Motioner

Energi (26 motioner) [Visa]

Ekonomi och gröna jobb (27 motioner) [Visa]

Global rättvisa (8 motioner) [Dölj]

Nr	Rubrik	Motionär ↑
67	Tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond.	Torbjörn Vennström, Linn Rabe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Genom att tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond tar vi ansvar för vår del av den globala klimatskulden. Vår ackumulerade klimatskuld uppgår till 3,6 miljarder ton CO2e växthusgaser. Vi har exploaterat luft och skogar på andra människors bekostnad. Klimatskulden består också av anpassningskostnader som nu tvingas på utsatta länder och samhällsgrupper. Sverige bör arbeta för en utökning av FN:s gröna fond på 100 miljarder dollar 2020. Enligt Världsbanken kan det behövas tio gånger mer för att utjämna infrastruktur-klyftan mellan rika länder och länder i Syd.		Åtgärder: Vi föreslår att Sveriges bidrag till FN:s fond för globala klimatåtgärder (FN:s gröna fond) ska öka från nuvarande 1 miljard kronor per år till 3 miljarder per år under perioden 2019-2022. att satsningen ej ska tas från befintliga medel för internationellt utvecklingsarbete utan genom ökade skatteintäkter från kapital, stora förmögenheter och finansiella transaktioner.
181	Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter (Vinnande motion)	Stefan Mikaelsson, Sanna Lucas, Viena Rainio
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Samråd med lokalbefolkningen om förvaltning och nyttjande av naturresurser och ekosystem är fundamentalt för att klimaträttvisa ska kunna uppnås. Samtidigt som dessa samhällens motstånd är viktigt för klimatet får de utstå hot, kränkningar och i värsta fall mord. I Sverige är det en självklar insats att ratificera ILO 169 om urfolk och stamfolks rättigheter för att garantera att statens agerade är i förenlig med folkrättslig lagstiftning. Statligt stöd-bistånd ska inte gå till aktörer i privat sektor som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i konfliktfyllda kontexter.		Åtgärder: Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter. Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter. Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.
185	Hur många ton kostar vårt försvar?	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vi står inför en enorm omställning, där framför allt den rika världen måste dra ner på sina utsläpp och därmed konsumtion till en bråkdel. Länder tvingar varandra att redovisa hur det ska gå till. Märkligt nog verkar militära utsläpp inte räknas. Dessutom talar man i Sverige och andra länder om behovet av ökade anslag till försvaret. En cynisk tolkning av detta kan vara att många regeringar räknar med att försvara sin levnadsstandard och sina utsläpp med militär, istället för att behöva avstå. Sverige bör statuera exempel och tydligt redovisa försvarets klimatpåverkan.		Åtgärder: Jag vill att - Regeringen redovisar hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras, - Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN.
184	Bättre kontroll av Sveriges multilaterala utvecklingssamarbeten	Linda Eikestam, Amelie Bendz
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Med utgångspunkt i den regnskogsskövling som skett i Gabon [1] med hjälp av svenska biståndspengar, kritiserar vi Sveriges kontroll av det multilaterala utvecklingssamarbetet. Vi vill se en förändring i hur Sveriges ansvariga sköter kontrollen av det multilaterala biståndet. Regeringens strategier och policyramverk har goda visioner om ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart bistånd dessa visioner måste omsättas till faktisk handling även i projekt där svenska myndigheter eller organisationer från det svenska civilsamhället inte är utförarens närmaste samarbetspartner.		Åtgärder: - Sveriges Riksdag och Regering, liksom berörda Departement och Myndigheter bör öka sin insyn i det multilaterala bistånd som kanaliseras genom internationella organisationer och företag. - Fler kontrollmekanismer bör införas före, under och efter internationella biståndsprojekt för att säkerställa att dessa följer de svenska riktlinjerna för utvecklingssamarbeten.
250	Lägg ner ETS, EU:s Emissions Trading System	Ellie Cijvat
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: ETS, EU:s system för handel med utsläppsrätter, är i grunden feltänkt, och leder till att det alltför generösa utsläppstaket som sätts ofta förbrukas. ETS blockerar implementering av nya lösningar. Som styrmedel är ETS misslyckat, eftersom priset på utsläppsrätter har gått ner så att det knappast har en reglerande verkan. Det är hög tid att ersätta ETS med effektiva åtgärder som ett förbud för fossilsubventioner, koldioxidskatt, och offentliga investeringar för klimatet som går bortom budgettaket.		Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda, - att verka för att EU ska lägga ner ETS, Emissions Trading System, - att inom FN:s klimatförhandlingar plädera för att handel med utsläppsrätter inte är en fungerande lösning.
17	Använd svenskt organiskt avfall för att odla i öknar: Lagra CO2 i marken!	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Konflikter kring vattentillgångar och mark för odling kommer att öka i öknar och halvöknar. En rättvis fördelning av vatten och mark bör underlättas. I öknar och halvöknar skulle ett cirka 20 cm tjockt kompostlager kunna fungera så att det både samlar in och bevarar vatten samt multnar till matjord. Ett sådant lager skulle kunna bildas genom att använda organiskt avfall. Stora mängder organist avfall samlas in i EU. UD bör få i uppgift att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning så att vårt organiska avfall kan bidra till livsmöjligheter för befolkningar i halvöknar och öknar.		Åtgärder: Uppdra åt UD att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning för att odla upp öknar i syfte att lagra kol i marken och bereda utkomstmöjligheter för befolkningar. I EU samlas en mängd organiskt avfall in, som kan användas i dessa syften.
208	Rättvis klimatfinansiering	Anna Axelsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Enligt Parisavtalet ska rika länder bidra med 100 miljarder USD per år för klimatåtgärder i utvecklingsländer. Sveriges rättvisa andel, baserat på utsläpp och BNP per capita bör vara 3,8 miljarder 2019 och 4,2 miljarder från 2020. Enligt klimatkonventionen ska pengarna inte tas från biståndbudgeten. Klimatfinansiering ska göra det möjligt för utvecklingsländer att genomföra klimatåtgärder. Utan stöd riskerar 100 miljoner människor att halka tillbaka i extrem fattigdom till 2030. Runt 200 miljoner människor förväntas tvingas lämna sina hemområden på grund av klimatförändringar till 2050.		Åtgärder: Att Sveriges regering avsätter medel för klimatfinansiering ur statsbudgeten, i linje med Sveriges rättvisa andel på 3,8 miljarder kronor för 2019 och 4,2 miljarder för kommande år under mandatperioden, utöver biståndsbudgeten på 1 procent av BNI.
76	Rädda regnskogen genom att göra den lönsam	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna. Idag är många produkter som framställs ur trä från regnskogar bannlysta. Resultat: Regnskog betraktas som värdelös. Den huggs ner. Träden används inte ens, utan bränns bort, svedjebränning. Plantager med grödor ersätter regnskog. Är det önskvärt?? Hyggena i regnskog ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ytterligare ett sätt till att göra regnskog lönsam.		Åtgärder: Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam.

Stad och land (12 motioner) [Visa]

Transport (50 motioner) [Dölj]

