Motioner

Energi (26 motioner) [Dölj]

Nr	Rubrik	Motionär ↑
137	Ny Kärnkraft	Sven Albinsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: :Bygg ny kärnkraft. :Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4. :Bränsleåtervinning med Bridreaktorer. :Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft. :Demontering av naturförstörande vindkraft. :Minska på naturförstörande vattenkraft. :Upphör med import av sopor för bioenergi.		Åtgärder: :Bygg ny kärnkraft. :Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4. :Bränsleåtervinning med Bridreaktorer. :Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft. :Demontering av naturförstörande vindkraft. :Minska på naturförstörande vattenkraft. :Upphör med import av sopor för bioenergi.
74	Energieffektivisera alla bostäder	Sigbritt Nordlund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Bostadsbestånd och lokaler kan ses som en oanvänd energikälla, som står för 40 % av Sveriges totala energianvändning. Merparten är äldre bebyggelse vars energiförbrukning i motsats till nyproduktion är helt oreglerad. En genomförd energieffektivisering skulle frigöra energi för andra samhällssektorer. Med känd teknik såsom värmepumpar och solpaneler är det enkelt att minska mängden köpt energi med hälften eller mer, med liten eller utan renovering av själva byggnaden. Återbetalningstiden för sådana investeringar är kort i förhållande till livslängden.		Åtgärder: att nationella regler införs för alla bostadsbyggnaders tillåtna förbrukning av köpt energi att rådgivning och information om energieffektivisering åläggs kommunerna att uppföljning görs av statlig tillsynsmyndighet
37	Bioenergi är livets energi som ska hanteras effektivare	Ruzena Svedelius Dr Agr
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: * a) Effektivare utnyttja bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike med hjälp av biologiska metoder t ex metanjäsning. * b) Stödja produktion av växternas biomassa genom ökad användning av biogödsel från biogasanläggningar som innehåller både bioenergi och växtnäring nödvändig för markens bördighet utan att använda konstgödsel. * Snarast förbjuda termiska behandlingsmetoder med vilka minskar biologisk mångfald och bildas föroreningar skadliga för hälsa, miljö och klimat. * Hälsa, miljö och klimat får inte kompromissas bort.		Åtgärder: * Öka radikalt satsningar på hållbara biologiska metoder för effektivare omvandlingar både a) från bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike till andra former av energi b) från solens strålningsenergi till bioenergi som pågår under fotosyntes i växtodling. * Skyndsamt fasas ut ohållbara termiska omvandlingsmetoder. * Avstå från kompromisser som hotar hälsa, miljö, klimat.
38	Stoppa subventioner till alla fossila bränslen	Ruzena Svedelius Dr Agr
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Stoppa nedsättningen av energiskatten för dieselbränsle i motordrivna fordon som uppgår till drygt 8 miljarder kronor per år eftersom utsläppen är farliga för hälsa, miljö och klimat. Stoppa alla skattelättnader för fossila bränslen (inklusive naturgas och gasol) i alla industrier, luftfart, sjöfart, i kraftvärmeverk, vid bandrift, inom jord- och skogsbruk som uppgår till minst 5 miljarder kronor per år. Satsa på framställning av biogas och biogödsel i lokala högteknologiska biogasanläggningar. Stoppa satsningar från allmänna medel på framställning av hälsofarlig biodiesel.		Åtgärder: * Stoppa omedelbart nedsättning av koldioxid- och energiskatter till fossila bränslen vilket motverkar planer på fossilfritt samhälle. * Satsa dessa miljarder på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen. * Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch. * Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel.
39	Hållbar produktion av biogas och biogödsel ur organiska rester och avfall	Ruzena Svedelius Dr Agr
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Stöd ska endast gå till ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara metoder för hantering rester och avfall från växt- och djurrike. Stöd ska ges till innovation av - utrustning för hygienisk insamling av våta restprodukter och avfall - olika typer av kvarnar som kan sönderdela både våta och torra material - utrustning och metoder för förbehandling dvs. sönderdelning, vägning och blandning av material - utrustning som garanterar effektiv omvandling av energi som finns i biogasens metan till el och värme/kyla. - utrustning för hantering av biogödsel för att minska förluster av växtnäring.		Åtgärder: * Alla stödåtgärder som bekostas av allmänna medel lokalt, regionalt, statligt eller från EU ska alltid avkrävas ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. * Ge stöd för effektivisering av produktion av biogas och biogödsel med kunskapsbaserade innovativa åtgärder "från källa till omvandling i biogasanläggningar" samt för användning av biogas och biogödsel.
236	Förbjud import av och ny infrastruktur för fossilgas i Sverige	Olivia Linander, Josefin Winberg, Anna Westberg och Christian Tengblad
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Just nu planeras stora infrastruktursatsningar som kommer leda till ökad användning och import av flytande fossilgas (LNG) i Sverige och Europa, exempelvis fossilgasterminalen GO4LNG i Göteborgs hamn. Vill vi leva upp till Parisavtalet och de svenska klimatmålen finns inget utrymme för nya satsningar på fossilgas - det är hög tid för fossilfrihet på riktigt. Vi vill därför att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda politiker att de bör besluta om omedelbar utfasning av fossilgas, stoppa importen av fossilgas till Sverige och se till att ingen ny infrastruktur för LNG byggs i landet.		Åtgärder: Inför ett förbud mot ny infrastruktur för fossilgas i Sverige Avveckla befintlig infrastruktur för fossilgas till förmån för socialt och ekologiskt hållbara energislag Stoppa importen av fossilgas till Sverige
196	Lyssna på IPCC i energifrågorna	Mikael von Knorring, Vide Karlsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Den senaste IPCC-rapporten visar att forskningen talar för de här tre radikala slutsatserna: • Elektrifiering är en nyckeldel av världens omställning. • De lågutsläppande energislagen behöver öka fem gånger eller mer i världen. • Vi behöver bygga ut såväl sol-, vind- som kärnkraft för kunna skala upp så drastiskt med så låga kostnader som möjligt. Energiöverenskommelsen i Sverige präglas tyvärr inte alls av IPCC:s slutsatser. Vi behöver en ny energiöverenskommelse, som inte fastnar i den gamla konflikten mellan vind- och kärnkraft utan istället sätter klimatet först.		Åtgärder: En ny energiöverenskommelse som utgår från IPCC:s slutsatser och bygger ut elproduktionen radikalt, för att Sverige ska göra så stor skillnad som möjligt i världens klimatomställning.
197	Värme utan eld	Mikael von Knorring, Vide Karlsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att världen ska kunna klara den sorts radikala klimatomställning som behövs, kommer vi behöva använda den biomassa vi har försiktigt och genomtänkt. Byggnadsmaterial är t ex ett av de områden där den gör som störst nytta, eftersom vi då lagrar kol långsiktigt och ersätter cement. Idag eldar vi mycket av biomassan bara för att få värme. På sikt behöver vi sluta med det så långt som möjligt. Tre förslag för att ersätta eldandet vi lyfter i motionen är energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme.		Åtgärder: Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme. Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras.
174	Klimatneutral energi	Michael Klein
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Förslag till beslut i Klimatriksdagen 2018 Klimatriksdagen ställer sig bakom det som anförts i motionen om att målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål.		Åtgärder: Målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål.
173	Förbjud sotande fackling för en mer hållbar industri	Maria Jangsten, Hartmut Bohlen, Bertil Mark, Kent Andersson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I Sverige finns ingen lagstiftning som reglerar industriernas fackling. Det finns däremot i Tyskland och Österrike. Där kallas den TA-luft, är ett komplement till deras befintliga miljölag och föreskriver en förbränningsgrad på 99,9 %. En liknande lag i Sverige skulle innebära att mer modern teknik måste installeras där man kan använda ett fackelsystem som gör utsläppen från förbränningen renare, eliminerar buller och fackelsken och istället för att släppa ut onyttjad energi till omgivningen, tar tillvara på fackelgasen i form av kraftvärme. Dessa tekniker finns i Texas, Louisiana och Taiwan.		Åtgärder: Lagstiftning som förbjuder sotande fackling för industrierna i Sverige.
90	Solenergi i nybyggnation	Marcel Berkelder Exergi Byrån, Heidi Andersson Armbryterskan från Ensamheten, Tord Pettersson Luleå, Jens Rundberg Vännäs, Pia Lingesten Umeå, Christer Laggar Vännäs
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Bostäder har enligt BBR/BEN schablonbehov av tappvarmvatten och hushållsel. Fastighetsel beror till stor del av systemval. Att kräva att delar av energibehoven tillgodoses med solenergi driver på utvecklingen av solenergimarknaden och driver också på utvecklingen av energieffektivare teknik. Kraven kan också leda till utvecklingen av kombinationstekniker där såväl värme sol el genereras med solen. I grunden är tekniken etablerad och exemplen finns, det behövs en knuff i rätt riktning mot hållbar utveckling och att solenergi blir en allmän accepterad energiresurs.		Åtgärder: Motionen yrkar på att i bygglagstiftning skall skrivas in att vid nybyggnation av bostäder skall antingen minst 50% av schablonbehov enligt BEN, för tappvarmvatten tillgodoses med solfångare eller hushållsel + fastighetsel tillgodoses med solceller.
48	Bygg ut havsbaserad vindkraft för transportsektorns behov och för export	Lasse Vretblad
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En aktuell svensk utmaning är att göra transportsektorn oberoende av fossil energi. Tillgången på råvara för biobränslen är begränsad både internationellt och inom Sveriges gränser. Ny fossilfri el-energi behövs i stället för elektrifiering av transportsektorn. Den måste i huvudsak baseras på el från vindkraft - och havsbaserad vindkraft kan där spela en huvudroll. Sveriges energipolitik behöver inte som hittills begränsas till landets egna behov. Sverige har de bästa förutsättningarna för utbyggnad av vindkraften i Nordeuropa och kan därför bidra med (lönsam) export utöver Sveriges gränser.		Åtgärder: Energimyndigheten bör få Regeringens uppdrag att genomföra en utbyggnad av svensk havsbaserad vindkraft som motsvarar transportsektorns behov av en omedelbar elektrifiering, och som också öppnar för en lönsam el-export till norra Europa.
