Action' Sector relation to Climate DesctructionJanine OKeeffe
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: 'Deltidsarbete är också ett stort problem i akademin i Europa, vilket hänger ihop med osäkra anställningar. Enligt den här rapporten är andelen deltidsanställningar inom akademin i Sverige hela 28 procent.'

https://universitetslararen.se/2017/10/27/allt-samre-arbetsvillkor-inom-akademin-i-europa/

Anglo-saxons usually do not trust their governments, whereas Swedes do. The first and second Swedish voters, are unlikely to be aware of this cultural conflict. This cultural conflict will naturally put Swedes at a higher risk of Climate anxiety. A good way to reduce Climate anxiety is via Action!		 Åtgärder: for parliament
-to examine, support and actively expand Climate 'Action'!
-to enable a living wage and reasonable working conditions for people working with the 'action' sector.
-to actively encourage Climate Action to reduct Climate Anxiety!

129(Övergripande 2) Faktablad - koncentrerad kunskap för insikt och vägledning att handla nu!Björn Lindbergson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Kommunikationen om klimatet måste vara faktabaserad, rak och ärlig. Tydliga faktablad kan bidra till detta. Koncentrerad, handlingsinriktad kunskap med helhetsgrepp kan bidra till att stimulera till, utbilda, underlätta/vägleda och framtvinga resultat- och samarbetsinriktade omställningsprocesser. 		Åtgärder: Naturvårdverket får i uppdrag av regering/riksdag att sammanställa faktablad som ett prioriterat verktyg för omställning av samhället - nationellt, lokalt/kommunalt och individuellt.
111(Övergripande 2) Green NudgingGunnar Petersson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: De 17 globala målen (Agenda 2030 ), som världen har enats om är en stor framgång. Genom att införa ett system, för att värdera ett företag/organisations läge med avseende på de 17 målen, så knuffas hela samhället i rätt riktning. För var och ett av de 17 målen finns delmål definierade. Ett system för värdering av privata företag och offentliga organ införs. Detta öppnar då också upp för nya tankar. Ett sådant exempel är återbruk och cirkulär ekonomi, som öppnar företags intresse för samverkan med social ekonomi. Gränserna mellan privat, offentlig och civilsamhället öppnas upp. 		Åtgärder: Inför ett system för nudging baserat på de 17 globala målen. (Agenda 2030). Genom att knuffa på företag och organisationer i rätt riktning och belöna de som närmar sig målen, så kommer hela kommuner och regioner att kunna mätas och belönas. Alla som önskar skall kunna ta del av hur väl organisationer uppfyller målen.
104(Övergripande 2) Grönt indexGunnar Petersson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Grönt Index beskrivs av kunniga experter för varje värde. Exempelvis Indexnivå 17 fysiska personer. Gör inget särskilt för att minska mina klimatpåverkande utsläpp. Indexnivå 5 - fysiska personer Inga flygresor. Kör biogasbil, Köper grönsaker via närbeläget odling eller odlar själv. Köper kläder via second hand.
Detta skulle sporra även de anställda att förbättra sina värden.
För organisationer exempelvis Indexnivå 16 juridiska personer Våra byggnader värms upp med biobränsle.