Nr	Rubrik	Motionär ↓
64	(Transport 1) Bygg ut elvägar, så att fordon inte behöver ha så stora batterier	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det går att lagra relativt lite energi i form av el i ett batteri. Batterier är tunga och adderar vikt till fordon. Batteriets enda uppgift i fordonet är att lagra energi så att fordonet kan köra. Om man ska köra långt på el som finns i ett batteri, så behöver man ett stort, tungt batteri. En lösning är att ladda bilen på elvägar medan man kör landsvägstrafik.		Åtgärder: Regeringen bör ge mer stöd till utvecklingen av elvägar och ta initiativ till att forskare, myndigheter och fordonsindustri samarbetar kring detta. I Sverige såväl som i fler EU-länder.
145	(Transport 1) Utsläppen från transportsektorn måste minska, inga fler motorvägar	Beatrice Sundberg, Stellan Hamrin, Karin Wahlgren, Jan Strömdahl, Per Schönning, Henrik Waldenström, Stefan Filipsson, Elisabeth Edsjö
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Transportsektorn står för ca en tredjedel av utsläppen av koldioxid inom Sverige. Huvuddelen av utsläppen från inrikes transporter, ca 94 %, kommer från transporter på vägar. Utan en drastisk och snabb minskning av denna trafik kommer vi inte att klara klimatmålen. Det räcker inte med tekniska lösningar och övergång till fossilfria bränslen. Transportbehovet behöver minska totalt och vägtransporterna så långt möjligt föras över till spår och sjöfart. Persontransporter med bil behöver ersättas av kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik. Byggande och planering av nya motorvägar måste avslutas.		Åtgärder: Att planeringen av nya motorvägar som Östlig förbindelse avslutas.
179	(Transport 1) Bygg ett transportsystem med förnybar energi.	Birger Eneroth
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Transportsystemen för människor och gods kan samordnas bättre och effektiviseras mera med modern digital teknik. Avgiftsfri kollektivtrafik kl. 9:00 – 15.00 för främst pensionärer vore bra. Kapaciteten används bättre.		Åtgärder: Satsa kraftigt på utbyggnad av kollektivtrafiken. Effektivisera godstransporterna. Minska bilberoendet. Vi bör eftersträva lägre bilskatt och mycket högre fossilbränsleskatt. Och skatt eller hyra för bilens stora markanvändning.
102	(Transport 1) Nej till höghastighetståg	Björn Idar och Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Majoriteten av våra medborgare önskar ökad punktlighet, garanterad trygghet och bekväma transporter. Detta borde kunna erbjudas till en betydligt lägre kostnad än vad en nyinvestering i höghastighetsbanor skulle innebära, med marginellt minskad restid för ett fåtal välbemedlade resenärer.		Åtgärder: För att locka fler resande att välja tåget, bör man prioritera underhåll av Sveriges hela järnvägsinfrastruktur i stället för att satsa på supersnabba tåg. Samtidigt måste alla sträckor, gamla som nya, omgående utrustas med ett enhetligt signalsystem subventionerat av svenska staten.
131	(Transport 1) Vänta med stora infrastrukturprojekt	Björn Idar, Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Så länge våra arbetsverktyg och fordon drivs av explosionsmotorer ger sådana projekt knappast någon miljövinst. Att använda fossila- eller biobaserade bränslen gör liten skillnad. Även om koldioxiden så småningom återupptas av växtligheten ger de senare ändå oönskade utsläpp i närtid. Någon väntetid kan vi inte unna oss.		Åtgärder: För att ha en chans att bromsa den negativa klimatutvecklingen bör större infrastrukturprojekt läggas på is tills en ny, ren energibärare har valts ut.
85	(Transport 1) Motion om uppvärmda gator till, från och för kollektivtrafiken.	Gertrud Brorsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Åtgärder som ökar kollektivtrafiken måste pövas. Vi har lång period vinter och ofta snöskottning av diselfordon som ej hinner med . Kan det bli mer energieffektivt om man i vissa stråk satsar på uppvärming av gator? Spillvärme? Plogbilarminskar i antal alt omfördelas. Ökar möjligheten för folk att komma till och från kollektivtrfiken, speciallt de med svårtigheter, som i sin tur kan öka antalet resenärer i kollektivtrafiken mot bilen. Bussen kommer lättare fram fram - och i tid. Behöver göras samhällsnyttoberäkning och då utifrån olika förhållanden, storstad, mindre städer.		Åtgärder: att en utredning tillsätts för att ta fram möjligheter att på ett miljövänligt sätt uppvärma vissa gator som är viktigt för de som går, främst de till och från kollektivtrafiken och där bussar går. att räkna på hur mycket energi det går att spara på om man värmer upp gator så att det minskar bilåkandet och gynnar kollektivtrafiken.
136	(Transport 1) Samhällsmodell för minskad bilism.	Gunnar Rydnell
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En revolution pågår för utbyte av fossilbaserade fordon till elbilar för en framtida hållbar trafiklösning. Det är hoppingivande. Men det räcker inte. Dels kommer vissa problem att återstå även med elbilar dels går omställningen för långsamt. Övergången till elbilsbaserad trafik måste ske parallellt med arbete enligt en modell för samhällsbyggnad och trafikinfrastruktur som i grunden bygger på kollektiva lösningar och där delar av privatbilismen fasas ut.		Åtgärder: Anslå medel och ge uppdrag att snabba på utvecklingen enligt en modell för samhällsbyggnad där behovet av privatbil minskar för att möjliggöra övergång till hållbara trafiklösningar och fossilfrihet. Samhället skall bygga på närhet mellan bostad, butik och arbete och på en transportinfrastruktur med större del kollektivt resande och samägande.
18	(Transport 1) Rusta upp regionbanorna	Hans Sternlycke
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det regionala bannätet bör snarast rustas upp till modern standard. Räntorna på lån för det betalas av ökade banavgifter och minskat underhåll. Ökade hastighet och axeltryck ger fler godst?g och ökad möjlighet till pendling. Idag hotas dessa banor av krympande trafik, ökad underhållsskuld och nedläggning. Stora delar av landet mister möjlighet till hållbara transporter.		Åtgärder: Infrastrukturinvesteringarna bör fördelas jämnare. Regionbanor med försummat underhåll bör rustas upp med helsvetsade spår på makadam. För att kunna göra en snabb upprutning bör medel för det lånas upp. Ett projektbolag får ansvaret för upprustningen.
15	(Transport 1) Planering av infrastruktur skall ske målstyrt i stället för prognosstyrt	Hans Sternlycke
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Dagens planering inför infrastrukturinvestering görs med prognosstyrning. Man gör en framskrivning av framtida behov efter den trafikutveckling som varit. Trafikslag och områden med dålig infrastruktur har haft liten trafik. Då pekar trenden på att den blir liten i framtiden också. I stället bör planeringen ske målstyrt. Man börjar med vad man vill nå i trafikutbud och fördelning av transportslag och gör sedan planeringen efter vad som behövs då, back casting.		Åtgärder: Planeringen av infrastrukturen skall ske med målstyrning och inte som nu med prognosstyrning
14	(Transport 1) Bygg om Sverige för tåg	Hans Sternlycke
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Investeringarna i järnväg bör fyrdubblas till en procent av BNP, som i järnvägens barndom, för att bygga om Sverige för tåg. Pengarna kan lånas upp. En investeringsplan bör göras upp för för att nå uppgjorda önskemål om turutbud och restider från alla kommuncentra till regioncentra och vidare till storstäder.		Åtgärder: Sätt upp mål för vilket restidsavstånd och vilken turtäthet kommuncentra skall ha till regioncentra, och när det skall förverkligas. Planera järnvägsinvesteringarna efter det. Gör motsvarande för regioncentras förbindelser med närmaste stora stad. Investera en procent av BNP varje år för att bygga om Sverige för tåg.
13	(Transport 1) Använd korrekta trafikmodeller	Hans Sternlycke
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Den kalkylmodell Trafikverket använder för att prognostisera den trafikökning en investering ger heter Sampers. Den har förenklingar som gör att den för järnvägstrafiken ger lägre siffror än vad som sedan visar sig bli den verkliga utvecklingen. Utländsk trafik tas inte med och tillkommande trafik från mellanliggande stationer och matande banor får för lågt värde. Det gör att investeringar som hade varit lönsamma framstår som olönsamma. KTH har gjort en utveckling av trafikalstringsmodellen som heter Samvips som ger mer rättvisande resultat. Den borde användas i stället.		Åtgärder: Använd Samvips som trafikalstringsmodell i stället för Sampers Prognosticera trafikökningen för olika trafikslag på ett rimligt sätt
12	(Transport 1) Skjut upp införandet av signalstystemet ERTMS	Hans Sternlycke
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I långtidsplanen för infrastruktur 2018-2029 föreslås 15,4 miljarder i investering för ERTMS 2, det europeiska signalsystemet, för att ersätta vårt ATC, trots att det har buggar och inte ger högre kapacitet. ATC med mobilsystemet GSM-3 uppfyller EU:s krav på digitalisering och ERTMS kan simuleras i loket med en modul. Med tanke på den stora underhållsskulden för järnvägen bör man skjuta på införandet av ERTMS och i stället lägga pengarna på ökat underhåll.		Åtgärder: Skjut upp införandet av ERTMS. Lägg de frigjorda pengarna på upprustning av regionbanorna.