49	Elektrifiera transportsektorn	Lasse Vretblad
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Transportsektorn måste rivstarta en genomgripande omställning för att bli oberoende av fossil energi. Den vanligaste biodieseln i Sverige idag, HVO, har sitt ursprung i importerad råvara till nästan 90 % och biobränslen från svensk cellulosa är bara en tillfällig lösning. Att frigöra sig från fossilfri energi för transportsektorn handlar om el-energi. Elbilsmarknaden expanderar, därför finns nu förutsättningarna att påbörja utbytet av bilparken. Det som då måste ske är en kraftig expansion av laddstrukturen, att samhället tydliggör att laddmöjligheterna kommer att finnas där man behöver dem.		Åtgärder: Riksdagen bör ge Energimyndigheten i samarbete med nätägarna ett uppdrag att arbeta för en snabb elektrifiering av transportsektorn genom att bygga ut laddstrukturen i Sverige
92	Stoppa kärnkraften och ta hand om avfallet på ett säkert sätt!	Jan Strömdahl
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige ska verka för ett förbud inte bara vad gäller kärnvapen utan också dess moder, kärnkraften. Och så länge kärnkraften finns kvar ska den jämställas med fossilkraft vad gäller miljö och klimat. Det globala problemet att på ett säkert sätt i 100 000 år ta hand om kärnavfallet måste få en lösning med hjälp av en prövning av alternativa metoder. I väntan på lösningen bör kärnavfallet minimeras genom snabb utbyggnad av de förnybara alternativen.		Åtgärder: 1. Att Sverige aktivt arbetar för ett internationellt förbud mot ny eller uppgraderad kärnkraft. 2. Att kärnkraft jämställs med fossil kraft vad gäller klimat och miljö. 3. Att alternativ till kärnkraftsindustrins KBS-3 metod utreds efter MMD:s underkännande.
142	Behåll de svenska kärnkraftverken	Henrik Petrén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Staten bör inte negativt särbehandla kärnkraften, utan bedöma dess klimatpåverkan på lika villkor med andra kraftkällor. Kärnkraften är definitionsmässigt inte en fossil energikälla, och även om den inte är förnybar i samma mening som vindkraft är det inte tillgången till bränsle som är den begränsande faktorn för dess användning [1].		Åtgärder: Svenska kärnkraftverk ska drivas så länge som möjligt ur säkerhetssynpunkt och så länge de inte konkurreras ut av klimatvänligare (i termer av växthusgasutsläpp) alternativ för baskraftsförsörjning. Staten bör också stödja forskning om modernare former av kärnkraft.
143	Fördela investeringsstödet till solceller efter efterfrågan	Henrik Petrén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Som "Åtgärder".		Åtgärder: Investeringsstödet till solceller ska fördelas mellan länsstyrelserna i proportion till efterfrågan i länet.
23	Ändra lagar, tullavgifter med mera för att underlätta utbyggnad av solel	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Här behöver vi hjälpas åt så att det blir lönsamt för enskilda boende i hyreslägenheter, bostadsrätter eller egnahem att producera el och dela elproduktionen från solkraftverk. Det behövs till exempel lägre tullar på solceller, investeringsstöd för solcellsproduktion, åläggande för stora elproducenter och nätbolag för att balansera elnätet vid variationer i solelproduktion. Nätkostnaden för levererad el skall inte få överstiga den vid konsumtion från nätet. Det behöv sannolikt mycket mera, men det här skulle kunna bidra till att nå målen om fossilfri elproduktion.		Åtgärder: Att regeringen arbetar för att EU-tullar på solceller avskaffas Att ellagen och andra regleringar ändras så att distribution via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen underlättas Att ellagen och andra regleringar ändras så att kostnaderna sänks för delning via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen
16	Koldioxidfri energi bortom fossilfritt	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En huvudlinje på vägen mot det fossilfria samhället är förbränningen av biomassa eller gaser framställda av biomassa. Långsiktigt behöver vi frigöra oss från biobränslen eftersom de också tillför atmosfären koldioxid. För detta krävs en långsiktig planering där Sverige kan ta en ledande roll i världen.		Åtgärder: -att Riksdagen av Regeringen beställer att ge statliga myndigheter i uppdrag att planera för koldioxidfria energisystem efter att målet med fossilfria energisystem nåtts.
57	Bygg bara passivhus!	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De stora energislukarna i vardagslivet, som vi kan göra något åt, är bilen, biffen och bostaden. Det jag vill komma åt är att spara energin, som går åt för uppvärmning av byggnader. Nu pågår stora bygginvesteringar i Sverige inte minst för bostadsbygge. För att nå klimatmålet att reducera CO2 utsläpp behöver vi spara energi för uppvärmning av byggnader. Det kommer att kräva stora kostnader i befintliga byggnader. Låt oss därför inte nu uppföra nya byggnader, som om vi några år måste anpassa för att dra mindre energi för uppvärmning. Bygg endast passivhus!		Åtgärder: -att Regeringen och Riksdagen beslutar att införa byggnormer för att all nyproduktion av byggnader skall bli passivhus i den meningen att de värms av verksamheten i huset med eventuellt tillskott från jordvärme.
58	Beskatta byggnader efter uppvärmningskostnad	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De stora energislukarna i vår vardag är bilen, biffen och bostaden. Uppvärmningen av bostäder sker i stor utsträckning genom förbränning, antingen i huset eller genom fjärranläggningar för el och värme. Anpassningen av bostäder till bättre energihushållning går för långsamt och det finns stora anpassningsbehov. Till exempel i miljonprogrammets hus. Jag får ofta höra att det inte lönar sig att energianpassa med bästa teknik. Min enkla ide är: Gör det lönsamt att energianpassa! Tillämpa den framgångsrika metoden morot och piska. Inför en progressiv skatt på energianvändning för uppvärmning.		Åtgärder: -att Sveriges Regering och Riksdag beslutar om att införa en skatt på byggnader efter hur mycket energi, som tillförs byggnaden för uppvärmning.
99	Ge statligt stöd åt småkonsumenter för beredskapslagring av el för 72h	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige håller på att rusta upp både civilförsvar och militärt försvar till mycket stora kostnader. På 70- och 80-talet gavs bidrag till småhusbyggnader för att kompletterad med skyddsrum. Det finns alltså exempel på att småhusägare har fått bidrag till beredskapsåtgärder. I de nuvarande beredskapsplanerna rekommenderas att samhällsmedborgarna skall lägga upp förråd för att kunna klara sig under 72 timmar utan samhällets stöd. Detta borde även omfatta elförsörjningen. I första hand bör microproducenter och småkonsumenter av el få bidrag till lagring av energi för 72 timmars behov.		Åtgärder: att riksdagen av beredskapsskäl beslutar att små elkonsumenter skall få bidrag till halva kostnaden av batterier eller annan lagring av energi för att kunna vara oberoende av elnätet under 72 timmar. Detta bör ske i samklang mer målet att befolkningen skall klara 72 timmar utan samhällsservice.
75	Storsatsning på vätgasproduktion med plasmateknik	Björn Idar, Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Världens ledande beslutsfattare, såväl politiska som industriella, skapade i januari 2017, under konferensen "World Economic Forum" i Davos, organisationen "Hydrogen Council". Det är ett råd för ledande energi-, transport- och industriföretag som har den gemensamma ambitionen att främja utbyggnaden av ett globalt vätgassamhälle. Sverige bör bidra genom storskalig satsning på plasmateknik med skattemedel för att snabbt ge industrin den nödvändiga vätgasen i stora mängder i en ny unik satsning, som ersättning för kol och koks vid framställning av stål.		Åtgärder: Riksdagen bör omgående satsa på en massiv utbyggnad av infrastruktur för tillverkning och distribution av energibäraren vätgas med fokus på plasmateknik, en ekologiskt försvarbar metod som samtidigt kan lösa problemen kring samhällets avfall.
177	Effektivisera hela el-systemet.	Birger Eneroth
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Modern digital teknik kan användas för att styra elpriset timme för timme och på olika platser. Med hänsyn till kraftledningarnas kapacitet och till utbud och efterfrågan på el. Och för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i hela samhället.		Åtgärder: Nolltaxa bör eftersträvas på den vanliga elnätavgiften. Och höj i stället den rörliga delen som också kan variera mer på olika tider och platser..
222	Energieffektivisera med vita certifikat	Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Energisystemet behöver ställas om från fossilt till förnybart. Enligt forskaren Kevin Andersson finns ingen chans att nå klimatmålen utan energieffektivisering. De styrmedel som idag finns för effektivisering är främst informativa. Vita certifikat, vilket är ett styrmedel som EU förespråkar, är ett styrmedel som ger ekonomiska incitament till rätt aktörer. Med vita certifikat finns möjlighet att både minska energianvändningen och lösa andra utmaningar som energisystemet står inför. Därför vill vi att Sverige ska införa vita certifikat.		Åtgärder: Att riksdagen beslutar om att införa vita certifikat som styrmedel för att uppnå en minskad energianvändning.
205	Stoppdatum för fossila bränslen (Vinnande motion)	Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Enligt forskningen håller vår kolbudget på att ta slut om vi vill begränsa uppvärmningen till under 1,5. Därför behöver vi snabbt sluta använda fossila bränslen. Ett sätt att garantera att företag, institutioner och hela samhället ställer om är genom att förbjuda förbränning av fossila bränslen efter ett visst datum. Därför vill vi se att riksdagen beslutar om ett stoppdatum under nästa mandatperiod.		Åtgärder: att riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen.
241	Förbjud fast elnätsavgift för att ge incitament till energibesparing.	Anders Berndes
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Genom att ta bort den fasta elnätsavgiften och höja nätöverföringsavgiften, samt reglera kvittning och betalning för egen förnybar elöverproduktion: 1. Ökas incitamenten att spara på el, då man betalar ett högre pris för den el man förbrukar, men ingen abonnemangsavgift. 2. Minskar incitamenten att kapa kopplingen till elnätet för hushåll som producerar egen el, vilket medför en större tillgång till förnybar energi som kan tränga undan s.k. "ful-el". 3. Ökar incitamenten att investera i egen förnybar elproduktion.		Åtgärder: Ta bort/förbjud fasta elnätsavgifter och höj samtidigt den rörliga nätöverföringsavgiften under strikt reglerade former. Reglera kvittning av hushålls egen överproduktion av förnybar energi, så att de får betalt på lika villkor som elföretagen, utan att de behöver betala nätöverföringsavgifter som äter upp deras intäkter.