Åtgärder: Inför ett Grönt index 1-17, som beskriver hur klimatsmart en organisation är (där 1 är bäst). Varje organisation skall redovisa sitt Grönt indexvärde i årsredovisning eller på annat sätt. Man kan även låta sina anställda redovisa sitt personliga index och ange sina anställdas medelindexvärde.
72(Övergripande 2) Hämta inspiration från KubaJan Strömdahl
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Kuba är det enda socialt mycket högutvecklade land i världen som har ett ekologiskt fotavtryck i närheten av vad ett jordklot kan klara av. Sverige är också socialt mycket högutvecklat men svenskarna har i genomsnitt en konsumtionsnivå som motsvarar 4,2 jordklot enligt de senaste mätningarna. Bara koldioxidutsläppen motsvarar över 2 jordklot. Jag föreslår att den svenska Riksdagen och svenska myndigheter fördjupar sina kontakter med Kuba för att se vad man kan lära när det gäller jordbruk och mat, energi, transporter, bostadsförsörjning, decentralisering , demokrati och folkbildning. 		Åtgärder: Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck från 4,2 till 1,0 jordklot och sina koldioxidutsläpp till högst 1 ton per person.
För att klara av detta i praktiken föreslår jag att Riksdagen och svenska myndigheter studerar Kuba som det enda utvecklade land som är i närheten av hållbarhet. Om Kuba ställer om från olja till sol kan konsumtionen på andra områden öka med 0,4 jordklot.
45(Övergripande 2) Inför utsläppsransoneringHenrik Petrén
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Individuell utsläppsransonering införs. Ransonen skall minska med tiden, och det ska vara möjligt att handla med ransonerna. 		Åtgärder: Inför individuella utsläppsransoner.
Inrätta ett system för att hålla ordning på transaktioner för de varor och tjänster som ingår i ransoneringssystemet och möjliggöra handel med ransoner. Systemet måste också kunna presentera hur stora utsläpp en viss transaktion innebär så att individen kan hålla sin utsläppsbudget.
212(Övergripande 2) Jämställdhet en nyckel till effektiva klimatåtgärderAnna Axelsson
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: För att hitta de verkligt transformativa lösningarna på klimatutmaningarna krävs att allas perspektiv och erfarenheter får lika stort inflytande över beslutsfattande och planering. Därför behövs ett starkare jämställdhetsperspektiv i utformande och genomförande av klimatåtgärder. Genom den "Gender Action Plan" som antogs vid COP23 2017 bör alla länder kartlägga hur väl detta görs idag och identifiera hur arbetet kan stärkas. Sverige bör gå före och visa vägen i detta arbete.		 Åtgärder: Att regeringen genomför aktiviteterna i Gender Action Plan (under Klimatkonventionen) och följer upp resultaten genom att ge berörda aktörer mandat och resurser för att förstärka jämställdhetsperspektivet i planering och genomförande av klimatåtgärder på nationell, regional och lokal nivå i Sverige
115(Övergripande 2) Klimatet och Public serviceIngalill Ek
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Public service har unika möjligheter att öka medborgarnas kunskap om
1/ sambandet mellan livsstil och klimatförändringar
2/ behovet av att ersätta kortsiktiga val med långsiktiga överväganden
3/ klimatrelaterad forskning på ett allvarligt och sakligt sätt		 Åtgärder: Public service bör öka sin folkbildande verksamhet vad gäller livsstil och hållbarhetsfrågor att gå i linje med beslutade politiska mål om utsläppsminskningar
144(Övergripande 2) Mer fred för skattepengarna!Anders Axner, Inger Holmlund
