| | Energi (26 motioner) [Visa] |
| | Ekonomi och gröna jobb (27 motioner) [Visa] |
| | Global rättvisa (8 motioner) [Visa] |
| | Stad och land (12 motioner) [Dölj] |
| Nr | Rubrik ↓ | Motionär | | 103 | All Sveriges naturturism ska vara hållbar 2023. | Xenia Brundin & Tanja Cordova Gonzalez |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Eftersom efterfrågan på naturturism ökar måste vi utveckla hållbara reformer för att säkerställa att den är gynnsam för miljö, lokalt och i stort.
Vi ser dessutom en potential i naturturism som en kraft för att skapa ett mer hållbar samhälle socialt; genom fler arbetstillfällen och en hälsosammare livsstil; och ekonom; genom ökade inkomster och att fler svenskar spenderar sina semesterpengar hemma.
Dessutom kan vi minska gemene svenskens klimatpåverkan genom att främja den inhemska resemarknaden. |
Åtgärder: 1. Införa tydliga, gemensamma krav på hållbar naturturism som leder till att alla arrangörer inom naturturism är hållbara 2023.
2. Investeringar i utökad och tillgänglig kollektiv trafik utanför storstäderna, speciellt de dras med förnybara bränslen.
3. Öka den inhemska turismen genom att förenkla bokningar samt inspirera svenskar att upptäcka Sverige.
|
| 62 | Alla ska ha jobbet på gång- eller cykelavstånd (urbaniseringens gränser) | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Genom att i lag begränsa antalet arbetsplatser per kvadratkilometer kan vi motverka den ohälsosamma geografiska centralisering av makt och resurser som pågår i Sverige och därigenom åstadkomma ett mänskligare och mindre klimatbelastande samhälle. För att underlätta denna omställning utan att öka resandet är det viktigt att förbättra möjligheterna till virtuell närvaro genom att öka kapaciteten för elektronisk kommunikation. |
Åtgärder: Jag vill att
- Regeringen lägger ett lagförslag som begränsar koncentrationen av arbetsplatser, för att på det sättet stimulera decentralisering från större till mindre städer;
- elektronisk kommunikation förbättras för att ge hög kvalitet för virtuell närvaro, i syfte att minimera resandet.
|
| 187 | Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att sluta cirkeln och åstadkomma ett någorlunda cirkulärt jordbruk måste vi underlätta och effektivisera returen av näringsämnen från befolkning till åker.
Det självklara första steget är att minska avståndet mellan befolkning och åker genom en förändrad attityd till stadsplanering, att sluta tro att storstäderna ska växa mer.
Ett andra steg är att minska transportvolymen genom att förädla råvaran avlopp. Anläggningar för detta bör vara ett självklart inslag i all stadsplanering. Nya metoder för förädling bör löpande testas. |
Åtgärder: Jag vill att
- Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer,
- byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande,
- nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter,
- nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam,
- försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam. |
| 120 | Fosfor viktig resurs, dagens brytning en klimatbov, cirkulär lösning finns | Pär Larshans |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Klimatutmaningen är omöjlig att möta utan att samhället löser sin materialförsörjning på ett mer effektivt sätt. Detta kräver en omställning till en cirkulär ekonomi, där vi tar vara på de resurser som en gång tagits upp ur jorden.
Därför behöver Sverige införa en övergripande princip för återvinning, där fokus ligger på resurser snarare än på att ytterligare minska mängden avfall.
Ett viktigt exempel är resursen fosfor, som är avgörande för matproduktion. Sverige bör inspireras av Tyskland och lagstifta om mål för att fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket, 75% förspills idag |
Åtgärder: Sverige bör lagstifta om att minst 50 procent av fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket senast 2030 – idag återförs endast 25% av fosforn.
Sverige bör införa en ny princip, där dagens avfallstrappa ersätts av ett övergripande fokus på resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden.
|
| 89 | Hållbara landsbygder i ett klimatsmart Sverige | Ylva Lundkvist Fridh, Ewa Overmeer, Pella Larsdotter Thiel, David Bennet och Stephen Hinton. |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Satsa på en hållbar landsbygd. Staten borde understödja hållbar landsbygdsutveckling på samma sätt som investeringar görs i "hållbar städer". Omställningsrörelsen behöver ekonomiska muskler för att nå sin fulla potential. Det råder bostadsbrist på landsbygden, vilken skulle kunna avhjälpas med satsningar på hyresrätter. För att kunna bo och jobba klimatsmart på landsbygden bör ökat distansarbete stimuleras. |
Åtgärder: - Att inrätta ett statligt program om minst 200 miljoner kronor för en fyraårsperiod för att understödja det folkliga engagemanget för omställningen till ett hållbart Sverige.
- Ge ekonomiskt stöd och garantier till kommuner som vill bygga hyresrätter på sin landsbygd.
- Premiera företag och myndigheter som låter de anställda arbeta på distans.
|
| 95 | Hållbara städer | Elisabeth Lundqvist, Varis Bokalders |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det finns inga hållbara städer utan en hållbar landsbygd. Folk i städerna behöver mat, vatten, energi och material och merparten av dessa nyttigheter kommer från landsbygden.
Vår planering måste ha en helhetssyn och därför handla om hållbara kommuner och regioner, där både hållbara städer, mindre tätorter och en hållbar landsbygd ingår i nära relation med varandra.
Dessa regioner bör hänga ihop i ett nätverk för att komplettera varandra dels för att olika delar av landet har olika förutsättningar, dels för att om det uppstår en kris så har man därmed också en bättre krisberedskap. |
Åtgärder: Även i planeringen av våra städer bör man utgå från att studera platsen där staden ligger dess förutsättningar och historia. Man gör en markkartering där man tittar på geologi, hydrologi, flora och fauna samt lokalklimatet, man studerar hur man har försörjt staden med de resurser som staden behöver. Man tittar på den befintliga bebyggelsen, infrastrukturen och på transportsystemet. |
| 200 | Miljövarudeklaration byggnadsmaterial/Minska klimatpåverkan från byggnation | Johanna Vahlby |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Om Sverige skall bli klimatneutrala och uppnå målet att skapa ett koldioxidneutralt Sverige till 2050 [1] måste utgångspunkten vara att expandera hållbart. En vital åtgärd är att reducera och synliggöra de dolda utsläppen som idag inte redovisas, som materialval i byggprocessen. Den svenska betongbranschen har antagit en långsiktig målsättning att skapa klimatneutral betong till husbyggnader ur ett livscykelperspektiv. [2]
1. http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/8600/978-91-620-8608-4/
2. https://www.svenskbetong.se/klimatrapport |
Åtgärder: Att förstärka lagkraven på EPD:er för byggmaterial i hela byggprocessen för att få en sanningsenlig och korrekt klimatbedömning. |
| 22 | Minska arbetsgivaravgifterna för arbetsplatser i glesbygd | Bo G Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Låt hela Sverige leva genom att minska kostnaderna för att anställa folk i glesbyggd. |
Åtgärder: att Riksdagen beslutar om reduktion av arbetsgivaravgifter i glesbygd |
| 84 | Stadsmiljömål och kopplingen till stadsmiljöavtal och klimatklivet | Roger Bydler |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Idag är det inte obligatoriskt att stadsmiljömål ska tas fram. Genom att koppla stadsmiljöavtal och klimatklivet – åtgärder i stadsmiljö - till stadsmiljömål när ansökningar bedöms, kommer det att bli ett starkt tryck på kommuner att ta fram stadsmiljömål som innehåller tillräckligt långtgående klimatmål.