Ekonomi och gröna jobb (27 motioner) [Dölj]

Nr	Rubrik	Motionär ↑
119	System för klimatneutralitet	Zeromission AB
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Intressentgrupper i Sverige blir mer och mer oroade över klimatpåverkan från produkter, tjänster och företag. Det innebära att det finns incitament för företag att kommunicera sitt miljöansvar mot marknaden. Termen "klimatneutral" används idag på flera olika sätt, av olika företag för att ange deras varierande nivåer av engagemang och handling. Det gör att intressenternas intressen inte uppfylls. Vårt förslag är att den svenska regeringen tar till nödvändiga åtgärder och introducerar ett system eller standard för att säkerställa att klimatambitionen höjs och intressenternas förväntningar är up		Åtgärder: Den svenska regeringen bör inrätta ett rigoröst system för certifiering av produkter, tjänster och företag som vill kalla sig klimatneutrala.
118	Avdragsgill klimatkompensation	ZeroMission
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom om klimatkompensation tagit ställning på ett sätt som kommer att hämma det frivilliga klimatarbetet i svenskt näringsliv. Klimatkompensation bör i det här avseendet naturligtvis jämställas med andra frivilliga, kontrollerade sätt för företag att ta ansvar, exempelvis hållbarhetsmärkningar som Krav, Bra miljöval, Svanen, EU blomman och Fair Trade.		Åtgärder: Skattelagstiftningen bör ändras eftersom avdragsrätt ska gälla för all certifierad och projektbaserad klimatkompensation
71	Skapande av gröna pengar	Stefan Norrman
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Pengarna som skapas kan användas för t.ex. - Utbyggnad och förbättringar av järnvägsnätet - Omfattande utbyggnad av laddinfrastrukturen för elbilar - Lantbruksstöd för en utökad övergång till hållbar och giftfri matproduktion - Stöd till hållbart och klimatsmart byggande - Anpassning av transportinfrastrukturen till ett förändrat klimat - Gynna forskning, utveckling och användning av biokol - Stöd till forskning, tester och utvecklingsinsatser inom områden för negativa utsläpp av växthusgaser - Stöd till kommuner för att underlätta införandet av miljöfria zoner i stadsmiljö		Åtgärder: Regeringen bör förutsättningslöst låta utreda: a. Hur affärsbankernas penningutgivning vid beviljande av lån kan överföras till Riksbanken. b. Hur en del av Riksbankens penningutgivning kan styras till områden som stödjer åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. c. Hur en del av Riksbankens penningutgivning kan styras till områden som stödjer en hållbar ekonomisk samhällsutveckling.
68	Koppla arbetsgivaravgiften till klimatbelastningen!	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vi behöver stimulera arbetsmarknaden till större andel 'gröna' jobb för att sänka Sveriges totala utsläpp. Det enklaste sättet är ekonomiska fördelar kopplade till hur arbetet utförs.		Åtgärder: Vi föreslår att - företags avdrag för energiförbrukning avskaffas, - dessa ersätts med att arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen.
80	Ersättning för samhällsnyttig verksamhet	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning:		Åtgärder: Vi föreslår att, som ett enklare första steg mot allmän Baslön, samhället börjar ersätta människor för frivilligt och ideellt arbete och annan samhällsnyttig verksamhet. Speciellt bör människor som aktivt engagerar sig för att rädda världen undan en klimatkatastrof premieras.
2	GRETA, ett grönt handelsavtal	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Flera av dagens aktuella förslag till internationella avtal innehåller klausuler som kan användas för att förhindra åtgärder mot klimatkrisen. Jag föreslår att alla överstatliga avtal ska ha en övergripande klausul att alla parter i kontraktet förbinder sig att uppfylla FNs 17 Globala Mål, inklusive FNs klimatavtal från Paris 2015.		Åtgärder: Jag vill att - alla överstatliga avtal ska ha en övergripande klausul att alla parter i kontraktet förbinder sig att uppfylla FNs 17 Globala Mål, inklusive FNs klimatavtal från Paris 2015, - Sveriges regering verkar för att EU och FN driver detta i sina förhandlingar.
4	Naturresurs-skatt	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: På samma sätt som vi beskattar konsumtion av fossil energi för att styra denna mot sparsammare användning borde vi beskatta konsumtion av även andra material som är begränsade eller som kan störa miljön.		Åtgärder: Jag föreslår att - alla varor (och tjänster?) på svenska marknaden klassificeras m.a.p. innehåll eller åtgång av ändliga resurser; - varan eller tjänsten beskattas relativt mängd av och tillgång på ingående material.
83	Klimatanpassa barnbidraget!	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Överbefolkning är en starkt bidragande orsak till klimatkrisen. Speciellt mängden människor i den rika världen orsakar långt över sin andel av utsläpp per capita. Den familjepolitik som Sverige införde efter andra världskriget och som sedan kopierats av flera andra länder leder (vilket var avsikten) till allt fler medborgare. Konsekvensen blir högre belastning på naturresurser och klimat. Om Sverige ska trovärdigt propagera för lägre klimatbelastning måste vi sluta stimulera befolkningstillväxt. Ett första steg vore att anpassa barnbidragen till klimatet.		Åtgärder: Jag föreslår att - flerbarnstillägget tas bort, - barnbidrag betalas för ett eller max två barn, - barnbidraget räknas upp proportionellt till föräldrarnas ålder.
3	Slopa momsen på begagnat	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att stimulera en mer cirkulär ekonomi bör moms och andra liknande skatter och avgifter slopas för sådana begagnade varor där dessa skatter och avgifter redan en gång betalats till ett högre belopp. För varor som är/har varit del av en större vara där moms tidigare betalats för den större varan, t.ex. reservdel från tvättmaskin, ska ursprunget kunna spåras.		Åtgärder: Jag föreslår att - momssatsen sätts till noll för varor där moms redan utgått för ett högre pris, - i det fall varans pris ökat sedan moms senast erlagts, ny moms erlägges för skillnaden mellan gammalt och nytt pris.
133	Så löser vi Sveriges skuldkris och på kuppen hjälper klimatet	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Bankerna tjänar pengar på att skapa krediter och låna ut dem mot ränta. Att vinstintresset styr detta gör att ekonomin sväller mycket snabbare än den borde. Vår lånebaserade ekonomi har skapat ett tryck på evig tillväxt långt över vad planeten tål. Här presenteras en lösning, Suveräna Pengar, som gynnar alla svenskar (utom bankerna och deras ägare). Den innebär att endast betalmedel som skapats av Riksbanken får användas för handel och andra ekonomiska transaktioner. Detta minskar tillväxttrycket, risken för finansbubblor och bankkrascher, och gör betalsystemet säkrare.		Åtgärder: Jag vill att - Regeringen informerar om hur låneekonomin påverkar klimatet, - Riksbanken åter får ensamrätt att skapa pengar, - Sverige inför Suveräna Pengar enligt nedan.
189	Bränsleprissättning (bensin 50 kr/liter?)	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Kolvätebaserade drivmedel har, bortsett från klimat- och miljöbelastning, stora fördelar framför andra energiformer. De är dessutom basen på en mycket stor infrastruktur för produktion och transport, turism, osv. Vi kommer inte att på kort sikt kunna bygga om hela detta system, så tillgång till ersättningsdrivmedel kommer att vara mycket viktigt. För att stimulera detta bör vi se till att genuint hållbara alternativ kan prismässigt konkurrera med de fossila.		Åtgärder: Jag vill att - skatter och avgifter justeras så att fossila bränslen alltid är dyrare än hållbara alternativ, - en del av dessa statens inkomster öronmärks för forskning som entydigt hjälper klimatet.
203	Finansiering av små och kooperativa företag	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En fossilfri ekonomi kräver starkt reducerade transporter, dvs ökad andel närproducerade varor och tjänster. Konsekvensen av det kan bli uppkomsten av fler små lokala icke-vinstdrivande företag typ kooperationer. För att säkerställa detta krävs finansiering. Denna motion föreslår att staten överger dagens QE-modell för stimulering av ekonomin och övergår till att finansiera starten av kooperativ.		Åtgärder: Jag föreslår - att Sverige överger dagens QE-modell för stimulans, - att stöd till nystartade småföretag beaktas som alternativ för stimulans, - att speciellt kooperativ och icke-vinstdrivande företag utanför storstadsregionerna gynnas.
79	Lånefinansiering är inte en hållbar lösning	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En av hörnstenarna i det nyliberala projektet är att minska samhällets inflytande över individ och företag genom att sänka skatterna och därmed krympa statens verksamhet. Sänkta skatter resulterade på 1990-talet i att stater istället lånade pengar och fick en accelererande statsskuld. De senaste decennierna har vi sett ett ökande inflytande från näringslivet via så kallade Offentligt-Privata Samarbeten, OPS, och Privata FinansInitiativ, PFI, vilka skuldsatt stater ytterligare. Konsekvenserna har blivit högre kostnader, ett kortsiktigt resursslöseri, och ökad klimatbelastning.		Åtgärder: Pengar som staten lånar idag måste betalas med högre skatter imorgon. Att låna till statliga utgifter är bara att skjuta upp skatterna. Dessutom ökar det belastningen på klimat och miljö. Jag vill att - staten slutar låna upp pengar för långsiktiga satsningar, - och istället bygger ut i den takt inkomsterna tillåter; - staten i sista hand lånar räntefritt av sig själv (med budgetunderskott).
195	Avgift och återbäring för energi (fee & dividend)	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att uppnå demokratisk acceptans för en åtstramning av energiförbrukningen i Sverige föreslås en fördelningsavgift på energiproduktion, så att all produktion och import av energi avgiftsbeläggs i proportion till sin belastning på klimat och miljö, och de så insamlade medlen fördelas till medborgare och företag. Som exempel kan alla i Sverige bosatta fysiska personer få varsin andel, och företagen en andel per heltidsanställd. Om total energiproduktion = 400TWh, avgift 1 öre/kWh, 10M invånare, 5M anställda => 1 andel = SEK 267.-		Åtgärder: Jag föreslår att - Sverige inför en avgift på all energiproduktion och -import, - denna avgift differentieras m.a.p. grad av klimat- och miljöbelastning, - avgiften tas ut vid energikällan så att producenten ansvarar för inbetalning, - i det fall energin är importerad, avgiften tas ut vid gränsen som en tull, - inkomsterna från denna avgift oavkortat återgår till medborgare och näringsliv.