33	(Transport 1) Tillåt inga nya flygplatser eller utbyggnad av befintliga flygplatser	Henrik Petrén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Som "Åtgärder".		Åtgärder: Regeringen skall inte ge tillstånd till nya flygplatser eller utbyggnader av befintliga. Regeringen skall också instruera myndigheter att inte ge sådana tillstånd.
243	(Transport 1) Planering för att minska onödiga transporter	Lars Igeland
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Trafikverket och olika utredningar har vid flera tillfällen visat att det krävs en kombination av åtgärder för att nå klimatmålen i transportsektorn. Nya bränslen och överflyttning av trafik från flyg och bil till tåg och buss kan göra en del, men det totala trafikarbetet måste också minskas. Samhällsplaneringen skall verka för att minska transportbehoven. Det behövs en omprövning av idén med regionförstoring och investerngar till vägar, flygplatser, köpcentra och annat som bidrar till ökad trafik upphör. Ekonomiska styrmedel ska göra att det alltid är billigare att resa miljövänligt.		Åtgärder: Ompröva regionförstoringen Bygg kontorshotell för distansarbete Samhällsservice inom gång och cykelavstånd Inga nya vägprojekt och externa köpcentra Sluta subventionera flygplatser Höjd flygskatt Begränsa bilavdragen kraftigt Inför lastbilsskatt
258	(Transport 1) Förbättra Gävles kollektivtraffik	Las Kafey
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: ,,,		Åtgärder: ,,,
5	(Transport 1) Höghastighetsbanan ska lånefinansieras	Lena Frändberg, Lena Wistrand, Elisabeth Edsjö, Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I dag finns det stora behov av upprustning av järnvägsbanor runt om i landet samtidigt som kapaciteten behöver förstärkas. En höghastighetsjärnväg mellan Sveriges tre största städer är en investering som ökar kapaciteten i järnvägssystemet och skapar ett alternativ till flyget. Den bör byggas ut så snabbt som möjligt. Kostnaden som är beräknad till 230 miljarder bör dock inte tas från medel som behövs i det övriga järnvägssystemet eftersom det riskerar att leda till en fortsatt underfinansierad och dåligt fungerande järnväg. I stället bör bygget finansieras genom lån i riksgälden.		Åtgärder: Vi föreslår att höghastighetsbanan lånefinansieras genom lån i riksgälden att höghastighetsbanan byggs ut så snabbt som möjligt och står klar senast 2029
186	(Transport 1) Järnvägsutbyggnad är en klimatfråga	Lena Nylund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Motionen handlar om en utbyggnad från enkelspår tilll dubbelspår mellan Gävle och Härnösand och konsekvenserna vad gäller minskade koldioxidutsläpp pga betydligt färre lastbilstransporter och minskat flygande.		Åtgärder: att sträckan Gävle-Härnösand kraftigt prioriteras så att senast 2030 har sträckan dubbelspår att att finasieringen lånebaseras att sträckan Härnösnd-Umaå före 2050 utgör en del av den nya Ostkustbanan
240	(Transport 1) Lokal kollektivtrafik 100% skattefinansierad	Martin Hedberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Kollektivtrafiken, tex Stockholms lokaltrafik och Västtrafik, finansieras idag till ca 50% med skattemedel. Resten finansieras genom biljettförsäljning av olika slag (månadskort, betalning för enstaka resor mm). Jag föreslår att den lokala och regionala kollektivtrafiken till fullo (100%) finansieras genom skattemedel.		Åtgärder: Jag föreslår att den lokala och regionala kollektivtrafiken till fullo (100%) finansieras genom skattemedel. Detta skapar möjlighet att ta bort biljettspärrar och kontrollsystem vilket ökar tillgängligheten, ökar säkerhet (tex vid evakuering) och sänker driftskostnader.
70	(Transport 1) Vad gäller för ett framtida svenskt transportsystem?	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Rälsbunden transport har låg energiförbrukning per tonkilometer, och lämpar sig dessutom väl för elektrisk drift. Därmed är det en viktig komponent i ett framtida lågenergisamhälle. Däremot är det inte lösningen på alla transportbehov. Vidare är det inte självklart att transportbehoven följer samma mönster, ökar eller ens består på samma nivå. Vårt val av framtidens transportsystem kan inte bygga på en ren extrapolering av dagens system. Andra transportsätt har egenskaper som kan komplettera tågets. Målet är att åstadkomma effektiv transport till minimal kostnad och klimatbelastning.		Åtgärder: -Utsläppen måste styra alla beslut om transportsätt, tills vidare -Därför (och av andra skäl) är biobränsle inte en framtida massprodukt -Järnväg måste vara stommen i transportnätet (p.g.a. eldrift) -Båt ska användas för tungt gods längs kusterna, helst eldrivet -Bil (el-) behövs för att fylla luckorna och som fall-back -Flyg har flexibilitetsfördelar som kan motivera utveckling av elflyg
116	(Transport 1) Stoppa höghastighetstågen!	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Självklart är minskad energianvändning bästa sättet att minska utsläppen och därmed växthuseffekten. Järnväg är en flera tusen år gammal uppfinning, fortfarande oöverträffad för energisnål transport. Men energiförbrukningen är inte noll. Enligt Jevons paradox leder lägre förbrukning till att vi totalt sett använder mer energi. Alltså: Å ena sidan sparar järnväg energi jämfört med alternativen, men å andra sidan förbrukar även järnväg energi. Och ju mer vi kör och ju fortare det går desto mer energi går det åt. Dessutom kostar det energi att bygga den. Höghastighetsbana kostar extra mycket.		Åtgärder: Jag vill att - planerna på höghastighetståg läggs i malpåse med omedelbar verkan, - berörd personal placeras om till att planera ett bättre underhåll av och gradvis utbyggnad av befintlig järnväg.
106	(Transport 1) Upprustning av järnvägen.	Reidun Alfvén, Berenike Alfvén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Substantiellt mer resurser till järnvägen. Avstå från att bygga höghastighetståg. Arbeta för en europeisk integrerad järnväg, Inrätta en central webbplats för bokning av resor över hela Europa.		Åtgärder: Substantiellt mer resurser till upprustning och utbyggnad av järnvägen: Drift, banor och stationer. Avstå från att bygga höghastighetståg. Prioritera nya linjer,sträckor, bättre turtäthet, barnvänlighet, pollettering, bättre turtäthet. En europeisk integrerad järnväg, Direkttåg mellan europeiska orter. En central webbplats för enkel bokning av resor över hela Europa. Nattåg.
163	(Transport 1) Slopad förmånsbeskattning för cykel och pendlarkort	Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att minska biltrafiken behöver olika typer av incitament införas. I stadsmiljöer gäller det att så många som möjligt åker kollektivt eller cyklar i stället för att ta bilen. Genom att ta bort förmånsbeskattning för företagscykel och pendlarkort, blir det attraktivare för både företag och enskilda att utnyttja denna typ av förmåner.		Åtgärder: Att förmånsbeskattningen slopas för företagscykel och pendlarkort.
162	(Transport 1) Cykelvägar i den nationella infrastrukturplanen	Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Cykling står för ungefär 10% av allt resande i Sverige. Av den nationella budgeten är bara cirka en procent avsatt till cykelåtgärder. Elcyklar kommer att kraftigt öka antalet cyklister. Investeringar i cykelvägar är bland de mest lönsamma infrastrukturinvesteringarna. För varje investerad krona ger enligt en mängd undersökningar en samhällsekonomisk vinst på uppåt 20 kronor.		Åtgärder: Att interkommunala och viktigare kommunala cykelvägar ska ingå i den nationella infrastrukturplanen
6	(Transport 1) Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål (Vinnande motion)	Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö, Lena Wistrand, Karin Wahlgren
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Planeringssystemet inom transportsektorn utgår idag från prognoser baserade på historisk utveckling och förväntad utveckling inom ekonomi, arbetsmarknad, samhällsstruktur etc. Leder till en fortsatt satsning på bilsamhället som orsakar en helt dominerande del av utsläppen från transportsektorn inom landet. Planeringssystemet behöver därför göras om i grunden. Utgångspunkt ska vara den klimatmål som anses leda till en omställning till ett hållbart transportsystem. Utifrån dessa mål bestäms åtgärder och styrmedel som anses leda till att målen uppfylls, s.k. Back Casting.		Åtgärder: Vi föreslår att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030
77	(Transport 2) Minska utsläppen av växthusgaser från Sjöfarten	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sjöfarten använder i huvudsak råoljebaserade drivmedel, t.ex. marin gasolja (MGO) eller tung bunkerolja (heavy fuel oil, HFO). För lokal och regional sjöfart är eldrift ihop med batterier ombord en möjlighet. Detta bestämmer Sveriges Regering och Riksdag över. För internationell sjöfart bör eldrift i städers närområden kombineras med att oljor framställda ur avfall används. Sverige kan påverka internationell sjöfart via FN-organet IMO. Mer varor bör produceras lokalt / regionalt. Då minskar den globala sjöfarten.		Åtgärder: Flera åtgärder behövs. För lokal och regional sjöfart är eldrift ihop med batterier ombord en möjlighet. I känsliga vatten kunde det vara ett lagkrav. För internationell sjöfart bör eldrift kombineras med att oljor framställda ur avfall används. En minskar världshandel ger mindre global sjöfart.