För att underlätta för kommuner att ta fram stadsmiljömål som är i samklang med nationella och internationella klimatmål bör regeringen stödja kommuner som vill fungera som föregångare.
|
Åtgärder: Att kommuner ska ta fram stadsmiljömål som står i samklang med Klimatpolitiska ramverkets mål och Parisavtalets mål
Att stadsmiljöavtalen och klimatklivet – i de fall åtgärderna är i stadsmiljöer – ska utgå från hur ansökningarna bidrar till stadsmiljömålen när de bedöms
|
| 94 | Strategi för hållbara kommuner och regioner | Elisabeth Lundqvist, Varis Bokalders |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det finns inga hållbara städer utan en hållbar landsbygd. Folk i städerna behöver mat, vatten, energi och material och merparten av dessa nyttigheter kommer från landsbygden.
Vår planering måste ha en helhetssyn och därför handla om hållbara kommuner och regioner, där både hållbara städer, mindre tätorter och en hållbar landsbygd ingår i nära relation med varandra.
Dessa regioner bör hänga ihop i ett nätverk för att komplettera varandra dels för att olika delar av landet har olika förutsättningar, dels för att om det uppstår en kris så har man därmed också en bättre krisberedskap.
|
Åtgärder: Kommunerna bör uppmanas att göra en kartering av markanvändningen och en lokal ekonomisk analys (LEA).
Ställa om till ett ekologiskt kretsloppsjordbruk.
Ställa om skogsbruket till ett naturnära kontinuitetsskogsbruk.
vattnen skall skyddas från föroreningar.
Den lokala upphandlingen skall vara lokalt anpassad.
En levande landsbygd kräver bostäder, service och transporter.
|
| 113 | Växter för att hindra den globala uppvärmningen | Elin Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Den globala uppvärmningen är ett utav de största miljöproblem som vi möter just nu. Ökningen utav växthusgaser är ett av skälen till det. Genom att placera växter på väggar och tak på byggnader kan det bidra till att dra ner på växthusgaserna. Växter omvandlar nämligen koldioxid till syre vilket bidrar till renare luft och minskade växthusgaser i städer. Förslaget grundades i en artikel gällande Kina, där de planerar att bygga en hel stad täckt med växter. |
Åtgärder: Minska växthusgaser och få en mer syrerik luft genom att införa mer växter i städer. Växter kan till exempel placeras på väggar och tak på byggnader samt att använda mer växter i rabatter och parker i städer. |
| 237 | Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet! (Vinnande motion) | Gunilla Berglund, Inger Björk, Pontus Björkman, Pia Björstrand, Jan Hagerlid, Stellan Hamrin, Seija Hiltunen, Anna Olsson, Marie Persson, Anne Svare, Boel Vallgårda, Torbjörn Vennström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Kommunerna äger planmonopolet i Sverige, vilket påverkar förutsättningarna för klimatarbetet. Landstingen är anvariga för kollektivtrafiken. För att lyckas med omställningen behöver kommuner och landsting fatta klimatsmarta beslut.
För Sveriges del betyder Parisavtalets 2°C-åtagande en återstående koldioxidbudget på 300-600 miljoner ton. Med nuvarande utsläpp har denna koldioxidbudget använts upp inom 6-12 år. Landets kommuner och landsting behöver minska sina koldioxidutsläpp med minst 10 % per år, visar en svensk forskningsgrupp i en rapport till Järfälla kommun. |
Åtgärder: A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska 1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %, 2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och 3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare.
B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region). |
|
| | Transport (50 motioner) [Visa] |
| | Livsstil (15 motioner) [Visa] |
| | Mat, jordbruk (27 motioner) [Dölj] |
| Nr | Rubrik | Motionär ↑ | | 88 | En hållbar landsbygd och livsmedelsförsörjning | Ylva Lundkvist Fridh, Ewa Overmeer, Pella Larsdotter Thiel, David Bennet och Stephen Hinton. |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Idag förlitar Sverige sig på att försöja matbehov genom import och export. Ett klimatsmart samhälle behöver i högre grad anpassa regler efter och stimulera småskalig, lokal matproduktion. |
Åtgärder: -Ta fram en nationell strategi som stöttar självförsörjningsinitiativ och lokal produktion av livsmedel.
-Se över regelverket så att det blir lättare att starta och driva lokal och småskalig verksamhet, tillsynsavgifter m.m. måste anpassas till verksamhetens omfattning.
-Stimulera lokal upphandling genom regler som tar hänsyn till miljö, kvalitet och sociala aspekter. |
| 46 | Regnskogarna får inte avverkas för att ersättas av palmoljeplantager | Ulla Björklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Palmolja har allt mer börjat användas som tillsats i matprodukter hygienprodukter. Den används även i biodiesel.
De senaste åren har omfattande regnskogs-arealer avverkats för att ersättas av palmoljeplantager. Syftet har varit att utvinna palmolja. Det har orsakat omfattande CO2-utsläpp framför allt i Indonesien och Malaysia, men även i afrikanska och sydamerikanska längder. Regnskogarna fungerar normalt som kolsänkor, men avverkningen orsakar nu i stället omfattande CO2-utsläpp. Regnskogarna utgör också hemvist för många djur som nu pga avverkning hotas av utrotning |
Åtgärder:
Våra livsmedel och våra drivmedel bör ej baseras på palmolja
Information om palmolje-utvinningens konsekvenser bör förmedlas till hushållen. Särskilt informationsmaterial bör tas fram
Eventuell palmolja i matprodukter måste tydligt markeras/märkas så att konsumenterna ges möjlighet att avstå att köpa |
| 87 | Matsvinnet måste minska i alla led från primärproduktion till hushåll | Ulla Björklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning:
Vår samlade matkonsumtion i Sverige genererar totalt utsläpp på 21 miljoner ton
CO2, varav mer än hälften av utsläppen sker i andra länder vilket beror på
omfattande import av mat. (Jordbruksverket), 2001 Ref (1)
|
Åtgärder: ?Fortsatt forskning för att både kunna beräkna och förstå omfattningen av matsvinn i primärproduktion, förädling, livsmedelstransporter, handel och konsumtion.
Följ upp om matsvinnet verkligen minskar i alla led inkl transporter
?Öka andelen av direktförsäljning från jordbruk till konsument.
Minska antalet matsorter
Informera om skillnaden mellan "bäst för" och "tjänligt till" -datum |
| 176 | Gröna remsor för insekter och småfåglar | Susanne Gerstenberg, Gunaino Enqvist, Lennart Johansson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Småfåglar flyger inte gärna över öppna ytor av rädsla för rovfåglar. De behöver skydd ca varje 100 meter. Grönytor/buskage som avbrott i dagens stora monokulturer ökar dessutom insektmångfalden som är förutsättningen för pollinering och småfågelmat.
Buskage håller åkerjorden på plats vid höst-, vinter- och vårstormar.
