Motioner

Energi (26 motioner) [Dölj]

Nr	Rubrik	Motionär ↓
241	Förbjud fast elnätsavgift för att ge incitament till energibesparing.	Anders Berndes
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Genom att ta bort den fasta elnätsavgiften och höja nätöverföringsavgiften, samt reglera kvittning och betalning för egen förnybar elöverproduktion: 1. Ökas incitamenten att spara på el, då man betalar ett högre pris för den el man förbrukar, men ingen abonnemangsavgift. 2. Minskar incitamenten att kapa kopplingen till elnätet för hushåll som producerar egen el, vilket medför en större tillgång till förnybar energi som kan tränga undan s.k. "ful-el". 3. Ökar incitamenten att investera i egen förnybar elproduktion.		Åtgärder: Ta bort/förbjud fasta elnätsavgifter och höj samtidigt den rörliga nätöverföringsavgiften under strikt reglerade former. Reglera kvittning av hushålls egen överproduktion av förnybar energi, så att de får betalt på lika villkor som elföretagen, utan att de behöver betala nätöverföringsavgifter som äter upp deras intäkter.
205	Stoppdatum för fossila bränslen (Vinnande motion)	Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Enligt forskningen håller vår kolbudget på att ta slut om vi vill begränsa uppvärmningen till under 1,5. Därför behöver vi snabbt sluta använda fossila bränslen. Ett sätt att garantera att företag, institutioner och hela samhället ställer om är genom att förbjuda förbränning av fossila bränslen efter ett visst datum. Därför vill vi se att riksdagen beslutar om ett stoppdatum under nästa mandatperiod.		Åtgärder: att riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen.
222	Energieffektivisera med vita certifikat	Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Energisystemet behöver ställas om från fossilt till förnybart. Enligt forskaren Kevin Andersson finns ingen chans att nå klimatmålen utan energieffektivisering. De styrmedel som idag finns för effektivisering är främst informativa. Vita certifikat, vilket är ett styrmedel som EU förespråkar, är ett styrmedel som ger ekonomiska incitament till rätt aktörer. Med vita certifikat finns möjlighet att både minska energianvändningen och lösa andra utmaningar som energisystemet står inför. Därför vill vi att Sverige ska införa vita certifikat.		Åtgärder: Att riksdagen beslutar om att införa vita certifikat som styrmedel för att uppnå en minskad energianvändning.
177	Effektivisera hela el-systemet.	Birger Eneroth
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Modern digital teknik kan användas för att styra elpriset timme för timme och på olika platser. Med hänsyn till kraftledningarnas kapacitet och till utbud och efterfrågan på el. Och för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i hela samhället.		Åtgärder: Nolltaxa bör eftersträvas på den vanliga elnätavgiften. Och höj i stället den rörliga delen som också kan variera mer på olika tider och platser..
75	Storsatsning på vätgasproduktion med plasmateknik	Björn Idar, Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Världens ledande beslutsfattare, såväl politiska som industriella, skapade i januari 2017, under konferensen "World Economic Forum" i Davos, organisationen "Hydrogen Council". Det är ett råd för ledande energi-, transport- och industriföretag som har den gemensamma ambitionen att främja utbyggnaden av ett globalt vätgassamhälle. Sverige bör bidra genom storskalig satsning på plasmateknik med skattemedel för att snabbt ge industrin den nödvändiga vätgasen i stora mängder i en ny unik satsning, som ersättning för kol och koks vid framställning av stål.		Åtgärder: Riksdagen bör omgående satsa på en massiv utbyggnad av infrastruktur för tillverkning och distribution av energibäraren vätgas med fokus på plasmateknik, en ekologiskt försvarbar metod som samtidigt kan lösa problemen kring samhällets avfall.
99	Ge statligt stöd åt småkonsumenter för beredskapslagring av el för 72h	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige håller på att rusta upp både civilförsvar och militärt försvar till mycket stora kostnader. På 70- och 80-talet gavs bidrag till småhusbyggnader för att kompletterad med skyddsrum. Det finns alltså exempel på att småhusägare har fått bidrag till beredskapsåtgärder. I de nuvarande beredskapsplanerna rekommenderas att samhällsmedborgarna skall lägga upp förråd för att kunna klara sig under 72 timmar utan samhällets stöd. Detta borde även omfatta elförsörjningen. I första hand bör microproducenter och småkonsumenter av el få bidrag till lagring av energi för 72 timmars behov.		Åtgärder: att riksdagen av beredskapsskäl beslutar att små elkonsumenter skall få bidrag till halva kostnaden av batterier eller annan lagring av energi för att kunna vara oberoende av elnätet under 72 timmar. Detta bör ske i samklang mer målet att befolkningen skall klara 72 timmar utan samhällsservice.
58	Beskatta byggnader efter uppvärmningskostnad	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De stora energislukarna i vår vardag är bilen, biffen och bostaden. Uppvärmningen av bostäder sker i stor utsträckning genom förbränning, antingen i huset eller genom fjärranläggningar för el och värme. Anpassningen av bostäder till bättre energihushållning går för långsamt och det finns stora anpassningsbehov. Till exempel i miljonprogrammets hus. Jag får ofta höra att det inte lönar sig att energianpassa med bästa teknik. Min enkla ide är: Gör det lönsamt att energianpassa! Tillämpa den framgångsrika metoden morot och piska. Inför en progressiv skatt på energianvändning för uppvärmning.		Åtgärder: -att Sveriges Regering och Riksdag beslutar om att införa en skatt på byggnader efter hur mycket energi, som tillförs byggnaden för uppvärmning.
57	Bygg bara passivhus!	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De stora energislukarna i vardagslivet, som vi kan göra något åt, är bilen, biffen och bostaden. Det jag vill komma åt är att spara energin, som går åt för uppvärmning av byggnader. Nu pågår stora bygginvesteringar i Sverige inte minst för bostadsbygge. För att nå klimatmålet att reducera CO2 utsläpp behöver vi spara energi för uppvärmning av byggnader. Det kommer att kräva stora kostnader i befintliga byggnader. Låt oss därför inte nu uppföra nya byggnader, som om vi några år måste anpassa för att dra mindre energi för uppvärmning. Bygg endast passivhus!		Åtgärder: -att Regeringen och Riksdagen beslutar att införa byggnormer för att all nyproduktion av byggnader skall bli passivhus i den meningen att de värms av verksamheten i huset med eventuellt tillskott från jordvärme.
16	Koldioxidfri energi bortom fossilfritt	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En huvudlinje på vägen mot det fossilfria samhället är förbränningen av biomassa eller gaser framställda av biomassa. Långsiktigt behöver vi frigöra oss från biobränslen eftersom de också tillför atmosfären koldioxid. För detta krävs en långsiktig planering där Sverige kan ta en ledande roll i världen.		Åtgärder: -att Riksdagen av Regeringen beställer att ge statliga myndigheter i uppdrag att planera för koldioxidfria energisystem efter att målet med fossilfria energisystem nåtts.
23	Ändra lagar, tullavgifter med mera för att underlätta utbyggnad av solel	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Här behöver vi hjälpas åt så att det blir lönsamt för enskilda boende i hyreslägenheter, bostadsrätter eller egnahem att producera el och dela elproduktionen från solkraftverk. Det behövs till exempel lägre tullar på solceller, investeringsstöd för solcellsproduktion, åläggande för stora elproducenter och nätbolag för att balansera elnätet vid variationer i solelproduktion. Nätkostnaden för levererad el skall inte få överstiga den vid konsumtion från nätet. Det behöv sannolikt mycket mera, men det här skulle kunna bidra till att nå målen om fossilfri elproduktion.		Åtgärder: Att regeringen arbetar för att EU-tullar på solceller avskaffas Att ellagen och andra regleringar ändras så att distribution via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen underlättas Att ellagen och andra regleringar ändras så att kostnaderna sänks för delning via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen
143	Fördela investeringsstödet till solceller efter efterfrågan	Henrik Petrén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Som "Åtgärder".		Åtgärder: Investeringsstödet till solceller ska fördelas mellan länsstyrelserna i proportion till efterfrågan i länet.
142	Behåll de svenska kärnkraftverken	Henrik Petrén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Staten bör inte negativt särbehandla kärnkraften, utan bedöma dess klimatpåverkan på lika villkor med andra kraftkällor. Kärnkraften är definitionsmässigt inte en fossil energikälla, och även om den inte är förnybar i samma mening som vindkraft är det inte tillgången till bränsle som är den begränsande faktorn för dess användning [1].		Åtgärder: Svenska kärnkraftverk ska drivas så länge som möjligt ur säkerhetssynpunkt och så länge de inte konkurreras ut av klimatvänligare (i termer av växthusgasutsläpp) alternativ för baskraftsförsörjning. Staten bör också stödja forskning om modernare former av kärnkraft.
92	Stoppa kärnkraften och ta hand om avfallet på ett säkert sätt!	Jan Strömdahl
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige ska verka för ett förbud inte bara vad gäller kärnvapen utan också dess moder, kärnkraften. Och så länge kärnkraften finns kvar ska den jämställas med fossilkraft vad gäller miljö och klimat. Det globala problemet att på ett säkert sätt i 100 000 år ta hand om kärnavfallet måste få en lösning med hjälp av en prövning av alternativa metoder. I väntan på lösningen bör kärnavfallet minimeras genom snabb utbyggnad av de förnybara alternativen.		Åtgärder: 1. Att Sverige aktivt arbetar för ett internationellt förbud mot ny eller uppgraderad kärnkraft. 2. Att kärnkraft jämställs med fossil kraft vad gäller klimat och miljö. 3. Att alternativ till kärnkraftsindustrins KBS-3 metod utreds efter MMD:s underkännande.
49	Elektrifiera transportsektorn	Lasse Vretblad
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Transportsektorn måste rivstarta en genomgripande omställning för att bli oberoende av fossil energi. Den vanligaste biodieseln i Sverige idag, HVO, har sitt ursprung i importerad råvara till nästan 90 % och biobränslen från svensk cellulosa är bara en tillfällig lösning. Att frigöra sig från fossilfri energi för transportsektorn handlar om el-energi. Elbilsmarknaden expanderar, därför finns nu förutsättningarna att påbörja utbytet av bilparken. Det som då måste ske är en kraftig expansion av laddstrukturen, att samhället tydliggör att laddmöjligheterna kommer att finnas där man behöver dem.		Åtgärder: Riksdagen bör ge Energimyndigheten i samarbete med nätägarna ett uppdrag att arbeta för en snabb elektrifiering av transportsektorn genom att bygga ut laddstrukturen i Sverige
48	Bygg ut havsbaserad vindkraft för transportsektorns behov och för export	Lasse Vretblad
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En aktuell svensk utmaning är att göra transportsektorn oberoende av fossil energi. Tillgången på råvara för biobränslen är begränsad både internationellt och inom Sveriges gränser. Ny fossilfri el-energi behövs i stället för elektrifiering av transportsektorn. Den måste i huvudsak baseras på el från vindkraft - och havsbaserad vindkraft kan där spela en huvudroll. Sveriges energipolitik behöver inte som hittills begränsas till landets egna behov. Sverige har de bästa förutsättningarna för utbyggnad av vindkraften i Nordeuropa och kan därför bidra med (lönsam) export utöver Sveriges gränser.		Åtgärder: Energimyndigheten bör få Regeringens uppdrag att genomföra en utbyggnad av svensk havsbaserad vindkraft som motsvarar transportsektorns behov av en omedelbar elektrifiering, och som också öppnar för en lönsam el-export till norra Europa.
90	Solenergi i nybyggnation	Marcel Berkelder Exergi Byrån, Heidi Andersson Armbryterskan från Ensamheten, Tord Pettersson Luleå, Jens Rundberg Vännäs, Pia Lingesten Umeå, Christer Laggar Vännäs
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Bostäder har enligt BBR/BEN schablonbehov av tappvarmvatten och hushållsel. Fastighetsel beror till stor del av systemval. Att kräva att delar av energibehoven tillgodoses med solenergi driver på utvecklingen av solenergimarknaden och driver också på utvecklingen av energieffektivare teknik. Kraven kan också leda till utvecklingen av kombinationstekniker där såväl värme sol el genereras med solen. I grunden är tekniken etablerad och exemplen finns, det behövs en knuff i rätt riktning mot hållbar utveckling och att solenergi blir en allmän accepterad energiresurs.		Åtgärder: Motionen yrkar på att i bygglagstiftning skall skrivas in att vid nybyggnation av bostäder skall antingen minst 50% av schablonbehov enligt BEN, för tappvarmvatten tillgodoses med solfångare eller hushållsel + fastighetsel tillgodoses med solceller.
173	Förbjud sotande fackling för en mer hållbar industri	Maria Jangsten, Hartmut Bohlen, Bertil Mark, Kent Andersson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I Sverige finns ingen lagstiftning som reglerar industriernas fackling. Det finns däremot i Tyskland och Österrike. Där kallas den TA-luft, är ett komplement till deras befintliga miljölag och föreskriver en förbränningsgrad på 99,9 %. En liknande lag i Sverige skulle innebära att mer modern teknik måste installeras där man kan använda ett fackelsystem som gör utsläppen från förbränningen renare, eliminerar buller och fackelsken och istället för att släppa ut onyttjad energi till omgivningen, tar tillvara på fackelgasen i form av kraftvärme. Dessa tekniker finns i Texas, Louisiana och Taiwan.		Åtgärder: Lagstiftning som förbjuder sotande fackling för industrierna i Sverige.
174	Klimatneutral energi	Michael Klein
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Förslag till beslut i Klimatriksdagen 2018 Klimatriksdagen ställer sig bakom det som anförts i motionen om att målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål.		Åtgärder: Målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål.
197	Värme utan eld	Mikael von Knorring, Vide Karlsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att världen ska kunna klara den sorts radikala klimatomställning som behövs, kommer vi behöva använda den biomassa vi har försiktigt och genomtänkt. Byggnadsmaterial är t ex ett av de områden där den gör som störst nytta, eftersom vi då lagrar kol långsiktigt och ersätter cement. Idag eldar vi mycket av biomassan bara för att få värme. På sikt behöver vi sluta med det så långt som möjligt. Tre förslag för att ersätta eldandet vi lyfter i motionen är energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme.		Åtgärder: Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme. Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras.
196	Lyssna på IPCC i energifrågorna	Mikael von Knorring, Vide Karlsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Den senaste IPCC-rapporten visar att forskningen talar för de här tre radikala slutsatserna: • Elektrifiering är en nyckeldel av världens omställning. • De lågutsläppande energislagen behöver öka fem gånger eller mer i världen. • Vi behöver bygga ut såväl sol-, vind- som kärnkraft för kunna skala upp så drastiskt med så låga kostnader som möjligt. Energiöverenskommelsen i Sverige präglas tyvärr inte alls av IPCC:s slutsatser. Vi behöver en ny energiöverenskommelse, som inte fastnar i den gamla konflikten mellan vind- och kärnkraft utan istället sätter klimatet först.		Åtgärder: En ny energiöverenskommelse som utgår från IPCC:s slutsatser och bygger ut elproduktionen radikalt, för att Sverige ska göra så stor skillnad som möjligt i världens klimatomställning.
236	Förbjud import av och ny infrastruktur för fossilgas i Sverige	Olivia Linander, Josefin Winberg, Anna Westberg och Christian Tengblad
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Just nu planeras stora infrastruktursatsningar som kommer leda till ökad användning och import av flytande fossilgas (LNG) i Sverige och Europa, exempelvis fossilgasterminalen GO4LNG i Göteborgs hamn. Vill vi leva upp till Parisavtalet och de svenska klimatmålen finns inget utrymme för nya satsningar på fossilgas - det är hög tid för fossilfrihet på riktigt. Vi vill därför att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda politiker att de bör besluta om omedelbar utfasning av fossilgas, stoppa importen av fossilgas till Sverige och se till att ingen ny infrastruktur för LNG byggs i landet.		Åtgärder: Inför ett förbud mot ny infrastruktur för fossilgas i Sverige Avveckla befintlig infrastruktur för fossilgas till förmån för socialt och ekologiskt hållbara energislag Stoppa importen av fossilgas till Sverige
39	Hållbar produktion av biogas och biogödsel ur organiska rester och avfall	Ruzena Svedelius Dr Agr
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Stöd ska endast gå till ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara metoder för hantering rester och avfall från växt- och djurrike. Stöd ska ges till innovation av - utrustning för hygienisk insamling av våta restprodukter och avfall - olika typer av kvarnar som kan sönderdela både våta och torra material - utrustning och metoder för förbehandling dvs. sönderdelning, vägning och blandning av material - utrustning som garanterar effektiv omvandling av energi som finns i biogasens metan till el och värme/kyla. - utrustning för hantering av biogödsel för att minska förluster av växtnäring.		Åtgärder: * Alla stödåtgärder som bekostas av allmänna medel lokalt, regionalt, statligt eller från EU ska alltid avkrävas ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. * Ge stöd för effektivisering av produktion av biogas och biogödsel med kunskapsbaserade innovativa åtgärder "från källa till omvandling i biogasanläggningar" samt för användning av biogas och biogödsel.
38	Stoppa subventioner till alla fossila bränslen	Ruzena Svedelius Dr Agr
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Stoppa nedsättningen av energiskatten för dieselbränsle i motordrivna fordon som uppgår till drygt 8 miljarder kronor per år eftersom utsläppen är farliga för hälsa, miljö och klimat. Stoppa alla skattelättnader för fossila bränslen (inklusive naturgas och gasol) i alla industrier, luftfart, sjöfart, i kraftvärmeverk, vid bandrift, inom jord- och skogsbruk som uppgår till minst 5 miljarder kronor per år. Satsa på framställning av biogas och biogödsel i lokala högteknologiska biogasanläggningar. Stoppa satsningar från allmänna medel på framställning av hälsofarlig biodiesel.		Åtgärder: * Stoppa omedelbart nedsättning av koldioxid- och energiskatter till fossila bränslen vilket motverkar planer på fossilfritt samhälle. * Satsa dessa miljarder på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen. * Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch. * Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel.
37	Bioenergi är livets energi som ska hanteras effektivare	Ruzena Svedelius Dr Agr
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: * a) Effektivare utnyttja bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike med hjälp av biologiska metoder t ex metanjäsning. * b) Stödja produktion av växternas biomassa genom ökad användning av biogödsel från biogasanläggningar som innehåller både bioenergi och växtnäring nödvändig för markens bördighet utan att använda konstgödsel. * Snarast förbjuda termiska behandlingsmetoder med vilka minskar biologisk mångfald och bildas föroreningar skadliga för hälsa, miljö och klimat. * Hälsa, miljö och klimat får inte kompromissas bort.		Åtgärder: * Öka radikalt satsningar på hållbara biologiska metoder för effektivare omvandlingar både a) från bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike till andra former av energi b) från solens strålningsenergi till bioenergi som pågår under fotosyntes i växtodling. * Skyndsamt fasas ut ohållbara termiska omvandlingsmetoder. * Avstå från kompromisser som hotar hälsa, miljö, klimat.
74	Energieffektivisera alla bostäder	Sigbritt Nordlund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Bostadsbestånd och lokaler kan ses som en oanvänd energikälla, som står för 40 % av Sveriges totala energianvändning. Merparten är äldre bebyggelse vars energiförbrukning i motsats till nyproduktion är helt oreglerad. En genomförd energieffektivisering skulle frigöra energi för andra samhällssektorer. Med känd teknik såsom värmepumpar och solpaneler är det enkelt att minska mängden köpt energi med hälften eller mer, med liten eller utan renovering av själva byggnaden. Återbetalningstiden för sådana investeringar är kort i förhållande till livslängden.		Åtgärder: att nationella regler införs för alla bostadsbyggnaders tillåtna förbrukning av köpt energi att rådgivning och information om energieffektivisering åläggs kommunerna att uppföljning görs av statlig tillsynsmyndighet
137	Ny Kärnkraft	Sven Albinsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: :Bygg ny kärnkraft. :Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4. :Bränsleåtervinning med Bridreaktorer. :Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft. :Demontering av naturförstörande vindkraft. :Minska på naturförstörande vattenkraft. :Upphör med import av sopor för bioenergi.		Åtgärder: :Bygg ny kärnkraft. :Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4. :Bränsleåtervinning med Bridreaktorer. :Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft. :Demontering av naturförstörande vindkraft. :Minska på naturförstörande vattenkraft. :Upphör med import av sopor för bioenergi.