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Genom att satsa på direkt fredsskapande åtgärder minskar vi risken för krig och konflikter och skapar fred till en bråkdel av utgifterna för militär och krigsmateriel. 		Åtgärder: Vi vill att resursanvändningen i försvarsbudgeten radikalt omfördelas så att 20 % av kommande försvarsbudget används till direkt fredsskapande åtgärder. Avsikten är att år från år minska försvarsbudgetens utgifter för militär och krigsmateriel så att försvarsbudgeten övergår till att vara en fredsbudget.
159(Övergripande 2) Naturarrende, återföring av ekonomiska medel till resursregionerMarcel Berkelder, Exergi Byrån, Heidi Andersson Armbryterskan från ensamheten
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Sverige har en stor tillgång av naturresurser i form av vattenkraft, vindkraft, malm och skog. Dessa naturresurser nyttjas till mångmiljardbelopp årligen. En obetydlig ekonomisk del av dessa naturvärden stannar i de områden där resurserna nyttjas. Tvärtom leder naturnyttjandet till skador som minskar dessa områdens attraktionskraft, såväl för de boende som för potentiella turistnäringar.
Med en naturarrendeavgift som motsvarar 2 - 5 % av resursens värde kan flera negativa konsekvenser av resursnyttjandet motverkas.
Åtgärder: Motionen yrkar på ett införande av naturarrende avgift som har till syfte att återföra ekonomiska medel till glesbygd som kompensation för ingrepp i naturen och för att stötta utvecklingen i glesbebyggda områden.
98(Övergripande 2) Omfördelning av försvarsutgifterna till internationellt miljösamarbeteBo Herlin
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: De internationella spänningarna minskar inte, utan blir snarare större genom ökade militära satsningar. Dessutom skadas miljön av allt flera militärövningar. För att minska spänningarna bör man snarare satsa mycket på diplomati, freds- och konfliktforskning samt internationella samarbeten av olika slag, inte minst för att rädda den miljö som vi alla är beroende av.		 Åtgärder: Omfördela försvarsutgifterna så att betydligt mer går till fredsforskning och andra fredsfrämjande verksamheter, särskilt internationellt samarbete som minskar hoten mot vår gemensamma miljö.
44(Övergripande 2) Ordet hållbarhet i politiska beslutMats Helander
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Ordet hållbar används så flitigt och oprecist att det håller på att förlora betydelse. Att prata om hållbarhet ger positiva signaler och används ofta utan att det har någon egentlig betydelse. Det är svårt att argumentera för verklig hållbarhet när verksamheter och beslut benämns hållbara utan att de är det. En ofta använd formulering i beslut från regering och riksdag är "hållbar tillväxt och utveckling". För att veta om något är hållbart så måste det definieras och mätas. Om det inte finns något annat mått på hållbarhet avseende miljön så kan måttet ekologiska fotavtryck användas.		 Åtgärder: • Att i alla beslut där ordet hållbar används i betydelsen hållbar miljö, definiera vad ordet hållbar betyder baserat på vetenskapligt vedertagna beskrivning, samt ange hur hållbarheten kommer att följas upp.
• Att årligen redovisa uppföljningen av hållbarhet i fattade beslut, samt att vidta åtgärder för att uppnå hållbarhet i de fall genomförande av beslut inte är hållbart.
202(Övergripande 2) Reasonable Equality more important than population in IPAT!Janine OKeeffe
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: IPAT is an equation that expresses the idea that environmental impact (I) is the product of three factors: population (P), affluence (A) and technology (T). P = population and refers to the total number of people. While Population is not unimportant, consumption for the richest 10% is having a far greater impact.