Försök med gröna remsor har gjorts i södra Halland 2017.
|
Åtgärder: Genom statligt bidrag och lagstiftning:
jordbrukare måste
- lämna gröna remsor på stora åkrar ca varje 100 meter
och även
- skydda fälten mot vägarna med gröna remsor/buskage
|
| 216 | Ett klimatsmart ekologiskt och produktivt jordbruk | Stellan F. Hamrin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Ekologiskt jordbruk förutsätter stora mängder naturgödsel, vilket i praktiken i vårt klimat måste produceras av nötboskap (och hästar). Nötboskap avger dock stora mängder koldioxid, vilket förvärrar klimatsituationen. Samtidigt utgör nötboskap och får förutsättningen för öppna landskap och biologisk mångfald och för produktionen av mejeriprodukter. Detta skapar en allvarlig målkonflikt mellan ekologiskt jordbruk och klimat, som måste hanteras. |
Åtgärder: Riksdagen
- tillsätter en utredning för att optimera livsmedelsproduktionen utifrån klimatnytta, betningstryck och val av djur
- ger SLU i uppgift att initiera pilotprojekt i olika delar av landet för att biträda utredningen
- utarbetar inom 10 år förslag till åtgärder för att skapa ett svenskt giftfritt jordbruk med minsta möjliga klimatpåverkan och
oförändrat betningstryck
|
| 209 | Vi behöver en plan för att förverkliga Vegolandet Sverige! | Moa Lindholm, Rosmarie Sundström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Konsumtionen av animalier är ett välkänt hållbarhetsproblem. Allt fler lyfter fram en mer växtbaserad kost som en viktig del av lösningen på klimatfrågan. För att vi ska kunna gå mot en mer växtbaserad matkultur behöver dock vissa hinder adresseras. Vi identifierar tre avgörande frågor för denna omställning:
- Att vi hittar sätt att återföra näring från stad till land
- Att vi ökar produktion av växtbaserad mat
- Att vi hittar sätt att göra det svenska lantbruket ekonomiskt hållbart
|
Åtgärder: att regeringen lanserar satsningen Vegolandet Sverige, med målen att:
- öka svensk växtproduktion för humankonsumtion, t.ex genom omställningsstöd till jordbruket och ökad upphandling av växtbaserad mat i offentlig sektor
- förbättra metoder för ökad användning av organiskt hushållsavfall/humangödsel som växtnäring
- förbättra möjligheter för lokala konsumtionskedjor och hållbarhetsinitiativ
|
| 7 | Gynna hållbarare köttproduktion | Mikael Johansson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: |
Åtgärder: Märkning av köttets (matens) ursprung även på restaurang.
För kund att se på t ex menyn.
|
| 183 | 4-promilleinitiativet | Lena Nylund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Förslag på att införa en ny odlingsmetod som skapar ett hållbart jordbrukssystem. |
Åtgärder: att Jordbruksverket ska ta fram en jordbruksstrategi utifrån 4promilleinitiativet som kan förverkliogas |
| 172 | märkning av mat som följer svensk lagstiftning och svenska miljömål | Kari Littmarck-Sahlin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Enl. Upphandlingsmyndigheten
Importerad mat behöver endast uppfylla EU-gemensam lagstiftning, t.ex. minimidirektivet för djurskydd inom EU, för att få sättas på den europeiska marknaden och därmed säljas till svenska kommuner. Mat producerad i Sverige måste följa svenska produktionsregler som t.ex. är mer långtgående inom djurskydd än minimidirektivet för djurskydd inom EU.
Detta gör att den svenska maten ofta blir dyrare, vilket i sin tur hotar ansvarfull svensk matproduktion som tar hänsyn till klimatet både när det gäller djurskydd och jordbruk som följer miljömålen.
|
Åtgärder: Vid upphandling av mat i offentlig verksamhet behövs vägledning för att kunna hitta den bästa maten, som tar hänsyn till djurskydd och ett hållbart jordbruk i enlighet med svensk lagstiftning
Detta bör även gälla alla oss konsumenter.
Det skulle kunna ske genom att utveckla en märkning typ "nyckelhål", "KRAV", "Fair trade", "Svenskt sigill"
och skulle då kunna kallas för "klimatsmart" eller lik |
| 253 | Jord- och skogsbrukspolitik behöver förändras för försörjning o klimatmål | Ingegerd Kjellberg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Om inte klimatmålet +1,5 grader C klaras kommer stora delar av jorden att bli obebolig och skördar kommer att minska. Det resulterar i enorma flyktingströmmar. Enligt UNHCR kommer
år 2050 mellan 250 miljoner-1 miljard klimatflyktingar annars att finnas i världen. Enl. UNCCD
lever 2,6 miljarder människor på jordbruk. Över hälften av åkermarken är påverkad av markförstörelse och försämras stadigt för 1,5 miljarder människor i över 100 länder. Enl. FAO
riskerar Afrika att fram till år 2030 förlora två tredjedelar av sin bördiga åkermark till torra öknar. Det moderna jordbruket utarma jorden.
|
Åtgärder: Förändrad jord- och skogsbrukpolitik är viktig för att vi ska klara klimatmål och försörjning
och förhindra att massor av människor tvingas bli klimatflyktingar. |
| 238 | Köttkonsumtionen måste minska | Ida Woxlin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Dagens köttproduktion/konsumtion påverkar miljön enormt negativt, men även vår hälsa, djuren och världens befolkning i övrigt. |
Åtgärder: Att Sveriges riksdag och regering tar matens (i detta fall köttets) klimat samt övriga påverkan på allvar
Att Sveriges riksdag och regering gör upp en tydlig plan för hur köttkonsumtionen i Sverige ska minskas, t.ex. servera mer vego i skolor, på sjukhus, med mera
Att Sveriges riksdag och regering jobbar och prioriterar denna fråga på ett aktivt sätt |
| 178 | Minska energiförbrukningen för mat | Göran Rudbäck |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Staden är fullständigt ohållbar ur klimatsynpunkt på grund av att den är just en stad – en mycket hög koncentration av människor. För att minska sin klimatpåverkan må städers befolkning minimera energiförbrukningen för maten de äter. Utifrån vegetabiliska proteinkällors avsevärt lägre innehåll av smältbara proteiner jämfört kött, är det samhällsekonomiskt effektivare att med kött sörja för stadsbors proteinbehov. Produceras köttet med metoder som minimerar energiförbrukningen blir proteinförsörjningen effektivast möjlig och stadsbornas klimatpåverkan från mat minskar väsentligt. |
Åtgärder: Ju större städer, desto större klimatbovar. För att minska sin klimatpåverkan må städernas befolkning äta mer kött som kostar minimalt med energi att producera. |
| 112 | Inför miljöskatt på handelsgödsel | Göran Jacobsson, Ulla Björklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning:
Om vi i Sverige menar allvar med de internationellt uppsatta klimatmålen behövs en ny jordbrukspolitik som gradvis ställer om dagens konventionella jordbruk till ett hållbart, klimatsmart och ekologiskt jordbruk.
En skatt på handelsgödsel bör användas för att påbörja omställningen av jordbruket från konventionell odling till hållbar odling med minskade CO2-utsläpp.
Dessa skattemedel bör föras tillbaka till jordbruket som stöd för omställningen
|
Åtgärder:
Inför en miljöskatt på användning av handels-gödsel.
Skatten ska öronmärkas för att användas som omställningsbidrag till jordbrukare som vill ställa om till hållbart jordbruk.
|
| 101 | Den lokala livsmedelsproduktionen bör stärkas och utvecklas | Göran Jacobsson, Ulla Björklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Hälften av Sveriges livsmedelskonsumtion kommer från importerade livsmedel, vars miljöbelastning är svår att beräkna
Sverige skulle kunna öka sin självförsörjningsgrad genom att ta tillvara mer odlingsmark
För att kunna öka självförsörjningsgraden krävs att öka stödet för lokala producenter och att utveckla försäljning av närodlade produkter
REKO-ringar är ett bra exempel
|
Åtgärder: För att ge de mindre jordbruken större möjligheter att överleva, bör man utveckla former för direktförsäljning till konsumenter.