Ekonomi och gröna jobb (27 motioner) [Visa]

Global rättvisa (8 motioner) [Dölj]

Nr ↑	Rubrik	Motionär
250	Lägg ner ETS, EU:s Emissions Trading System	Ellie Cijvat
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: ETS, EU:s system för handel med utsläppsrätter, är i grunden feltänkt, och leder till att det alltför generösa utsläppstaket som sätts ofta förbrukas. ETS blockerar implementering av nya lösningar. Som styrmedel är ETS misslyckat, eftersom priset på utsläppsrätter har gått ner så att det knappast har en reglerande verkan. Det är hög tid att ersätta ETS med effektiva åtgärder som ett förbud för fossilsubventioner, koldioxidskatt, och offentliga investeringar för klimatet som går bortom budgettaket.		Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda, - att verka för att EU ska lägga ner ETS, Emissions Trading System, - att inom FN:s klimatförhandlingar plädera för att handel med utsläppsrätter inte är en fungerande lösning.
208	Rättvis klimatfinansiering	Anna Axelsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Enligt Parisavtalet ska rika länder bidra med 100 miljarder USD per år för klimatåtgärder i utvecklingsländer. Sveriges rättvisa andel, baserat på utsläpp och BNP per capita bör vara 3,8 miljarder 2019 och 4,2 miljarder från 2020. Enligt klimatkonventionen ska pengarna inte tas från biståndbudgeten. Klimatfinansiering ska göra det möjligt för utvecklingsländer att genomföra klimatåtgärder. Utan stöd riskerar 100 miljoner människor att halka tillbaka i extrem fattigdom till 2030. Runt 200 miljoner människor förväntas tvingas lämna sina hemområden på grund av klimatförändringar till 2050.		Åtgärder: Att Sveriges regering avsätter medel för klimatfinansiering ur statsbudgeten, i linje med Sveriges rättvisa andel på 3,8 miljarder kronor för 2019 och 4,2 miljarder för kommande år under mandatperioden, utöver biståndsbudgeten på 1 procent av BNI.
185	Hur många ton kostar vårt försvar?	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vi står inför en enorm omställning, där framför allt den rika världen måste dra ner på sina utsläpp och därmed konsumtion till en bråkdel. Länder tvingar varandra att redovisa hur det ska gå till. Märkligt nog verkar militära utsläpp inte räknas. Dessutom talar man i Sverige och andra länder om behovet av ökade anslag till försvaret. En cynisk tolkning av detta kan vara att många regeringar räknar med att försvara sin levnadsstandard och sina utsläpp med militär, istället för att behöva avstå. Sverige bör statuera exempel och tydligt redovisa försvarets klimatpåverkan.		Åtgärder: Jag vill att - Regeringen redovisar hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras, - Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN.
184	Bättre kontroll av Sveriges multilaterala utvecklingssamarbeten	Linda Eikestam, Amelie Bendz
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Med utgångspunkt i den regnskogsskövling som skett i Gabon [1] med hjälp av svenska biståndspengar, kritiserar vi Sveriges kontroll av det multilaterala utvecklingssamarbetet. Vi vill se en förändring i hur Sveriges ansvariga sköter kontrollen av det multilaterala biståndet. Regeringens strategier och policyramverk har goda visioner om ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart bistånd dessa visioner måste omsättas till faktisk handling även i projekt där svenska myndigheter eller organisationer från det svenska civilsamhället inte är utförarens närmaste samarbetspartner.		Åtgärder: - Sveriges Riksdag och Regering, liksom berörda Departement och Myndigheter bör öka sin insyn i det multilaterala bistånd som kanaliseras genom internationella organisationer och företag. - Fler kontrollmekanismer bör införas före, under och efter internationella biståndsprojekt för att säkerställa att dessa följer de svenska riktlinjerna för utvecklingssamarbeten.
181	Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter (Vinnande motion)	Stefan Mikaelsson, Sanna Lucas, Viena Rainio
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Samråd med lokalbefolkningen om förvaltning och nyttjande av naturresurser och ekosystem är fundamentalt för att klimaträttvisa ska kunna uppnås. Samtidigt som dessa samhällens motstånd är viktigt för klimatet får de utstå hot, kränkningar och i värsta fall mord. I Sverige är det en självklar insats att ratificera ILO 169 om urfolk och stamfolks rättigheter för att garantera att statens agerade är i förenlig med folkrättslig lagstiftning. Statligt stöd-bistånd ska inte gå till aktörer i privat sektor som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i konfliktfyllda kontexter.		Åtgärder: Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter. Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter. Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.
76	Rädda regnskogen genom att göra den lönsam	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna. Idag är många produkter som framställs ur trä från regnskogar bannlysta. Resultat: Regnskog betraktas som värdelös. Den huggs ner. Träden används inte ens, utan bränns bort, svedjebränning. Plantager med grödor ersätter regnskog. Är det önskvärt?? Hyggena i regnskog ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ytterligare ett sätt till att göra regnskog lönsam.		Åtgärder: Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam.
67	Tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond.	Torbjörn Vennström, Linn Rabe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Genom att tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond tar vi ansvar för vår del av den globala klimatskulden. Vår ackumulerade klimatskuld uppgår till 3,6 miljarder ton CO2e växthusgaser. Vi har exploaterat luft och skogar på andra människors bekostnad. Klimatskulden består också av anpassningskostnader som nu tvingas på utsatta länder och samhällsgrupper. Sverige bör arbeta för en utökning av FN:s gröna fond på 100 miljarder dollar 2020. Enligt Världsbanken kan det behövas tio gånger mer för att utjämna infrastruktur-klyftan mellan rika länder och länder i Syd.		Åtgärder: Vi föreslår att Sveriges bidrag till FN:s fond för globala klimatåtgärder (FN:s gröna fond) ska öka från nuvarande 1 miljard kronor per år till 3 miljarder per år under perioden 2019-2022. att satsningen ej ska tas från befintliga medel för internationellt utvecklingsarbete utan genom ökade skatteintäkter från kapital, stora förmögenheter och finansiella transaktioner.
17	Använd svenskt organiskt avfall för att odla i öknar: Lagra CO2 i marken!	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Konflikter kring vattentillgångar och mark för odling kommer att öka i öknar och halvöknar. En rättvis fördelning av vatten och mark bör underlättas. I öknar och halvöknar skulle ett cirka 20 cm tjockt kompostlager kunna fungera så att det både samlar in och bevarar vatten samt multnar till matjord. Ett sådant lager skulle kunna bildas genom att använda organiskt avfall. Stora mängder organist avfall samlas in i EU. UD bör få i uppgift att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning så att vårt organiska avfall kan bidra till livsmöjligheter för befolkningar i halvöknar och öknar.		Åtgärder: Uppdra åt UD att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning för att odla upp öknar i syfte att lagra kol i marken och bereda utkomstmöjligheter för befolkningar. I EU samlas en mängd organiskt avfall in, som kan användas i dessa syften.

Stad och land (12 motioner) [Visa]

Transport (50 motioner) [Dölj]