10	Skapa förutsättning konkurrera om statliga arbeten oavsett bostadsort	Magnus Wallin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Förslaget syftar till att skapa hållbara förutsättningar för en levande landsbygd, där vi använder tillgänglig teknik i kombination med en ändrad innebörd i begreppet distansarbete för att möjliggöra för många fler människor än idag att bo och arbeta där hen vill.		Åtgärder: Ta bort statliga arbetsgivares möjlighet att specificera placeringsort för de tjänster där det inte är absolut nödvändigt. Ta fullt statligt ansvar för och öka takten i utbyggnaden av fibernätet. Skapa mötesplatser runtom i våra mindre städer där anställda kan mötas få ett sammanhang över myndighetsgränserna.
127	Varifrån kommer nya pengar och vem får dem?	Kjell claeson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige och troligtvis hela världen har ett mycket komplicerat och enormt orättvist penningsystem. Vi, befolkningen tror att riksbanken ger ut nya pengar och bankerna lånar ut besparingar som befolkningen satt in på banken. I själva verket skapar riksbanken endast sedlar och mynt, samt en mindre mängd elektroniska pengar som bara bankerna har tillgång till. Det är bankerna som genererar den största mängden av pengar (M3) som finns i Sverige idag. När du lånar pengar skapar banken dessa pengar och sätter in dem på ditt konto. Vid återbetalning av lånet försvinner pengarna (forts bilaga)		Åtgärder: Åtgärder Jag vill se Sveriges riksdag tillsätter en oberoende transparent utredning om hur Sveriges penningsystem fungera i detalj. Där svar ges på frågor som: Varifrån kommer nya pengar och vem får dem? Vad är det som bestämmer hur mycket en bank kan låna ut? En utredning som belyser olika ord som används inom vårt penningsystem som t.ex. Rixbankens betalningssystem Rix, lom (forts. Bilaga)
234	Byteshandeln gynnar klimatet	Jane Olsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Mänskligheten överförbrukar jordens resurser. Cirkulär ekonomi är ett av sätten att komma till rätt med detta. Där kan byteshandel spela en roll.		Åtgärder: Regeringen bör besluta om en utredning om villkor för byteshandel och sociala företag gällande - lagar för byteshandel på kommersiell grund. - patenträtt på tjänster. - mer individanpassat starta-eget-bidrag. - ett friare "fack" för nytänk hos Skatteverket. - bidrag för sociala företag.
252	Nuvarande BNP-begrepp behöver revideras/kompletteras.	Ingegerd Kjellberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Då nuvarande BNP-begreppet mycket starkt påverkar politiska beslut och mycket av olika typer av planering är det förödande att värdet av miljö, hälsa , obetalt arbete ,fred, hållbarhet och miljöförstöring ej ingår. Förbrukning av naturtillgångar och konsumtionstakt kan även äventyra framtida levnadsstandard och möjlighet till fortsatt liv. BNP-begreppet behöver därför revideras/kompletteras. Det mesta av materialet kommer från en bok av Knut Kainz Rognerud:"Tio trasiga teorier om ekonomi". ISBN 978-91-7343-665-6		Åtgärder: I nuvarande Nationalräkenskaper och BNP ingår ej miljö, hälsa, obetalt arbete och fred. Däremot ingår i BNP-begreppet olyckor och krig som bidrar till ökning till BNP. Ökat BNP kan ha negativa effekter på medborgarnas livskvalitet. Då nationalräkenskaperna inte tar hänsyn till hållbarhet och miljöförstörning kan förbrukningen av naturresurser och konsumtion riskera framtida liv. BNP måste revider
82	Hindra statligt styrda investeringar i fossil energi	Henrik Petrén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Hindra till exempel Fjärde AP-fonden att investera i oljebolag överhuvudtaget. Om man har en heltäckande svartlistning av tobak borde det gå utmärkt att helt svartlista oljebolag.		Åtgärder: Pensionsfonder och andra fonder som staten råder över ska inte tillåtas investera i företag som utvinner fossila bränslen eller har sina huvudintäkter från den fossila energiutvinningen. Aktuella innehav ska skyndsamt (säg inom ett år) avvecklas.
47	Aktiebolagslagen hindrar hållbarhets-ambitioner	Gunnar Isaksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Aktiebolagens vinstsyfte hindrar företag från att skriva in hållbarhetsambitioner i bolagsordningen. Aktiebolagslagen bör formuleras om, eftersom det idag är oklart vad som är tillåtet att skriva in i bolagsordningen. (1)		Åtgärder: Aktiebolagslagen bör formuleras om, eftersom det idag är oklart vad som är tillåtet att skriva in i bolagsordningen. (1)
139	Investeringsbank för omställning till fossilfritt samhälle	Gertrud Ingelman
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att genomföra omställningen till ett fossilfritt samhälle behövs stora satsningar på infrastruktur och utbyggnad av förnybar energi. För att kunna genomföra de investeringar som behövs för att undvika framtida klimatkatastrofer behöver dessa investeringar genomföras så snabbt som möjligt. Därför behövs en statlig investeringsbank som lånar ut till låg ränta till företag, regioner och kommuner så de snabbare kan genomföra satsningar som minskar fossila utsläpp.		Åtgärder: Sverige riksdag ska fatta beslut om en statlig investeringsbank för att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Företag, regioner och kommuner ska kunna låna pengar för gröna investeringar till låg ränta.
140	Fossila subventioner ska fasas ut ur statsbudgeten	Gertrud Ingelman
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I statsbudgeten 2018 finns fortfarande stora subventioner till fossilt. För att nå ett fossilfritt samhälle måste dessa fasas ut. Svenskt inrikesflyg slipper energiskatt. Idag subventioneras diesel med lägre energiskatt än bensin. Jord- och skogsbrukets och gruvnäringens fordon har nedsatt energiskatt. Naturskyddsföreningen beräknar att dessa subventioner uppgår till 13 miljarder. Flyget ska beskattas och omställning av resor och transporter till järnväg prioriteras. Branscher inom jord- och skogsbruk och gruvnäringen bör hellre få stöd till investeringar i fossilfria tekniker.		Åtgärder: Fossila subventioner ska fasas ut ur statsbudgeten.
91	För en fossilfri finanssektor (Vinnande motion)	Em Petersson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att staten säkerställer att finanssektorns investeringar lever upp till Parisavtalets avsikt att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och inte bidrar till klimatskadlig verksamhet. De statliga AP-fonderna investerar idag i några av de smutsigaste verksamheterna i världen, nu är det dags att fonderna blir fossilfria.		Åtgärder: En fossilfri finanssektor: Att Sveriges regering slår fast ett mål om och utarbetar en handlingsplan för en fossilfri finanssektor Klimatsäkra AP-fonderna: AP-fondernas investeringar ska vara förenliga med Parisavtalet Klimat och miljö ska utgöra den ram inom vilken avkastning kan eftersträvas AP-fonderna ska flytta investeringarna från fossil verksamhet till hållbara lösningar som förnybart
247	Rättvis omställning gröna meningsfulla jobb, minskade klyftor	Ellie Cijvat
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Redan för ett antal år sedan sattes ambitiösa projekt igång I Danmark, England, Sydafrika m fl för att få till stånd en rättvis omställning, d v s en omställning av nyckelsektorer I våra samhällen utifrån målet att drastiskt minska utsläpp av växthusgaser på hemmaplan, samtidigt som man skapar meningsfull sysselsättning (s k gröna jobb) och ökar den sociala hållbarheten genom minskade klyftor. Vi kan ställa om energiförsörjningen, skogsbruket, transportsektorn, jordbruket. Minst 150 000 nya jobb kan skapas, men åtgärder som basinkomst och arbetstidsförkortning bör undersökas.		Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda, att anta en hållbar grön och social arbetsmarknadspolitik med målet att till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb.
28	Tillväxten förstör klotet	Bo Hagstedt, Kalle Petré, Elisabeth Rosenborg, Björn Idar
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Tillväxten har medfört välstånd för miljarder, men också klimat- och miljökriser. "Grön tillväxt" är en ideologisk konstruktion. Genom evig tillväxt kommer de gröna åtgärderna till slut att ätas upp av ytterligare produktion, även med fönybar energi. Den ständiga tillväxten måste stoppas! Redskap för att hantera detta måste utvecklas!		Åtgärder: - Stoppa tillväxt-politiken! - Använd redskap för ekonomisk kontroll! - Utred hur vi ska uppnå ett samhälle utan ständig, exponentiell tillväxt av ekonomi och konsumtion och vilka systemförändringar som krävs!
169	Hejda låneekonomin. Begränsa lånekonsumtionen. Så minskas CO2-utsläpp.	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En stor del av konsumtionen och dess utsläpp av växthusgaser i välbärgade länder sker på medel lånade i banker. Bankerna lånar ut pengar som de inte har. Pengarna skapas när du lånar. Lånet skapar en tillgång hos banken, som med tiden kräver in dessa pengar med ränta. Om bankerna inte tilläts att skapa pengar för konsumtionskrediter skulle vi i den välmående världen behöva begränsa vår konsumtion till de sparade pengar vi har. Detta skulle kunna ske genom en internationell överenskommelse om att banker endast få ge konsumtionskrediter i den utsträckning de har sparares pengar att låna ut.		Åtgärder: Att uppdra åt riksdag och regering att på internationell nivå arbeta för att minska bankers kreditgivning till konsumtion genom att minska utrymmet för banker att låna ut pengar, som de inte har.
204	Fossilfria exportkrediter	Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Riktlinjerna för svenska exportkrediter är inte kompatibla med Parisavtalets målsättning då de tillåter finansiering av fossila projekt. Sverige kan bli det första landet i världen som inte finansierar fossila projekt via sina exportkrediter genom att införa restriktioner för denna typ av projekt.		Åtgärder: Att inför restriktioner som gör att exportkrediter inte får finansiera fossila projekt