En modell för direktförsäljning är att organisera lokala producenter och konsumenter i så kallade Rekoringar.
Sverige bör ge stöd till landsbygdsutveckling, som främjar lönsamma och livskraftiga företag och aktiva bönder |
| 31 | Högre konsumtionsskatt på nötkött! | Gabriella Araya |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Svenskarna äter mycket kött. närmare 90 kilo per pers och år, av det är över 20 kilo nötkött. Nötkött släpper ut över 25 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött. I jämförelse med fågel- (3 kilo Co2e) och fläskkött- ( 6 kilo CO2e) är konsumtion av nötkött något vi behöver minska. Idag är mat momsen 12% vilket är alldeles för lågt enligt mig. För att rädda klimatet måste vi agera nu!
|
Åtgärder: Svenskarna äter mycket kött. närmare 90 kilo per pers och år, av det är över 20 kilo nötkött. Nötkött släpper ut över 25 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött. I jämförelse med fågel- (3 kilo Co2e) och fläskkött- ( 6 kilo CO2e) är konsumtion av nötkött något vi behöver minska. Därför föreslår jag
att konsumtionsskatten på nötkött höjs till 25%. |
| 230 | Inför förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet | Eva Lundqvist, Karin Sundby |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En tredjedel av vår globala livsmedelsproduktion slängs. Många goda initiativ driver på för att skapa en förändring och minska vårt matsvinn, men det räcker inte. Mer kraftfulla åtgärder måste till; ett förbud mot att slänga livsmedel i butik skulle leda till en snabb förändring och ge ringar på vattnet till övriga delar av livsmedelskedjan. |
Åtgärder: Införande av förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet.
|
| 148 | Ny nationell livsmedelsstrategi som sätter klimatet först | Britt Andersson, Kennet Öhlund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Klimatsmart mat är:
• Mer vegetarisk än maten vi i genomsnitt äter nu
• Närodlad för att minska transporter
• Den äts upp och kastas inte
Det jordbruk och den matproduktion som utgår från ovanstående punkter har många andra goda konsekvenser utöver att bidra till att hejda mänsklighetens utsläpp av växthusgaser: tryggare och säkrare matförsörjning genom ökad självförsörjningsgrad, återuppodling av landsbygden ger arbetstillfällen, är bra för den biologiska mångfalden genom inriktning på småskalighet och ekologisk odling.
|
Åtgärder: • Sverige får en ny livsmedelsstrategi som i varje del sätter klimatet först
• I arbetet med att ta fram denna strategi ska våra förslag enligt text i "Sammanfattning" och "Motiv och bakgrund" utvärderas och inarbetas i strategin om du bedöms leda till att klimatet först-principen stärks. |
| 21 | Ge stadsodling åtminstone lika mycket utrymme som parkeringsplatser | Bo G Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det finns ett ökande intresse för stadsodling, som delvis kan bidra till försörjning, men som främst ger livskvalitet. Det är ont om plats för stadsodlingar. Det finns planbestämmelser, som kräver att parkeringsplatser anordnas. För att ge plats åt stadsodling borde det finnas åtminstone lika mycket och lika utspritt över stadsdelarna, som det finns parkeringsplatser. Inför bindande planeringsnormer, som ger stadsodlingen åtminstone lika mycket utrymme och spridning, som parkeringsplatser. |
Åtgärder: att riksdagen beslutar om bindande planbestämmelser, som säkerställer att odlingslotter för stadodling skapas i stadsdelarna i lika stor utsträckning, som det totala utrymmet som finns för fordonsparkering. |
| 130 | Förbjud jordförbättring med avloppsslam | Björn Idar och Elisabeth Rosenborg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Avloppsslam från våra reningsverk tillåts förgifta våra jordar, en orealistisk lösning på ett deponiproblem. |
Åtgärder: Att sprida kemikaliebemängt slam på våra åkrar måste förbjudas. Separata avloppssystem bör planeras in i framtida stora byggprojekt. |
| 170 | Fiska inte i grumligt vatten ? fiska på land! | Bertil Hagström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Många fiskbestånd i världen gränsar till utrotning. Vattenbruk med odling av fisk, är mest
effektivt för animalisk köttproduktion utifrån biologisk resurseffektivitet.
Landbaserade fiskodlingar är etablerade idag i många icke-europeiska länder. Tekniken finns.
I slutna kretslopp återförs avfallet till åkrarna som högvärdig gödsel. Risken minskar för
smittspridning. Regler och förordningar måste koordineras, myndigheterna samverka och EU regler
ändras. Stöd till vattenbruksproducenter måste utvecklas. Nationella livsmedelsstrategin 2017
menar att vattenbruket har stor utvecklingspotential |
Åtgärder: -Utveckla statliga bidrag till klimatsmarta fiskproducenter som utnyttjar kretslopp optimalt
-Utred åtgärder så att vattenbruk utvecklas till att klara en kravbild motsvarande prestanda i
landbaserat vattenbruk.
-Förenkla regler och förordningar, koordinera samverkan mellan myndigheterna
-Utred etiska aspekter i hantering av fisk och slaktmetod
-Verka för spårbarhet och märkning av all fisk |
| 201 | Klimatdeklaration på livsmedel och tydliggör effekten av matsvinn. | Belén Camarero del Río, Johanna Vahlby |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Livsmedel har en betydande klimatpåverkan. Hur mycket vet vi inte eftersom livsmedelsprodukterna saknar en tydlig klimatmärkning. Om Sverige skall minska utsläppen från matsektorn måste allmänheten veta om koldioxidutsläppen och klimatpåverkan som varje produkt genererar. En viktig åtgärd är dessutom att öka insikten om matsvinnets klimatpåverkan. Det handlar inte endast om att ändra konsumtionen, utan även att minska den. |
Åtgärder: Införa en klimatmärkning för livsmedlens koldioxidutsläpp och klimatpåverkan. Öka medvetenheten kring matsvinnets betydande klimatpåverkan. |
| 206 | Styrmedel för minskad köttkonsumtion | Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att nå klimatmålen krävs styrmedel för att minska köttkonsumtionen. |
Åtgärder: Att riksdagen inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen
Att riksdagen beslutar om att använda intäkterna från dessa styrmedel för att betala för ekosystemtjänster i jordbruket
|
| 257 | Inför vegetarisk mat minst en dag i veckan | Anna Formgren, Emelie Lindholm |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Vi äter för mycket kött, det förstör miljön och eftersom det förstör hälsan kostar det också pengar för staten. Det förstör miljön eftersom produktionen släpper ut mycket koldioxid dessutom förorenar det vatten. Vegetarisk mat har tillsammans med en i övrigt hälsosam livsstil visats minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Därför borde 20 procent av den mat kommunerna serverar alltid vara vegetarisk. |
Åtgärder: Inför vegetarisk dag minst en dag i veckan på alla de kommunala instanserna som skola och äldrevård. |