Nr ↓	Rubrik	Motionär
5	(Transport 1) Höghastighetsbanan ska lånefinansieras	Lena Frändberg, Lena Wistrand, Elisabeth Edsjö, Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I dag finns det stora behov av upprustning av järnvägsbanor runt om i landet samtidigt som kapaciteten behöver förstärkas. En höghastighetsjärnväg mellan Sveriges tre största städer är en investering som ökar kapaciteten i järnvägssystemet och skapar ett alternativ till flyget. Den bör byggas ut så snabbt som möjligt. Kostnaden som är beräknad till 230 miljarder bör dock inte tas från medel som behövs i det övriga järnvägssystemet eftersom det riskerar att leda till en fortsatt underfinansierad och dåligt fungerande järnväg. I stället bör bygget finansieras genom lån i riksgälden.		Åtgärder: Vi föreslår att höghastighetsbanan lånefinansieras genom lån i riksgälden att höghastighetsbanan byggs ut så snabbt som möjligt och står klar senast 2029
6	(Transport 1) Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål (Vinnande motion)	Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö, Lena Wistrand, Karin Wahlgren
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Planeringssystemet inom transportsektorn utgår idag från prognoser baserade på historisk utveckling och förväntad utveckling inom ekonomi, arbetsmarknad, samhällsstruktur etc. Leder till en fortsatt satsning på bilsamhället som orsakar en helt dominerande del av utsläppen från transportsektorn inom landet. Planeringssystemet behöver därför göras om i grunden. Utgångspunkt ska vara den klimatmål som anses leda till en omställning till ett hållbart transportsystem. Utifrån dessa mål bestäms åtgärder och styrmedel som anses leda till att målen uppfylls, s.k. Back Casting.		Åtgärder: Vi föreslår att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030
12	(Transport 1) Skjut upp införandet av signalstystemet ERTMS	Hans Sternlycke
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I långtidsplanen för infrastruktur 2018-2029 föreslås 15,4 miljarder i investering för ERTMS 2, det europeiska signalsystemet, för att ersätta vårt ATC, trots att det har buggar och inte ger högre kapacitet. ATC med mobilsystemet GSM-3 uppfyller EU:s krav på digitalisering och ERTMS kan simuleras i loket med en modul. Med tanke på den stora underhållsskulden för järnvägen bör man skjuta på införandet av ERTMS och i stället lägga pengarna på ökat underhåll.		Åtgärder: Skjut upp införandet av ERTMS. Lägg de frigjorda pengarna på upprustning av regionbanorna.
13	(Transport 1) Använd korrekta trafikmodeller	Hans Sternlycke
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Den kalkylmodell Trafikverket använder för att prognostisera den trafikökning en investering ger heter Sampers. Den har förenklingar som gör att den för järnvägstrafiken ger lägre siffror än vad som sedan visar sig bli den verkliga utvecklingen. Utländsk trafik tas inte med och tillkommande trafik från mellanliggande stationer och matande banor får för lågt värde. Det gör att investeringar som hade varit lönsamma framstår som olönsamma. KTH har gjort en utveckling av trafikalstringsmodellen som heter Samvips som ger mer rättvisande resultat. Den borde användas i stället.		Åtgärder: Använd Samvips som trafikalstringsmodell i stället för Sampers Prognosticera trafikökningen för olika trafikslag på ett rimligt sätt
14	(Transport 1) Bygg om Sverige för tåg	Hans Sternlycke
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Investeringarna i järnväg bör fyrdubblas till en procent av BNP, som i järnvägens barndom, för att bygga om Sverige för tåg. Pengarna kan lånas upp. En investeringsplan bör göras upp för för att nå uppgjorda önskemål om turutbud och restider från alla kommuncentra till regioncentra och vidare till storstäder.		Åtgärder: Sätt upp mål för vilket restidsavstånd och vilken turtäthet kommuncentra skall ha till regioncentra, och när det skall förverkligas. Planera järnvägsinvesteringarna efter det. Gör motsvarande för regioncentras förbindelser med närmaste stora stad. Investera en procent av BNP varje år för att bygga om Sverige för tåg.
15	(Transport 1) Planering av infrastruktur skall ske målstyrt i stället för prognosstyrt	Hans Sternlycke
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Dagens planering inför infrastrukturinvestering görs med prognosstyrning. Man gör en framskrivning av framtida behov efter den trafikutveckling som varit. Trafikslag och områden med dålig infrastruktur har haft liten trafik. Då pekar trenden på att den blir liten i framtiden också. I stället bör planeringen ske målstyrt. Man börjar med vad man vill nå i trafikutbud och fördelning av transportslag och gör sedan planeringen efter vad som behövs då, back casting.		Åtgärder: Planeringen av infrastrukturen skall ske med målstyrning och inte som nu med prognosstyrning
18	(Transport 1) Rusta upp regionbanorna	Hans Sternlycke
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det regionala bannätet bör snarast rustas upp till modern standard. Räntorna på lån för det betalas av ökade banavgifter och minskat underhåll. Ökade hastighet och axeltryck ger fler godst?g och ökad möjlighet till pendling. Idag hotas dessa banor av krympande trafik, ökad underhållsskuld och nedläggning. Stora delar av landet mister möjlighet till hållbara transporter.		Åtgärder: Infrastrukturinvesteringarna bör fördelas jämnare. Regionbanor med försummat underhåll bör rustas upp med helsvetsade spår på makadam. För att kunna göra en snabb upprutning bör medel för det lånas upp. Ett projektbolag får ansvaret för upprustningen.
33	(Transport 1) Tillåt inga nya flygplatser eller utbyggnad av befintliga flygplatser	Henrik Petrén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Som "Åtgärder".		Åtgärder: Regeringen skall inte ge tillstånd till nya flygplatser eller utbyggnader av befintliga. Regeringen skall också instruera myndigheter att inte ge sådana tillstånd.
64	(Transport 1) Bygg ut elvägar, så att fordon inte behöver ha så stora batterier	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det går att lagra relativt lite energi i form av el i ett batteri. Batterier är tunga och adderar vikt till fordon. Batteriets enda uppgift i fordonet är att lagra energi så att fordonet kan köra. Om man ska köra långt på el som finns i ett batteri, så behöver man ett stort, tungt batteri. En lösning är att ladda bilen på elvägar medan man kör landsvägstrafik.		Åtgärder: Regeringen bör ge mer stöd till utvecklingen av elvägar och ta initiativ till att forskare, myndigheter och fordonsindustri samarbetar kring detta. I Sverige såväl som i fler EU-länder.
70	(Transport 1) Vad gäller för ett framtida svenskt transportsystem?	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Rälsbunden transport har låg energiförbrukning per tonkilometer, och lämpar sig dessutom väl för elektrisk drift. Därmed är det en viktig komponent i ett framtida lågenergisamhälle. Däremot är det inte lösningen på alla transportbehov. Vidare är det inte självklart att transportbehoven följer samma mönster, ökar eller ens består på samma nivå. Vårt val av framtidens transportsystem kan inte bygga på en ren extrapolering av dagens system. Andra transportsätt har egenskaper som kan komplettera tågets. Målet är att åstadkomma effektiv transport till minimal kostnad och klimatbelastning.		Åtgärder: -Utsläppen måste styra alla beslut om transportsätt, tills vidare -Därför (och av andra skäl) är biobränsle inte en framtida massprodukt -Järnväg måste vara stommen i transportnätet (p.g.a. eldrift) -Båt ska användas för tungt gods längs kusterna, helst eldrivet -Bil (el-) behövs för att fylla luckorna och som fall-back -Flyg har flexibilitetsfördelar som kan motivera utveckling av elflyg
85	(Transport 1) Motion om uppvärmda gator till, från och för kollektivtrafiken.	Gertrud Brorsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Åtgärder som ökar kollektivtrafiken måste pövas. Vi har lång period vinter och ofta snöskottning av diselfordon som ej hinner med . Kan det bli mer energieffektivt om man i vissa stråk satsar på uppvärming av gator? Spillvärme? Plogbilarminskar i antal alt omfördelas. Ökar möjligheten för folk att komma till och från kollektivtrfiken, speciallt de med svårtigheter, som i sin tur kan öka antalet resenärer i kollektivtrafiken mot bilen. Bussen kommer lättare fram fram - och i tid. Behöver göras samhällsnyttoberäkning och då utifrån olika förhållanden, storstad, mindre städer.		Åtgärder: att en utredning tillsätts för att ta fram möjligheter att på ett miljövänligt sätt uppvärma vissa gator som är viktigt för de som går, främst de till och från kollektivtrafiken och där bussar går. att räkna på hur mycket energi det går att spara på om man värmer upp gator så att det minskar bilåkandet och gynnar kollektivtrafiken.
102	(Transport 1) Nej till höghastighetståg	Björn Idar och Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Majoriteten av våra medborgare önskar ökad punktlighet, garanterad trygghet och bekväma transporter. Detta borde kunna erbjudas till en betydligt lägre kostnad än vad en nyinvestering i höghastighetsbanor skulle innebära, med marginellt minskad restid för ett fåtal välbemedlade resenärer.		Åtgärder: För att locka fler resande att välja tåget, bör man prioritera underhåll av Sveriges hela järnvägsinfrastruktur i stället för att satsa på supersnabba tåg. Samtidigt måste alla sträckor, gamla som nya, omgående utrustas med ett enhetligt signalsystem subventionerat av svenska staten.
106	(Transport 1) Upprustning av järnvägen.	Reidun Alfvén, Berenike Alfvén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Substantiellt mer resurser till järnvägen. Avstå från att bygga höghastighetståg. Arbeta för en europeisk integrerad järnväg, Inrätta en central webbplats för bokning av resor över hela Europa.		Åtgärder: Substantiellt mer resurser till upprustning och utbyggnad av järnvägen: Drift, banor och stationer. Avstå från att bygga höghastighetståg. Prioritera nya linjer,sträckor, bättre turtäthet, barnvänlighet, pollettering, bättre turtäthet. En europeisk integrerad järnväg, Direkttåg mellan europeiska orter. En central webbplats för enkel bokning av resor över hela Europa. Nattåg.
116	(Transport 1) Stoppa höghastighetstågen!	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Självklart är minskad energianvändning bästa sättet att minska utsläppen och därmed växthuseffekten. Järnväg är en flera tusen år gammal uppfinning, fortfarande oöverträffad för energisnål transport. Men energiförbrukningen är inte noll. Enligt Jevons paradox leder lägre förbrukning till att vi totalt sett använder mer energi. Alltså: Å ena sidan sparar järnväg energi jämfört med alternativen, men å andra sidan förbrukar även järnväg energi. Och ju mer vi kör och ju fortare det går desto mer energi går det åt. Dessutom kostar det energi att bygga den. Höghastighetsbana kostar extra mycket.		Åtgärder: Jag vill att - planerna på höghastighetståg läggs i malpåse med omedelbar verkan, - berörd personal placeras om till att planera ett bättre underhåll av och gradvis utbyggnad av befintlig järnväg.
131	(Transport 1) Vänta med stora infrastrukturprojekt	Björn Idar, Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Så länge våra arbetsverktyg och fordon drivs av explosionsmotorer ger sådana projekt knappast någon miljövinst. Att använda fossila- eller biobaserade bränslen gör liten skillnad. Även om koldioxiden så småningom återupptas av växtligheten ger de senare ändå oönskade utsläpp i närtid. Någon väntetid kan vi inte unna oss.		Åtgärder: För att ha en chans att bromsa den negativa klimatutvecklingen bör större infrastrukturprojekt läggas på is tills en ny, ren energibärare har valts ut.
136	(Transport 1) Samhällsmodell för minskad bilism.	Gunnar Rydnell
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En revolution pågår för utbyte av fossilbaserade fordon till elbilar för en framtida hållbar trafiklösning. Det är hoppingivande. Men det räcker inte. Dels kommer vissa problem att återstå även med elbilar dels går omställningen för långsamt. Övergången till elbilsbaserad trafik måste ske parallellt med arbete enligt en modell för samhällsbyggnad och trafikinfrastruktur som i grunden bygger på kollektiva lösningar och där delar av privatbilismen fasas ut.		Åtgärder: Anslå medel och ge uppdrag att snabba på utvecklingen enligt en modell för samhällsbyggnad där behovet av privatbil minskar för att möjliggöra övergång till hållbara trafiklösningar och fossilfrihet. Samhället skall bygga på närhet mellan bostad, butik och arbete och på en transportinfrastruktur med större del kollektivt resande och samägande.
145	(Transport 1) Utsläppen från transportsektorn måste minska, inga fler motorvägar	Beatrice Sundberg, Stellan Hamrin, Karin Wahlgren, Jan Strömdahl, Per Schönning, Henrik Waldenström, Stefan Filipsson, Elisabeth Edsjö
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Transportsektorn står för ca en tredjedel av utsläppen av koldioxid inom Sverige. Huvuddelen av utsläppen från inrikes transporter, ca 94 %, kommer från transporter på vägar. Utan en drastisk och snabb minskning av denna trafik kommer vi inte att klara klimatmålen. Det räcker inte med tekniska lösningar och övergång till fossilfria bränslen. Transportbehovet behöver minska totalt och vägtransporterna så långt möjligt föras över till spår och sjöfart. Persontransporter med bil behöver ersättas av kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik. Byggande och planering av nya motorvägar måste avslutas.		Åtgärder: Att planeringen av nya motorvägar som Östlig förbindelse avslutas.
162	(Transport 1) Cykelvägar i den nationella infrastrukturplanen	Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Cykling står för ungefär 10% av allt resande i Sverige. Av den nationella budgeten är bara cirka en procent avsatt till cykelåtgärder. Elcyklar kommer att kraftigt öka antalet cyklister. Investeringar i cykelvägar är bland de mest lönsamma infrastrukturinvesteringarna. För varje investerad krona ger enligt en mängd undersökningar en samhällsekonomisk vinst på uppåt 20 kronor.		Åtgärder: Att interkommunala och viktigare kommunala cykelvägar ska ingå i den nationella infrastrukturplanen
163	(Transport 1) Slopad förmånsbeskattning för cykel och pendlarkort	Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att minska biltrafiken behöver olika typer av incitament införas. I stadsmiljöer gäller det att så många som möjligt åker kollektivt eller cyklar i stället för att ta bilen. Genom att ta bort förmånsbeskattning för företagscykel och pendlarkort, blir det attraktivare för både företag och enskilda att utnyttja denna typ av förmåner.		Åtgärder: Att förmånsbeskattningen slopas för företagscykel och pendlarkort.
179	(Transport 1) Bygg ett transportsystem med förnybar energi.	Birger Eneroth
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Transportsystemen för människor och gods kan samordnas bättre och effektiviseras mera med modern digital teknik. Avgiftsfri kollektivtrafik kl. 9:00 – 15.00 för främst pensionärer vore bra. Kapaciteten används bättre.		Åtgärder: Satsa kraftigt på utbyggnad av kollektivtrafiken. Effektivisera godstransporterna. Minska bilberoendet. Vi bör eftersträva lägre bilskatt och mycket högre fossilbränsleskatt. Och skatt eller hyra för bilens stora markanvändning.
186	(Transport 1) Järnvägsutbyggnad är en klimatfråga	Lena Nylund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Motionen handlar om en utbyggnad från enkelspår tilll dubbelspår mellan Gävle och Härnösand och konsekvenserna vad gäller minskade koldioxidutsläpp pga betydligt färre lastbilstransporter och minskat flygande.		Åtgärder: att sträckan Gävle-Härnösand kraftigt prioriteras så att senast 2030 har sträckan dubbelspår att att finasieringen lånebaseras att sträckan Härnösnd-Umaå före 2050 utgör en del av den nya Ostkustbanan
240	(Transport 1) Lokal kollektivtrafik 100% skattefinansierad	Martin Hedberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Kollektivtrafiken, tex Stockholms lokaltrafik och Västtrafik, finansieras idag till ca 50% med skattemedel. Resten finansieras genom biljettförsäljning av olika slag (månadskort, betalning för enstaka resor mm). Jag föreslår att den lokala och regionala kollektivtrafiken till fullo (100%) finansieras genom skattemedel.		Åtgärder: Jag föreslår att den lokala och regionala kollektivtrafiken till fullo (100%) finansieras genom skattemedel. Detta skapar möjlighet att ta bort biljettspärrar och kontrollsystem vilket ökar tillgängligheten, ökar säkerhet (tex vid evakuering) och sänker driftskostnader.
243	(Transport 1) Planering för att minska onödiga transporter	Lars Igeland
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Trafikverket och olika utredningar har vid flera tillfällen visat att det krävs en kombination av åtgärder för att nå klimatmålen i transportsektorn. Nya bränslen och överflyttning av trafik från flyg och bil till tåg och buss kan göra en del, men det totala trafikarbetet måste också minskas. Samhällsplaneringen skall verka för att minska transportbehoven. Det behövs en omprövning av idén med regionförstoring och investerngar till vägar, flygplatser, köpcentra och annat som bidrar till ökad trafik upphör. Ekonomiska styrmedel ska göra att det alltid är billigare att resa miljövänligt.		Åtgärder: Ompröva regionförstoringen Bygg kontorshotell för distansarbete Samhällsservice inom gång och cykelavstånd Inga nya vägprojekt och externa köpcentra Sluta subventionera flygplatser Höjd flygskatt Begränsa bilavdragen kraftigt Inför lastbilsskatt
258	(Transport 1) Förbättra Gävles kollektivtraffik	Las Kafey
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: ,,,		Åtgärder: ,,,
20	(Transport 2) Beslagta fordon som olagligt släpper ut för mycket CO2	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det krävs verksamma metoder för att minska Växthusgaser. Om onödiga utsläpp drabbar utsläpparens ekonomi kan det leda till att dessa utsläpp inte sker. Tomgång under lång tid och hög fart i trafiken ger mer utsläpp. För minska sådana utsläpp skulle vi kunna ge kraftiga ekonomiska påföljder. Om fordonet skulle beslagtagas och försäljas vid säg 30 km/h över hastighetsbegränsning, så skulle nog väldigt få bryta den gränsen.		Åtgärder: Stifta lagar så att fordon, som genom brottslig verksamhet släpper ut för mycket avgaser, omedelbart beslagtas och förverkas.
27	(Transport 2) Bort med momsen på cyklar	Pierre Olsson, Matti Dahlbom, Jaana Isokoski, Kerstin Magnusson, Erik Hjertén,
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Cykeln är ett klimatsmart transportmedel som borde uppmuntras. Börjar man cykla kan man i bästa fall minska på bensin- och dieselbilars utsläpp. Cykeln borde kunna fungera på kortare distanser, typ i städer och där är ju också luftproblemen störts p.g.a biltrafiken. Utsläppen av bilar på kort distans är ju också stora klimatförstörare innan motorn blir varm. Ett skäl till att uppmuntra cykling		Åtgärder: Regeringen lägger ett förslag om... att man tar bort momsen på cykelinköp och om inte det går pga regler och lagar att man subventionerar cykelinköp med minst 25%