63	(Transport 2) Syntetiska biodrivmedel ur energi från skogsbruk och jordbruk	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Syntetiska biodrivmedel har potential på flera sätt; De fungerar i existerande fordon ute i samhället. De är ofta renare och mindre giftiga än råoljebaserade drivmedel, och de ger därför renare avgaser. Om användningen av råolja (fossil energiråvara) ska minska snabbt, så behövs drivmedel framställas, som fungerar praktiskt i de fordon som redan finns ute i samhället, inklusive biodrivmedel till flyget.		Åtgärder: För att underlätta framväxten av syntetiska drivmedel som framställs ur skog och ur skogsavfall och ur jordbruksavfall, så bör det finnas mer stöd till såväl forskning som till att bygga småskalig provproduktion som kan skalas upp; S.k. Pilotanläggningar.
221	(Transport 2) Höj dieselskatten till samma nivå som bensinskatten	Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Beskattningen av dieselbränsle är lägre än motsvarande skatt på bensin. Detta skatteundantag kostar staten mer än 8 miljarder årligen. En likformig beskattning av diesel och bensin i relation till energiinnehållet i respektive bränsle skulle göra att dieselbilar betalade en större andel av sina miljökostnader samtidigt som bränslebeskattningen blev teknikneutral och mindre snedvridande.		Åtgärder: Att riksdagen fattar beslut om att höja energiskatten för diesel till samma nivå som energiskatten för bensin, vilket i dagsläget innebär en skattehöjning med minst 1,37 kr per liter jämfört med i dag.
198	(Transport 2) Klimatväxling och klimatkompensering på flygresor	Belén Camarero del Río
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Om Sverige skall uppnå målet att bli ett av världens första fossila välfärdsländer måste starkare och tydligare åtgärder vidtas för att minska flygresor och framförallt utrikesflygningar. Inför lagkrav för klimatväxlingsprogram för alla företag, kommuner, regioner och organisationer i Sverige. Förstärka forskningsarbetet kring biodrivmedel för inrikesflygningar [1]. 1. http://fossilfritt-sverige.se/pa-gang/utmaning-klimatvaxlingsprogram/		Åtgärder: Om flyg inte kan undvikas av privatpersoner och företag ska tydliga krav för klimatkompensering och klimatväxlingsåtgärder införas. Det behövs ett politiskt beslut kring att konstruera ett system som ger en tydlig effekt. Ett alternativ är att klimatkompensera via certifierade projekt, som exempelvis Plan Vivo eller Gold standard.
43	(Transport 2) Finansiellt stöd till utbyggnad av tankstationer för vätgas	Björn Idar, Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige har i dag 33 elbilar försörjda av ett vätgas-bränslecell-elsystem. Saknas en infrastruktur av tankställen för vätgas hämmas produktion och försäljning av dessa rena fordon vars enda utsläpp är värme och vattenånga.Tankningstiden 3-5 minuter kan ge en körsträcka på 60-80 mil med elmotorer. Sammanlänkningen av Skandinavien med Sydeuropa pågår i den långt framskridna EU-satsningen "European Union Hydrogen Highway", med drygt 60 redan färdigställda tankstationer.		Åtgärder: Svenska staten uppmanas att snarast möjligt börja subventionera utbyggnaden av tankstationer för energibäraren vätgas (hydrogen), i första hand till bränslecellsutrustade elfordon. Detta är en nödvändig åtgärd i förverkligandet av en fossilfri fordonsflotta. Dessa elfordon bör erbjudas samma ekonomiska fördelar som fordon med batterikoncept.
149	(Transport 2) Eldrivna propellerplan	Björn Idar, Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Gårdagens fula ankunge, vätgas, kan bli framtidens vita svan som seglar stolt bland molnen. Flera stora företag som Boeing och Easy Jet har börjat satsa på eldrivna mindre flygplan försörjda av detta lätta bränsle. Allting börjar småskaligt men möjligheterna är oändliga.		Åtgärder: Satsa på forskning kring- och satsning på eldrivna propellerflygplan
41	(Transport 2) Samordnad tågtrafik inom EU (Vinnande motion)	Bo Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige bör arbeta för att EU etablerar en myndighet för samordning av den europeiska järnvägstrafiken och långsiktigt arbetar för dess effektivisering och konkurrenskraft.		Åtgärder: Att Sverige verkar för - att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU. - att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder. - att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken
20	(Transport 2) Beslagta fordon som olagligt släpper ut för mycket CO2	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det krävs verksamma metoder för att minska Växthusgaser. Om onödiga utsläpp drabbar utsläpparens ekonomi kan det leda till att dessa utsläpp inte sker. Tomgång under lång tid och hög fart i trafiken ger mer utsläpp. För minska sådana utsläpp skulle vi kunna ge kraftiga ekonomiska påföljder. Om fordonet skulle beslagtagas och försäljas vid säg 30 km/h över hastighetsbegränsning, så skulle nog väldigt få bryta den gränsen.		Åtgärder: Stifta lagar så att fordon, som genom brottslig verksamhet släpper ut för mycket avgaser, omedelbart beslagtas och förverkas.
108	(Transport 2) Motverka satsningar på biobränsledrivet flyg	Dan Baeckström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det finns en utbredd tro bland våra politiker på att vi kan upprätthålla eller öka flygandet jämfört med dagens nivå genom att använda biobränslen. Detta är rent önsketänkande utan grund i fakta. Risken är uppenbar att denna vanföreställning leder till beslut som förvärrar läget vad gäller såväl utsläpp som biologiska kolsänkor och kollager. Innan sådana beslut tas bör riksdagen åtminstone tillfråga Naturvårdsverket om realismen i tanken på biobränsleflyg.		Åtgärder: Undvik alla åtgärder som gynnar användning av biobaserade flygbränslen, möjligen med undantag av åtgärder kopplade till kraftiga reduktioner i det totala flygandet. Om riksdagens politiker tror att biobränslen kan göra flygande på dagens nivå hållbart bör de begära in ett yttrande från Naturvårdsverket för att få en faktabaserad bild av läget.
30	(Transport 2) Ersätt skolbussarna med miljöbussar	David Thornander
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Min motion sammanfattas kortfattat med att vi bör byta ut fossilbränslen med biogas genom att börja med skolbussar för att värna miljön samt för att sätta ett bra exempel till skolungdomarna.		Åtgärder: För att förhindra mera klimatfarliga utsläpp så behöver vi byta ut våra bussar till miljövänliga bussar, men bör främst börja med skolbussarna. Detta kan vara dyrt men det lönar sig i längden, så det är mer som en investering som resulterar i en billigare kollektivtrafik samt ett steg närmare en bättre miljö. Detta kommer även vara ett väldigt bra exempel till våra studerande ungdomar när de väx
86	(Transport 2) Solceller på buss-tak	Gertrud Brorsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det har gjorts något litet försök med solceller så bussen alstraar sin egen energi. Nu tid för en ordentlig satsning. Elbuss finns nu.		Åtgärder: att pröva ett projekt om att utveckla el-bussar som drivs på solceller.
223	(Transport 2) Agera för att införa 25% moms på flygresor och reklam för utrikes flygresor	Jan-Olof Strindlund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Flyg- och resebranschen är ansvariga för stora utsläpp som bidrar till jordens uppvärmning. Båda verksamheterna bör betala moms, avgifter och reklamskatt som motsvarar dess miljö- och klimatpåverkan.		Åtgärder: - Agera genom EU och FN för att det ska bli möjligt att lägga moms på utrikes flygresor. - Höj flygskatten för utrikes resor så att den motsvarar skatter/avgifter som gäller för bilar. - Inför 25 % reklamskatt på propaganda, lockelser och reklam för utrikes flygresande. - Inför 25 % moms också på resebranschens övriga försäljning.
138	(Transport 2) Inför tågpremie på statliga myndigheter	Jim Werngren
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Svenska myndigheter måste vara med och bidra med ordentliga utsläppsminskningar. Kraftfulla målsättningar för att minska utsläppen från flygresor vid statliga myndigheter är nödvändigt. Folkhälsomyndigheten, med 500 anställda, har verksamheter i Solna och Östersund och ligger på femte plats av 180 myndigheter vad gäller högst utsläpp från korta flygresor. För att göra resandet hållbart har Folkhälsomyndigheten som första myndighet infört en bonus för den som väljer tåg vid tjänsteresor (detta utan att fördyra resandet). Modellen bör införas i alla statliga myndigheters reseavtal.		Åtgärder: Tjänsteresor med flyg vid statliga myndigheter genererar 100 000-tals ton CO2 årligen. När verksamheter inom myndigheterna dessutom utlokaliseras på olika orter, genom olika arbetsmarknadspolitiska beslut, blir konsekvensen oftast ökat resande med flyg mellan orternas kontor. Jag föreslår att en tågpremie, likt bonus-malusmodell, införs för att främja tjänsteresor med tåg istället för flyg.
233	(Transport 2) Bostadsrättsföreningar får inte hindra elstolpar	Jonas Råsbäck
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Flera bekanta har i bostadsrättsföreningar hindrats från att köpa elbil eftersom de vägrats sätta upp laddstolpe på sin egen garageplats. Detta tycker jag behöver ändras om inte teknisja hinder föreligger och elbilägaren själv står för kostnaden.		Åtgärder: Bostadsrättsföreningar hindrar många potentiella elbilskunder genom att förbjuda laddplats på egen parkeringsplats vilket hindrar inköp av laddfordon.
228	(Transport 2) Laddning elbil på arbetsplats	Jonas Råsbäck
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att underlätta och minska kostnaden för arbetsgivaren som vill sätta upp laddstolpar till elbilar bör förmånsvärdet slopas.		Åtgärder: Slopa förmånsvärdet vid laddning hos arbetsgivare