Global rättvisa (8 motioner) [Dölj]

Nr ↓	Rubrik	Motionär
17	Använd svenskt organiskt avfall för att odla i öknar: Lagra CO2 i marken!	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Konflikter kring vattentillgångar och mark för odling kommer att öka i öknar och halvöknar. En rättvis fördelning av vatten och mark bör underlättas. I öknar och halvöknar skulle ett cirka 20 cm tjockt kompostlager kunna fungera så att det både samlar in och bevarar vatten samt multnar till matjord. Ett sådant lager skulle kunna bildas genom att använda organiskt avfall. Stora mängder organist avfall samlas in i EU. UD bör få i uppgift att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning så att vårt organiska avfall kan bidra till livsmöjligheter för befolkningar i halvöknar och öknar.		Åtgärder: Uppdra åt UD att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning för att odla upp öknar i syfte att lagra kol i marken och bereda utkomstmöjligheter för befolkningar. I EU samlas en mängd organiskt avfall in, som kan användas i dessa syften.
67	Tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond.	Torbjörn Vennström, Linn Rabe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Genom att tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond tar vi ansvar för vår del av den globala klimatskulden. Vår ackumulerade klimatskuld uppgår till 3,6 miljarder ton CO2e växthusgaser. Vi har exploaterat luft och skogar på andra människors bekostnad. Klimatskulden består också av anpassningskostnader som nu tvingas på utsatta länder och samhällsgrupper. Sverige bör arbeta för en utökning av FN:s gröna fond på 100 miljarder dollar 2020. Enligt Världsbanken kan det behövas tio gånger mer för att utjämna infrastruktur-klyftan mellan rika länder och länder i Syd.		Åtgärder: Vi föreslår att Sveriges bidrag till FN:s fond för globala klimatåtgärder (FN:s gröna fond) ska öka från nuvarande 1 miljard kronor per år till 3 miljarder per år under perioden 2019-2022. att satsningen ej ska tas från befintliga medel för internationellt utvecklingsarbete utan genom ökade skatteintäkter från kapital, stora förmögenheter och finansiella transaktioner.
76	Rädda regnskogen genom att göra den lönsam	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna. Idag är många produkter som framställs ur trä från regnskogar bannlysta. Resultat: Regnskog betraktas som värdelös. Den huggs ner. Träden används inte ens, utan bränns bort, svedjebränning. Plantager med grödor ersätter regnskog. Är det önskvärt?? Hyggena i regnskog ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ytterligare ett sätt till att göra regnskog lönsam.		Åtgärder: Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam.
181	Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter (Vinnande motion)	Stefan Mikaelsson, Sanna Lucas, Viena Rainio
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Samråd med lokalbefolkningen om förvaltning och nyttjande av naturresurser och ekosystem är fundamentalt för att klimaträttvisa ska kunna uppnås. Samtidigt som dessa samhällens motstånd är viktigt för klimatet får de utstå hot, kränkningar och i värsta fall mord. I Sverige är det en självklar insats att ratificera ILO 169 om urfolk och stamfolks rättigheter för att garantera att statens agerade är i förenlig med folkrättslig lagstiftning. Statligt stöd-bistånd ska inte gå till aktörer i privat sektor som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i konfliktfyllda kontexter.		Åtgärder: Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter. Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter. Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.
184	Bättre kontroll av Sveriges multilaterala utvecklingssamarbeten	Linda Eikestam, Amelie Bendz
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Med utgångspunkt i den regnskogsskövling som skett i Gabon [1] med hjälp av svenska biståndspengar, kritiserar vi Sveriges kontroll av det multilaterala utvecklingssamarbetet. Vi vill se en förändring i hur Sveriges ansvariga sköter kontrollen av det multilaterala biståndet. Regeringens strategier och policyramverk har goda visioner om ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart bistånd dessa visioner måste omsättas till faktisk handling även i projekt där svenska myndigheter eller organisationer från det svenska civilsamhället inte är utförarens närmaste samarbetspartner.		Åtgärder: - Sveriges Riksdag och Regering, liksom berörda Departement och Myndigheter bör öka sin insyn i det multilaterala bistånd som kanaliseras genom internationella organisationer och företag. - Fler kontrollmekanismer bör införas före, under och efter internationella biståndsprojekt för att säkerställa att dessa följer de svenska riktlinjerna för utvecklingssamarbeten.
185	Hur många ton kostar vårt försvar?	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vi står inför en enorm omställning, där framför allt den rika världen måste dra ner på sina utsläpp och därmed konsumtion till en bråkdel. Länder tvingar varandra att redovisa hur det ska gå till. Märkligt nog verkar militära utsläpp inte räknas. Dessutom talar man i Sverige och andra länder om behovet av ökade anslag till försvaret. En cynisk tolkning av detta kan vara att många regeringar räknar med att försvara sin levnadsstandard och sina utsläpp med militär, istället för att behöva avstå. Sverige bör statuera exempel och tydligt redovisa försvarets klimatpåverkan.		Åtgärder: Jag vill att - Regeringen redovisar hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras, - Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN.
208	Rättvis klimatfinansiering	Anna Axelsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Enligt Parisavtalet ska rika länder bidra med 100 miljarder USD per år för klimatåtgärder i utvecklingsländer. Sveriges rättvisa andel, baserat på utsläpp och BNP per capita bör vara 3,8 miljarder 2019 och 4,2 miljarder från 2020. Enligt klimatkonventionen ska pengarna inte tas från biståndbudgeten. Klimatfinansiering ska göra det möjligt för utvecklingsländer att genomföra klimatåtgärder. Utan stöd riskerar 100 miljoner människor att halka tillbaka i extrem fattigdom till 2030. Runt 200 miljoner människor förväntas tvingas lämna sina hemområden på grund av klimatförändringar till 2050.		Åtgärder: Att Sveriges regering avsätter medel för klimatfinansiering ur statsbudgeten, i linje med Sveriges rättvisa andel på 3,8 miljarder kronor för 2019 och 4,2 miljarder för kommande år under mandatperioden, utöver biståndsbudgeten på 1 procent av BNI.
250	Lägg ner ETS, EU:s Emissions Trading System	Ellie Cijvat
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: ETS, EU:s system för handel med utsläppsrätter, är i grunden feltänkt, och leder till att det alltför generösa utsläppstaket som sätts ofta förbrukas. ETS blockerar implementering av nya lösningar. Som styrmedel är ETS misslyckat, eftersom priset på utsläppsrätter har gått ner så att det knappast har en reglerande verkan. Det är hög tid att ersätta ETS med effektiva åtgärder som ett förbud för fossilsubventioner, koldioxidskatt, och offentliga investeringar för klimatet som går bortom budgettaket.		Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda, - att verka för att EU ska lägga ner ETS, Emissions Trading System, - att inom FN:s klimatförhandlingar plädera för att handel med utsläppsrätter inte är en fungerande lösning.

Stad och land (12 motioner) [Dölj]