30	(Transport 2) Ersätt skolbussarna med miljöbussar	David Thornander
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Min motion sammanfattas kortfattat med att vi bör byta ut fossilbränslen med biogas genom att börja med skolbussar för att värna miljön samt för att sätta ett bra exempel till skolungdomarna.		Åtgärder: För att förhindra mera klimatfarliga utsläpp så behöver vi byta ut våra bussar till miljövänliga bussar, men bör främst börja med skolbussarna. Detta kan vara dyrt men det lönar sig i längden, så det är mer som en investering som resulterar i en billigare kollektivtrafik samt ett steg närmare en bättre miljö. Detta kommer även vara ett väldigt bra exempel till våra studerande ungdomar när de väx
41	(Transport 2) Samordnad tågtrafik inom EU (Vinnande motion)	Bo Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige bör arbeta för att EU etablerar en myndighet för samordning av den europeiska järnvägstrafiken och långsiktigt arbetar för dess effektivisering och konkurrenskraft.		Åtgärder: Att Sverige verkar för - att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU. - att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder. - att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken
43	(Transport 2) Finansiellt stöd till utbyggnad av tankstationer för vätgas	Björn Idar, Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige har i dag 33 elbilar försörjda av ett vätgas-bränslecell-elsystem. Saknas en infrastruktur av tankställen för vätgas hämmas produktion och försäljning av dessa rena fordon vars enda utsläpp är värme och vattenånga.Tankningstiden 3-5 minuter kan ge en körsträcka på 60-80 mil med elmotorer. Sammanlänkningen av Skandinavien med Sydeuropa pågår i den långt framskridna EU-satsningen "European Union Hydrogen Highway", med drygt 60 redan färdigställda tankstationer.		Åtgärder: Svenska staten uppmanas att snarast möjligt börja subventionera utbyggnaden av tankstationer för energibäraren vätgas (hydrogen), i första hand till bränslecellsutrustade elfordon. Detta är en nödvändig åtgärd i förverkligandet av en fossilfri fordonsflotta. Dessa elfordon bör erbjudas samma ekonomiska fördelar som fordon med batterikoncept.
63	(Transport 2) Syntetiska biodrivmedel ur energi från skogsbruk och jordbruk	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Syntetiska biodrivmedel har potential på flera sätt; De fungerar i existerande fordon ute i samhället. De är ofta renare och mindre giftiga än råoljebaserade drivmedel, och de ger därför renare avgaser. Om användningen av råolja (fossil energiråvara) ska minska snabbt, så behövs drivmedel framställas, som fungerar praktiskt i de fordon som redan finns ute i samhället, inklusive biodrivmedel till flyget.		Åtgärder: För att underlätta framväxten av syntetiska drivmedel som framställs ur skog och ur skogsavfall och ur jordbruksavfall, så bör det finnas mer stöd till såväl forskning som till att bygga småskalig provproduktion som kan skalas upp; S.k. Pilotanläggningar.
77	(Transport 2) Minska utsläppen av växthusgaser från Sjöfarten	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sjöfarten använder i huvudsak råoljebaserade drivmedel, t.ex. marin gasolja (MGO) eller tung bunkerolja (heavy fuel oil, HFO). För lokal och regional sjöfart är eldrift ihop med batterier ombord en möjlighet. Detta bestämmer Sveriges Regering och Riksdag över. För internationell sjöfart bör eldrift i städers närområden kombineras med att oljor framställda ur avfall används. Sverige kan påverka internationell sjöfart via FN-organet IMO. Mer varor bör produceras lokalt / regionalt. Då minskar den globala sjöfarten.		Åtgärder: Flera åtgärder behövs. För lokal och regional sjöfart är eldrift ihop med batterier ombord en möjlighet. I känsliga vatten kunde det vara ett lagkrav. För internationell sjöfart bör eldrift kombineras med att oljor framställda ur avfall används. En minskar världshandel ger mindre global sjöfart.
86	(Transport 2) Solceller på buss-tak	Gertrud Brorsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det har gjorts något litet försök med solceller så bussen alstraar sin egen energi. Nu tid för en ordentlig satsning. Elbuss finns nu.		Åtgärder: att pröva ett projekt om att utveckla el-bussar som drivs på solceller.
105	(Transport 2) Cykelerfarenhet krävs för körkort	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I ett fossilfritt Sverige måste mycket av transporterna ske med utsläppsfria fordon. Cyklar blir ett mycket större inslag i trafiken, och därför krävs en större förståelse från övriga trafikanter för cykelns speciella behov. Det bästa sättet att åstadkomma det är att de som kör andra fordon själva har cykelerfarenhet.		Åtgärder: Jag vill att - Sverige inför en lag att alla som vill ta körkort för motorfordon måste ha dokumenterad cykelvana, t.ex. daglig användning i ett år. Undantag görs för dem som pga funktionsvariation inte kan cykla.
108	(Transport 2) Motverka satsningar på biobränsledrivet flyg	Dan Baeckström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det finns en utbredd tro bland våra politiker på att vi kan upprätthålla eller öka flygandet jämfört med dagens nivå genom att använda biobränslen. Detta är rent önsketänkande utan grund i fakta. Risken är uppenbar att denna vanföreställning leder till beslut som förvärrar läget vad gäller såväl utsläpp som biologiska kolsänkor och kollager. Innan sådana beslut tas bör riksdagen åtminstone tillfråga Naturvårdsverket om realismen i tanken på biobränsleflyg.		Åtgärder: Undvik alla åtgärder som gynnar användning av biobaserade flygbränslen, möjligen med undantag av åtgärder kopplade till kraftiga reduktioner i det totala flygandet. Om riksdagens politiker tror att biobränslen kan göra flygande på dagens nivå hållbart bör de begära in ett yttrande från Naturvårdsverket för att få en faktabaserad bild av läget.
109	(Transport 2) Planera för miljövänligare godstransporter	Sigbritt Nordlund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige ska minska transportsektorns klimatutsläpp med 70 procent till år 2030. Miljömålsberedningen (2016) trodde 80 procent är möjligt. Men utsläppen från vägtrafiken ökar! Den tunga fossildrivna godstrafiken kommer inte att kunna förändra sig själv. Det är nödvändigt med statlig samordning och politiskt ansvarstagande för en stor och komplicerad samhällsfunktion. Mycket har diskuterats, en del har prövats i liten skala. Nu finns ingen väntetid kvar. Beslut måste fattas om elektrifiering av vägar och fordon, nya järnvägssträckor, båttransporter och allt som kan vända utvecklingen rätt.		Åtgärder: Att regeringen snarast tar fram underlag för hur de tunga fossildrivna transporterna kan göras mindre klimatpåverkande. Att en tidsplan för sådana åtgärder tas fram och att finansiering och styrmedel för dess genomförande presenteras.
121	(Transport 2) Flyghöjd och flyghastighet	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Trafikflygets inverkan på klimatet beror på dels mängden bränsle som används, dels på de så kallade höghöjdseffekterna då kondensstrimmorna efter planet förstärker växthuseffekten. Bränsleförbrukningen kan sänkas kraftigt genom att hastigheten sänks, men också genom att planet flyger på lägre höjd eftersom stigningen tar en stor del av totala förbrukningen, speciellt på korta flygningar. Höghöjdseffekten nära nog fördubblar flygets klimatpåverkan idag. Denna effekt kan sänkas radikalt genom att flyget går på lägre höjd.		Åtgärder: Jag föreslår att - Regeringen inför ett tak eller högsta höjd för civilt flyg över Sverige, - Regeringen inför hastighetsbegränsningar för civilt flyg över Sverige, - Regeringen driver att dessa begränsningar införs i hela Europa och slutligen globalt.
124	(Transport 2) Subventioner på biljettpriset för inrikeståg	May Hylander, Evelina Jörhov, Jasmine Askne
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Idag är det många som väljer att flyga inom Sverige. Detta trots att det finns en ökad medvetenhet om klimatförändringarna samt välfungerande tågtrafik på samma sträckor. En förklarande faktor till detta tror vi är att det kan vara mycket billigare att flyga än att åka tåg. Vi föreslår därför att riksdagen tar beslut om att införa subventioner på biljettpriset för inrikeståg, detta för att uppmuntra färre flygresor inrikes. Förslagsvis kan detta i längden finansieras genom att parallellt höja flygskatten och därigenom både öka statens intäkter samt ytterligare bidra till omställningen.		Åtgärder: Vi föreslår att riksdagen tar beslut om att införa subventioner på biljettpriset för inrikeståg, detta för att uppmuntra färre flygresor inrikes. Förslagsvis kan detta i längden finansieras genom att parallellt höja flygskatten och därigenom både öka statens intäkter samt ytterligare bidra till omställningen.
138	(Transport 2) Inför tågpremie på statliga myndigheter	Jim Werngren
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Svenska myndigheter måste vara med och bidra med ordentliga utsläppsminskningar. Kraftfulla målsättningar för att minska utsläppen från flygresor vid statliga myndigheter är nödvändigt. Folkhälsomyndigheten, med 500 anställda, har verksamheter i Solna och Östersund och ligger på femte plats av 180 myndigheter vad gäller högst utsläpp från korta flygresor. För att göra resandet hållbart har Folkhälsomyndigheten som första myndighet infört en bonus för den som väljer tåg vid tjänsteresor (detta utan att fördyra resandet). Modellen bör införas i alla statliga myndigheters reseavtal.		Åtgärder: Tjänsteresor med flyg vid statliga myndigheter genererar 100 000-tals ton CO2 årligen. När verksamheter inom myndigheterna dessutom utlokaliseras på olika orter, genom olika arbetsmarknadspolitiska beslut, blir konsekvensen oftast ökat resande med flyg mellan orternas kontor. Jag föreslår att en tågpremie, likt bonus-malusmodell, införs för att främja tjänsteresor med tåg istället för flyg.
141	(Transport 2) Ge Sveriges regering uppdrag att åter öppna upp för nattåg till Europa	Kerstin Sagström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det är dags att återigen införa natttågsförbindelser från Sverige till Europa för att enkelt och smidigt kunna ta sig i första hand till stora städer som ligger i Tyskland Belgien och Nederländerna. Detta ger tåget, föutom viktiga klimatsparande åtgärder, en stark konkurrenskraft då man oftast slipper långa anslutningstider ofta kommer direkt till målet, sparar tid vid sömn och pengar för att undslippa bokning av 1-2 hotellnätter På tåg finns dessutom möjlighet att använda wifi vilket ännu inte är möjligt på flygresa.		Åtgärder: "Att regeringen ger SJ i uppdrag att återinföra nattågsförbindelser till större städer i Europa och tillför SJ nödvändiga medel för detta." Eftersom SJ är ett statligt företag med ett avkastningskrav, så måste den här typen av åtgärder dels ske via ett uppdrag från regeringen och även medel finnas för genomförande
149	(Transport 2) Eldrivna propellerplan	Björn Idar, Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Gårdagens fula ankunge, vätgas, kan bli framtidens vita svan som seglar stolt bland molnen. Flera stora företag som Boeing och Easy Jet har börjat satsa på eldrivna mindre flygplan försörjda av detta lätta bränsle. Allting börjar småskaligt men möjligheterna är oändliga.		Åtgärder: Satsa på forskning kring- och satsning på eldrivna propellerflygplan
160	(Transport 2) Flyget ska ha priser som motsvarar utsläppen av växthusgaser.	Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö, Björn Idar
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vårt flygande kommer med nuvarande utveckling att orsaka lika stora utsläpp 2040 som alla andra utsläpp tillsammans, om åtgärder genomförs som innebär att vi klarar målen i det klimatpolitiska ramverket. Redan idag orsakar svenskars flygande – nationellt och internationellt - lika stora utsläpp som all personbilstrafik i landet. Då inga enkla lösningar finns på kort och medellång sikt – biobränsle bör användas till andra ändamål – behöver insatser sättas in som minskar flygandet, samtidigt som medel från prispåslag för flyget används för insatser som minskar utsläppen inom andra områden.		Åtgärder: Att stora påslag görs på flygpriserna baserat på flygets klimatpåverkan och att de medel som dessa påslag ger, används till åtgärder som ger störst minskning av växthusgasutsläpp. Att Sverige verkar för att denna princip även tillämpas inom EU.
161	(Transport 2) Differentierad avståndsbaserad skatt för lastbilar	Roger Bydler, Lena Frändberg, Elisabeth Edsjö, Björn Idar
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Lastbilstrafiken står för i storleksordningen en tredjedel av vägsektorns utsläpp. De prognoser som Trafikverket gjort visar att lastbilars andel av godstrafiken kommer att öka, vilket leder till ytterligare ökade utsläpp. Godstransportoperatörerna betalar banavgifter, sjöfarten betalar farledsavgifter medan åkerierna fritt brukar vägarna. Dessutom orsakar lastbilstrafiken vägslitage i en helt annan utsträckning än personbilar och som kostar miljardbelopp.		Åtgärder: Att en differentierad avståndsbaserad skatt, s.k. vägslitageskatt, införs för lastbilstrafiken
164	(Transport 2) Flygresors utsläpp ska anges	Roger Bydler, Elisabeth Edsjö
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Flyget är en stor och ökande utsläppskälla av växthusgaser. Svenskars flygresande stod år 2014 för en ungefär lika stor klimatpåverkan som allt bilresande i Sverige. Det är främst det internationella flygandet som orsakar de stora utsläppen och vi har en tendens att flyga till destinationer allt längre bort. Flygets höghöjdsutsläpp av vattenånga och kväveoxider står vid internationella flygningar för nära hälften av flygets totala klimatpåverkan. Ska vi kunna bidra till att Parisavtalets klimatmål klaras behöver flygandet minska. Påverkan på människors beteende är här sannolikt avgörande.		Åtgärder: Att de utsläpp en flygresa genererar – inklusive höghöjdseffekter – ska anges i all reklam som innehåller flygresor, på bokningssajter och flygbiljetter.
198	(Transport 2) Klimatväxling och klimatkompensering på flygresor	Belén Camarero del Río
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Om Sverige skall uppnå målet att bli ett av världens första fossila välfärdsländer måste starkare och tydligare åtgärder vidtas för att minska flygresor och framförallt utrikesflygningar. Inför lagkrav för klimatväxlingsprogram för alla företag, kommuner, regioner och organisationer i Sverige. Förstärka forskningsarbetet kring biodrivmedel för inrikesflygningar [1]. 1. http://fossilfritt-sverige.se/pa-gang/utmaning-klimatvaxlingsprogram/		Åtgärder: Om flyg inte kan undvikas av privatpersoner och företag ska tydliga krav för klimatkompensering och klimatväxlingsåtgärder införas. Det behövs ett politiskt beslut kring att konstruera ett system som ger en tydlig effekt. Ett alternativ är att klimatkompensera via certifierade projekt, som exempelvis Plan Vivo eller Gold standard.
207	(Transport 2) Staten måste sluta subventionera flyget!	Moa Lindholm
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Se nedan.		Åtgärder: Jag vill: - att regeringen plockar bort möjligheten för flygbranschen att göra skatteavdrag på bränsle-, koldioxid- och energiskatter.
221	(Transport 2) Höj dieselskatten till samma nivå som bensinskatten	Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Beskattningen av dieselbränsle är lägre än motsvarande skatt på bensin. Detta skatteundantag kostar staten mer än 8 miljarder årligen. En likformig beskattning av diesel och bensin i relation till energiinnehållet i respektive bränsle skulle göra att dieselbilar betalade en större andel av sina miljökostnader samtidigt som bränslebeskattningen blev teknikneutral och mindre snedvridande.		Åtgärder: Att riksdagen fattar beslut om att höja energiskatten för diesel till samma nivå som energiskatten för bensin, vilket i dagsläget innebär en skattehöjning med minst 1,37 kr per liter jämfört med i dag.
223	(Transport 2) Agera för att införa 25% moms på flygresor och reklam för utrikes flygresor	Jan-Olof Strindlund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Flyg- och resebranschen är ansvariga för stora utsläpp som bidrar till jordens uppvärmning. Båda verksamheterna bör betala moms, avgifter och reklamskatt som motsvarar dess miljö- och klimatpåverkan.		Åtgärder: - Agera genom EU och FN för att det ska bli möjligt att lägga moms på utrikes flygresor. - Höj flygskatten för utrikes resor så att den motsvarar skatter/avgifter som gäller för bilar. - Inför 25 % reklamskatt på propaganda, lockelser och reklam för utrikes flygresande. - Inför 25 % moms också på resebranschens övriga försäljning.
228	(Transport 2) Laddning elbil på arbetsplats	Jonas Råsbäck
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att underlätta och minska kostnaden för arbetsgivaren som vill sätta upp laddstolpar till elbilar bör förmånsvärdet slopas.		Åtgärder: Slopa förmånsvärdet vid laddning hos arbetsgivare
233	(Transport 2) Bostadsrättsföreningar får inte hindra elstolpar	Jonas Råsbäck
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Flera bekanta har i bostadsrättsföreningar hindrats från att köpa elbil eftersom de vägrats sätta upp laddstolpe på sin egen garageplats. Detta tycker jag behöver ändras om inte teknisja hinder föreligger och elbilägaren själv står för kostnaden.		Åtgärder: Bostadsrättsföreningar hindrar många potentiella elbilskunder genom att förbjuda laddplats på egen parkeringsplats vilket hindrar inköp av laddfordon.
259	(Transport 2) Utveckla kollektivtrafik i glesbygden	Sigrid Söderberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I glesbygder kör man mest bil i hela Sverige. Detta har en direkt påverkan på miljön då otroligt mycket avgaser per person släpps ut i onödan, som man skulle kunna minskat eller helt och hållet undvikit genom att göra det möjligt för folk i glesbygder att ta lokaltrafik som bussar eller helst av allt: tåg. Kolmonoxid är tillexempel direkt giftigt och därmed skadligt, vilket är en av de gaser som avges från förbränningsdrivna bensinmotorer. Till dessa skadliga utsläpp hör även andra ämnen och då en personbil förbrukar bensin på en kilometer ca 80 g som förvandlas till ca 300 g avgaser.		Åtgärder: Förslag/Ideer till hållbarare lösning Glesbyggsinvånarna får hjälp av tillhörande kommun att arrangera olika samåkningar så att mindre sträckor behöver åkas av enstaka personer. Landstinget och staten ser över buss och/eller tågtrafiken och arbetar för att framförallt tåg ska gå att ta sig runt med mer frekvent.