141	(Transport 2) Ge Sveriges regering uppdrag att åter öppna upp för nattåg till Europa	Kerstin Sagström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det är dags att återigen införa natttågsförbindelser från Sverige till Europa för att enkelt och smidigt kunna ta sig i första hand till stora städer som ligger i Tyskland Belgien och Nederländerna. Detta ger tåget, föutom viktiga klimatsparande åtgärder, en stark konkurrenskraft då man oftast slipper långa anslutningstider ofta kommer direkt till målet, sparar tid vid sömn och pengar för att undslippa bokning av 1-2 hotellnätter På tåg finns dessutom möjlighet att använda wifi vilket ännu inte är möjligt på flygresa.		Åtgärder: "Att regeringen ger SJ i uppdrag att återinföra nattågsförbindelser till större städer i Europa och tillför SJ nödvändiga medel för detta." Eftersom SJ är ett statligt företag med ett avkastningskrav, så måste den här typen av åtgärder dels ske via ett uppdrag från regeringen och även medel finnas för genomförande
124	(Transport 2) Subventioner på biljettpriset för inrikeståg	May Hylander, Evelina Jörhov, Jasmine Askne
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Idag är det många som väljer att flyga inom Sverige. Detta trots att det finns en ökad medvetenhet om klimatförändringarna samt välfungerande tågtrafik på samma sträckor. En förklarande faktor till detta tror vi är att det kan vara mycket billigare att flyga än att åka tåg. Vi föreslår därför att riksdagen tar beslut om att införa subventioner på biljettpriset för inrikeståg, detta för att uppmuntra färre flygresor inrikes. Förslagsvis kan detta i längden finansieras genom att parallellt höja flygskatten och därigenom både öka statens intäkter samt ytterligare bidra till omställningen.		Åtgärder: Vi föreslår att riksdagen tar beslut om att införa subventioner på biljettpriset för inrikeståg, detta för att uppmuntra färre flygresor inrikes. Förslagsvis kan detta i längden finansieras genom att parallellt höja flygskatten och därigenom både öka statens intäkter samt ytterligare bidra till omställningen.
207	(Transport 2) Staten måste sluta subventionera flyget!	Moa Lindholm
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Se nedan.		Åtgärder: Jag vill: - att regeringen plockar bort möjligheten för flygbranschen att göra skatteavdrag på bränsle-, koldioxid- och energiskatter.
121	(Transport 2) Flyghöjd och flyghastighet	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Trafikflygets inverkan på klimatet beror på dels mängden bränsle som används, dels på de så kallade höghöjdseffekterna då kondensstrimmorna efter planet förstärker växthuseffekten. Bränsleförbrukningen kan sänkas kraftigt genom att hastigheten sänks, men också genom att planet flyger på lägre höjd eftersom stigningen tar en stor del av totala förbrukningen, speciellt på korta flygningar. Höghöjdseffekten nära nog fördubblar flygets klimatpåverkan idag. Denna effekt kan sänkas radikalt genom att flyget går på lägre höjd.		Åtgärder: Jag föreslår att - Regeringen inför ett tak eller högsta höjd för civilt flyg över Sverige, - Regeringen inför hastighetsbegränsningar för civilt flyg över Sverige, - Regeringen driver att dessa begränsningar införs i hela Europa och slutligen globalt.
105	(Transport 2) Cykelerfarenhet krävs för körkort	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I ett fossilfritt Sverige måste mycket av transporterna ske med utsläppsfria fordon. Cyklar blir ett mycket större inslag i trafiken, och därför krävs en större förståelse från övriga trafikanter för cykelns speciella behov. Det bästa sättet att åstadkomma det är att de som kör andra fordon själva har cykelerfarenhet.		Åtgärder: Jag vill att - Sverige inför en lag att alla som vill ta körkort för motorfordon måste ha dokumenterad cykelvana, t.ex. daglig användning i ett år. Undantag görs för dem som pga funktionsvariation inte kan cykla.
27	(Transport 2) Bort med momsen på cyklar	Pierre Olsson, Matti Dahlbom, Jaana Isokoski, Kerstin Magnusson, Erik Hjertén,
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Cykeln är ett klimatsmart transportmedel som borde uppmuntras. Börjar man cykla kan man i bästa fall minska på bensin- och dieselbilars utsläpp. Cykeln borde kunna fungera på kortare distanser, typ i städer och där är ju också luftproblemen störts p.g.a biltrafiken. Utsläppen av bilar på kort distans är ju också stora klimatförstörare innan motorn blir varm. Ett skäl till att uppmuntra cykling		Åtgärder: Regeringen lägger ett förslag om... att man tar bort momsen på cykelinköp och om inte det går pga regler och lagar att man subventionerar cykelinköp med minst 25%
164	(Transport 2) Flygresors utsläpp ska anges	Roger Bydler, Elisabeth Edsjö
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Flyget är en stor och ökande utsläppskälla av växthusgaser. Svenskars flygresande stod år 2014 för en ungefär lika stor klimatpåverkan som allt bilresande i Sverige. Det är främst det internationella flygandet som orsakar de stora utsläppen och vi har en tendens att flyga till destinationer allt längre bort. Flygets höghöjdsutsläpp av vattenånga och kväveoxider står vid internationella flygningar för nära hälften av flygets totala klimatpåverkan. Ska vi kunna bidra till att Parisavtalets klimatmål klaras behöver flygandet minska. Påverkan på människors beteende är här sannolikt avgörande.		Åtgärder: Att de utsläpp en flygresa genererar – inklusive höghöjdseffekter – ska anges i all reklam som innehåller flygresor, på bokningssajter och flygbiljetter.
161	(Transport 2) Differentierad avståndsbaserad skatt för lastbilar	Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö, Björn Idar
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Lastbilstrafiken står för i storleksordningen en tredjedel av vägsektorns utsläpp. De prognoser som Trafikverket gjort visar att lastbilars andel av godstrafiken kommer att öka, vilket leder till ytterligare ökade utsläpp. Godstransportoperatörerna betalar banavgifter, sjöfarten betalar farledsavgifter medan åkerierna fritt brukar vägarna. Dessutom orsakar lastbilstrafiken vägslitage i en helt annan utsträckning än personbilar och som kostar miljardbelopp.		Åtgärder: Att en differentierad avståndsbaserad skatt, s.k. vägslitageskatt, införs för lastbilstrafiken
160	(Transport 2) Flyget ska ha priser som motsvarar utsläppen av växthusgaser.	Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö, Björn Idar
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vårt flygande kommer med nuvarande utveckling att orsaka lika stora utsläpp 2040 som alla andra utsläpp tillsammans, om åtgärder genomförs som innebär att vi klarar målen i det klimatpolitiska ramverket. Redan idag orsakar svenskars flygande – nationellt och internationellt - lika stora utsläpp som all personbilstrafik i landet. Då inga enkla lösningar finns på kort och medellång sikt – biobränsle bör användas till andra ändamål – behöver insatser sättas in som minskar flygandet, samtidigt som medel från prispåslag för flyget används för insatser som minskar utsläppen inom andra områden.		Åtgärder: Att stora påslag görs på flygpriserna baserat på flygets klimatpåverkan och att de medel som dessa påslag ger, används till åtgärder som ger störst minskning av växthusgasutsläpp. Att Sverige verkar för att denna princip även tillämpas inom EU.
109	(Transport 2) Planera för miljövänligare godstransporter	Sigbritt Nordlund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige ska minska transportsektorns klimatutsläpp med 70 procent till år 2030. Miljömålsberedningen (2016) trodde 80 procent är möjligt. Men utsläppen från vägtrafiken ökar! Den tunga fossildrivna godstrafiken kommer inte att kunna förändra sig själv. Det är nödvändigt med statlig samordning och politiskt ansvarstagande för en stor och komplicerad samhällsfunktion. Mycket har diskuterats, en del har prövats i liten skala. Nu finns ingen väntetid kvar. Beslut måste fattas om elektrifiering av vägar och fordon, nya järnvägssträckor, båttransporter och allt som kan vända utvecklingen rätt.		Åtgärder: Att regeringen snarast tar fram underlag för hur de tunga fossildrivna transporterna kan göras mindre klimatpåverkande. Att en tidsplan för sådana åtgärder tas fram och att finansiering och styrmedel för dess genomförande presenteras.
259	(Transport 2) Utveckla kollektivtrafik i glesbygden	Sigrid Söderberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I glesbygder kör man mest bil i hela Sverige. Detta har en direkt påverkan på miljön då otroligt mycket avgaser per person släpps ut i onödan, som man skulle kunna minskat eller helt och hållet undvikit genom att göra det möjligt för folk i glesbygder att ta lokaltrafik som bussar eller helst av allt: tåg. Kolmonoxid är tillexempel direkt giftigt och därmed skadligt, vilket är en av de gaser som avges från förbränningsdrivna bensinmotorer. Till dessa skadliga utsläpp hör även andra ämnen och då en personbil förbrukar bensin på en kilometer ca 80 g som förvandlas till ca 300 g avgaser.		Åtgärder: Förslag/Ideer till hållbarare lösning Glesbyggsinvånarna får hjälp av tillhörande kommun att arrangera olika samåkningar så att mindre sträckor behöver åkas av enstaka personer. Landstinget och staten ser över buss och/eller tågtrafiken och arbetar för att framförallt tåg ska gå att ta sig runt med mer frekvent.