| 171 | Inför policy om helvegetarisk mat för offentlig förvaltning | Amanda Tas, Daniel Halldorf, Rebecka le Moine |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Maten står för ca 25 % av medelsvenskens klimatpåverkan (Naturvårdsverket, 2008). Kött är det livsmedel som har störst miljöpåverkan. Den globala köttproduktionen står för nästan 15 procent av alla växthusgaser vilket är ungefär en lika stor andel som hela transportsektorn står för. Därför är det nödvändigt att köttkonsumtionen minskar till förmån av helvegetarisk mat (dvs. mat utan kött, fisk, mjölk och ägg). |
Åtgärder: För att öka takten för klimatomställningen behöver den offentliga förvaltningen i Sverige (kommuner, landsting och statliga myndigheter) införa en policy om att enbart servera helvegetarisk mat till alla anställda och förtroendevalda vid möten, sammanträden, konferenser och seminarier. |
| 229 | Sveriges självförsörjning av livsmedel måste öka | Agneta Liljesköld |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Produktionen av animaliska och vegetabiliska livsmedel måste öka så att Sverige i högre grad kan bli självförsörjande Om
människor ges möjlighet att starta egen verksamhet, finns goda möjligheter till detta. Samverkan kunde ske med kommunerna som kan fördela sttatliga medel till lantbrukaren och köper in jordbruksmaskiner som lantbrukaren får hyra för att de ska få ned sina kostnader och kunna driva ett livskraftigt jordbruk med en hållbar ekonomi
|
Åtgärder: Sveriges regering måste genom politiska styrmedel öka Sveriges självförsörjning vad gäller livsmedel föe att minsak sårbarheten och risk för matbrist i händelse av kris. En sådan förändring kan komma att kräva förändringar i det regelverk som ligger till grund för EU:s nuvarande jordbrukspolitik. Sådana förändringar skall Sveriges regering kräva och arbeta aktivt för
|
| 251 | Särskilt stöd till ekologisk odling | Agneta Liljesköld |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det behövs en reformerad jordbrukspolitik, dels för folkhälsans skull men också på grund av en allt större efterfrågan på ekologiska produkter. Böndernas svårigheter att få lönsamhet i sitt jordbruk när de vill odla ekologiskt är ett problem |
Åtgärder: Regeringen ska ge öronmärkta subventioner för ekologisk odling
Stödet måste öka för att kunna tillgodose den ökande efterfrågan på ekologiska livsmedel
Omsorgen om människors hälsa gör det nödvändigt att förbättra villkoren för ekologisk odling |
| 158 | En glokal livsmedelsstrategi - för en politik med agroekologiska principer (Vinnande motion) | Afrikagrupperna, FIAN Sverige, Framtidsjorden, Folk och Frö, Jordens vänner, Latinamerikagrupperna, Svalorna Indien Bangladesh |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Sverige behöver en "glokal" livsmedelsstrategi som grundar sig i klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter och utifrån den föra en politik som stärker produktion och distribution med agroekologiska principer. Sverige bör även i EU verka för att mark- och naturresursförvaltning har dessa aspekter samt integrerar sociala, kulturella, ekologiska och ekonomiska värden. Vidare bör Sverige, i alla internationella sammanhang som rör livsmedelssystemet, driva en politik som prioriterar klimat-, hållbarhetsperspektiv och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning. |
Åtgärder: Att Sveriges regering utformar en livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer.
Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning. |
|
| | Skog, mark och vatten (18 motioner) [Dölj] |
| Nr | Rubrik ↓ | Motionär | | 217 | Anpassning till det stigande havet | Stellan F. Hamrin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: De ökande halterna av CO2 i atmosfären leder till högre temperatur, som leder till varmare hav och smältande glaciärer. Därigenom ökar havets volym och havsytan stiger. Den har hittills stigit med 20 cm och ökar årligen idag med 3,4 mm. Den övre sannolika nivån år 2100 bedöms till + 2,5 m. I Sverige motverkas detta av landhöjningen på 0-9 mm/år (max. 0,9 m/100 år) beroende på plats. Detta skapar problem längs kusten och speciellt vid städer vid större flodmynningar. Särskilt allvarligt drabbas Mälarregionen, eftersom Mälaren kommer att bli en del av det stigande havet. |
Åtgärder: Riksdagen
- tillsätter snarast en utredning för att bedöma sannolikheten för olika framtida havsnivåer.
- tillsätter snarast en kommitté för att planera nödvändiga anpassningsåtgärder och utreda finansieringen.
- vidtar åtgärder för att anpassa områdena vid Göta Älvs mynning, Skanör-Falsterbo och Mälarens mynning till en högsta
havsnivå år 2100 på + 2,5 m.
|
| 100 | Ersätt plast med biokompositer | Christina Hansson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Biokompositer hävdar sig väl i konkurrensen med plast inte minst när det gäller egenskaper.
Idag kan ekologisk plast tillverkas av hampa och mjölksyra. Biokompositer är helt nedbrytbara. Användningen av plast måste minska. Utvecklingen kan drivas i rätt riktning genom lagstiftning.
|
Åtgärder: Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt
Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar
Satsa pengar på bioraffinaderier
Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning
Undvik att blanda olika plastsorter efters |
| 151 | Fler naturreservat mål 50 % av Sveriges yta. | Birgitta Tulin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: De naturskyddsområden och reservat som hittills avsatts räcker inte för att säkra våra ekosystem och arters fortlevnad. Detta är kärnan i den världsledande konservationsbiologen E.O. Wilsons bok "Half Earth – Our Planet's Fight for Life", där han argumenterar för att halva jordens yta bör fredas, eftersom "människans påverkan på resten av biosfären är negativ överallt. Miljön blir instabil och mindre trevlig. Vår framtid på längre sikt mer osäker."
Utbildad personal ska tillsammans med lokalbefolkningen skydda den biologiska mångfalden i dessa reservat. |
Åtgärder: Kommuner och länstyrelser ska omgående avsätta skog, mark och vatten till avsevärt fler naturreservat.
Regeringen ska fatta beslut om att inrätta fler nationalparker.
|
| 128 | Främja odling och förädling av biologiska industriråvaror | Mari Elfving, Susanne Gerstenberg, Kurt Hansson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Idag är naturliga och biologiska produkter dyrare än de mindre hållbart massproducerade av icke nedbrytbara material. Dessa material stöds även genom dagens byggregler. Detta försämrar genomslagskraften av biologiska material. Genom att premiera andra mer hållbara material för renovering och nybygge skulle marknaden kunna stimuleras. Efterfrågan av naturmaterial påverkas av den nuvarande låga prisbilden på ?konventionella? byggmaterial. Stöd för produktion av biologiskt nedbrytbara produkter skulle stimulera tillväxten för jord- och skogsbruk regionalt till gagn för klimat och ekonomi. |
Åtgärder: Subventionera val av miljömässigt hållbara fibrer såsom industrihampa inom byggindustrin för att överbrygga det kostnadshinder som idag finns för entreprenörer och självbyggare.