Livsstil (15 motioner) [Dölj]

Nr ↓	Rubrik	Motionär
24	Märk produkter vid källan för resurssnål och miljövänlig avfallshantering	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Ett stort hinder för att nå en cirkulär användning av jordens resurser är att blandningen av olika material i produkter är okänd. Ett krav på tydlig märkning vid produktionen skulle ge produkter, som avsevärt lättare sorteras i behandlingsbara fraktioner när produkterna lämnas som avfall. EU skulle kunna ge ett sådant tillägg till det redan existerande avfallsdirektivet och då även gälla för importprodukter.		Åtgärder: Inför genom lagstiftning krav på att alla konsumentprodukter märks så att de lätt kan avfallssorteras för återvinning av innehållet och dess resurser.
29	Palmolja i innehållsförteckningen	Saga Lennskog
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att göra det enklare för den enskilda konsumenten att göra medvetna val så bör det stå i innehållsförteckningen vad en produkt innehåller, speciellt om det är ett ämne som påverkar klimatet negativt. Idag är det svårt att veta vad en produkt innehåller om man inte är väldigt insatt.		Åtgärder: Innehållsförteckningen för skönhetsprodukter och rengöringsmedel skall skriva ut att det använts palmolja för att tillverka produkten.
59	Återupptagande och utbyggnad av tåg och båtförbindelser inom Europa	Lena Pårup, Gerd Johnsson-Latham, Magnus Ivarsson, Inger Lindberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Förbindelser som lagts ner ca 1990-2010: Nattåg Stockholm-Hamburg Nattåg Stockholm-Oslo Nattåg Stockholm-Göteborg-Halmstad-Helsingborg Nattåg Stockholm-Köpenhamn Nattåg Stockholm-Trondheim Nattåg Malmö-Berlin (året runt) Nattåg Malmö-Prag-Budapest Nattåg Köpenhamn-Göteborg-Oslo Båt Göteborg-London Båt Stockholm-St Petersburg Förbindelser som lagts ner ca 2010-2015: Nattåg Köpenhamn-Schweiz (Basel) Nattåg Köpenhamn-Amsterdam Nattåg Köpenhamn-Paris Nattåg Stockholm-Storlien/Duved/Åre (året runt) Båt Göteborg-Kristiansand-Newcastle Båt Göteborg-Kristiansand Biltåg Hamburg-Wien/Basel/Cannes		Åtgärder: Föreslagna åtgärder Göra det möjligt att välja tåg/båt i stället för flyg/bil genom: * Att återuppta och bygga ut tåg och båtförbindelser i Sverige och Europa. * Att det blir pålitligare och enklare att ta tåg/båt. *Att införa principen förorenaren betalar, vilket skulle göra tåg/båt konkurrenskraftiga i förhållande till flyget.
61	Ransoneringssystem för nöjesresor med flyg	Thomas Engdahl
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Varje svensk medborgare får ett "ransoneringskort" (kan ligga digitalt knutet till passet) och utfärdas med 5 eller 10 års intervaller. Exempel: Anta att man får en kvot resor lagrat i passet att användas inom 10 år. Om kvoten utgörs av 10 flygresor tur och retur huvuddestinationen plus eventuella inrikesflygresor (för att nå huvuddestinationen) så står det var och en fritt att fördela dessa resor under de tio åren. Ex. Resa mellan Arlanda och Cancun (Mexico) räknas som 1 flygresa tur och retur även om resan inte är direktflyg utan kräver flera byten för att nå huvuddestinationen.		Åtgärder: Införa ett allmänt ransoneringssystem för nöjesresor med flyg. Varje svensk medborgare tilldelas en kvot flygresor att fritt använda sig av. Dessutom information som upplyser om den skadliga effekt på planetens klimat och i förlängningen på oss människor som ökningen av koldioxid har.
73	Förbjud direktreklam i pappersformat	BirGitta Tornérhielm, Janine O'Keeffe, Elisabeth Lundqvist, Becka Le Moine, Karin Nilsson Jungermann
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Förbud för pappersreklam är ett effektivt sätt att nå klimatmålen enligt Sveriges klimatlag (2017:720)		Åtgärder: Vi föreslår att direktreklam i pappersformat förbjuds i Sverige med effekten att minska konsumtionen och därmed också dämpa produktionsbehovet.
134	En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp (Vinnande motion)	Magnus Ivarsson, BirGitta Tornérhielm, Gerd Johnsson-Latham, Inger Lindberg, Lena Pårup
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Den globala medel- och överklassens ständigt ökande flygande bidrar på ett oacceptabelt sätt till den globala temperaturhöjningen. Om denna utveckling inte bryts kommer detta att få katastrofala konsekvenser. Att vänta på nya, ännu oprövade lösningar som ska ersätta dagens växthusgasintensiva teknik är inget alternativ då utsläppsminskningen behöver ske i rask takt. Därför föreslås en kombination av åtgärder för att påverka människors livsstil i form av ökad beskattning, lagstiftade restriktioner och riktad information om konsekvenserna av flygets växthusgasutsläpp.		Åtgärder: - Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande. - Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle. - Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp. - Stopp för subventioner till flyget. - Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.
135	Skärpta återvinningsmål ett första steg mot ökat återbruk och hållbarhet	Magnus Ivarsson, Gerd Johnsson-Latham, Lena Pårup
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Våra nationella mål för återvinning är, i flera fall, satta under de mål för återvinning som redan uppnåtts. För att stimulera en utveckling mot ökad återvinning och hållbarhet behöver vi mål som driver på utvecklingen och stimulerar till hållbart agerande. I motionen föreslås att regeringen ger i uppdrag till lämplig myndighet att utreda dessa och relaterade frågor.		Åtgärder: Att lämplig myndighet uppdras att: - formulera nya återvinningsmål satta över de nivåer som (faktiskt) redan uppnåtts - skapa en långsiktig plan för stegvis höjning av målnivån - utreda hur ökad återvinning av plastförpackningar kan uppnås genom att producentansvaret skärps i lagstiftning
152	Minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser !	Eva Bexell, Margareta Falk, Ann Helleday, Ann-Mari Hofsten, Kristina Salén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En minskning av de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser är nödvändig snarast . För att nå Parisavtalets mål måste vi i Sverige få ner våra utsläpp från nuvarande dryga 10 ton per person och år till 2 ton. För att nå det målet måste vi ändra våra vanor. Naturvårdsverket hat bra information om klimatet men den når bara ett fåtal. Informationen måste spridas och utformas så att den når ut till fler och hjälper människor att minska sina utsläpp. Även ekonomisk styrning och ransoneringar behövs. Det MÅSTE löna sig att leva klimatvänligt.		Åtgärder: Vidta åtgärder för att skapa motivation för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom information och politik ! Uppdra åt Naturvårdsverket att ge information om hur var och en kan minska sina utsläpp ! Förbered för att införa mer ekonomiska styrmedel och ransoneringar som gynnar en klimatvänlig livsstil.
155	Kortare arbetstid för klimatet	Göran Hådén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Kortare arbetstid behöver lyftas som en viktig klimatfråga. Pga rekyleffekten är kopplingen mycket stark mellan högre löner och högre klimatpåverkan. Vi måste därför välja mer fri tid istället för mer pengar, samt komplettera med reformer som gör att låginkomsttagares ekonomi inte försämras. Det kan göras på flera sätt, har gjorts förr och har stort stöd i opinionsundersökningar. Att ändra arbetstidslagen är inte hela lösningen, men det är en konkret reform riksdagen kan rösta igenom som kan påverka normer för alla.		Åtgärder: att ändra arbetstidslagen så att normalarbetstiden räknat per vecka minskar med en timme redan 2019, och sedan ytterligare en timme varje år nästa mandatperiod, så att vi valåret 2022 når 36-timmarsvecka
165	Reklamfritt på nätet	Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De dominerande nätbaserade företagen som Google, Amazon, Facebook m.fl. får merparten av sina intäkter från reklam de säljer. Reklamen har blivit allt mer individanpassad utifrån de profiler företagen tar fram från våra sökningar och inlägg via deras plattformar. Vi har alltså ingen möjlighet att själva välja vilken reklam vi vill ta del av. Många vill över huvud taget inte få reklaminslag när de går ut på nätet.		Åtgärder: Att ingen nätbaserad reklam får riktas till enskilda individer utan deras godkännande. och att överträdelser ska ge "drabbade" individer rätt till skadestånd.
225	Reduce CO2 emissions for children undertaking sport	Janine OKeeffe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: '"A huge amount of Norwegian kids are doing sports, so we have very broad recruiting base, and our top sports programs and our kids are very closely connected in our system," Ovrebo said. "They can compete, but we don't make like No. 1, No. 2, No. 3 before they're in their 13th year. We think it's better to be a child in this way because then they can concentrate on having fun and be with their friends and develop.' https://www.usatoday.com/story/sports/winter-olympics-2018/2018/02/18/norway-dominating-2018-winter-olympics-medal-count/350369002/		Åtgärder: -support research and development of children's sports bags so that they can take public transport to training and matchs. -support clubs with the cost of the bags for clubs who use public transport for children who play sport.
227	Sweden Sing for the Climate	Janine OKeeffe, Samuel Jarrick
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Other resources: https://www.youtube.com/watch?v=1aITLKyZhS0&feature=youtu.be https://www.facebook.com/nic.balthazar http://singfortheclimate.com/		Åtgärder: -att spela in en svensk/engelsk version av klimatsången Sing for the Climate, med skolklasser, kändisar, och deltagare på Klimatriksdagen. -each and every government level will open their meetings with a Sing for the Climate
232	Arbeta för klimatsmarta livsstilar och visa att det ger bättre liv	Gerd Johnsson-Latham, Lena Pårup, Inger Lindberg, Magnus Ivarson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vi 10% rikaste i världen förleds genom livsstilsmagasin, reklam och politiska partiers "plånbokstänkande" att se välfärd som en fråga om konsumtion, trots att vi materiellt sett har det vi behöver. Vad vi INTE har som en följd av ensidigt materiellt fokus är en planet som klarar klimatförändringar och goda liv för framtida generationer, med ren luft, rent vatten, mindre gifter och god hälsa. Sverige bör genom seminarier, studier, forskning mm bli världsledande i att visa hur den rikare delen av jordens befolkning måste ta ansvar för framtiden, för ett paradigmskifte och hållbar välfärd.		Åtgärder: Vi föreslår att - regeringen tar olika initiativ för att bli världsledande i att möta klimathoten och visa att omställning inte behöver innebära mindre välfärd. De kan tvärtom genom att inriktas på klimatsmarta prioriteringar säkra centrala och bestående aspekter av välfärd som mindre växthusgasutsläpp, ren luft, rena hav, rent vatten, giftfri mark, minskad stress, mindre ohälsa mm.
249	Jämställdhet i hållbara infrastruktursatsningar och samhällsplanering	Gerd Johnsson-Latham, Magnus Ivarsson, Lena Pårup, Inger Lindberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det krävs åtgärder för en jämställd och hållbar samhällsplanering som uppmärksammar könsspecifika skillnader som t ex visar att bilburna rikare män står för den största andelen utsläpp och föroreningar. Utformningen av skatter, subventioner och investeringar som rör i infrastruktursatsningar och samhällsplanering bör inte gynna denna grupp utan folkflertalet. Grundprincipen bör vara den som antogs vid FN:s världskonferens i Johannesburg 1992 om befolkning och utveckling som anger att det är förorenaren som ska betala.		Åtgärder: Riksdagen bör - stoppa skattelättnader till personer med tjänstebil; oftast män och istället subventionera god kollektivtrafik, som i högre grad används av kvinnor, unga och äldre. - i likhet med bl a UK bör Sverige i all planering av boende, arbetsplatser och andra samhällsfunktioner arbeta för att "mobilitet" inte primärt ger ökad valfrihet och välfärd åt bilburna (automobila) utan åt alla.
260	Certifierad Palmolja	Emili Nohrén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Om staten ger ut mer information till medborgare gällande palmoljeproduktionen och skillnader mellan certifierad palmolja och icke certifierad skulle det kunna påverka deras syn på livsmedlen de köper. I och med detta startas en process som med tidens gång kan leda till minskat inköp av produkter med icke certifierad palmolja. Informationen kan användas för att uppmuntra affärer och företag att tänka över deras inköp av produkter och rikta in sig mer på certifierad palmolja.		Åtgärder: Starta en process där staten ger ut mer information gällande utvinning av palmolja och dess konsekvenser. Svenska affärer ökar inköpet av livsmedel och produkter med certifierad palmolja.

Mat, jordbruk (27 motioner) [Visa]

Skog, mark och vatten (18 motioner) [Dölj]