Livsstil (15 motioner) [Dölj]

Nr ↑	Rubrik	Motionär
260	Certifierad Palmolja	Emili Nohrén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Om staten ger ut mer information till medborgare gällande palmoljeproduktionen och skillnader mellan certifierad palmolja och icke certifierad skulle det kunna påverka deras syn på livsmedlen de köper. I och med detta startas en process som med tidens gång kan leda till minskat inköp av produkter med icke certifierad palmolja. Informationen kan användas för att uppmuntra affärer och företag att tänka över deras inköp av produkter och rikta in sig mer på certifierad palmolja.		Åtgärder: Starta en process där staten ger ut mer information gällande utvinning av palmolja och dess konsekvenser. Svenska affärer ökar inköpet av livsmedel och produkter med certifierad palmolja.
249	Jämställdhet i hållbara infrastruktursatsningar och samhällsplanering	Gerd Johnsson-Latham, Magnus Ivarsson, Lena Pårup, Inger Lindberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det krävs åtgärder för en jämställd och hållbar samhällsplanering som uppmärksammar könsspecifika skillnader som t ex visar att bilburna rikare män står för den största andelen utsläpp och föroreningar. Utformningen av skatter, subventioner och investeringar som rör i infrastruktursatsningar och samhällsplanering bör inte gynna denna grupp utan folkflertalet. Grundprincipen bör vara den som antogs vid FN:s världskonferens i Johannesburg 1992 om befolkning och utveckling som anger att det är förorenaren som ska betala.		Åtgärder: Riksdagen bör - stoppa skattelättnader till personer med tjänstebil; oftast män och istället subventionera god kollektivtrafik, som i högre grad används av kvinnor, unga och äldre. - i likhet med bl a UK bör Sverige i all planering av boende, arbetsplatser och andra samhällsfunktioner arbeta för att "mobilitet" inte primärt ger ökad valfrihet och välfärd åt bilburna (automobila) utan åt alla.
232	Arbeta för klimatsmarta livsstilar och visa att det ger bättre liv	Gerd Johnsson-Latham, Lena Pårup, Inger Lindberg, Magnus Ivarson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vi 10% rikaste i världen förleds genom livsstilsmagasin, reklam och politiska partiers "plånbokstänkande" att se välfärd som en fråga om konsumtion, trots att vi materiellt sett har det vi behöver. Vad vi INTE har som en följd av ensidigt materiellt fokus är en planet som klarar klimatförändringar och goda liv för framtida generationer, med ren luft, rent vatten, mindre gifter och god hälsa. Sverige bör genom seminarier, studier, forskning mm bli världsledande i att visa hur den rikare delen av jordens befolkning måste ta ansvar för framtiden, för ett paradigmskifte och hållbar välfärd.		Åtgärder: Vi föreslår att - regeringen tar olika initiativ för att bli världsledande i att möta klimathoten och visa att omställning inte behöver innebära mindre välfärd. De kan tvärtom genom att inriktas på klimatsmarta prioriteringar säkra centrala och bestående aspekter av välfärd som mindre växthusgasutsläpp, ren luft, rena hav, rent vatten, giftfri mark, minskad stress, mindre ohälsa mm.
227	Sweden Sing for the Climate	Janine OKeeffe, Samuel Jarrick
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Other resources: https://www.youtube.com/watch?v=1aITLKyZhS0&feature=youtu.be https://www.facebook.com/nic.balthazar http://singfortheclimate.com/		Åtgärder: -att spela in en svensk/engelsk version av klimatsången Sing for the Climate, med skolklasser, kändisar, och deltagare på Klimatriksdagen. -each and every government level will open their meetings with a Sing for the Climate
225	Reduce CO2 emissions for children undertaking sport	Janine OKeeffe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: '"A huge amount of Norwegian kids are doing sports, so we have very broad recruiting base, and our top sports programs and our kids are very closely connected in our system," Ovrebo said. "They can compete, but we don't make like No. 1, No. 2, No. 3 before they're in their 13th year. We think it's better to be a child in this way because then they can concentrate on having fun and be with their friends and develop.' https://www.usatoday.com/story/sports/winter-olympics-2018/2018/02/18/norway-dominating-2018-winter-olympics-medal-count/350369002/		Åtgärder: -support research and development of children's sports bags so that they can take public transport to training and matchs. -support clubs with the cost of the bags for clubs who use public transport for children who play sport.
165	Reklamfritt på nätet	Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De dominerande nätbaserade företagen som Google, Amazon, Facebook m.fl. får merparten av sina intäkter från reklam de säljer. Reklamen har blivit allt mer individanpassad utifrån de profiler företagen tar fram från våra sökningar och inlägg via deras plattformar. Vi har alltså ingen möjlighet att själva välja vilken reklam vi vill ta del av. Många vill över huvud taget inte få reklaminslag när de går ut på nätet.		Åtgärder: Att ingen nätbaserad reklam får riktas till enskilda individer utan deras godkännande. och att överträdelser ska ge "drabbade" individer rätt till skadestånd.
155	Kortare arbetstid för klimatet	Göran Hådén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Kortare arbetstid behöver lyftas som en viktig klimatfråga. Pga rekyleffekten är kopplingen mycket stark mellan högre löner och högre klimatpåverkan. Vi måste därför välja mer fri tid istället för mer pengar, samt komplettera med reformer som gör att låginkomsttagares ekonomi inte försämras. Det kan göras på flera sätt, har gjorts förr och har stort stöd i opinionsundersökningar. Att ändra arbetstidslagen är inte hela lösningen, men det är en konkret reform riksdagen kan rösta igenom som kan påverka normer för alla.		Åtgärder: att ändra arbetstidslagen så att normalarbetstiden räknat per vecka minskar med en timme redan 2019, och sedan ytterligare en timme varje år nästa mandatperiod, så att vi valåret 2022 når 36-timmarsvecka
152	Minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser !	Eva Bexell, Margareta Falk, Ann Helleday, Ann-Mari Hofsten, Kristina Salén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En minskning av de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser är nödvändig snarast . För att nå Parisavtalets mål måste vi i Sverige få ner våra utsläpp från nuvarande dryga 10 ton per person och år till 2 ton. För att nå det målet måste vi ändra våra vanor. Naturvårdsverket hat bra information om klimatet men den når bara ett fåtal. Informationen måste spridas och utformas så att den når ut till fler och hjälper människor att minska sina utsläpp. Även ekonomisk styrning och ransoneringar behövs. Det MÅSTE löna sig att leva klimatvänligt.		Åtgärder: Vidta åtgärder för att skapa motivation för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom information och politik ! Uppdra åt Naturvårdsverket att ge information om hur var och en kan minska sina utsläpp ! Förbered för att införa mer ekonomiska styrmedel och ransoneringar som gynnar en klimatvänlig livsstil.
135	Skärpta återvinningsmål ett första steg mot ökat återbruk och hållbarhet	Magnus Ivarsson, Gerd Johnsson-Latham, Lena Pårup
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Våra nationella mål för återvinning är, i flera fall, satta under de mål för återvinning som redan uppnåtts. För att stimulera en utveckling mot ökad återvinning och hållbarhet behöver vi mål som driver på utvecklingen och stimulerar till hållbart agerande. I motionen föreslås att regeringen ger i uppdrag till lämplig myndighet att utreda dessa och relaterade frågor.		Åtgärder: Att lämplig myndighet uppdras att: - formulera nya återvinningsmål satta över de nivåer som (faktiskt) redan uppnåtts - skapa en långsiktig plan för stegvis höjning av målnivån - utreda hur ökad återvinning av plastförpackningar kan uppnås genom att producentansvaret skärps i lagstiftning
134	En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp (Vinnande motion)	Magnus Ivarsson, BirGitta Tornérhielm, Gerd Johnsson-Latham, Inger Lindberg, Lena Pårup
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Den globala medel- och överklassens ständigt ökande flygande bidrar på ett oacceptabelt sätt till den globala temperaturhöjningen. Om denna utveckling inte bryts kommer detta att få katastrofala konsekvenser. Att vänta på nya, ännu oprövade lösningar som ska ersätta dagens växthusgasintensiva teknik är inget alternativ då utsläppsminskningen behöver ske i rask takt. Därför föreslås en kombination av åtgärder för att påverka människors livsstil i form av ökad beskattning, lagstiftade restriktioner och riktad information om konsekvenserna av flygets växthusgasutsläpp.		Åtgärder: - Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande. - Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle. - Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp. - Stopp för subventioner till flyget. - Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.
73	Förbjud direktreklam i pappersformat	BirGitta Tornérhielm, Janine O'Keeffe, Elisabeth Lundqvist, Becka Le Moine, Karin Nilsson Jungermann
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Förbud för pappersreklam är ett effektivt sätt att nå klimatmålen enligt Sveriges klimatlag (2017:720)		Åtgärder: Vi föreslår att direktreklam i pappersformat förbjuds i Sverige med effekten att minska konsumtionen och därmed också dämpa produktionsbehovet.
61	Ransoneringssystem för nöjesresor med flyg	Thomas Engdahl
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Varje svensk medborgare får ett "ransoneringskort" (kan ligga digitalt knutet till passet) och utfärdas med 5 eller 10 års intervaller. Exempel: Anta att man får en kvot resor lagrat i passet att användas inom 10 år. Om kvoten utgörs av 10 flygresor tur och retur huvuddestinationen plus eventuella inrikesflygresor (för att nå huvuddestinationen) så står det var och en fritt att fördela dessa resor under de tio åren. Ex. Resa mellan Arlanda och Cancun (Mexico) räknas som 1 flygresa tur och retur även om resan inte är direktflyg utan kräver flera byten för att nå huvuddestinationen.		Åtgärder: Införa ett allmänt ransoneringssystem för nöjesresor med flyg. Varje svensk medborgare tilldelas en kvot flygresor att fritt använda sig av. Dessutom information som upplyser om den skadliga effekt på planetens klimat och i förlängningen på oss människor som ökningen av koldioxid har.
59	Återupptagande och utbyggnad av tåg och båtförbindelser inom Europa	Lena Pårup, Gerd Johnsson-Latham, Magnus Ivarsson, Inger Lindberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Förbindelser som lagts ner ca 1990-2010: Nattåg Stockholm-Hamburg Nattåg Stockholm-Oslo Nattåg Stockholm-Göteborg-Halmstad-Helsingborg Nattåg Stockholm-Köpenhamn Nattåg Stockholm-Trondheim Nattåg Malmö-Berlin (året runt) Nattåg Malmö-Prag-Budapest Nattåg Köpenhamn-Göteborg-Oslo Båt Göteborg-London Båt Stockholm-St Petersburg Förbindelser som lagts ner ca 2010-2015: Nattåg Köpenhamn-Schweiz (Basel) Nattåg Köpenhamn-Amsterdam Nattåg Köpenhamn-Paris Nattåg Stockholm-Storlien/Duved/Åre (året runt) Båt Göteborg-Kristiansand-Newcastle Båt Göteborg-Kristiansand Biltåg Hamburg-Wien/Basel/Cannes		Åtgärder: Föreslagna åtgärder Göra det möjligt att välja tåg/båt i stället för flyg/bil genom: * Att återuppta och bygga ut tåg och båtförbindelser i Sverige och Europa. * Att det blir pålitligare och enklare att ta tåg/båt. *Att införa principen förorenaren betalar, vilket skulle göra tåg/båt konkurrenskraftiga i förhållande till flyget.
29	Palmolja i innehållsförteckningen	Saga Lennskog
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att göra det enklare för den enskilda konsumenten att göra medvetna val så bör det stå i innehållsförteckningen vad en produkt innehåller, speciellt om det är ett ämne som påverkar klimatet negativt. Idag är det svårt att veta vad en produkt innehåller om man inte är väldigt insatt.		Åtgärder: Innehållsförteckningen för skönhetsprodukter och rengöringsmedel skall skriva ut att det använts palmolja för att tillverka produkten.
24	Märk produkter vid källan för resurssnål och miljövänlig avfallshantering	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Ett stort hinder för att nå en cirkulär användning av jordens resurser är att blandningen av olika material i produkter är okänd. Ett krav på tydlig märkning vid produktionen skulle ge produkter, som avsevärt lättare sorteras i behandlingsbara fraktioner när produkterna lämnas som avfall. EU skulle kunna ge ett sådant tillägg till det redan existerande avfallsdirektivet och då även gälla för importprodukter.		Åtgärder: Inför genom lagstiftning krav på att alla konsumentprodukter märks så att de lätt kan avfallssorteras för återvinning av innehållet och dess resurser.