Hjälp igång regional eller lokal produktion av hållbara material som tillgodoser ?sin? regions behov av fibermaterial för minskade transporter.
|
| 65 | Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik | Andreas Eklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Biomassa har tagit sitt kol från atmosfären genom att binda CO2. Om biomassa omvandlas till kol(C), och kolet grävs ner i mark som odlas, så blir kolet kvar där i flera tusen år. Biokol är alltså en "carbon capture andstorage"-teknik (CCS). Överallt kan biomassa växa, och överallt finns mark/jord. Jorden blir bördigare dessutom. Då biomassa => biokol med olika processer, så bildas samtidigt energirik gas. Den kan förbrännas och ge värme och el som ersätter fossil energi. |
Åtgärder: Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start. Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts" carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring. |
| 114 | Hur skapas effektiva kolsänkor, dvs hur fås CO2 bort från atmosfären? | Andreas Eklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det hävdas ofta nuförtiden att "skog" är en kolsänka. Ja, men är skog på en bit mark den effektivaste kolsänkan på lång sikt? Träd blir gamla, slutar att växa och ta upp koldioxid (CO2) från atmosfären. Ett sätt att ha maximalt upptag av CO2 på en bit mark är att låta träd växa, omvandla träden till biokol och gräva ner biokol i jordbruksmark. Andra effektiva metoder finns också, utomlands. |
Åtgärder: Sveriges regering och riksdag borde utreda vilka typer av "kolsänkor" som finns, hur effektivt de tar bort koldioxid från atmosfären, och vad de kostar. Då kunde vi röra oss från tyckande och fördomar mot fakta. Det vore väldigt önskvärt. |
| 25 | Klimatförändringarna kräver ändringar i skogsbruket | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: |
Åtgärder: Vi vill att Riksdag och Regering snarast initierar förändringar i regler runt skogsbruk och skogsanvändning, så att
- allemansrätten begränsas mha licens, på samma sätt som jaktlicens eller fiskekort
- lagar som styr skogsbruket revideras med avseende på klimatförändringar
- brandskyddet utvidgas och brandkårerna förstärks
|
| 132 | Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark | Stig Sörlin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Sverige består av ett gigantiskt, biologiskt utarmat hygge där vi planterat tall och gran. I Norrbottens län finns de sista spillrorna av orörda urskogar ännu kvar. De har aldrig planterats och de har fått formas sedan istiden. En genbank för framtiden. Vi måste bygga upp och stärka biologisk mångfald och stoppa användare som river ner.
Den boreala skogen binder dubbelt så mycket CO2 som all kvarvarande regnskog.
Sveriges 16 miljömål visar vart miljöarbetet skall leda men vi går i en riktning som strider mot miljömålens syften och intentioner. Vi kräver därför ny förbättrad lagstiftning. |
Åtgärder:
– Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på och
ovan mark.
– Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer.
– Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd.
- Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår.
-Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort.
- Öka bevakningen.
|
| 56 | Mer lövträd i skogen för klimatet och den biologiska mångfalden | Kristina Bäck, Stig-Olof Holm |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Riksdagen bör införa incitament som ger större variation i skogsbruksmetoderna så att blandskog och lövträd gynnas och naturlig föryngring får ske på fler ställen i Sverige. Skogsvårdslagens paragraf 6 ska justeras för att främja löv- och blandskog. Då ökar både skogens motståndskraft mot klimatförändringar och den biologiska mångfalden (3,5). |
Åtgärder: 1. Riksdagen bör införa incitament för att främja naturlig föryngring av blandskog efter avverkning. Exempelvis så kan rönn, björk, asp, ek, bok, och sälg föryngras där dessa arter fanns naturligt tidigare. Detta för att klimatsäkra skogen, främja biologisk mångfald och bidra med fler ekosystemtjänster
2. Skogsvårdslagen bör justeras, förslagsvis paragraf 6, där en ny text om detta kan införas. |
| 215 | Mot ett hållbart skogsbruk utan kalhyggen | Stellan F. Hamrin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Dagens skogsbruk har skapats för att maximera de ekonomiska fördelarna för bolag och privatpersoner och tillgodose den växande skogsindustrin behov av råvaror. Det har inte skapats för att minimera klimatpåverkan och miljöskador, bevara biologisk mångfald och skydda naturskog eller gynna friluftslivet. Det finns idag snabbt växande forskningsbelägg för att dagens skogsbruk ökar klimatpåverkan, utarmar jorden, minskar biologisk mångfald, försämrar skogsmarkernas tillgänglighet, försvårar bär- och svampplockning och missgynnar friluftsliv. Detta måste ändras. |
Åtgärder: Riksdagen
låter genast höja vattennivån i dikade skogsmarker
utreder snarast hyggesfria skogsbruksmetoder med fler-arts system för olika marker.
inleder snarast pilot-verksamhet på Svea Skogs marker.
påbörjar senast om 10 år en omställning av det svenska skogsbruket till hyggesfria metoder.
skyddar enligt Nagoya-avtalet minst 17 % av Sveriges skogar |
| 32 | Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv | Christer Borg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Småskaliga vattenkraftverk under 1,5 MW effekt ska i första hand avvecklas för att uppnå god eller hög ekologiskt status. Vattenkraftverk över 10 MW effekt sak i första hand miljöanpassas genom minskad korttidsreglering, ekologiska flödesmodeller och där möjligt fiskvägar för upp- och nedströms vandring.
Alternativa lagrings- och elnätsregleringssätt är t.ex syntetiskt svängmassa som ersätter vattenkraftens systempositiva effekter på sekundskala. Styrning av konsumentsidan ger färre effektbehovstoppar och minskad elanvändning. |
Åtgärder: * Vattenkraft måste miljöanpassas fullt ut, oavsett storlek eller betydelse för elnätsreglering.
* Nya sätt att producera och lagra elenergi måste ges ökat forskningsstöd.
* Ekosystempåverkan måste minimeras och alternativa produktionsformer med mindre ekosystempåverkan utvecklas.
* Ökat stöd till och implementering av elreglering på konsumentsidan. |
| 52 | Skog ska ej gå till bioenergi | Lena Wallin, Roger Bydler |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Vi har börjat se skog och produkter därifrån, som den nya oljan. Och på sätt och vis är det så. För när skog brinner frigör även den koldioxid. Detta varnar idag forskarna för. Vi måste då reagera och förhindra att vi släpper ut koldioxid i en omfattning som skog och mark ej kan binda. |
Åtgärder: - beräkningar på hur mycket koldioxid som kommer frigöras genom Sveriges satsningar på bioenergi ska redovisas.
- bioenergi från skog skall endast göras från restprodukter
- bioenergin ska ha krav på minimum av koldioxidutstläpp motsvarande biogasens prestanda
- alternativt ska all bioenergi ha koldioxidskatt |
| 254 | Skogsbrukspolitiken behöver förnyas. | Ingegerd Kjellberg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Naturkulturskogsbruk eller liknande metoder bör införas i stället för nuvarande kalhyggesbruk som har många negativa effekter. Tunga skogsmaskiner och kalhyggen ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år så marken ger stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under lång tid. Rörligt friluftsliv försvåras eller omöjliggörs. Djurliv och biologisk mångfald påverkas. |
Åtgärder: Nuvarande skogsbrukspolitik behöver förändras. Kalhyggesbruk och tunga skogsmaskiner ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år och man får stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under många år. Rörligt friluftsliv försvåras. Djurliv påverkas och biologisk mångfald.