Nr	Rubrik ↑	Motionär
237	Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet! (Vinnande motion)	Gunilla Berglund, Inger Björk, Pontus Björkman, Pia Björstrand, Jan Hagerlid, Stellan Hamrin, Seija Hiltunen, Anna Olsson, Marie Persson, Anne Svare, Boel Vallgårda, Torbjörn Vennström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Kommunerna äger planmonopolet i Sverige, vilket påverkar förutsättningarna för klimatarbetet. Landstingen är anvariga för kollektivtrafiken. För att lyckas med omställningen behöver kommuner och landsting fatta klimatsmarta beslut. För Sveriges del betyder Parisavtalets 2°C-åtagande en återstående koldioxidbudget på 300-600 miljoner ton. Med nuvarande utsläpp har denna koldioxidbudget använts upp inom 6-12 år. Landets kommuner och landsting behöver minska sina koldioxidutsläpp med minst 10 % per år, visar en svensk forskningsgrupp i en rapport till Järfälla kommun.		Åtgärder: A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska 1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %, 2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och 3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare. B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region).
113	Växter för att hindra den globala uppvärmningen	Elin Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Den globala uppvärmningen är ett utav de största miljöproblem som vi möter just nu. Ökningen utav växthusgaser är ett av skälen till det. Genom att placera växter på väggar och tak på byggnader kan det bidra till att dra ner på växthusgaserna. Växter omvandlar nämligen koldioxid till syre vilket bidrar till renare luft och minskade växthusgaser i städer. Förslaget grundades i en artikel gällande Kina, där de planerar att bygga en hel stad täckt med växter.		Åtgärder: Minska växthusgaser och få en mer syrerik luft genom att införa mer växter i städer. Växter kan till exempel placeras på väggar och tak på byggnader samt att använda mer växter i rabatter och parker i städer.
94	Strategi för hållbara kommuner och regioner	Elisabeth Lundqvist, Varis Bokalders
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det finns inga hållbara städer utan en hållbar landsbygd. Folk i städerna behöver mat, vatten, energi och material och merparten av dessa nyttigheter kommer från landsbygden. Vår planering måste ha en helhetssyn och därför handla om hållbara kommuner och regioner, där både hållbara städer, mindre tätorter och en hållbar landsbygd ingår i nära relation med varandra. Dessa regioner bör hänga ihop i ett nätverk för att komplettera varandra dels för att olika delar av landet har olika förutsättningar, dels för att om det uppstår en kris så har man därmed också en bättre krisberedskap.		Åtgärder: Kommunerna bör uppmanas att göra en kartering av markanvändningen och en lokal ekonomisk analys (LEA). Ställa om till ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. Ställa om skogsbruket till ett naturnära kontinuitetsskogsbruk. vattnen skall skyddas från föroreningar. Den lokala upphandlingen skall vara lokalt anpassad. En levande landsbygd kräver bostäder, service och transporter.
84	Stadsmiljömål och kopplingen till stadsmiljöavtal och klimatklivet	Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Idag är det inte obligatoriskt att stadsmiljömål ska tas fram. Genom att koppla stadsmiljöavtal och klimatklivet – åtgärder i stadsmiljö - till stadsmiljömål när ansökningar bedöms, kommer det att bli ett starkt tryck på kommuner att ta fram stadsmiljömål som innehåller tillräckligt långtgående klimatmål. För att underlätta för kommuner att ta fram stadsmiljömål som är i samklang med nationella och internationella klimatmål bör regeringen stödja kommuner som vill fungera som föregångare.		Åtgärder: Att kommuner ska ta fram stadsmiljömål som står i samklang med Klimatpolitiska ramverkets mål och Parisavtalets mål Att stadsmiljöavtalen och klimatklivet – i de fall åtgärderna är i stadsmiljöer – ska utgå från hur ansökningarna bidrar till stadsmiljömålen när de bedöms
22	Minska arbetsgivaravgifterna för arbetsplatser i glesbygd	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Låt hela Sverige leva genom att minska kostnaderna för att anställa folk i glesbyggd.		Åtgärder: att Riksdagen beslutar om reduktion av arbetsgivaravgifter i glesbygd
200	Miljövarudeklaration byggnadsmaterial/Minska klimatpåverkan från byggnation	Johanna Vahlby
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Om Sverige skall bli klimatneutrala och uppnå målet att skapa ett koldioxidneutralt Sverige till 2050 [1] måste utgångspunkten vara att expandera hållbart. En vital åtgärd är att reducera och synliggöra de dolda utsläppen som idag inte redovisas, som materialval i byggprocessen. Den svenska betongbranschen har antagit en långsiktig målsättning att skapa klimatneutral betong till husbyggnader ur ett livscykelperspektiv. [2] 1. http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/8600/978-91-620-8608-4/ 2. https://www.svenskbetong.se/klimatrapport		Åtgärder: Att förstärka lagkraven på EPD:er för byggmaterial i hela byggprocessen för att få en sanningsenlig och korrekt klimatbedömning.
95	Hållbara städer	Elisabeth Lundqvist, Varis Bokalders
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det finns inga hållbara städer utan en hållbar landsbygd. Folk i städerna behöver mat, vatten, energi och material och merparten av dessa nyttigheter kommer från landsbygden. Vår planering måste ha en helhetssyn och därför handla om hållbara kommuner och regioner, där både hållbara städer, mindre tätorter och en hållbar landsbygd ingår i nära relation med varandra. Dessa regioner bör hänga ihop i ett nätverk för att komplettera varandra dels för att olika delar av landet har olika förutsättningar, dels för att om det uppstår en kris så har man därmed också en bättre krisberedskap.		Åtgärder: Även i planeringen av våra städer bör man utgå från att studera platsen där staden ligger dess förutsättningar och historia. Man gör en markkartering där man tittar på geologi, hydrologi, flora och fauna samt lokalklimatet, man studerar hur man har försörjt staden med de resurser som staden behöver. Man tittar på den befintliga bebyggelsen, infrastrukturen och på transportsystemet.
89	Hållbara landsbygder i ett klimatsmart Sverige	Ylva Lundkvist Fridh, Ewa Overmeer, Pella Larsdotter Thiel, David Bennet och Stephen Hinton.
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Satsa på en hållbar landsbygd. Staten borde understödja hållbar landsbygdsutveckling på samma sätt som investeringar görs i "hållbar städer". Omställningsrörelsen behöver ekonomiska muskler för att nå sin fulla potential. Det råder bostadsbrist på landsbygden, vilken skulle kunna avhjälpas med satsningar på hyresrätter. För att kunna bo och jobba klimatsmart på landsbygden bör ökat distansarbete stimuleras.		Åtgärder: - Att inrätta ett statligt program om minst 200 miljoner kronor för en fyraårsperiod för att understödja det folkliga engagemanget för omställningen till ett hållbart Sverige. - Ge ekonomiskt stöd och garantier till kommuner som vill bygga hyresrätter på sin landsbygd. - Premiera företag och myndigheter som låter de anställda arbeta på distans.
120	Fosfor viktig resurs, dagens brytning en klimatbov, cirkulär lösning finns	Pär Larshans
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Klimatutmaningen är omöjlig att möta utan att samhället löser sin materialförsörjning på ett mer effektivt sätt. Detta kräver en omställning till en cirkulär ekonomi, där vi tar vara på de resurser som en gång tagits upp ur jorden. Därför behöver Sverige införa en övergripande princip för återvinning, där fokus ligger på resurser snarare än på att ytterligare minska mängden avfall. Ett viktigt exempel är resursen fosfor, som är avgörande för matproduktion. Sverige bör inspireras av Tyskland och lagstifta om mål för att fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket, 75% förspills idag		Åtgärder: Sverige bör lagstifta om att minst 50 procent av fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket senast 2030 – idag återförs endast 25% av fosforn. Sverige bör införa en ny princip, där dagens avfallstrappa ersätts av ett övergripande fokus på resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden.
187	Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att sluta cirkeln och åstadkomma ett någorlunda cirkulärt jordbruk måste vi underlätta och effektivisera returen av näringsämnen från befolkning till åker. Det självklara första steget är att minska avståndet mellan befolkning och åker genom en förändrad attityd till stadsplanering, att sluta tro att storstäderna ska växa mer. Ett andra steg är att minska transportvolymen genom att förädla råvaran avlopp. Anläggningar för detta bör vara ett självklart inslag i all stadsplanering. Nya metoder för förädling bör löpande testas.		Åtgärder: Jag vill att - Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer, - byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande, - nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter, - nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam, - försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam.
62	Alla ska ha jobbet på gång- eller cykelavstånd (urbaniseringens gränser)	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Genom att i lag begränsa antalet arbetsplatser per kvadratkilometer kan vi motverka den ohälsosamma geografiska centralisering av makt och resurser som pågår i Sverige och därigenom åstadkomma ett mänskligare och mindre klimatbelastande samhälle. För att underlätta denna omställning utan att öka resandet är det viktigt att förbättra möjligheterna till virtuell närvaro genom att öka kapaciteten för elektronisk kommunikation.		Åtgärder: Jag vill att - Regeringen lägger ett lagförslag som begränsar koncentrationen av arbetsplatser, för att på det sättet stimulera decentralisering från större till mindre städer; - elektronisk kommunikation förbättras för att ge hög kvalitet för virtuell närvaro, i syfte att minimera resandet.
103	All Sveriges naturturism ska vara hållbar 2023.	Xenia Brundin & Tanja Cordova Gonzalez
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Eftersom efterfrågan på naturturism ökar måste vi utveckla hållbara reformer för att säkerställa att den är gynnsam för miljö, lokalt och i stort. Vi ser dessutom en potential i naturturism som en kraft för att skapa ett mer hållbar samhälle socialt; genom fler arbetstillfällen och en hälsosammare livsstil; och ekonom; genom ökade inkomster och att fler svenskar spenderar sina semesterpengar hemma. Dessutom kan vi minska gemene svenskens klimatpåverkan genom att främja den inhemska resemarknaden.		Åtgärder: 1. Införa tydliga, gemensamma krav på hållbar naturturism som leder till att alla arrangörer inom naturturism är hållbara 2023. 2. Investeringar i utökad och tillgänglig kollektiv trafik utanför storstäderna, speciellt de dras med förnybara bränslen. 3. Öka den inhemska turismen genom att förenkla bokningar samt inspirera svenskar att upptäcka Sverige.

Transport (50 motioner) [Visa]

Livsstil (15 motioner) [Visa]

Mat, jordbruk (27 motioner) [Visa]

Skog, mark och vatten (18 motioner) [Dölj]