Mat, jordbruk (27 motioner) [Visa]

Skog, mark och vatten (18 motioner) [Dölj]

Nr ↓	Rubrik	Motionär
25	Klimatförändringarna kräver ändringar i skogsbruket	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning:		Åtgärder: Vi vill att Riksdag och Regering snarast initierar förändringar i regler runt skogsbruk och skogsanvändning, så att - allemansrätten begränsas mha licens, på samma sätt som jaktlicens eller fiskekort - lagar som styr skogsbruket revideras med avseende på klimatförändringar - brandskyddet utvidgas och brandkårerna förstärks
32	Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv	Christer Borg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Småskaliga vattenkraftverk under 1,5 MW effekt ska i första hand avvecklas för att uppnå god eller hög ekologiskt status. Vattenkraftverk över 10 MW effekt sak i första hand miljöanpassas genom minskad korttidsreglering, ekologiska flödesmodeller och där möjligt fiskvägar för upp- och nedströms vandring. Alternativa lagrings- och elnätsregleringssätt är t.ex syntetiskt svängmassa som ersätter vattenkraftens systempositiva effekter på sekundskala. Styrning av konsumentsidan ger färre effektbehovstoppar och minskad elanvändning.		Åtgärder: * Vattenkraft måste miljöanpassas fullt ut, oavsett storlek eller betydelse för elnätsreglering. * Nya sätt att producera och lagra elenergi måste ges ökat forskningsstöd. * Ekosystempåverkan måste minimeras och alternativa produktionsformer med mindre ekosystempåverkan utvecklas. * Ökat stöd till och implementering av elreglering på konsumentsidan.
51	Skogsindustrin och dess forskning med produktutveckling	Lena Wallin, Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Skogen kan vara till stor nytta för oss, både där den står och i produkter som är långlivade. Skog ska dock inte brinna, då det leder till koldioxidutsläpp. Att utveckla engångsprodukter som ska ersätta t.ex. engångsprodukter av plast, är både slöseri med materialet, energin som behövs, orsakar koldioxidutsläpp och bidrar som alla andra engångsprodukter till nedskräpning. Och förstör skog.		Åtgärder: - styr bort forskningen på produktutveckling som går till engångsprodukter - styr forskningen mot långlivade produkter som ej hamnar till förbränning i avfallshanteringen - ge skogsforskning och övriga producenter i uppdrag att utveckla återbruk av träbaserade produkter, från virke till möbler
52	Skog ska ej gå till bioenergi	Lena Wallin, Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vi har börjat se skog och produkter därifrån, som den nya oljan. Och på sätt och vis är det så. För när skog brinner frigör även den koldioxid. Detta varnar idag forskarna för. Vi måste då reagera och förhindra att vi släpper ut koldioxid i en omfattning som skog och mark ej kan binda.		Åtgärder: - beräkningar på hur mycket koldioxid som kommer frigöras genom Sveriges satsningar på bioenergi ska redovisas. - bioenergi från skog skall endast göras från restprodukter - bioenergin ska ha krav på minimum av koldioxidutstläpp motsvarande biogasens prestanda - alternativt ska all bioenergi ha koldioxidskatt
56	Mer lövträd i skogen för klimatet och den biologiska mångfalden	Kristina Bäck, Stig-Olof Holm
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Riksdagen bör införa incitament som ger större variation i skogsbruksmetoderna så att blandskog och lövträd gynnas och naturlig föryngring får ske på fler ställen i Sverige. Skogsvårdslagens paragraf 6 ska justeras för att främja löv- och blandskog. Då ökar både skogens motståndskraft mot klimatförändringar och den biologiska mångfalden (3,5).		Åtgärder: 1. Riksdagen bör införa incitament för att främja naturlig föryngring av blandskog efter avverkning. Exempelvis så kan rönn, björk, asp, ek, bok, och sälg föryngras där dessa arter fanns naturligt tidigare. Detta för att klimatsäkra skogen, främja biologisk mångfald och bidra med fler ekosystemtjänster 2. Skogsvårdslagen bör justeras, förslagsvis paragraf 6, där en ny text om detta kan införas.
65	Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Biomassa har tagit sitt kol från atmosfären genom att binda CO2. Om biomassa omvandlas till kol(C), och kolet grävs ner i mark som odlas, så blir kolet kvar där i flera tusen år. Biokol är alltså en "carbon capture andstorage"-teknik (CCS). Överallt kan biomassa växa, och överallt finns mark/jord. Jorden blir bördigare dessutom. Då biomassa => biokol med olika processer, så bildas samtidigt energirik gas. Den kan förbrännas och ge värme och el som ersätter fossil energi.		Åtgärder: Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start. Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts" carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring.
100	Ersätt plast med biokompositer	Christina Hansson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Biokompositer hävdar sig väl i konkurrensen med plast inte minst när det gäller egenskaper. Idag kan ekologisk plast tillverkas av hampa och mjölksyra. Biokompositer är helt nedbrytbara. Användningen av plast måste minska. Utvecklingen kan drivas i rätt riktning genom lagstiftning.		Åtgärder: Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar Satsa pengar på bioraffinaderier Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning Undvik att blanda olika plastsorter efters
114	Hur skapas effektiva kolsänkor, dvs hur fås CO2 bort från atmosfären?	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det hävdas ofta nuförtiden att "skog" är en kolsänka. Ja, men är skog på en bit mark den effektivaste kolsänkan på lång sikt? Träd blir gamla, slutar att växa och ta upp koldioxid (CO2) från atmosfären. Ett sätt att ha maximalt upptag av CO2 på en bit mark är att låta träd växa, omvandla träden till biokol och gräva ner biokol i jordbruksmark. Andra effektiva metoder finns också, utomlands.		Åtgärder: Sveriges regering och riksdag borde utreda vilka typer av "kolsänkor" som finns, hur effektivt de tar bort koldioxid från atmosfären, och vad de kostar. Då kunde vi röra oss från tyckande och fördomar mot fakta. Det vore väldigt önskvärt.
126	Ändrad inriktning för Sveaskog	Oscar Magnusson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det skogsbruk som bedrivs i Sverige är nästan enbart kalhyggesbruk. Skogsnäringen pekar på att det är klimatsmart att öka uttaget av träråvara. Men forskningen visar att utsläppen av växthusgaser i samband med kalhyggesbruk är stora, så stora att det inte är givet att det är klimatsmart att tanka bilen med biodrivmedel baserat på skogsråvara. Nuvarande skogsbruk är också en katastrof för den biologiska mångfalden. Detta tillsammans gör att vi måste ändra inriktningen på svenskt skogsbruk. Lämpligt är då att börja med statens eget skogsbolag, Sveaskog.		Åtgärder: Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet. Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort. Avverkningar enligt gängse modell med kalhyggen ska helt undvikas. Om avverkningar ska göras ska det ske med plockhuggning, i enlighet med den så kallade Lübeckmodellen.
128	Främja odling och förädling av biologiska industriråvaror	Mari Elfving, Susanne Gerstenberg, Kurt Hansson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Idag är naturliga och biologiska produkter dyrare än de mindre hållbart massproducerade av icke nedbrytbara material. Dessa material stöds även genom dagens byggregler. Detta försämrar genomslagskraften av biologiska material. Genom att premiera andra mer hållbara material för renovering och nybygge skulle marknaden kunna stimuleras. Efterfrågan av naturmaterial påverkas av den nuvarande låga prisbilden på ?konventionella? byggmaterial. Stöd för produktion av biologiskt nedbrytbara produkter skulle stimulera tillväxten för jord- och skogsbruk regionalt till gagn för klimat och ekonomi.		Åtgärder: Subventionera val av miljömässigt hållbara fibrer såsom industrihampa inom byggindustrin för att överbrygga det kostnadshinder som idag finns för entreprenörer och självbyggare. Hjälp igång regional eller lokal produktion av hållbara material som tillgodoser ?sin? regions behov av fibermaterial för minskade transporter.
132	Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark	Stig Sörlin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige består av ett gigantiskt, biologiskt utarmat hygge där vi planterat tall och gran. I Norrbottens län finns de sista spillrorna av orörda urskogar ännu kvar. De har aldrig planterats och de har fått formas sedan istiden. En genbank för framtiden. Vi måste bygga upp och stärka biologisk mångfald och stoppa användare som river ner. Den boreala skogen binder dubbelt så mycket CO2 som all kvarvarande regnskog. Sveriges 16 miljömål visar vart miljöarbetet skall leda men vi går i en riktning som strider mot miljömålens syften och intentioner. Vi kräver därför ny förbättrad lagstiftning.		Åtgärder: – Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på och ovan mark. – Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer. – Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd. - Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår. -Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort. - Öka bevakningen.
151	Fler naturreservat mål 50 % av Sveriges yta.	Birgitta Tulin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De naturskyddsområden och reservat som hittills avsatts räcker inte för att säkra våra ekosystem och arters fortlevnad. Detta är kärnan i den världsledande konservationsbiologen E.O. Wilsons bok "Half Earth – Our Planet's Fight for Life", där han argumenterar för att halva jordens yta bör fredas, eftersom "människans påverkan på resten av biosfären är negativ överallt. Miljön blir instabil och mindre trevlig. Vår framtid på längre sikt mer osäker." Utbildad personal ska tillsammans med lokalbefolkningen skydda den biologiska mångfalden i dessa reservat.		Åtgärder: Kommuner och länstyrelser ska omgående avsätta skog, mark och vatten till avsevärt fler naturreservat. Regeringen ska fatta beslut om att inrätta fler nationalparker.
153	Skogsvårdslagen en del av Miljöbalken	Roger Bydler, Lena Wallin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Hur vi brukar skogen har en avgörande betydelse för att kunna bibehålla, eller rättare sagt stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden i vår natur. Sveriges skogsbruk är idag inte ekologiskt långsiktigt hållbart. Skogen påverkar också på flera sätt klimatet och de konsekvenser klimatförändringen för med sig. Beroende på brukningsmetoder och förhållanden mellan tillväxt och avverkning kan den fungera som en viktig kolsänka. Lagstiftningen bör därför samordnas så att markanvändningen och dess miljöpåverkan prövas enligt samma principer som andra verksamheter med betydande miljöpåverkan.		Åtgärder: Att skogsvårdslagen ersätts med ett regelverk, som styr nyttjandet av Sveriges skogliga resurser och ekosystemtjänster, vilket inarbetas i Miljöbalken.
157	Sverige måste stå upp för rätten till mark	FIAN, Framtidsjorden, Frö och Folk, Jordens Vänner och Svalorna Indien Bangladesh
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I takt med ökade klimatförändringar riskerar större delar av världens befolkning att lida brist på odlingsbar mark. Redan idag är hungerns mest grundläggande orsak den ojämlika fördelningen av odlingsbar mark. Den rådande nyliberala marknadspolitiken har gjort mark till en global handelsvara med allvarliga konsekvenser för människa och klimat. När klimatrelaterade utmaningar i allt större utsträckning påverkar jordbruket är det hög tid att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretags intressen.		Åtgärder: Att Sverige implementerar CFS volontära riktlinjer för ansvarsfull förvaltning nationellt. Att den svenska jordbruksförvärvslagen omformuleras så att den främjar brukande av produktiv mark. Att Sveriges riksdag och regering återtar kontroll över den nationella jordbrukspolitiken från EU. Att Sverige internationellt verkar för att ta bort livsmedelsvaror från WTO:s och EU:s handelsregler.
215	Mot ett hållbart skogsbruk utan kalhyggen	Stellan F. Hamrin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Dagens skogsbruk har skapats för att maximera de ekonomiska fördelarna för bolag och privatpersoner och tillgodose den växande skogsindustrin behov av råvaror. Det har inte skapats för att minimera klimatpåverkan och miljöskador, bevara biologisk mångfald och skydda naturskog eller gynna friluftslivet. Det finns idag snabbt växande forskningsbelägg för att dagens skogsbruk ökar klimatpåverkan, utarmar jorden, minskar biologisk mångfald, försämrar skogsmarkernas tillgänglighet, försvårar bär- och svampplockning och missgynnar friluftsliv. Detta måste ändras.		Åtgärder: Riksdagen låter genast höja vattennivån i dikade skogsmarker utreder snarast hyggesfria skogsbruksmetoder med fler-arts system för olika marker. inleder snarast pilot-verksamhet på Svea Skogs marker. påbörjar senast om 10 år en omställning av det svenska skogsbruket till hyggesfria metoder. skyddar enligt Nagoya-avtalet minst 17 % av Sveriges skogar
217	Anpassning till det stigande havet	Stellan F. Hamrin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De ökande halterna av CO2 i atmosfären leder till högre temperatur, som leder till varmare hav och smältande glaciärer. Därigenom ökar havets volym och havsytan stiger. Den har hittills stigit med 20 cm och ökar årligen idag med 3,4 mm. Den övre sannolika nivån år 2100 bedöms till + 2,5 m. I Sverige motverkas detta av landhöjningen på 0-9 mm/år (max. 0,9 m/100 år) beroende på plats. Detta skapar problem längs kusten och speciellt vid städer vid större flodmynningar. Särskilt allvarligt drabbas Mälarregionen, eftersom Mälaren kommer att bli en del av det stigande havet.		Åtgärder: Riksdagen - tillsätter snarast en utredning för att bedöma sannolikheten för olika framtida havsnivåer. - tillsätter snarast en kommitté för att planera nödvändiga anpassningsåtgärder och utreda finansieringen. - vidtar åtgärder för att anpassa områdena vid Göta Älvs mynning, Skanör-Falsterbo och Mälarens mynning till en högsta havsnivå år 2100 på + 2,5 m.
231	Skydda kollagret i de svenska skogarna (Vinnande motion)	Sebastian Kirppu, Amanda Tas, Anders Axner, Lena Wallin, Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det är framför allt äldre och opåverkade naturskogar som har störst andel kol lagrat i marken. Alla kvarvarande naturskogar och andra skogar med höga naturvärden måste skyddas permanent för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt och för att främja kolsänkor och kollager i skogarna. Därtill behöver ett flertal skogar restaureras för att komma upp i 20 % skydd av biologiskt värdefulla skogar. Utöver den skog som skyddas måste dagens skogsbruk ställas om till ett naturnära och kalhyggesfritt skogsbruk där hänsyn tas till klimat, biologisk mångfald, mark, vatten och ekosystemtjänster.		Åtgärder: 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent. 2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas. 3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.
254	Skogsbrukspolitiken behöver förnyas.	Ingegerd Kjellberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Naturkulturskogsbruk eller liknande metoder bör införas i stället för nuvarande kalhyggesbruk som har många negativa effekter. Tunga skogsmaskiner och kalhyggen ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år så marken ger stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under lång tid. Rörligt friluftsliv försvåras eller omöjliggörs. Djurliv och biologisk mångfald påverkas.		Åtgärder: Nuvarande skogsbrukspolitik behöver förändras. Kalhyggesbruk och tunga skogsmaskiner ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år och man får stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under många år. Rörligt friluftsliv försvåras. Djurliv påverkas och biologisk mångfald. I stället bör hyggesfritt, naturkulturskogsbruk införas.