I stället bör hyggesfritt, naturkulturskogsbruk införas. |
| 51 | Skogsindustrin och dess forskning med produktutveckling | Lena Wallin, Roger Bydler |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Skogen kan vara till stor nytta för oss, både där den står och i produkter som är långlivade. Skog ska dock inte brinna, då det leder till koldioxidutsläpp. Att utveckla engångsprodukter som ska ersätta t.ex. engångsprodukter av plast, är både slöseri med materialet, energin som behövs, orsakar koldioxidutsläpp och bidrar som alla andra engångsprodukter till nedskräpning. Och förstör skog. |
Åtgärder: - styr bort forskningen på produktutveckling som går till engångsprodukter
- styr forskningen mot långlivade produkter som ej hamnar till förbränning i avfallshanteringen
- ge skogsforskning och övriga producenter i uppdrag att utveckla återbruk av träbaserade produkter, från virke till möbler |
| 153 | Skogsvårdslagen en del av Miljöbalken | Roger Bydler, Lena Wallin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Hur vi brukar skogen har en avgörande betydelse för att kunna bibehålla, eller rättare sagt stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden i vår natur. Sveriges skogsbruk är idag inte ekologiskt långsiktigt hållbart. Skogen påverkar också på flera sätt klimatet och de konsekvenser klimatförändringen för med sig. Beroende på brukningsmetoder och förhållanden mellan tillväxt och avverkning kan den fungera som en viktig kolsänka. Lagstiftningen bör därför samordnas så att markanvändningen och dess miljöpåverkan prövas enligt samma principer som andra verksamheter med betydande miljöpåverkan.
|
Åtgärder:
Att skogsvårdslagen ersätts med ett regelverk, som styr nyttjandet av Sveriges skogliga resurser och ekosystemtjänster, vilket inarbetas i Miljöbalken.
|
| 231 | Skydda kollagret i de svenska skogarna (Vinnande motion) | Sebastian Kirppu, Amanda Tas, Anders Axner, Lena Wallin, Roger Bydler |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det är framför allt äldre och opåverkade naturskogar som har störst andel kol lagrat i marken. Alla kvarvarande naturskogar och andra skogar med höga naturvärden måste skyddas permanent för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt och för att främja kolsänkor och kollager i skogarna. Därtill behöver ett flertal skogar restaureras för att komma upp i 20 % skydd av biologiskt värdefulla skogar. Utöver den skog som skyddas måste dagens skogsbruk ställas om till ett naturnära och kalhyggesfritt skogsbruk där hänsyn tas till klimat, biologisk mångfald, mark, vatten och ekosystemtjänster. |
Åtgärder: 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.
|
| 157 | Sverige måste stå upp för rätten till mark | FIAN, Framtidsjorden, Frö och Folk, Jordens Vänner och Svalorna Indien Bangladesh |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: I takt med ökade klimatförändringar riskerar större delar av världens befolkning att lida brist på odlingsbar mark. Redan idag är hungerns mest grundläggande orsak den ojämlika fördelningen av odlingsbar mark. Den rådande nyliberala marknadspolitiken har gjort mark till en global handelsvara med allvarliga konsekvenser för människa och klimat. När klimatrelaterade utmaningar i allt större utsträckning påverkar jordbruket är det hög tid att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretags intressen. |
Åtgärder:
Att Sverige implementerar CFS volontära riktlinjer för ansvarsfull förvaltning nationellt.
Att den svenska jordbruksförvärvslagen omformuleras så att den främjar brukande av produktiv mark.
Att Sveriges riksdag och regering återtar kontroll över den nationella jordbrukspolitiken från EU.
Att Sverige internationellt verkar för att ta bort livsmedelsvaror från WTO:s och EU:s handelsregler. |
| 126 | Ändrad inriktning för Sveaskog | Oscar Magnusson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det skogsbruk som bedrivs i Sverige är nästan enbart kalhyggesbruk. Skogsnäringen pekar på att det är klimatsmart att öka uttaget av träråvara. Men forskningen visar att utsläppen av växthusgaser i samband med kalhyggesbruk är stora, så stora att det inte är givet att det är klimatsmart att tanka bilen med biodrivmedel baserat på skogsråvara. Nuvarande skogsbruk är också en katastrof för den biologiska mångfalden. Detta tillsammans gör att vi måste ändra inriktningen på svenskt skogsbruk. Lämpligt är då att börja med statens eget skogsbolag, Sveaskog. |
Åtgärder: Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet. Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort.
Avverkningar enligt gängse modell med kalhyggen ska helt undvikas. Om avverkningar ska göras ska det ske med plockhuggning, i enlighet med den så kallade Lübeckmodellen. |
|
| | Utbildning (13 motioner) [Dölj] |
| Nr | Rubrik | Motionär ↑ | | 36 | Finansiering av folkbildning om klimatfrågan | Titti Knutsson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Idag är det möjligt för enskilda, företag och offentliga lokala förvaltningar att söka offentliga medel för utveckling och installation av klimatsmart teknik och till olika åtgärder för klimatanpassning. Däremot är det mycket svårt att finansiera folkbildande och mobiliserande kommunikationsprojekt, trots att dessa är alldeles nödvändiga för att omställningen ska kunna omfattas och genomföras av alla, med gott humör och framtidstro. Vi föreslår därför att Sveriges riksdag avsätter medel reserverade för just sådana projekt. |
Åtgärder: - Att Sveriges riksdag reserverar medel för bred nationell folkbildning om klimatfrågan, omställning och konkreta åtgärder.
- Att länsstyrelser och regionförbund uppmuntras att på motsvarande sätt reservera medel för regional klimatkommunikation.
- Att kommuner på motsvarande sätt uppmuntras att stötta lokal klimatkommunikation. |
| 78 | Förändra examinationskraven i svensk högre utbildning! | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att åstadkomma en säkrare ledning av samhälle och näringsliv under en svår period framöver behöver vi folk i beslutande positioner som har grundläggande kunskaper i de ämnen som påverkar besluten, både humaniora och naturvetenskap. Dessa ämnen bör alltså vara obligatoriska i all högre utbildning.
Examina ska vidare testa dessa ämnen på ett integrerat sätt, så att tillämpningen av dem inom specialiseringen blir tydlig.
|
Åtgärder: Jag föreslår att
- all högre utbildning innehåller grundkunskaper om en bred uppsättning ämnen,
- dessa ämnen testas integrerat för se hur väl studenten tillägnat sig dem. |
| 192 | Ekonomiutbildning | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En mycket stor anledning till klimatkrisen är att dagens ekonomer bortser från sidoeffekter då de tar ekonomiska beslut.
Detta beror på att ekonomutbildningen under lång tid baserats på en ytterst förenklad bild av världen, den s.k. Chicagoskolan. Försök att bredda bilden har mötts av ointresse, förakt, eller t.o.m. fientlighet.
Detta måste förändras om vi ska ha kvar en planet som det går att leva på. Nya ekonomer måste förstå den verkliga världen och dessutom att det finns olika ekonomiska teorier för att beskriva den.
Speciellt måste nya ekonomer förstå miljö- och klimatekonomi. |
Åtgärder: Jag föreslår
- att ekonomiutbildning ska innehålla en kritisk genomgång av alla olika skolor inom ekonomin;
- att ekonomiexamen ska kräva kunskap om ekonomisk historia, psykologi, sociologi, och etik;
- att miljö- och klimatekonomi ingår som obligatoriskt ämne,
- att stat och kommun ställer krav på bredare kunskap hos sina ekonomer, speciellt klimatekonomi. |
| 150 | Vi behöver professorer i reparation! | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att komma ifrån vårt enkelriktade uttag av naturresurser och åstadkomma en cirkulär ekonomi måste vi bli bättre på dels att återanvända materialet och framför allt på att använda befintliga produkter så länge det går. De måste alltså kunna repareras.