Nr	Rubrik	Motionär ↓
114	Hur skapas effektiva kolsänkor, dvs hur fås CO2 bort från atmosfären?	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det hävdas ofta nuförtiden att "skog" är en kolsänka. Ja, men är skog på en bit mark den effektivaste kolsänkan på lång sikt? Träd blir gamla, slutar att växa och ta upp koldioxid (CO2) från atmosfären. Ett sätt att ha maximalt upptag av CO2 på en bit mark är att låta träd växa, omvandla träden till biokol och gräva ner biokol i jordbruksmark. Andra effektiva metoder finns också, utomlands.		Åtgärder: Sveriges regering och riksdag borde utreda vilka typer av "kolsänkor" som finns, hur effektivt de tar bort koldioxid från atmosfären, och vad de kostar. Då kunde vi röra oss från tyckande och fördomar mot fakta. Det vore väldigt önskvärt.
65	Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik	Andreas Eklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Biomassa har tagit sitt kol från atmosfären genom att binda CO2. Om biomassa omvandlas till kol(C), och kolet grävs ner i mark som odlas, så blir kolet kvar där i flera tusen år. Biokol är alltså en "carbon capture andstorage"-teknik (CCS). Överallt kan biomassa växa, och överallt finns mark/jord. Jorden blir bördigare dessutom. Då biomassa => biokol med olika processer, så bildas samtidigt energirik gas. Den kan förbrännas och ge värme och el som ersätter fossil energi.		Åtgärder: Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start. Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts" carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring.
151	Fler naturreservat mål 50 % av Sveriges yta.	Birgitta Tulin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De naturskyddsområden och reservat som hittills avsatts räcker inte för att säkra våra ekosystem och arters fortlevnad. Detta är kärnan i den världsledande konservationsbiologen E.O. Wilsons bok "Half Earth – Our Planet's Fight for Life", där han argumenterar för att halva jordens yta bör fredas, eftersom "människans påverkan på resten av biosfären är negativ överallt. Miljön blir instabil och mindre trevlig. Vår framtid på längre sikt mer osäker." Utbildad personal ska tillsammans med lokalbefolkningen skydda den biologiska mångfalden i dessa reservat.		Åtgärder: Kommuner och länstyrelser ska omgående avsätta skog, mark och vatten till avsevärt fler naturreservat. Regeringen ska fatta beslut om att inrätta fler nationalparker.
32	Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv	Christer Borg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Småskaliga vattenkraftverk under 1,5 MW effekt ska i första hand avvecklas för att uppnå god eller hög ekologiskt status. Vattenkraftverk över 10 MW effekt sak i första hand miljöanpassas genom minskad korttidsreglering, ekologiska flödesmodeller och där möjligt fiskvägar för upp- och nedströms vandring. Alternativa lagrings- och elnätsregleringssätt är t.ex syntetiskt svängmassa som ersätter vattenkraftens systempositiva effekter på sekundskala. Styrning av konsumentsidan ger färre effektbehovstoppar och minskad elanvändning.		Åtgärder: * Vattenkraft måste miljöanpassas fullt ut, oavsett storlek eller betydelse för elnätsreglering. * Nya sätt att producera och lagra elenergi måste ges ökat forskningsstöd. * Ekosystempåverkan måste minimeras och alternativa produktionsformer med mindre ekosystempåverkan utvecklas. * Ökat stöd till och implementering av elreglering på konsumentsidan.
100	Ersätt plast med biokompositer	Christina Hansson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Biokompositer hävdar sig väl i konkurrensen med plast inte minst när det gäller egenskaper. Idag kan ekologisk plast tillverkas av hampa och mjölksyra. Biokompositer är helt nedbrytbara. Användningen av plast måste minska. Utvecklingen kan drivas i rätt riktning genom lagstiftning.		Åtgärder: Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar Satsa pengar på bioraffinaderier Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning Undvik att blanda olika plastsorter efters
157	Sverige måste stå upp för rätten till mark	FIAN, Framtidsjorden, Frö och Folk, Jordens Vänner och Svalorna Indien Bangladesh
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I takt med ökade klimatförändringar riskerar större delar av världens befolkning att lida brist på odlingsbar mark. Redan idag är hungerns mest grundläggande orsak den ojämlika fördelningen av odlingsbar mark. Den rådande nyliberala marknadspolitiken har gjort mark till en global handelsvara med allvarliga konsekvenser för människa och klimat. När klimatrelaterade utmaningar i allt större utsträckning påverkar jordbruket är det hög tid att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretags intressen.		Åtgärder: Att Sverige implementerar CFS volontära riktlinjer för ansvarsfull förvaltning nationellt. Att den svenska jordbruksförvärvslagen omformuleras så att den främjar brukande av produktiv mark. Att Sveriges riksdag och regering återtar kontroll över den nationella jordbrukspolitiken från EU. Att Sverige internationellt verkar för att ta bort livsmedelsvaror från WTO:s och EU:s handelsregler.
254	Skogsbrukspolitiken behöver förnyas.	Ingegerd Kjellberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Naturkulturskogsbruk eller liknande metoder bör införas i stället för nuvarande kalhyggesbruk som har många negativa effekter. Tunga skogsmaskiner och kalhyggen ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år så marken ger stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under lång tid. Rörligt friluftsliv försvåras eller omöjliggörs. Djurliv och biologisk mångfald påverkas.		Åtgärder: Nuvarande skogsbrukspolitik behöver förändras. Kalhyggesbruk och tunga skogsmaskiner ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år och man får stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under många år. Rörligt friluftsliv försvåras. Djurliv påverkas och biologisk mångfald. I stället bör hyggesfritt, naturkulturskogsbruk införas.
56	Mer lövträd i skogen för klimatet och den biologiska mångfalden	Kristina Bäck, Stig-Olof Holm
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Riksdagen bör införa incitament som ger större variation i skogsbruksmetoderna så att blandskog och lövträd gynnas och naturlig föryngring får ske på fler ställen i Sverige. Skogsvårdslagens paragraf 6 ska justeras för att främja löv- och blandskog. Då ökar både skogens motståndskraft mot klimatförändringar och den biologiska mångfalden (3,5).		Åtgärder: 1. Riksdagen bör införa incitament för att främja naturlig föryngring av blandskog efter avverkning. Exempelvis så kan rönn, björk, asp, ek, bok, och sälg föryngras där dessa arter fanns naturligt tidigare. Detta för att klimatsäkra skogen, främja biologisk mångfald och bidra med fler ekosystemtjänster 2. Skogsvårdslagen bör justeras, förslagsvis paragraf 6, där en ny text om detta kan införas.
52	Skog ska ej gå till bioenergi	Lena Wallin, Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vi har börjat se skog och produkter därifrån, som den nya oljan. Och på sätt och vis är det så. För när skog brinner frigör även den koldioxid. Detta varnar idag forskarna för. Vi måste då reagera och förhindra att vi släpper ut koldioxid i en omfattning som skog och mark ej kan binda.		Åtgärder: - beräkningar på hur mycket koldioxid som kommer frigöras genom Sveriges satsningar på bioenergi ska redovisas. - bioenergi från skog skall endast göras från restprodukter - bioenergin ska ha krav på minimum av koldioxidutstläpp motsvarande biogasens prestanda - alternativt ska all bioenergi ha koldioxidskatt
51	Skogsindustrin och dess forskning med produktutveckling	Lena Wallin, Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Skogen kan vara till stor nytta för oss, både där den står och i produkter som är långlivade. Skog ska dock inte brinna, då det leder till koldioxidutsläpp. Att utveckla engångsprodukter som ska ersätta t.ex. engångsprodukter av plast, är både slöseri med materialet, energin som behövs, orsakar koldioxidutsläpp och bidrar som alla andra engångsprodukter till nedskräpning. Och förstör skog.		Åtgärder: - styr bort forskningen på produktutveckling som går till engångsprodukter - styr forskningen mot långlivade produkter som ej hamnar till förbränning i avfallshanteringen - ge skogsforskning och övriga producenter i uppdrag att utveckla återbruk av träbaserade produkter, från virke till möbler
128	Främja odling och förädling av biologiska industriråvaror	Mari Elfving, Susanne Gerstenberg, Kurt Hansson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Idag är naturliga och biologiska produkter dyrare än de mindre hållbart massproducerade av icke nedbrytbara material. Dessa material stöds även genom dagens byggregler. Detta försämrar genomslagskraften av biologiska material. Genom att premiera andra mer hållbara material för renovering och nybygge skulle marknaden kunna stimuleras. Efterfrågan av naturmaterial påverkas av den nuvarande låga prisbilden på ?konventionella? byggmaterial. Stöd för produktion av biologiskt nedbrytbara produkter skulle stimulera tillväxten för jord- och skogsbruk regionalt till gagn för klimat och ekonomi.		Åtgärder: Subventionera val av miljömässigt hållbara fibrer såsom industrihampa inom byggindustrin för att överbrygga det kostnadshinder som idag finns för entreprenörer och självbyggare. Hjälp igång regional eller lokal produktion av hållbara material som tillgodoser ?sin? regions behov av fibermaterial för minskade transporter.
25	Klimatförändringarna kräver ändringar i skogsbruket	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning:		Åtgärder: Vi vill att Riksdag och Regering snarast initierar förändringar i regler runt skogsbruk och skogsanvändning, så att - allemansrätten begränsas mha licens, på samma sätt som jaktlicens eller fiskekort - lagar som styr skogsbruket revideras med avseende på klimatförändringar - brandskyddet utvidgas och brandkårerna förstärks
126	Ändrad inriktning för Sveaskog	Oscar Magnusson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det skogsbruk som bedrivs i Sverige är nästan enbart kalhyggesbruk. Skogsnäringen pekar på att det är klimatsmart att öka uttaget av träråvara. Men forskningen visar att utsläppen av växthusgaser i samband med kalhyggesbruk är stora, så stora att det inte är givet att det är klimatsmart att tanka bilen med biodrivmedel baserat på skogsråvara. Nuvarande skogsbruk är också en katastrof för den biologiska mångfalden. Detta tillsammans gör att vi måste ändra inriktningen på svenskt skogsbruk. Lämpligt är då att börja med statens eget skogsbolag, Sveaskog.		Åtgärder: Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet. Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort. Avverkningar enligt gängse modell med kalhyggen ska helt undvikas. Om avverkningar ska göras ska det ske med plockhuggning, i enlighet med den så kallade Lübeckmodellen.
153	Skogsvårdslagen en del av Miljöbalken	Roger Bydler, Lena Wallin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Hur vi brukar skogen har en avgörande betydelse för att kunna bibehålla, eller rättare sagt stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden i vår natur. Sveriges skogsbruk är idag inte ekologiskt långsiktigt hållbart. Skogen påverkar också på flera sätt klimatet och de konsekvenser klimatförändringen för med sig. Beroende på brukningsmetoder och förhållanden mellan tillväxt och avverkning kan den fungera som en viktig kolsänka. Lagstiftningen bör därför samordnas så att markanvändningen och dess miljöpåverkan prövas enligt samma principer som andra verksamheter med betydande miljöpåverkan.		Åtgärder: Att skogsvårdslagen ersätts med ett regelverk, som styr nyttjandet av Sveriges skogliga resurser och ekosystemtjänster, vilket inarbetas i Miljöbalken.
231	Skydda kollagret i de svenska skogarna (Vinnande motion)	Sebastian Kirppu, Amanda Tas, Anders Axner, Lena Wallin, Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det är framför allt äldre och opåverkade naturskogar som har störst andel kol lagrat i marken. Alla kvarvarande naturskogar och andra skogar med höga naturvärden måste skyddas permanent för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt och för att främja kolsänkor och kollager i skogarna. Därtill behöver ett flertal skogar restaureras för att komma upp i 20 % skydd av biologiskt värdefulla skogar. Utöver den skog som skyddas måste dagens skogsbruk ställas om till ett naturnära och kalhyggesfritt skogsbruk där hänsyn tas till klimat, biologisk mångfald, mark, vatten och ekosystemtjänster.		Åtgärder: 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent. 2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas. 3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.
217	Anpassning till det stigande havet	Stellan F. Hamrin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De ökande halterna av CO2 i atmosfären leder till högre temperatur, som leder till varmare hav och smältande glaciärer. Därigenom ökar havets volym och havsytan stiger. Den har hittills stigit med 20 cm och ökar årligen idag med 3,4 mm. Den övre sannolika nivån år 2100 bedöms till + 2,5 m. I Sverige motverkas detta av landhöjningen på 0-9 mm/år (max. 0,9 m/100 år) beroende på plats. Detta skapar problem längs kusten och speciellt vid städer vid större flodmynningar. Särskilt allvarligt drabbas Mälarregionen, eftersom Mälaren kommer att bli en del av det stigande havet.		Åtgärder: Riksdagen - tillsätter snarast en utredning för att bedöma sannolikheten för olika framtida havsnivåer. - tillsätter snarast en kommitté för att planera nödvändiga anpassningsåtgärder och utreda finansieringen. - vidtar åtgärder för att anpassa områdena vid Göta Älvs mynning, Skanör-Falsterbo och Mälarens mynning till en högsta havsnivå år 2100 på + 2,5 m.
215	Mot ett hållbart skogsbruk utan kalhyggen	Stellan F. Hamrin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Dagens skogsbruk har skapats för att maximera de ekonomiska fördelarna för bolag och privatpersoner och tillgodose den växande skogsindustrin behov av råvaror. Det har inte skapats för att minimera klimatpåverkan och miljöskador, bevara biologisk mångfald och skydda naturskog eller gynna friluftslivet. Det finns idag snabbt växande forskningsbelägg för att dagens skogsbruk ökar klimatpåverkan, utarmar jorden, minskar biologisk mångfald, försämrar skogsmarkernas tillgänglighet, försvårar bär- och svampplockning och missgynnar friluftsliv. Detta måste ändras.		Åtgärder: Riksdagen låter genast höja vattennivån i dikade skogsmarker utreder snarast hyggesfria skogsbruksmetoder med fler-arts system för olika marker. inleder snarast pilot-verksamhet på Svea Skogs marker. påbörjar senast om 10 år en omställning av det svenska skogsbruket till hyggesfria metoder. skyddar enligt Nagoya-avtalet minst 17 % av Sveriges skogar
132	Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark	Stig Sörlin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige består av ett gigantiskt, biologiskt utarmat hygge där vi planterat tall och gran. I Norrbottens län finns de sista spillrorna av orörda urskogar ännu kvar. De har aldrig planterats och de har fått formas sedan istiden. En genbank för framtiden. Vi måste bygga upp och stärka biologisk mångfald och stoppa användare som river ner. Den boreala skogen binder dubbelt så mycket CO2 som all kvarvarande regnskog. Sveriges 16 miljömål visar vart miljöarbetet skall leda men vi går i en riktning som strider mot miljömålens syften och intentioner. Vi kräver därför ny förbättrad lagstiftning.		Åtgärder: – Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på och ovan mark. – Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer. – Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd. - Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår. -Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort. - Öka bevakningen.