Nr ↓	Rubrik	Motionär
25	Klimatförändringarna kräver ändringar i skogsbruket	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning:		Åtgärder: Vi vill att Riksdag och Regering snarast initierar förändringar i regler runt skogsbruk och skogsanvändning, så att - allemansrätten begränsas mha licens, på samma sätt som jaktlicens eller fiskekort - lagar som styr skogsbruket revideras med avseende på klimatförändringar - brandskyddet utvidgas och brandkårerna förstärks
32	Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv	Christer Borg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Småskaliga vattenkraftverk under 1,5 MW effekt ska i första hand avvecklas för att uppnå god eller hög ekologiskt status. Vattenkraftverk över 10 MW effekt sak i första hand miljöanpassas genom minskad korttidsreglering, ekologiska flödesmodeller och där möjligt fiskvägar för upp- och nedströms vandring. Alternativa lagrings- och elnätsregleringssätt är t.ex syntetiskt svängmassa som ersätter vattenkraftens systempositiva effekter på sekundskala. Styrning av konsumentsidan ger färre effektbehovstoppar och minskad elanvändning.		Åtgärder: * Vattenkraft måste miljöanpassas fullt ut, oavsett storlek eller betydelse för elnätsreglering. * Nya sätt att producera och lagra elenergi måste ges ökat forskningsstöd. * Ekosystempåverkan måste minimeras och alternativa produktionsformer med mindre ekosystempåverkan utvecklas. * Ökat stöd till och implementering av elreglering på konsumentsidan.
51	Skogsindustrin och dess forskning med produktutveckling	Lena Wallin, Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Skogen kan vara till stor nytta för oss, både där den står och i produkter som är långlivade. Skog ska dock inte brinna, då det leder till koldioxidutsläpp. Att utveckla engångsprodukter som ska ersätta t.ex. engångsprodukter av plast, är både slöseri med materialet, energin som behövs, orsakar koldioxidutsläpp och bidrar som alla andra engångsprodukter till nedskräpning. Och förstör skog.		Åtgärder: - styr bort forskningen på produktutveckling som går till engångsprodukter - styr forskningen mot långlivade produkter som ej hamnar till förbränning i avfallshanteringen - ge skogsforskning och övriga producenter i uppdrag att utveckla återbruk av träbaserade produkter, från virke till möbler
52	Skog ska ej gå till bioenergi	Lena Wallin, Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vi har börjat se skog och produkter därifrån, som den nya oljan. Och på sätt och vis är det så. För när skog brinner frigör även den koldioxid. Detta varnar idag forskarna för. Vi måste då reagera och förhindra att vi släpper ut koldioxid i en omfattning som skog och mark ej kan binda.		Åtgärder: - beräkningar på hur mycket koldioxid som kommer frigöras genom Sveriges satsningar på bioenergi ska redovisas. - bioenergi från skog skall endast göras från restprodukter - bioenergin ska ha krav på minimum av koldioxidutstläpp motsvarande biogasens prestanda - alternativt ska all bioenergi ha koldioxidskatt
56	Mer lövträd i skogen för klimatet och den biologiska mångfalden	Kristina Bäck, Stig-Olof Holm
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Riksdagen bör införa incitament som ger större variation i skogsbruksmetoderna så att blandskog och lövträd gynnas och naturlig föryngring får ske på fler ställen i Sverige. Skogsvårdslagens paragraf 6 ska justeras för att främja löv- och blandskog. Då ökar både skogens motståndskraft mot klimatförändringar och den biologiska mångfalden (3,5).		Åtgärder: 1. Riksdagen bör införa incitament för att främja naturlig föryngring av blandskog efter avverkning. Exempelvis så kan rönn, björk, asp, ek, bok, och sälg föryngras där dessa arter fanns naturligt tidigare. Detta för att klimatsäkra skogen, främja biologisk mångfald och bidra med fler ekosystemtjänster 2. Skogsvårdslagen bör justeras, förslagsvis paragraf 6, där en ny text om detta kan införas.
65	Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Biomassa har tagit sitt kol från atmosfären genom att binda CO2. Om biomassa omvandlas till kol(C), och kolet grävs ner i mark som odlas, så blir kolet kvar där i flera tusen år. Biokol är alltså en "carbon capture andstorage"-teknik (CCS). Överallt kan biomassa växa, och överallt finns mark/jord. Jorden blir bördigare dessutom. Då biomassa => biokol med olika processer, så bildas samtidigt energirik gas. Den kan förbrännas och ge värme och el som ersätter fossil energi.		Åtgärder: Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start. Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts" carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring.
100	Ersätt plast med biokompositer	Christina Hansson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Biokompositer hävdar sig väl i konkurrensen med plast inte minst när det gäller egenskaper. Idag kan ekologisk plast tillverkas av hampa och mjölksyra. Biokompositer är helt nedbrytbara. Användningen av plast måste minska. Utvecklingen kan drivas i rätt riktning genom lagstiftning.		Åtgärder: Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar Satsa pengar på bioraffinaderier Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning Undvik att blanda olika plastsorter efters
114	Hur skapas effektiva kolsänkor, dvs hur fås CO2 bort från atmosfären?	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det hävdas ofta nuförtiden att "skog" är en kolsänka. Ja, men är skog på en bit mark den effektivaste kolsänkan på lång sikt? Träd blir gamla, slutar att växa och ta upp koldioxid (CO2) från atmosfären. Ett sätt att ha maximalt upptag av CO2 på en bit mark är att låta träd växa, omvandla träden till biokol och gräva ner biokol i jordbruksmark. Andra effektiva metoder finns också, utomlands.		Åtgärder: Sveriges regering och riksdag borde utreda vilka typer av "kolsänkor" som finns, hur effektivt de tar bort koldioxid från atmosfären, och vad de kostar. Då kunde vi röra oss från tyckande och fördomar mot fakta. Det vore väldigt önskvärt.
126	Ändrad inriktning för Sveaskog	Oscar Magnusson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det skogsbruk som bedrivs i Sverige är nästan enbart kalhyggesbruk. Skogsnäringen pekar på att det är klimatsmart att öka uttaget av träråvara. Men forskningen visar att utsläppen av växthusgaser i samband med kalhyggesbruk är stora, så stora att det inte är givet att det är klimatsmart att tanka bilen med biodrivmedel baserat på skogsråvara. Nuvarande skogsbruk är också en katastrof för den biologiska mångfalden. Detta tillsammans gör att vi måste ändra inriktningen på svenskt skogsbruk. Lämpligt är då att börja med statens eget skogsbolag, Sveaskog.		Åtgärder: Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet. Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort. Avverkningar enligt gängse modell med kalhyggen ska helt undvikas. Om avverkningar ska göras ska det ske med plockhuggning, i enlighet med den så kallade Lübeckmodellen.
128	Främja odling och förädling av biologiska industriråvaror	Mari Elfving, Susanne Gerstenberg, Kurt Hansson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Idag är naturliga och biologiska produkter dyrare än de mindre hållbart massproducerade av icke nedbrytbara material. Dessa material stöds även genom dagens byggregler. Detta försämrar genomslagskraften av biologiska material. Genom att premiera andra mer hållbara material för renovering och nybygge skulle marknaden kunna stimuleras. Efterfrågan av naturmaterial påverkas av den nuvarande låga prisbilden på ?konventionella? byggmaterial. Stöd för produktion av biologiskt nedbrytbara produkter skulle stimulera tillväxten för jord- och skogsbruk regionalt till gagn för klimat och ekonomi.		Åtgärder: Subventionera val av miljömässigt hållbara fibrer såsom industrihampa inom byggindustrin för att överbrygga det kostnadshinder som idag finns för entreprenörer och självbyggare. Hjälp igång regional eller lokal produktion av hållbara material som tillgodoser ?sin? regions behov av fibermaterial för minskade transporter.
132	Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark	Stig Sörlin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige består av ett gigantiskt, biologiskt utarmat hygge där vi planterat tall och gran. I Norrbottens län finns de sista spillrorna av orörda urskogar ännu kvar. De har aldrig planterats och de har fått formas sedan istiden. En genbank för framtiden. Vi måste bygga upp och stärka biologisk mångfald och stoppa användare som river ner. Den boreala skogen binder dubbelt så mycket CO2 som all kvarvarande regnskog. Sveriges 16 miljömål visar vart miljöarbetet skall leda men vi går i en riktning som strider mot miljömålens syften och intentioner. Vi kräver därför ny förbättrad lagstiftning.		Åtgärder: – Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på och ovan mark. – Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer. – Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd. - Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår. -Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort. - Öka bevakningen.
151	Fler naturreservat mål 50 % av Sveriges yta.	Birgitta Tulin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De naturskyddsområden och reservat som hittills avsatts räcker inte för att säkra våra ekosystem och arters fortlevnad. Detta är kärnan i den världsledande konservationsbiologen E.O. Wilsons bok "Half Earth – Our Planet's Fight for Life", där han argumenterar för att halva jordens yta bör fredas, eftersom "människans påverkan på resten av biosfären är negativ överallt. Miljön blir instabil och mindre trevlig. Vår framtid på längre sikt mer osäker." Utbildad personal ska tillsammans med lokalbefolkningen skydda den biologiska mångfalden i dessa reservat.		Åtgärder: Kommuner och länstyrelser ska omgående avsätta skog, mark och vatten till avsevärt fler naturreservat. Regeringen ska fatta beslut om att inrätta fler nationalparker.
153	Skogsvårdslagen en del av Miljöbalken	Roger Bydler, Lena Wallin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Hur vi brukar skogen har en avgörande betydelse för att kunna bibehålla, eller rättare sagt stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden i vår natur. Sveriges skogsbruk är idag inte ekologiskt långsiktigt hållbart. Skogen påverkar också på flera sätt klimatet och de konsekvenser klimatförändringen för med sig. Beroende på brukningsmetoder och förhållanden mellan tillväxt och avverkning kan den fungera som en viktig kolsänka. Lagstiftningen bör därför samordnas så att markanvändningen och dess miljöpåverkan prövas enligt samma principer som andra verksamheter med betydande miljöpåverkan.		Åtgärder: Att skogsvårdslagen ersätts med ett regelverk, som styr nyttjandet av Sveriges skogliga resurser och ekosystemtjänster, vilket inarbetas i Miljöbalken.
157	Sverige måste stå upp för rätten till mark	FIAN, Framtidsjorden, Frö och Folk, Jordens Vänner och Svalorna Indien Bangladesh
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I takt med ökade klimatförändringar riskerar större delar av världens befolkning att lida brist på odlingsbar mark. Redan idag är hungerns mest grundläggande orsak den ojämlika fördelningen av odlingsbar mark. Den rådande nyliberala marknadspolitiken har gjort mark till en global handelsvara med allvarliga konsekvenser för människa och klimat. När klimatrelaterade utmaningar i allt större utsträckning påverkar jordbruket är det hög tid att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretags intressen.		Åtgärder: Att Sverige implementerar CFS volontära riktlinjer för ansvarsfull förvaltning nationellt. Att den svenska jordbruksförvärvslagen omformuleras så att den främjar brukande av produktiv mark. Att Sveriges riksdag och regering återtar kontroll över den nationella jordbrukspolitiken från EU. Att Sverige internationellt verkar för att ta bort livsmedelsvaror från WTO:s och EU:s handelsregler.
215	Mot ett hållbart skogsbruk utan kalhyggen	Stellan F. Hamrin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Dagens skogsbruk har skapats för att maximera de ekonomiska fördelarna för bolag och privatpersoner och tillgodose den växande skogsindustrin behov av råvaror. Det har inte skapats för att minimera klimatpåverkan och miljöskador, bevara biologisk mångfald och skydda naturskog eller gynna friluftslivet. Det finns idag snabbt växande forskningsbelägg för att dagens skogsbruk ökar klimatpåverkan, utarmar jorden, minskar biologisk mångfald, försämrar skogsmarkernas tillgänglighet, försvårar bär- och svampplockning och missgynnar friluftsliv. Detta måste ändras.		Åtgärder: Riksdagen låter genast höja vattennivån i dikade skogsmarker utreder snarast hyggesfria skogsbruksmetoder med fler-arts system för olika marker. inleder snarast pilot-verksamhet på Svea Skogs marker. påbörjar senast om 10 år en omställning av det svenska skogsbruket till hyggesfria metoder. skyddar enligt Nagoya-avtalet minst 17 % av Sveriges skogar
217	Anpassning till det stigande havet	Stellan F. Hamrin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De ökande halterna av CO2 i atmosfären leder till högre temperatur, som leder till varmare hav och smältande glaciärer. Därigenom ökar havets volym och havsytan stiger. Den har hittills stigit med 20 cm och ökar årligen idag med 3,4 mm. Den övre sannolika nivån år 2100 bedöms till + 2,5 m. I Sverige motverkas detta av landhöjningen på 0-9 mm/år (max. 0,9 m/100 år) beroende på plats. Detta skapar problem längs kusten och speciellt vid städer vid större flodmynningar. Särskilt allvarligt drabbas Mälarregionen, eftersom Mälaren kommer att bli en del av det stigande havet.		Åtgärder: Riksdagen - tillsätter snarast en utredning för att bedöma sannolikheten för olika framtida havsnivåer. - tillsätter snarast en kommitté för att planera nödvändiga anpassningsåtgärder och utreda finansieringen. - vidtar åtgärder för att anpassa områdena vid Göta Älvs mynning, Skanör-Falsterbo och Mälarens mynning till en högsta havsnivå år 2100 på + 2,5 m.
231	Skydda kollagret i de svenska skogarna (Vinnande motion)	Sebastian Kirppu, Amanda Tas, Anders Axner, Lena Wallin, Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det är framför allt äldre och opåverkade naturskogar som har störst andel kol lagrat i marken. Alla kvarvarande naturskogar och andra skogar med höga naturvärden måste skyddas permanent för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt och för att främja kolsänkor och kollager i skogarna. Därtill behöver ett flertal skogar restaureras för att komma upp i 20 % skydd av biologiskt värdefulla skogar. Utöver den skog som skyddas måste dagens skogsbruk ställas om till ett naturnära och kalhyggesfritt skogsbruk där hänsyn tas till klimat, biologisk mångfald, mark, vatten och ekosystemtjänster.		Åtgärder: 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent. 2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas. 3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.
254	Skogsbrukspolitiken behöver förnyas.	Ingegerd Kjellberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Naturkulturskogsbruk eller liknande metoder bör införas i stället för nuvarande kalhyggesbruk som har många negativa effekter. Tunga skogsmaskiner och kalhyggen ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år så marken ger stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under lång tid. Rörligt friluftsliv försvåras eller omöjliggörs. Djurliv och biologisk mångfald påverkas.		Åtgärder: Nuvarande skogsbrukspolitik behöver förändras. Kalhyggesbruk och tunga skogsmaskiner ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år och man får stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under många år. Rörligt friluftsliv försvåras. Djurliv påverkas och biologisk mångfald. I stället bör hyggesfritt, naturkulturskogsbruk införas.

Utbildning (13 motioner) [Visa]

Övergripande (51 motioner) [Dölj]