https://www.oxfam.org/sites/www.oxfam.org/files/file_attachments/mb-extreme-carbon-inequality-021215-en.pdf

http://www.drawdown.org/solutions/women-and-girls/educating-girls

http://www.drawdown.org/solutions/women-and-girls/family-planning		 Åtgärder: -research and educate about Swedish consumption and CO2 emissions.
-bring into the general knowledge that the poor would be far better off without the wealthy, when it comes to CO2.
- I = P x A x T,
Impact on the environment is due to the product of 3 factors: Population, Affluence, and Technology.
54(Övergripande 2) Riksomfattande folkbildningskampanj (Vinnande motion)Gunilla Winberg
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning:
Riksdag och regering måste leda utvecklingen när det gäller hela samhällets nödvändiga
omställning för att kunna lösa klimatutmaningen . Vi föreslår därför att en skattefinan-
sierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs med syfte att få alla landets
innevånare att bli förberedda på att en starkare politisk styrning behövs på alla nivåer i
samhället för att klimatmålen ska kunna uppfyllas

Åtgärder: En skattefinansierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs
193(Övergripande 2) Satsa lika mycket på fredsåtgärder som på försvarBjörn Idar, Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Försvarsövningar och krig utgör ett par av vår tids största miljöbovar och vi bör därför satsa kraftfullt på förebyggande åtgärder.		 Åtgärder: Avsätt hälften av vår försvarsbudget till fredsforskning och ökade diplomatiska åtgärder.
96(Övergripande 2) Skapa ett fredsdepartementInger Holmlund
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Fredsinriktning ska arbetas fram genom
1/ Utbildning om konfliktlösning i skolan, från lågstadium till universitet
2/ Utbildning på arbetsplatser, föreningsliv och näringsliv
3/ Överföring av resurser från militär och vapenindustri till civilförsvar
4/ Internationellt arbete för en fredskultur enligt FN:s stadgar
Åtgärder: Departementet ska granska alla politiska beslut i samklang med miljö och klimat
180(Övergripande 2) Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande.Birger Eneroth
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi kan bygga ett långsiktigt hållbart samhälle – ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det är mycket lättare och mer ekonomiskt lönsamt än många tror.		 Åtgärder: Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare.
Stoppa kärnkraften mycket snabbare.
Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen.
34(Övergripande 2) Stoppa befolkningsexplosionen!Bo Cederlöf
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Varje nyfödd svensk beräknas släppa ut ca 1000 ton koldioxid under sin livstid. Även här behöver vi bli färre. Om alla oönskade, oplanerade och ovälkomna barn slapp födas skulle mycket vara vunnet. Uppmuntra kvinnor att föda max två barn. Inför proggresiv barnavgift och ta bort barnbidrag.		 Åtgärder: Total miljöpåverkan beror på: Materiell välfärd x teknik x antal människor. I debatten talas mycket om de två första delarna i denna ekvation. Tyvärr glöms ofta den tredje delen av ekvationen av konservativa och tabubelagda skäl. Om vi skall få ordning på planeten måste vi bli färre människor! Jag är övertygad att detta kan uppnås med upplysning och starka ekonomiska incitament!
53(Övergripande 2) Ta fram nytt ramverk - resurshushållningsplanLena Wallin
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Idag kretsar arbetet med att förebygga avfall runt privatpersoner och deras konsumtion samtidigt som avfallsbranschen står som mottagare för de flesta åtgärder som beslutas. Avfallsbranschen förmodas även kunna minska avfallet och påverka människor till ändrat konsumtionsbeteende.
Detta trots att möjligheten till att återvinna och bygga en cirkulär ekonomi återfinns i designstadiet av produkterna. Genom en resurshushållningsplan kan mål sättas för resursuttag och därmed får producenterna ett större incitament att skapa produktdesign som håller materialets värde högt och går att cirkulera.		 Åtgärder: Att regeringen ger uppdraget till Naturvårdsverket att skapa förutsättningar för en nationell resurshushållningsplan
Att denna tar upp livscykelanalyser på material, degraderingsprinciper samt sätter mål för resursuttag.
Att planen omfattar både nationella resursuttag som import av material och produkter.
117(Övergripande 2) Utveckling av styrmedel för begränsning av utsläpp av klimatgaserMats Dunkars, Ulla Brunö, Desirée Johansson, David Magnusson, Solveig Dahl
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: De flesta av dagens klimatåtgärder fokuserar på att utveckla alternativa teknologier för de verksamheter som orsakar klimatutsläpp. Detta kommer inte att leda till någon minskning av de totala klimatutsläppen eftersom människans konsumtion hela tiden ökar. För att åstadkomma en minskning av de totala utsläppen av klimatgaser är det nödvändigt att regeringen fokuserar på hur det är möjligt att begränsa och på sikt eventuellt även förbjuda själva utsläppen. Därför föreslår vi att regeringen ges i uppdrag att ta fram och utvärdera olika förslag på styrmedel för att begränsa utsläpp.		 Åtgärder: Ge i uppdrag till regeringen att utveckla och förfina olika styrmedel för att fasa ut och på sikt eventuellt även förbjuda utsläpp av klimatgaser. I uppdraget ingår att ta fram flera scenarier där olika styrmedel kombineras för att se hur utsläpp av klimatgaser kan minskas. Varje scenario utvärderas och sätts i relation till de åtaganden Sverige har gjort i Paris-avtalet.
Annat (0 motioner)































#amne_0

80

1.7

0