Utbildning (13 motioner) [Dölj]

Nr	Rubrik ↓	Motionär
218	Education of equality to include Climate Destruction as a Common Good	Janine OKeeffe
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Our basic schooling, with Jämstäldhet, Jämlikhet and Democracy are 3 key levels. We need to expand it to a 4th, Common Good. The first and most immediate form of Common Good is the Climate Destruction. Jämstäldhet is the first step in equality for a young person. It is applicable to two people. Jämlikhet is the second step in equality for a young person and would be applied in year 1 to 3. Democracy is the third step in equality and is about examining an entire school or state and how to divide power in a reasonable way.		Åtgärder: -change the education model from a 3 level system to a 4 level system, i.e. add Climate Destruction as specific form of Common Good.
192	Ekonomiutbildning	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En mycket stor anledning till klimatkrisen är att dagens ekonomer bortser från sidoeffekter då de tar ekonomiska beslut. Detta beror på att ekonomutbildningen under lång tid baserats på en ytterst förenklad bild av världen, den s.k. Chicagoskolan. Försök att bredda bilden har mötts av ointresse, förakt, eller t.o.m. fientlighet. Detta måste förändras om vi ska ha kvar en planet som det går att leva på. Nya ekonomer måste förstå den verkliga världen och dessutom att det finns olika ekonomiska teorier för att beskriva den. Speciellt måste nya ekonomer förstå miljö- och klimatekonomi.		Åtgärder: Jag föreslår - att ekonomiutbildning ska innehålla en kritisk genomgång av alla olika skolor inom ekonomin; - att ekonomiexamen ska kräva kunskap om ekonomisk historia, psykologi, sociologi, och etik; - att miljö- och klimatekonomi ingår som obligatoriskt ämne, - att stat och kommun ställer krav på bredare kunskap hos sina ekonomer, speciellt klimatekonomi.
244	Equipping higher education to meet Sweden's ambitious climate policy goals	Lakin Anderson, Isak Stoddard
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Make it a legal requirement that every student completing a degree in Sweden is offered a comprehensive view of current climate change science and a required task to investigate how their discipline or chosen field of work is implicated in climate change. Prioritise in higher education legislation immediately and significantly influencing the content of higher education as a key part of climate change policy. Providing resources to educational development to allow new programs and classes to be developed around this topic, and existing programs to be redesigned and added to.		Åtgärder: All students completing a university degree in sweden should learn about the latest climate science and how it relates to their lives and work in future Direct support to educational development for a rapid change to education in all higher education institutions should be a priority of the Swedish climate policy
36	Finansiering av folkbildning om klimatfrågan	Titti Knutsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Idag är det möjligt för enskilda, företag och offentliga lokala förvaltningar att söka offentliga medel för utveckling och installation av klimatsmart teknik och till olika åtgärder för klimatanpassning. Däremot är det mycket svårt att finansiera folkbildande och mobiliserande kommunikationsprojekt, trots att dessa är alldeles nödvändiga för att omställningen ska kunna omfattas och genomföras av alla, med gott humör och framtidstro. Vi föreslår därför att Sveriges riksdag avsätter medel reserverade för just sådana projekt.		Åtgärder: - Att Sveriges riksdag reserverar medel för bred nationell folkbildning om klimatfrågan, omställning och konkreta åtgärder. - Att länsstyrelser och regionförbund uppmuntras att på motsvarande sätt reservera medel för regional klimatkommunikation. - Att kommuner på motsvarande sätt uppmuntras att stötta lokal klimatkommunikation.
166	Folkbildningen, klimatet och Agenda 2030	Mats Ehn, Susanne Hedman, Färnebo folkhögskola
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Folkhögskolorna och studieförbunden i Sverige har en unik potential när det gäller att förverkliga lärande om hållbar utveckling, klimat och Agenda 2030. Därför bör lärande om hållbar utveckling skrivas in i förordningen om statens stöd till folkbildningen och folkbildningens organisationer få ett initialt stöd för utvecklingsarbete kring Agenda 2030.		Åtgärder: att det skrivs in i förordningen om statens syften med stöd till folkbildningen (2015:218) att folkbildningen ska bidra till en globalt hållbar utveckling. att regeringen ger folkbildningsorganisationerna i uppdrag att utveckla långsiktiga strategier för arbetet med Agenda 2030 och anslår fem miljoner årligen till detta i tre år genom Folkbildningsrådet.
78	Förändra examinationskraven i svensk högre utbildning!	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att åstadkomma en säkrare ledning av samhälle och näringsliv under en svår period framöver behöver vi folk i beslutande positioner som har grundläggande kunskaper i de ämnen som påverkar besluten, både humaniora och naturvetenskap. Dessa ämnen bör alltså vara obligatoriska i all högre utbildning. Examina ska vidare testa dessa ämnen på ett integrerat sätt, så att tillämpningen av dem inom specialiseringen blir tydlig.		Åtgärder: Jag föreslår att - all högre utbildning innehåller grundkunskaper om en bred uppsättning ämnen, - dessa ämnen testas integrerat för se hur väl studenten tillägnat sig dem.
167	Intensivkurs med fokus på ledarskap och etiska aspekter av klimatfrågan	Bo Franzén, Aina Hagberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Klimatriksdagen uppmanar regeringen att öronmärka medel för att skapa en intensivkurs för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet. Syftet är att ge stöd för utveckling av ett strategiskt ledarskap med klokare beslut för omställningsprocessen. Intensivkursen innehålla följande delar: Det stora perspektivet på jorden geologiskt och ekologiskt. Människans grundläggande mentala funktioner och hur dessa inverkar på förmågan att utveckla ett strategiskt ledarskap och fatta kloka beslut. Det etiska perspektivet som berör vårt ansvar gentemot kommande generationer.		Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till regeringen att MSB ska få uppdraget att utveckla en intensivkurs för politiker och andra beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet: "Klimatfrågan ur ett ekologiskt, psykologiskt och etiskt perspektiv för ett kompetent ledarskap". Syftet med kursen är att lägga grunden för ett strategiskt ledarskap för den kommande omställningsprocessen.
40	Klimatkalkylatorer	Kerstin Hamberger
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Att alla kan räkna ut sitt eget klimatavtryck på ett enkelt sätt är en bra utgångspunkt. Det avgörande om vi skall lyckas nå klimatmål är inte vad vi gör på individnivå utan vad vi lyckas få politiker på alla nivåer att genomföra. Men för att lyckas med det måste vi bli fler som förstår vad som håller på att hända och en bra klimatkalkylator är ett utmärkt instrument för att kunna förstå hur utsläppen ser ut.		Åtgärder: Jag yrkar på att medel avsätts för att utveckla en lättbegriplig klimatkalkylator där det tydligt framgår hur den är upplagd, bl.a. hur våra gemensamma belastningar skola, vård, omsorg, trafik m.m. räknas in. Denna skall sedan användas på alla utbildningsnivåer, från lågstadiet och uppåt.
122	Starta utbildningar och forskning för att utveckla ekologiskt jordbruk	Göran Jacobsson, Ulla Björklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En speciell jordbruksutbildning bör skapas med målen att öka kunskaperna om hur man: Producerar livsmedel av hög kvalitet Hushållar med naturresurser och minimera negativ inverkan på miljön Skapar största möjliga recirkulation av näringsämnen Vårdar kulturlandskap med artrikedom och genetisk mångfald Bevarar jordarnas långsiktiga bördighet		Åtgärder: Att det, inom både SLU, naturbruksgymnasier och folkhögskolor med lämplig inriktning startas en separat utbildning med inriktning på ekologiskt jordbruk Att betydande forskningsresurser satsas på ekologiskt och återskapande jordbruk Att det satsas forskning på växtförädling, anpassad till lokal utveckling och till grödor som är anpassade till ekologiskt odling.
146	Uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om val av transportmedel	Beatrice Sundberg, Henrik Waldenström, Björn Gustafsson, Staffan Filipsson, Jan Strömdahl, Karin Wahlgren, Stellan Hamrin, Elisabeth Edsjö
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Trafikverket bör få i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj över hela landet där vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp av växthusgaser och andra skadliga ämnen förklaras. Den bör även riktas till skolungdomar. Exempel på en framgångsrik kampanj är kampanjen mot rökning.		Åtgärder: Att Trafikverket får i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp.
191	Utbildning av sjukvårdspersonal om klimatförändringens hälsoeffekter	Margareta Falk Hogstedt, Anne von Heideman
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Den globala uppvärmningen och klimatförändringen kommer att få allvarliga konsekvenser för hälsan i världen, speciellt i låg- och medelinkomstländer, men också i Sverige . Hälso- och sjukvårdspersonal måste få kunskap om klimatförändringens konsekvenser för hälsan och om möjligheter att förebygga hälsoeffekter genom en förändrad livsstil som också kan leda till minskade utsläpp av växthusgaser. Personalen kan också bidra till att minska sjukvårdens utsläpp, att planera för en framtida hållbar sjukvård samt bedriva forskning och utveckling. (1)		Åtgärder: Sveriges folkvalda, på nationell, regional och lokal nivå ,ska verka för att kunskaper om klimatförändringens hälsoeffekter och effekter av en förändrad livsstil ska ingå i utbildningen för all hälso -och sjukvårdspersonal
150	Vi behöver professorer i reparation!	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att komma ifrån vårt enkelriktade uttag av naturresurser och åstadkomma en cirkulär ekonomi måste vi bli bättre på dels att återanvända materialet och framför allt på att använda befintliga produkter så länge det går. De måste alltså kunna repareras. En viktig aspekt av den cirkulära ekonomin är att nya produkter också ska tillverkas så att de lättare kan underhållas, repareras, och uppgraderas.		Åtgärder: Jag vill att - Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik, - universiteten utlyser professurer i reparation.
42	Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen. (Vinnande motion)	Iann Lundegård
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Varje dag befinner sig ca halva Sveriges befolkning i verksamheter i nära anknytning till utbildning. I skollagen finns värdegrunden för svensk skola. 1990 fick svensk skollag tillägget miljö i portalparagrafen. Vid riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering. I den nya skollagen är tillägget om miljö som fördes in 1990 borttaget ur den s.k. portalparagrafen. Inte heller nämns hållbar utveckling i den nya skollagen. Skolans styrdokument är bindande och ska följas och de regler som gäller för skolans verksamhet är ytterst beskrivna i Skollagen.		Åtgärder: Motionen yrkar om att återinföra begreppet miljö och införa begreppet hållbar utveckling i skolans portalparagraf, Skollagen.

Övergripande (51 motioner) [Visa]

Annat (0 motioner)

Motioner till Klimatriksdag 2018 (247 totalt)