Nr	Rubrik	Motionär ↓
66	(Övergripande 1) Lokal ekonomi för ökad hållbarhet och resiliens	Alf Hornborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Basinkomst i KV utbetalas månadsvis elektroniskt för att uppmuntra lokalt utbyte av varor och tjänster. Företag och enskilda erbjuds att växla en andel av sina inkomster i KV till reguljära pengar. Växlingskursen bör kontinuerligt kalibreras med rådande inväxlingsvolymer så att Riksbanken har ett instrument för att i inflationsdämpande syfte kunna reglera mängden KV som cirkulerar i samhället respektive återförs till staten. Långväga importvaror (t.ex. kaffe, mediciner, datorer) inköps med reguljär valuta som erhållits genom lönearbete, växling eller som andel av socialförsäkring.		Åtgärder: Staten bör ge alla invånare en basinkomst i form av en komplementär valuta (KV) som bara kan användas för lokala inköp. Dessa varor och tjänster har producerats inom t.ex. 5 mil från köpstället och transportcertifierats med hjälp av GPS. Basinkomsten skall räcka för människors grundläggande försörjning: mat, hyra, enklare vård, lokalproducerad energi, m.m.
248	(Övergripande 1) Basera sopavgiften på mängden sopor, förbjud s.k. fasta avgifter	Anders Berndes
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I många kommuner subventionerar i realiteten den som sopsorterar och slänger lite i soptunnan den som istället slänger allt i soptunnan, då de betalar samma avgift. Vissa kommuner baserar dock sina sopavgifter helt på mängden sopor som slängs i respektive soptunna. Det ger incitament för att sopsortera, återvinna, laga och återbruka. Ett sådant hållbart prissatt sophanteringssystem premierar dessutom sparandet framför slösandet och en ohållbar konsumtion.		Åtgärder: Reglera kommunernas prissättning av sopavgifter så att man enbart betalar för mängden sopor som man slänger. System med fasta avgifter medför i realiteten att storkonsumenter som slänger mycket subventioneras av hållbara klimathjältar. Det ger inte incitament för ett ansvarsfullt agerande.
245	(Övergripande 1) Ett hushållningstillägg med full återbäring kan lösa miljöproblemen.	Anders Höglund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Hushållningstillägget kan beskrivas som en tillämpning av innovationen Flexible Fees som gör det lönsamt att minska skadliga utsläpp. Intäkterna från hushållningstillägget återförs och betalas regelbundet ut, I lika stora andelar, till hushållen. Detta blir en garant för den ekonomiska balanseringsprincipen som gör att lösningen blir både budgetneutral och rättvis samtidigt som handlingsfriheten återfinns. Ny information blir tillgänglig i de ekonomiska gränssnitten som uppstår, detta ökar säkerheten och förenklar politikernas beslut samtidigt som demokratin fördjupas och tryggas.		Åtgärder: Inför ett hushållningstillägg som avgift på införsel, produktion eller försäljning av klimat- och miljöskadliga ämnen. Justera (höj) tillägget tills de skadliga utsläppen elimineras eller når hållbara nivåer. Återför intäkterna från hushållningstillägget genom månadsvisa återbetalningar (i lika andelar) till medborgarna för att skapa efterfrågan som tryggar sysselsättningen och löser problemen.
175	(Övergripande 1) Lagstadga om naturens rättigheter	Anna Nylander, Mariam Carlsson Kanyama, Susanna Fjällström, Henrik Hallgren, Pella Thiel, Peder Karlsson, Arci Pasanen, Jenni Laiti, Åsa Simma, Mona Persson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Nuvarande miljölagstiftning räcker inte till för att skydda klimatet och naturen. Istället för att förhindra miljöförstörelse möjliggör och legitimerar lagstiftningen miljöskada. Klimatförändringarna är ett exempel på detta. Det är dags att vända på logiken där naturen ses som en resurs för människan att bruka nästan oinskränkt. Det är dags att erkänna naturens rättigheter. Det är ingen omöjlig utopi. Runt om i världen har det redan hänt; i Ecuador, Bolivia, USA, Indien och Nya Zeeland har naturen, på olika sätt, redan tillerkänts juridiska rättigheter. Nu är det Sveriges tur. Världen väntar.		Åtgärder: - Lagstadga om naturens rättigheter i Sverige Som första steg: tillsätt en statlig utredning med syfte att ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan erkännas och integreras i svensk lagstiftning. - Verka internationellt för naturens rättigheter Att Sverige inom FN och genom andra relevanta internationella forum ska arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter.
60	(Övergripande 1) Möjlighet nå utsläppsnivån växthusgaser 2 ton per person 2045	BirGitta Tornérhielm
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Senast år 2045 ska utsläppen vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. (Klimatlag (2017:720) Minskning av personligt CO2-utsläpp kan ske genom växtbaserad kost, minskat flygande, bilfrihet, färre eller senare födda barn. Offentlig sektor – liksom näringslivet - måste sänka sina utsläpp Långsiktiga investeringar skall göras göras så att klimatmålen nås. Exempel: klimatsmarta upphandlingar, internetbaserade möten, att medarbetare endast i undantagsfall använder flyg, att fordon är fossilbränslefria, att el- och energiförsörjningen i offentliga byggnader blir fossilfria..		Åtgärder: Åtgärder Vi föreslår att - staten genom styrmedel som lagar och avgifter möjliggör för den enskilde att minska sina utsläpp tll en nivå under 2 ton per person och år 2045. . Statlig styrning sker genom avgifter, lagstiftning, budget, momsregler etc. på alla samhällssektorer för att nå Klimatmålet
93	(Övergripande 1) Undvik att ansluta Sverige till odemokratiska globala handelsavtal	Björn Idar och Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Stora globala handelsavtal hotar vår demokrati och försvårar omställning till en rimligt hållbar framtid. Deltagande i sådana begränsar våra möjligheter att självständigt styra våra val. Dessutom skapar de en ökning av långa transporter vilket går stick i stäv mot våra ambitioner att minska dessa.		Åtgärder: Vägra att skriva på nya globala handelsavtal även om EU signerat dem. Förnya inte gamla utgående sådana.
226	(Övergripande 1) Hållbar samhällsutveckling helhetssyn och nya arbetsformer	Björn Lindbergson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Motionen från fyra riksdagspartier för 13 år sedan redovisar krav på insatser för hållbar utveckling - behov av helhetssyn och nya arbetsformer. Aktuell då och fortfarande idag! Arbetsformer med åtgärder mot klimathotet klimatet och minskad konsumtion/resursnedbrytning vara baserade på fakta, konkreta och möjliga att genomföra. Måste belysas och bidra till att hantera svåra målkonflikterna! Faktablad med koncentrerad, handlingsinriktad kunskap med helhetsgrepp bidrar till att stimulera, utbilda, underlätta/vägleda och framtvinga resultat- och samarbetsinriktade omställningsprocesser. s		Åtgärder: Riksdagen uppmanas att ta ny ställning till motionen 'Hållbar samhällsutveckling, behov av helhetssyn och nya arbetsformer' Motion 2004/05 MJ510. I viss mån behöver den aktualiseras. I anslutning till motionen bjuds representanter för civilsamhället för samtal.
19	(Övergripande 1) Statligt stödsystem för kooperativ	Bo Herlin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vår ekonomi domineras av sinsemellan konkurrerande vinst- och tillväxtkrävande företag som gör det så gott som omöjligt att minska vår varuproduktion och konsumtion till en hållbar nivå. En omställning till en ekonomi med andra, icke tillväxtkrävande företag (t.ex. kooperativ) är brådskande. Men sådana företag är inte intressanta för finansiärer med ett intresse som är begränsat till ekonomisk utdelning. En annan grundläggande finansiering än den nu dominerande 'privata' finansieringen är nödvändig. Därför föreslås ett statligt stödsystem - och även statlig utgivning av (elektroniska) pengar.		Åtgärder: 1. Inrättande av ett statligt finansieringssystem för kooperativ, där större ekonomiska överskott i de anslutna kooperativen återgår till staten. 2. För att fungera väl bör detta kombineras med statlig utgivning av elektroniska pengar. 3. Vissa lagändringar samt utbildning kan behövas för nödvändiga ombildningar av aktiebolag till demokratiska, icke vinstutdelande, samhällsnyttiga kooperativ.
168	(Övergripande 1) Klimatmobilisering	Daniel Ringström, Mats Sjöblom
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Regeringen har möjlighet att deklarera att vi befinner oss i en akut nödlägessituation. Syftet är att initiera internationellt samarbete och mobilisera alla samhällssektorer för att vidta åtgärder i tillräcklig skala och hastighet för att skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat.		Åtgärder: Sveriges regering ska: -deklarera att vi befinner oss i ett akut nödläge i avseende på klimatförändringarna. -åta sig att i högsta möjliga utsträckning skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat. -mobilisera de resurser som krävs för effektiva åtgärder som är tillräckliga i skala och hastighet. -verka för att alla regeringar vidtar dessa åtgärd.
182	(Övergripande 1) Cirkulär samverkan en nödvändighet för att nå klimatmålen	Elin Bergman, Pär Larshans, Ingela Wickman Bois
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Cradlenet anser att delegationen för cirkulär ekonomi skall få rollen att initiera dialog med berörda myndigheter och departement i form av så kallade Green Deals på liknande sätt som i Nederländerna. I Green Deals faciliteras nationell förvaltning i förverkligandet av hållbara lösningar genom att samla aktörer och genom avtal ta bort regelmässiga eller andra hinder för hållbara lösningar. Detta samordnas under finansdepartementet med en samordnade roll där både näringsdepartementet och miljödepartementets deltagande möjliggör mandat att genomföra cirkulära lösningar med klimatfokus.		Åtgärder: I syfte att skapa ekonomiska fördelar, minska miljöbelastning, utsläpp av klimatgaser och gifter och öka långsiktig samhällelig resiliens bör cirkulär ekonomi lyftas till en strategisk nivå. Regeringens Delegation för cirkulär ekonomi föreslås därmed ges mer resurser och mandat till samverkan samt i övrigt följa "EU Commission Circular Economy Action Plan" i dialog med olika intressenter.
147	(Övergripande 1) Ett försök att göra klimatfrågan överordnad övriga valfrågor.	Jan-Olof Strindlund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Ett försök att få samtliga partier att erkänna de akuta riskerna med fortsatt klimatförändring.		Åtgärder: 1. Klimatriksdagen skapar ett dokument med senaste vetenskapliga fakta om klimatförändringar och dess följder. 2. Samtliga partier ombeds acceptera eller kommentera dokumentets innehåll. 3. Partiernas svar offentliggörs.
239	(Övergripande 1) CO2 emissions reduction without borders.	Janine OKeeffe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: http://www.drawdown.org/solutions/electricity-generation/wind-turbines-offshore		Åtgärder: -build economic paths for Swedish companies to impact other countries CO2 emissions and Carbon storage. -host the first EU people Climate parliament in Poland IPCC meeting, creating pathways for Swedish companies to win CO2 reduction contracts -establish CO2 transparency measurement to assess CO2 reduction in the EU. -establish international water based wind farms to 'keep it in the ground!'.
235	(Övergripande 1) Power and Transparency need to be proportional #ExxonKnew	Janine OKeeffe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: What is the reason we can not do a Climate Ellemtel? https://sv.wikipedia.org/wiki/Ellemtel_Utvecklings_AB We are doing a cooperation with the H2 and the steel industry. Why can't we do this with wind and build enough to minimize Poland's coal extraction? Is it that we donot have a large industry in wind to be able to 'slip' the money to. Large countries break these rules, the WTO seems to take only small countries to task. Give us transparency and let the people require a reconning. Examine D Graeber Debt: The First 5,000 Years.		Åtgärder: -laws which reduce our ability to react to Climate Destruction need to be temporarily revoked. -power inequality within our society needs to be researched and discussed because #ExxonKnew -if #ExxonKnew then our justice system is failing us -time for the politicians to use transparency to help the people lead our democracy.
190	(Övergripande 1) CO2 Emissions: No more loose talk!	Janine OKeeffe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: This is the CEMUS standard for the planning:. http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2017/08/Koldioxidbudget-och-va%CC%88gar-till-en-fossilfri-framtid-fo%CC%88r-Ja%CC%88rfa%CC%88lla-kommun-20171017.pdf		Åtgärder: -every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month for the entire 4 year elected term. -shall have universities estimate and measure CO2 levels per action, eg. Drawdown. -shall check and report on every media channel and be examined publicly in weekly town hall meetings. -shall negotiate a temporary halt to agreements which inhibit these plans until CO2 < 350ppm.
242	(Övergripande 1) Konsumtionsmål för varje politisk mandatperiod	Jonas Hansson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Nya klimatlagen följer bara upp utsläpp innanför Sveriges gränser (territoriella utsläpp). Om vi flyttar svensk industri och svenska jobb utomlands och importerar tillbaka varor, eller flyger jorden runt istället för att semestra i vårt eget land, blir det lättare att nå vårt officiella klimatmål. Trots att vårt bidrag till globala klimatförändringar då tvärtom kan öka. För att undvika att vår klimatpolitik bara flyttar utsläpp mellan länder, behövs ett konsumtionsmål i klimatlagen. Med etappmål för varje politisk mandatperiod kan intresset för klimatpolitik öka.		Åtgärder: - att mål för växthusgasutsläpp i livscykelperspektiv från svensk konsumtion införs i klimatlagen som komplement till dagens territoriella mål - att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 25% per invånare till år 2022 jämfört med 2015 - att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 50% per invånare till år 2026 jämfört med 2015
26	(Övergripande 1) Ödesfrågan och svaret	Kalle Petré, Elisabeth Rosenborg, Björn Idar
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Miljöpåverkan från livsstil och produktion hotar mänsklighetens framtid. Tillräckligt radikala program behöver utarbetas för omställning av Livsstil, Produktion, Ekonomi och Politik.		Åtgärder: Regering, partier och organisationer i Sverige och globalt måste utarbeta tillräckliga program för 'Klimat och 1 klot' [1] - för omställning av livsstilen, produktionen och ekonomin. - för att samla den politiska styrka som behövs för omställning. Innehållet bör vara i linje med nedanstående. Ta fasta på de motioner som skrivits av Klimatriksdagen 2018 och även 2014. Och Medborgarutredningen.
224	(Övergripande 1) Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för 2-gradersåtagandet (Vinnande motion)	Kevin Anderson, Jonas Bane, Inger Björk, Tomas Lohammar, Isak Stoddard
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige måste basera sin klimatpolitik på vetenskapliga beräkningar av det återstående globala utsläppsutrymmet (s.k. koldioxidbudgetar) för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet. Sverige måste också ta ansvar för en globalt rättvis fördelning av nödvändiga utsläppsminskningar utifrån historiska utsläpp och nuvarande höga utsläppsnivåer. Sverige behöver omedelbart minska sina utsläpp med 10-15 % per år och inte förlita sig på negativa utsläppsteknologier eller klimatkompensering. Internationell sjöfart och flyg måste ingå i dessa åtgärder och utsläpp från konsumtionsvaror redovisas.		Åtgärder: Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet. Sverige minskar sina koldioxidutsläpp med 10-15 % per år & är fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande. Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.
154	(Övergripande 1) Nationellt mål för konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp	Lotta Comé, Ludwig Bengtsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp är nära dubbelt så höga som de officiellt redovisade utsläppen av växthusgaser. Det beror på att utsläpp från produktion av varor och tjänster samt internationella flygresor som sker utanför Sveriges gränser inte räknas in i de officiella utsläppen, som baseras på ett territoriellt beräkningssätt. Medan Sveriges regering arbetar aktivt med att få ner de territoriella utsläppen fortsätter de konsumtionsrelaterade utsläppen att öka. För att ta ansvar för hela sin klimatpåverkan behöver Sverige införa ett kompletterande mål för konsumtionsbaserade utsläpp.		Åtgärder: att Regeringen inför ett nytt etappmål för att minska konsumtionsbaserade utsläpp, som komplement till målet om netto noll territoriella utsläpp till 2045 att Regeringen inför styrmedel och vidtar andra åtgärder för att minska konsumtionsbaserade utsläpp att Regeringen avsätter tillräckliga resurser årligen för att de konsumtionsbaserade utsläppen ska kunna mätas och följas upp
9	(Övergripande 1) Miljöhänsyn genomsyra myndigheters och statliga organisationers arbete	Magnus Wallin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Syftet med förslaget är att normalisera strukturerat miljöarbete och inkorporera det i dagligt politiskt arbete som en lika viktig del som ekonomi.		Åtgärder: Klimatbudget i paritet med ekonomisk budget. I linje med ovan, fullständig redovisning av myndigheters och organisationers klimatpåverkan. Krav på nyttjande av klimatmässigt bra alternativ vid statligt tjänsteutövande. Miljöredovisning i upphandlingar - miljömässig påverkan i tjänst lika viktigt som lågt pris i upphandling.
246	(Övergripande 1) Lyckad omställning bort från olja kräver fokus, nytänk och god ekonomi.	Nemo Ivarson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: tunga transporter utan olja krävs för att hålla hela samhället i hela Sverige igång. Utan det så stannar inte bara Sverige. Med ekonomisk katastrof som följd.		Åtgärder: #1 vi måste förstå vad som vi själva kan påverka som ger tillräckligt stor effekt #2 Ha en god omställningsekonomi genom att vi aktivt utnyttjar och stöttar våra egna affärsmöjligheter som omställningen ger. #3 undanröjer omställningshinder såväl fysiska, ekonomiska, juridiska som politiska. #4 lösa problemet med tunga transporter för att hålla samhället igång är en stor nyckelfråga
97	(Övergripande 1) Reflekterande tak, vägar, och åkrar	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Den globala uppvärmningen beror på att den instrålade solenergin till stor del absorberas och värmer upp jordens yta, och att värmeutstrålningen sedan alltmer blockeras av en ökande halt av koldioxid (och andra växthusgaser) i atmosfären. Vi måste därför framför allt reducera utsläppen av koldioxid, men i tillägg kan vi minska uppvärmningen genom att öka reflektionen från jordytan, den så kallade albedon ('vitheten'), genom att öka reflektion från tak, vägar, åkrar, och andra horisontella ytor. Detta har också andra klimatfördelar såsom minskad energiåtgång och minskad värmestress i städerna.		Åtgärder: Jag föreslår att - Regeringen ökar Sveriges albedo något genom att uppmuntra användning av reflekterande material och metoder på horisontella ytor, - Regeringen följer upp detta med att undersöka effekten av insatsen.
69	(Övergripande 1) Skala upp 'One Tonne Life'!	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vi bör fortsätta att iscensätta och studera faktiska försök att komma under en hållbar utsläppsgräns. Baserat på tidigare projekt bör nästa steg vara att studera en större grupp än bara ett hushåll, och inkludera även hur samhället kan spara utsläpp.		Åtgärder: Vi föreslår att - projektet 'On Tonne Life' repeteras i större skala, inklusive samhällets möjligheter att spara utsläpp.
81	(Övergripande 1) Svenska satsningar på koldioxid-infångning och -lagring (CCS)	Ola Gabrielson, Dan Baeckström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Ett långsiktigt stabilt klimat kräver inte bara snabb utfasning av CO2-utsläpp utan även att aktivt minska CO2-halten i luften, med t.ex. återbeskogning och tekniska åtgärder som CCS. CCS är en kritisk komponent i flertalet IPCC-scenarier, trots att CCS fortfarande är på ett tidigt utvecklingsstadium. Sverige bör delta i forskning på effektiva, ekonomiska metoder för CCS, speciellt tillämpningar som är intressanta i Sverige eller kan ge ny export. Patentfrågor kan försena CCS och bör behandlas nu. Samtidigt måste det göras mycket tydligt att CCS inte är en anledning att inte minska utsläppen.		Åtgärder: Sverige bör -delta i internationell CCS-forskning, -bilda ett vetenskapligt råd för att följa forskning på området och styra satsningar till projekt tillämpliga för Sverige, -proaktivt lösa frågan om internationella patenträttigheter för CCS, -skapa incitament och infrastruktur för CCS nu, -kraftfullt bekämpa idén att koldioxidinfångning och -lagring (CCS) kan ersätta utsläppsminskningar.
110	(Övergripande 1) Konkret mätmetod för uppföljning av klimatåtgärder	Ola Gabrielson, Janine O'Keeffe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Fler och fler kommuner och andra organisationer vill bidra till klimatomställning, men undrar vad som är bäst att göra. För att följa upp sitt eget arbete och att jämföra med andras resultat behövs ett mätinstrument. Här föreslås ett sådant, baserat på FNs Hållbara Utvecklingsmål SDG 2015.		Åtgärder: Vi föreslår att - Regeringen utarbetar en standard för uppföljning av kommunernas klimatarbete, exempelvis baserat på FNs Technical Report UNSC 6754.