En viktig aspekt av den cirkulära ekonomin är att nya produkter också ska tillverkas så att de lättare kan underhållas, repareras, och uppgraderas. |
Åtgärder: Jag vill att
- Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik,
- universiteten utlyser professurer i reparation. |
| 166 | Folkbildningen, klimatet och Agenda 2030 | Mats Ehn, Susanne Hedman, Färnebo folkhögskola |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Folkhögskolorna och studieförbunden i Sverige har en unik potential när det gäller att förverkliga lärande om hållbar utveckling, klimat och Agenda 2030. Därför bör lärande om hållbar utveckling skrivas in i förordningen om statens stöd till folkbildningen och folkbildningens organisationer få ett initialt stöd för utvecklingsarbete kring Agenda 2030. |
Åtgärder: att det skrivs in i förordningen om statens syften med stöd till folkbildningen (2015:218) att folkbildningen ska bidra till en globalt hållbar utveckling.
att regeringen ger folkbildningsorganisationerna i uppdrag att utveckla långsiktiga strategier för arbetet med Agenda 2030 och anslår fem miljoner årligen till detta i tre år genom Folkbildningsrådet.
|
| 191 | Utbildning av sjukvårdspersonal om klimatförändringens hälsoeffekter | Margareta Falk Hogstedt, Anne von Heideman |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning:
Den globala uppvärmningen och klimatförändringen kommer att få allvarliga konsekvenser för hälsan i världen, speciellt i låg- och medelinkomstländer, men också i Sverige .
Hälso- och sjukvårdspersonal måste få kunskap om klimatförändringens konsekvenser för hälsan och om möjligheter att förebygga hälsoeffekter genom en förändrad livsstil som också kan leda till minskade utsläpp av växthusgaser. Personalen kan också bidra till att minska sjukvårdens utsläpp, att planera för en framtida hållbar sjukvård samt bedriva forskning och utveckling. (1) |
Åtgärder: Sveriges folkvalda, på nationell, regional och lokal nivå ,ska verka för att kunskaper om klimatförändringens hälsoeffekter och effekter av en förändrad livsstil ska ingå i utbildningen för all hälso -och sjukvårdspersonal |
| 244 | Equipping higher education to meet Sweden's ambitious climate policy goals | Lakin Anderson, Isak Stoddard |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Make it a legal requirement that every student completing a degree in Sweden is offered a comprehensive view of current climate change science and a required task to investigate how their discipline or chosen field of work is implicated in climate change.
Prioritise in higher education legislation immediately and significantly influencing the content of higher education as a key part of climate change policy. Providing resources to educational development to allow new programs and classes to be developed around this topic, and existing programs to be redesigned and added to.
|
Åtgärder: All students completing a university degree in sweden should learn about the latest climate science and how it relates to their lives and work in future
Direct support to educational development for a rapid change to education in all higher education institutions should be a priority of the Swedish climate policy
|
| 40 | Klimatkalkylatorer | Kerstin Hamberger |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Att alla kan räkna ut sitt eget klimatavtryck på ett enkelt sätt är en bra utgångspunkt.
Det avgörande om vi skall lyckas nå klimatmål är inte vad vi gör på individnivå utan vad vi lyckas få politiker på alla nivåer att genomföra.
Men för att lyckas med det måste vi bli fler som förstår vad som håller på att hända och en bra klimatkalkylator är ett utmärkt instrument för att kunna förstå hur utsläppen ser ut. |
Åtgärder: Jag yrkar på att medel avsätts för att utveckla en lättbegriplig klimatkalkylator där det tydligt framgår hur den är upplagd, bl.a. hur våra gemensamma belastningar skola, vård, omsorg, trafik m.m. räknas in.
Denna skall sedan användas på alla utbildningsnivåer, från lågstadiet och uppåt. |
| 218 | Education of equality to include Climate Destruction as a Common Good | Janine OKeeffe |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Our basic schooling, with Jämstäldhet, Jämlikhet and Democracy are 3 key levels. We need to expand it to a 4th, Common Good. The first and most immediate form of Common Good is the Climate Destruction.
Jämstäldhet is the first step in equality for a young person. It is applicable to two people.
Jämlikhet is the second step in equality for a young person and would be applied in year 1 to 3.
Democracy is the third step in equality and is about examining an entire school or state and how to divide power in a reasonable way.
|
Åtgärder: -change the education model from a 3 level system to a 4 level system, i.e. add Climate Destruction as specific form of Common Good. |
| 42 | Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen. (Vinnande motion) | Iann Lundegård |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Varje dag befinner sig ca halva Sveriges befolkning i verksamheter i nära anknytning till utbildning. I skollagen finns värdegrunden för svensk skola. 1990 fick svensk skollag tillägget miljö i portalparagrafen. Vid riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering. I den nya skollagen är tillägget om miljö som fördes in 1990 borttaget ur den s.k. portalparagrafen. Inte heller nämns hållbar utveckling i den nya skollagen. Skolans styrdokument är bindande och ska följas och de regler som gäller för skolans verksamhet är ytterst beskrivna i Skollagen. |
Åtgärder: Motionen yrkar om att återinföra begreppet miljö och införa begreppet hållbar utveckling i skolans portalparagraf, Skollagen. |
| 122 | Starta utbildningar och forskning för att utveckla ekologiskt jordbruk | Göran Jacobsson, Ulla Björklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En speciell jordbruksutbildning bör skapas med målen att öka kunskaperna om hur man:
Producerar livsmedel av hög kvalitet
Hushållar med naturresurser och minimera negativ inverkan på miljön
Skapar största möjliga recirkulation av näringsämnen
Vårdar kulturlandskap med artrikedom och genetisk mångfald
Bevarar jordarnas långsiktiga bördighet |
Åtgärder: Att det, inom både SLU, naturbruksgymnasier och folkhögskolor med lämplig inriktning startas en separat utbildning med inriktning på ekologiskt jordbruk
Att betydande forskningsresurser satsas på ekologiskt och återskapande jordbruk
Att det satsas forskning på växtförädling, anpassad till lokal utveckling och till grödor som är anpassade till ekologiskt odling. |
| 167 | Intensivkurs med fokus på ledarskap och etiska aspekter av klimatfrågan | Bo Franzén, Aina Hagberg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Klimatriksdagen uppmanar regeringen att öronmärka medel för att skapa en intensivkurs för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet. Syftet är att ge stöd för utveckling av ett strategiskt ledarskap med klokare beslut för omställningsprocessen.
Intensivkursen innehålla följande delar: Det stora perspektivet på jorden geologiskt och ekologiskt. Människans grundläggande mentala funktioner och hur dessa inverkar på förmågan att utveckla ett strategiskt ledarskap och fatta kloka beslut. Det etiska perspektivet som berör vårt ansvar gentemot kommande generationer.
|
Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till regeringen att MSB ska få uppdraget att utveckla en intensivkurs för politiker och andra beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet: "Klimatfrågan ur ett ekologiskt, psykologiskt och etiskt perspektiv för ett kompetent ledarskap". Syftet med kursen är att lägga grunden för ett strategiskt ledarskap för den kommande omställningsprocessen. |
| 146 | Uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om val av transportmedel | Beatrice Sundberg, Henrik Waldenström, Björn Gustafsson, Staffan Filipsson, Jan Strömdahl, Karin Wahlgren, Stellan Hamrin, Elisabeth Edsjö |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Trafikverket bör få i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj över hela landet där vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp av växthusgaser och andra skadliga ämnen förklaras. Den bör även riktas till skolungdomar. Exempel på en framgångsrik kampanj är kampanjen mot rökning. |
Åtgärder: Att Trafikverket får i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp. |
|
| | Övergripande (51 motioner) [Visa] |
| | Annat (0 motioner) |