Utbildning (13 motioner) [Dölj]

Nr	Rubrik ↓	Motionär
218	Education of equality to include Climate Destruction as a Common Good	Janine OKeeffe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Our basic schooling, with Jämstäldhet, Jämlikhet and Democracy are 3 key levels. We need to expand it to a 4th, Common Good. The first and most immediate form of Common Good is the Climate Destruction. Jämstäldhet is the first step in equality for a young person. It is applicable to two people. Jämlikhet is the second step in equality for a young person and would be applied in year 1 to 3. Democracy is the third step in equality and is about examining an entire school or state and how to divide power in a reasonable way.		Åtgärder: -change the education model from a 3 level system to a 4 level system, i.e. add Climate Destruction as specific form of Common Good.
192	Ekonomiutbildning	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En mycket stor anledning till klimatkrisen är att dagens ekonomer bortser från sidoeffekter då de tar ekonomiska beslut. Detta beror på att ekonomutbildningen under lång tid baserats på en ytterst förenklad bild av världen, den s.k. Chicagoskolan. Försök att bredda bilden har mötts av ointresse, förakt, eller t.o.m. fientlighet. Detta måste förändras om vi ska ha kvar en planet som det går att leva på. Nya ekonomer måste förstå den verkliga världen och dessutom att det finns olika ekonomiska teorier för att beskriva den. Speciellt måste nya ekonomer förstå miljö- och klimatekonomi.		Åtgärder: Jag föreslår - att ekonomiutbildning ska innehålla en kritisk genomgång av alla olika skolor inom ekonomin; - att ekonomiexamen ska kräva kunskap om ekonomisk historia, psykologi, sociologi, och etik; - att miljö- och klimatekonomi ingår som obligatoriskt ämne, - att stat och kommun ställer krav på bredare kunskap hos sina ekonomer, speciellt klimatekonomi.
244	Equipping higher education to meet Sweden's ambitious climate policy goals	Lakin Anderson, Isak Stoddard
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Make it a legal requirement that every student completing a degree in Sweden is offered a comprehensive view of current climate change science and a required task to investigate how their discipline or chosen field of work is implicated in climate change. Prioritise in higher education legislation immediately and significantly influencing the content of higher education as a key part of climate change policy. Providing resources to educational development to allow new programs and classes to be developed around this topic, and existing programs to be redesigned and added to.		Åtgärder: All students completing a university degree in sweden should learn about the latest climate science and how it relates to their lives and work in future Direct support to educational development for a rapid change to education in all higher education institutions should be a priority of the Swedish climate policy
36	Finansiering av folkbildning om klimatfrågan	Titti Knutsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Idag är det möjligt för enskilda, företag och offentliga lokala förvaltningar att söka offentliga medel för utveckling och installation av klimatsmart teknik och till olika åtgärder för klimatanpassning. Däremot är det mycket svårt att finansiera folkbildande och mobiliserande kommunikationsprojekt, trots att dessa är alldeles nödvändiga för att omställningen ska kunna omfattas och genomföras av alla, med gott humör och framtidstro. Vi föreslår därför att Sveriges riksdag avsätter medel reserverade för just sådana projekt.		Åtgärder: - Att Sveriges riksdag reserverar medel för bred nationell folkbildning om klimatfrågan, omställning och konkreta åtgärder. - Att länsstyrelser och regionförbund uppmuntras att på motsvarande sätt reservera medel för regional klimatkommunikation. - Att kommuner på motsvarande sätt uppmuntras att stötta lokal klimatkommunikation.
166	Folkbildningen, klimatet och Agenda 2030	Mats Ehn, Susanne Hedman, Färnebo folkhögskola
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Folkhögskolorna och studieförbunden i Sverige har en unik potential när det gäller att förverkliga lärande om hållbar utveckling, klimat och Agenda 2030. Därför bör lärande om hållbar utveckling skrivas in i förordningen om statens stöd till folkbildningen och folkbildningens organisationer få ett initialt stöd för utvecklingsarbete kring Agenda 2030.		Åtgärder: att det skrivs in i förordningen om statens syften med stöd till folkbildningen (2015:218) att folkbildningen ska bidra till en globalt hållbar utveckling. att regeringen ger folkbildningsorganisationerna i uppdrag att utveckla långsiktiga strategier för arbetet med Agenda 2030 och anslår fem miljoner årligen till detta i tre år genom Folkbildningsrådet.
78	Förändra examinationskraven i svensk högre utbildning!	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att åstadkomma en säkrare ledning av samhälle och näringsliv under en svår period framöver behöver vi folk i beslutande positioner som har grundläggande kunskaper i de ämnen som påverkar besluten, både humaniora och naturvetenskap. Dessa ämnen bör alltså vara obligatoriska i all högre utbildning. Examina ska vidare testa dessa ämnen på ett integrerat sätt, så att tillämpningen av dem inom specialiseringen blir tydlig.		Åtgärder: Jag föreslår att - all högre utbildning innehåller grundkunskaper om en bred uppsättning ämnen, - dessa ämnen testas integrerat för se hur väl studenten tillägnat sig dem.
167	Intensivkurs med fokus på ledarskap och etiska aspekter av klimatfrågan	Bo Franzén, Aina Hagberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Klimatriksdagen uppmanar regeringen att öronmärka medel för att skapa en intensivkurs för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet. Syftet är att ge stöd för utveckling av ett strategiskt ledarskap med klokare beslut för omställningsprocessen. Intensivkursen innehålla följande delar: Det stora perspektivet på jorden geologiskt och ekologiskt. Människans grundläggande mentala funktioner och hur dessa inverkar på förmågan att utveckla ett strategiskt ledarskap och fatta kloka beslut. Det etiska perspektivet som berör vårt ansvar gentemot kommande generationer.		Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till regeringen att MSB ska få uppdraget att utveckla en intensivkurs för politiker och andra beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet: "Klimatfrågan ur ett ekologiskt, psykologiskt och etiskt perspektiv för ett kompetent ledarskap". Syftet med kursen är att lägga grunden för ett strategiskt ledarskap för den kommande omställningsprocessen.
40	Klimatkalkylatorer	Kerstin Hamberger
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Att alla kan räkna ut sitt eget klimatavtryck på ett enkelt sätt är en bra utgångspunkt. Det avgörande om vi skall lyckas nå klimatmål är inte vad vi gör på individnivå utan vad vi lyckas få politiker på alla nivåer att genomföra. Men för att lyckas med det måste vi bli fler som förstår vad som håller på att hända och en bra klimatkalkylator är ett utmärkt instrument för att kunna förstå hur utsläppen ser ut.		Åtgärder: Jag yrkar på att medel avsätts för att utveckla en lättbegriplig klimatkalkylator där det tydligt framgår hur den är upplagd, bl.a. hur våra gemensamma belastningar skola, vård, omsorg, trafik m.m. räknas in. Denna skall sedan användas på alla utbildningsnivåer, från lågstadiet och uppåt.
122	Starta utbildningar och forskning för att utveckla ekologiskt jordbruk	Göran Jacobsson, Ulla Björklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En speciell jordbruksutbildning bör skapas med målen att öka kunskaperna om hur man: Producerar livsmedel av hög kvalitet Hushållar med naturresurser och minimera negativ inverkan på miljön Skapar största möjliga recirkulation av näringsämnen Vårdar kulturlandskap med artrikedom och genetisk mångfald Bevarar jordarnas långsiktiga bördighet		Åtgärder: Att det, inom både SLU, naturbruksgymnasier och folkhögskolor med lämplig inriktning startas en separat utbildning med inriktning på ekologiskt jordbruk Att betydande forskningsresurser satsas på ekologiskt och återskapande jordbruk Att det satsas forskning på växtförädling, anpassad till lokal utveckling och till grödor som är anpassade till ekologiskt odling.
146	Uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om val av transportmedel	Beatrice Sundberg, Henrik Waldenström, Björn Gustafsson, Staffan Filipsson, Jan Strömdahl, Karin Wahlgren, Stellan Hamrin, Elisabeth Edsjö
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Trafikverket bör få i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj över hela landet där vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp av växthusgaser och andra skadliga ämnen förklaras. Den bör även riktas till skolungdomar. Exempel på en framgångsrik kampanj är kampanjen mot rökning.		Åtgärder: Att Trafikverket får i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp.
191	Utbildning av sjukvårdspersonal om klimatförändringens hälsoeffekter	Margareta Falk Hogstedt, Anne von Heideman
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Den globala uppvärmningen och klimatförändringen kommer att få allvarliga konsekvenser för hälsan i världen, speciellt i låg- och medelinkomstländer, men också i Sverige . Hälso- och sjukvårdspersonal måste få kunskap om klimatförändringens konsekvenser för hälsan och om möjligheter att förebygga hälsoeffekter genom en förändrad livsstil som också kan leda till minskade utsläpp av växthusgaser. Personalen kan också bidra till att minska sjukvårdens utsläpp, att planera för en framtida hållbar sjukvård samt bedriva forskning och utveckling. (1)		Åtgärder: Sveriges folkvalda, på nationell, regional och lokal nivå ,ska verka för att kunskaper om klimatförändringens hälsoeffekter och effekter av en förändrad livsstil ska ingå i utbildningen för all hälso -och sjukvårdspersonal
150	Vi behöver professorer i reparation!	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att komma ifrån vårt enkelriktade uttag av naturresurser och åstadkomma en cirkulär ekonomi måste vi bli bättre på dels att återanvända materialet och framför allt på att använda befintliga produkter så länge det går. De måste alltså kunna repareras. En viktig aspekt av den cirkulära ekonomin är att nya produkter också ska tillverkas så att de lättare kan underhållas, repareras, och uppgraderas.		Åtgärder: Jag vill att - Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik, - universiteten utlyser professurer i reparation.
42	Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen. (Vinnande motion)	Iann Lundegård
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Varje dag befinner sig ca halva Sveriges befolkning i verksamheter i nära anknytning till utbildning. I skollagen finns värdegrunden för svensk skola. 1990 fick svensk skollag tillägget miljö i portalparagrafen. Vid riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering. I den nya skollagen är tillägget om miljö som fördes in 1990 borttaget ur den s.k. portalparagrafen. Inte heller nämns hållbar utveckling i den nya skollagen. Skolans styrdokument är bindande och ska följas och de regler som gäller för skolans verksamhet är ytterst beskrivna i Skollagen.		Åtgärder: Motionen yrkar om att återinföra begreppet miljö och införa begreppet hållbar utveckling i skolans portalparagraf, Skollagen.

Övergripande (51 motioner) [Visa]

Annat (0 motioner)

Motioner till Klimatriksdag 2018 (247 totalt)