8	(Övergripande 1) Berättelsen om det hållbara samhället	Per-Inge Brodén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning:		Åtgärder: Riksdagen ger regeringen uppdraget att hitta sätt som inspirerar människor att skriva berättelser som stärker föreställningen om att ett hållbart samhälle är möjligt.
219	(Övergripande 1) Personliga utsläppskonton för särskilt klimatskadliga varor och tjänster	Sigbritt Nordlund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De redan pågående klimatförändringarna kräver åtgärder utöver det vanliga. Det är inte realistiskt att lägga ansvaret på individen och vänta på livsstilsförändring hos majoritetssamhället. Att vi i Sverige lever som om vi hade tillgång till 4,2 jordklot har basunerats ut i åratal utan effekt på livsföringen. Den klimatskadliga konsumtions- och utsläppskurvan behöver brytas för att nya sätt att leva ska växa fram. Ransoneringsförslaget med utsläppskonton ska därför inte ses som ett slag mot flygresenärerna, utan som ett styrmedel, en katalysator för omställning av både livsstil och näringsliv.		Åtgärder: Att varje mantalsskriven person förses med ett utsläppskonto, vars tak är lika för alla Att taket sätts avsevärt under nuvarande utsläppnivå från klimatskadliga varor och tjänster Att utsläppskontot belastas vid varje köp av de varor och tjänster som riksdagen bestämt, såsom fossila bränslen, flygresor till och från slutdestination, nötkött m m Att kontots pott ska gälla 3 år i taget
156	(Övergripande 1) Allt hänger ihop	Sven Larsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Jorden och mänskligheten står inför skrämmande hot att det ekologiska systemet och våra sociala system ska bryta samman. Detta är effekter av mänskliga aktiviteter och inte av naturlagar. Det innebär att människan också kan vända på utvecklingen med kloka beslut. Det krävs en annan ekonomisk och finansiell ordning där välstånd oh utveckling mäts i t ex HDI, human development index, och förändrade värderingar från egoism och konsumtion till solidaritet och långsiktighet. Därigenom kan en nödvändig omvänd värld också bli möjlig.		Åtgärder: Regering och riksdag bör anta ett synsätt att resursförbrukning, miljöbelastning och samhällsutveckling hänger ihop. Det ekologiska fotavtryck ska användas som mått på vår påverkan på planeten. Sverige ska lämna BNP som ett mått på utveckling och välfärd. Regeringen ska införa ett mått på utveckling och välfärd som även speglar demokrati, rättvisa, jämställdhet, hälsa, utbildning, t ex HDI.
144	(Övergripande 2) Mer fred för skattepengarna!	Anders Axner, Inger Holmlund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Genom att satsa på direkt fredsskapande åtgärder minskar vi risken för krig och konflikter och skapar fred till en bråkdel av utgifterna för militär och krigsmateriel.		Åtgärder: Vi vill att resursanvändningen i försvarsbudgeten radikalt omfördelas så att 20 % av kommande försvarsbudget används till direkt fredsskapande åtgärder. Avsikten är att år från år minska försvarsbudgetens utgifter för militär och krigsmateriel så att försvarsbudgeten övergår till att vara en fredsbudget.
212	(Övergripande 2) Jämställdhet en nyckel till effektiva klimatåtgärder	Anna Axelsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att hitta de verkligt transformativa lösningarna på klimatutmaningarna krävs att allas perspektiv och erfarenheter får lika stort inflytande över beslutsfattande och planering. Därför behövs ett starkare jämställdhetsperspektiv i utformande och genomförande av klimatåtgärder. Genom den "Gender Action Plan" som antogs vid COP23 2017 bör alla länder kartlägga hur väl detta görs idag och identifiera hur arbetet kan stärkas. Sverige bör gå före och visa vägen i detta arbete.		Åtgärder: Att regeringen genomför aktiviteterna i Gender Action Plan (under Klimatkonventionen) och följer upp resultaten genom att ge berörda aktörer mandat och resurser för att förstärka jämställdhetsperspektivet i planering och genomförande av klimatåtgärder på nationell, regional och lokal nivå i Sverige
256	(Övergripande 2) A Peoples Climate Parliament in Australia	Anthony Gleeson, Mik Aidt, Janine O'Keeffe, Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: While agreements such as the Paris Climate Accord are global, the implementation and mitigation is local. Another way of saying this is, that while talks are global, actions must be local. We cannot expect any reasonable local actions to emerge without some sort of a local group decision making process about it. A democratic parliamentary process lends itself to this requirement. The group-mobilizing and networking factor of the Climate Parliament method is extremely relevant in the fragmented Australian society.		Åtgärder: We want Klimatriksdagen to assist with setting up and liasing with a People's Climate Parliament in Australia, including recommendations about how to run this event, using the Swedish Climate Parliament as a model. We also want an ideas discussion and online forum with Klimatriksdagen 2018 workers about other forms of external support including online learning and economic support. Vi förslår att sveriges regering driver KR i international fora som ett exempel fom medborgare deltagare i Climate omställning. Och vill stödja Australia som ett test host.
180	(Övergripande 2) Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande.	Birger Eneroth
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vi kan bygga ett långsiktigt hållbart samhälle – ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det är mycket lättare och mer ekonomiskt lönsamt än många tror.		Åtgärder: Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare. Stoppa kärnkraften mycket snabbare. Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen.
193	(Övergripande 2) Satsa lika mycket på fredsåtgärder som på försvar	Björn Idar, Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Försvarsövningar och krig utgör ett par av vår tids största miljöbovar och vi bör därför satsa kraftfullt på förebyggande åtgärder.		Åtgärder: Avsätt hälften av vår försvarsbudget till fredsforskning och ökade diplomatiska åtgärder.
129	(Övergripande 2) Faktablad - koncentrerad kunskap för insikt och vägledning att handla nu!	Björn Lindbergson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Kommunikationen om klimatet måste vara faktabaserad, rak och ärlig. Tydliga faktablad kan bidra till detta. Koncentrerad, handlingsinriktad kunskap med helhetsgrepp kan bidra till att stimulera till, utbilda, underlätta/vägleda och framtvinga resultat- och samarbetsinriktade omställningsprocesser.		Åtgärder: Naturvårdverket får i uppdrag av regering/riksdag att sammanställa faktablad som ett prioriterat verktyg för omställning av samhället - nationellt, lokalt/kommunalt och individuellt.
34	(Övergripande 2) Stoppa befolkningsexplosionen!	Bo Cederlöf
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Varje nyfödd svensk beräknas släppa ut ca 1000 ton koldioxid under sin livstid. Även här behöver vi bli färre. Om alla oönskade, oplanerade och ovälkomna barn slapp födas skulle mycket vara vunnet. Uppmuntra kvinnor att föda max två barn. Inför proggresiv barnavgift och ta bort barnbidrag.		Åtgärder: Total miljöpåverkan beror på: Materiell välfärd x teknik x antal människor. I debatten talas mycket om de två första delarna i denna ekvation. Tyvärr glöms ofta den tredje delen av ekvationen av konservativa och tabubelagda skäl. Om vi skall få ordning på planeten måste vi bli färre människor! Jag är övertygad att detta kan uppnås med upplysning och starka ekonomiska incitament!
98	(Övergripande 2) Omfördelning av försvarsutgifterna till internationellt miljösamarbete	Bo Herlin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De internationella spänningarna minskar inte, utan blir snarare större genom ökade militära satsningar. Dessutom skadas miljön av allt flera militärövningar. För att minska spänningarna bör man snarare satsa mycket på diplomati, freds- och konfliktforskning samt internationella samarbeten av olika slag, inte minst för att rädda den miljö som vi alla är beroende av.		Åtgärder: Omfördela försvarsutgifterna så att betydligt mer går till fredsforskning och andra fredsfrämjande verksamheter, särskilt internationellt samarbete som minskar hoten mot vår gemensamma miljö.
54	(Övergripande 2) Riksomfattande folkbildningskampanj (Vinnande motion)	Gunilla Winberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Riksdag och regering måste leda utvecklingen när det gäller hela samhällets nödvändiga omställning för att kunna lösa klimatutmaningen . Vi föreslår därför att en skattefinan- sierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs med syfte att få alla landets innevånare att bli förberedda på att en starkare politisk styrning behövs på alla nivåer i samhället för att klimatmålen ska kunna uppfyllas		Åtgärder: En skattefinansierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs
104	(Övergripande 2) Grönt index	Gunnar Petersson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Grönt Index beskrivs av kunniga experter för varje värde. Exempelvis Indexnivå 17 fysiska personer. Gör inget särskilt för att minska mina klimatpåverkande utsläpp. Indexnivå 5 - fysiska personer Inga flygresor. Kör biogasbil, Köper grönsaker via närbeläget odling eller odlar själv. Köper kläder via second hand. Detta skulle sporra även de anställda att förbättra sina värden. För organisationer exempelvis Indexnivå 16 juridiska personer Våra byggnader värms upp med biobränsle.		Åtgärder: Inför ett Grönt index 1-17, som beskriver hur klimatsmart en organisation är (där 1 är bäst). Varje organisation skall redovisa sitt Grönt indexvärde i årsredovisning eller på annat sätt. Man kan även låta sina anställda redovisa sitt personliga index och ange sina anställdas medelindexvärde.
111	(Övergripande 2) Green Nudging	Gunnar Petersson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De 17 globala målen (Agenda 2030 ), som världen har enats om är en stor framgång. Genom att införa ett system, för att värdera ett företag/organisations läge med avseende på de 17 målen, så knuffas hela samhället i rätt riktning. För var och ett av de 17 målen finns delmål definierade. Ett system för värdering av privata företag och offentliga organ införs. Detta öppnar då också upp för nya tankar. Ett sådant exempel är återbruk och cirkulär ekonomi, som öppnar företags intresse för samverkan med social ekonomi. Gränserna mellan privat, offentlig och civilsamhället öppnas upp.		Åtgärder: Inför ett system för nudging baserat på de 17 globala målen. (Agenda 2030). Genom att knuffa på företag och organisationer i rätt riktning och belöna de som närmar sig målen, så kommer hela kommuner och regioner att kunna mätas och belönas. Alla som önskar skall kunna ta del av hur väl organisationer uppfyller målen.
45	(Övergripande 2) Inför utsläppsransonering	Henrik Petrén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Individuell utsläppsransonering införs. Ransonen skall minska med tiden, och det ska vara möjligt att handla med ransonerna.		Åtgärder: Inför individuella utsläppsransoner. Inrätta ett system för att hålla ordning på transaktioner för de varor och tjänster som ingår i ransoneringssystemet och möjliggöra handel med ransoner. Systemet måste också kunna presentera hur stora utsläpp en viss transaktion innebär så att individen kan hålla sin utsläppsbudget.
115	(Övergripande 2) Klimatet och Public service	Ingalill Ek
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Public service har unika möjligheter att öka medborgarnas kunskap om 1/ sambandet mellan livsstil och klimatförändringar 2/ behovet av att ersätta kortsiktiga val med långsiktiga överväganden 3/ klimatrelaterad forskning på ett allvarligt och sakligt sätt		Åtgärder: Public service bör öka sin folkbildande verksamhet vad gäller livsstil och hållbarhetsfrågor att gå i linje med beslutade politiska mål om utsläppsminskningar
96	(Övergripande 2) Skapa ett fredsdepartement	Inger Holmlund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Fredsinriktning ska arbetas fram genom 1/ Utbildning om konfliktlösning i skolan, från lågstadium till universitet 2/ Utbildning på arbetsplatser, föreningsliv och näringsliv 3/ Överföring av resurser från militär och vapenindustri till civilförsvar 4/ Internationellt arbete för en fredskultur enligt FN:s stadgar		Åtgärder: Departementet ska granska alla politiska beslut i samklang med miljö och klimat
72	(Övergripande 2) Hämta inspiration från Kuba	Jan Strömdahl
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Kuba är det enda socialt mycket högutvecklade land i världen som har ett ekologiskt fotavtryck i närheten av vad ett jordklot kan klara av. Sverige är också socialt mycket högutvecklat men svenskarna har i genomsnitt en konsumtionsnivå som motsvarar 4,2 jordklot enligt de senaste mätningarna. Bara koldioxidutsläppen motsvarar över 2 jordklot. Jag föreslår att den svenska Riksdagen och svenska myndigheter fördjupar sina kontakter med Kuba för att se vad man kan lära när det gäller jordbruk och mat, energi, transporter, bostadsförsörjning, decentralisering , demokrati och folkbildning.		Åtgärder: Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck från 4,2 till 1,0 jordklot och sina koldioxidutsläpp till högst 1 ton per person. För att klara av detta i praktiken föreslår jag att Riksdagen och svenska myndigheter studerar Kuba som det enda utvecklade land som är i närheten av hållbarhet. Om Kuba ställer om från olja till sol kan konsumtionen på andra områden öka med 0,4 jordklot.
202	(Övergripande 2) Reasonable Equality more important than population in IPAT!	Janine OKeeffe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: IPAT is an equation that expresses the idea that environmental impact (I) is the product of three factors: population (P), affluence (A) and technology (T). P = population and refers to the total number of people. While Population is not unimportant, consumption for the richest 10% is having a far greater impact. https://www.oxfam.org/sites/www.oxfam.org/files/file_attachments/mb-extreme-carbon-inequality-021215-en.pdf http://www.drawdown.org/solutions/women-and-girls/educating-girls http://www.drawdown.org/solutions/women-and-girls/family-planning		Åtgärder: -research and educate about Swedish consumption and CO2 emissions. -bring into the general knowledge that the poor would be far better off without the wealthy, when it comes to CO2. - I = P x A x T, Impact on the environment is due to the product of 3 factors: Population, Affluence, and Technology.
255	(Övergripande 2) Climate Denial, Climate Anxiety and Voter Political Action	Janine OKeeffe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Anglo-Saxon denial methods merit study, with reduced trust in their governments compared to Swedes. The first and second Swedish voters, whose school taught reliance on governments, are probably unaware of this cultural difference. This difference easily increases climate anxiety. As anxiety is coupled to self harm, we need to act quickly. Health organisations education about climate anxiety being reduced with climate action, e.g. humour, standing up and civil disobidience. The anxiety is an internal alarm bell and half hearted efforst will be seen as 'fake'.		Åtgärder: Health organisations education about climate anxiety being reduced with climate action, e.g. humour, standing up and civil disobidience.
188	(Övergripande 2) Examine the 'Action' Sector relation to Climate Desctruction	Janine OKeeffe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: 'Deltidsarbete är också ett stort problem i akademin i Europa, vilket hänger ihop med osäkra anställningar. Enligt den här rapporten är andelen deltidsanställningar inom akademin i Sverige hela 28 procent.' https://universitetslararen.se/2017/10/27/allt-samre-arbetsvillkor-inom-akademin-i-europa/ Anglo-saxons usually do not trust their governments, whereas Swedes do. The first and second Swedish voters, are unlikely to be aware of this cultural conflict. This cultural conflict will naturally put Swedes at a higher risk of Climate anxiety. A good way to reduce Climate anxiety is via Action!		Åtgärder: for parliament -to examine, support and actively expand Climate 'Action'! -to enable a living wage and reasonable working conditions for people working with the 'action' sector. -to actively encourage Climate Action to reduct Climate Anxiety!
211	(Övergripande 2) Create a Climate Corps	Janine OKeeffe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: https://sv.wikipedia.org/wiki/Fredsk%C3%A5ren		Åtgärder: -enable Climate Corps across the world, based on the JFK Peacecorps.
210	(Övergripande 2) Bygg klimatrörelsen: Weekly local Klimatriksdag meetings until 350ppm	Janine OKeeffe, Helen Rosell, Mike Brunt, Göran Nordström, Elisabete Andrade
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Elinor Ostrom work in community and creating thorough democracy is a great source for insight and examples. https://www.youtube.com/watch?v=UD-eTsOVfsw Richard Haller's work about 'Psychological person'. His discussion about social preferences, limited rationality and lack of self control are all useful. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economic-sciences/laureates/2017/press.html		Åtgärder: - Upplys: Vetenskapen är klar. Politiken förhindrar omställningen. - Undersök, diskutera vad inom politiken som förhindrar. - Möjliggör gräsrotspolitik. - Skapa demokratiska klimat-fora nära och veckovis.
53	(Övergripande 2) Ta fram nytt ramverk - resurshushållningsplan	Lena Wallin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Idag kretsar arbetet med att förebygga avfall runt privatpersoner och deras konsumtion samtidigt som avfallsbranschen står som mottagare för de flesta åtgärder som beslutas. Avfallsbranschen förmodas även kunna minska avfallet och påverka människor till ändrat konsumtionsbeteende. Detta trots att möjligheten till att återvinna och bygga en cirkulär ekonomi återfinns i designstadiet av produkterna. Genom en resurshushållningsplan kan mål sättas för resursuttag och därmed får producenterna ett större incitament att skapa produktdesign som håller materialets värde högt och går att cirkulera.		Åtgärder: Att regeringen ger uppdraget till Naturvårdsverket att skapa förutsättningar för en nationell resurshushållningsplan Att denna tar upp livscykelanalyser på material, degraderingsprinciper samt sätter mål för resursuttag. Att planen omfattar både nationella resursuttag som import av material och produkter.
159	(Övergripande 2) Naturarrende, återföring av ekonomiska medel till resursregioner	Marcel Berkelder, Exergi Byrån, Heidi Andersson Armbryterskan från ensamheten
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige har en stor tillgång av naturresurser i form av vattenkraft, vindkraft, malm och skog. Dessa naturresurser nyttjas till mångmiljardbelopp årligen. En obetydlig ekonomisk del av dessa naturvärden stannar i de områden där resurserna nyttjas. Tvärtom leder naturnyttjandet till skador som minskar dessa områdens attraktionskraft, såväl för de boende som för potentiella turistnäringar. Med en naturarrendeavgift som motsvarar 2 - 5 % av resursens värde kan flera negativa konsekvenser av resursnyttjandet motverkas.		Åtgärder: Motionen yrkar på ett införande av naturarrende avgift som har till syfte att återföra ekonomiska medel till glesbygd som kompensation för ingrepp i naturen och för att stötta utvecklingen i glesbebyggda områden.
117	(Övergripande 2) Utveckling av styrmedel för begränsning av utsläpp av klimatgaser	Mats Dunkars, Ulla Brunö, Desirée Johansson, David Magnusson, Solveig Dahl
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De flesta av dagens klimatåtgärder fokuserar på att utveckla alternativa teknologier för de verksamheter som orsakar klimatutsläpp. Detta kommer inte att leda till någon minskning av de totala klimatutsläppen eftersom människans konsumtion hela tiden ökar. För att åstadkomma en minskning av de totala utsläppen av klimatgaser är det nödvändigt att regeringen fokuserar på hur det är möjligt att begränsa och på sikt eventuellt även förbjuda själva utsläppen. Därför föreslår vi att regeringen ges i uppdrag att ta fram och utvärdera olika förslag på styrmedel för att begränsa utsläpp.		Åtgärder: Ge i uppdrag till regeringen att utveckla och förfina olika styrmedel för att fasa ut och på sikt eventuellt även förbjuda utsläpp av klimatgaser. I uppdraget ingår att ta fram flera scenarier där olika styrmedel kombineras för att se hur utsläpp av klimatgaser kan minskas. Varje scenario utvärderas och sätts i relation till de åtaganden Sverige har gjort i Paris-avtalet.
44	(Övergripande 2) Ordet hållbarhet i politiska beslut	Mats Helander
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Ordet hållbar används så flitigt och oprecist att det håller på att förlora betydelse. Att prata om hållbarhet ger positiva signaler och används ofta utan att det har någon egentlig betydelse. Det är svårt att argumentera för verklig hållbarhet när verksamheter och beslut benämns hållbara utan att de är det. En ofta använd formulering i beslut från regering och riksdag är "hållbar tillväxt och utveckling". För att veta om något är hållbart så måste det definieras och mätas. Om det inte finns något annat mått på hållbarhet avseende miljön så kan måttet ekologiska fotavtryck användas.		Åtgärder: • Att i alla beslut där ordet hållbar används i betydelsen hållbar miljö, definiera vad ordet hållbar betyder baserat på vetenskapligt vedertagna beskrivning, samt ange hur hållbarheten kommer att följas upp. • Att årligen redovisa uppföljningen av hållbarhet i fattade beslut, samt att vidta åtgärder för att uppnå hållbarhet i de fall genomförande av beslut inte är hållbart.

Annat (0 motioner)

Motioner till Klimatriksdag 2018 (247 totalt)